2026

534/2026 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall

I enlighet med statsrådets beslut

upphävs i statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall (1029/2021) bilaga 1, ändras 1, 3, 4 b, 4 c, 4 e, 5, 7 och 8 §, 10 a § 3 mom., 13 §, 17 § 8 punkten och 23 § 1 mom., av dem 1, 4 b, 4 c och 4 e §, 10 a § 3 mom., 17 § 8 punkten och 23 § 1 mom. sådana de lyder i förordning 1321/2022 och 3 § sådan den lyder delvis ändrad i förordning 1321/2022, och fogas till 2 §, sådan den lyder i förordning 1321/2022, ett nytt 4 mom., till 4 a §, sådan den lyder i förordning 1321/2022, ett nytt 4 mom., till 6 §, sådan den lyder delvis ändrad i förordning 1321/2022, ett nytt 4 mom., till 6 a §, sådan den lyder i förordning 1321/2022, ett nytt 3 mom., till 10 a §, sådan den lyder i förordning 1321/2022, ett nytt 4 mom. samt till 17 §, sådan den lyder i förordning 1321/2022, en ny 9 punkt, som följer:
1 § Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om separat insamling, återanvändning, materialåtervinning och annan avfallshantering av använda förpackningar och av plastmuggar för engångsbruk samt om de krav som gäller egenskaperna hos och märkningen av förpackningar som släpps ut på marknaden i Finland. Denna förordning innehåller dessutom de nationella bestämmelser som behövs för genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/40 om förpackningar och förpackningsavfall, om ändring av förordning (EU) 2019/1020 och direktiv (EU) 2019/904 och om upphävande av direktiv 94/62/EG, nedan EU:s förpackningsförordning.

2 § Begränsning av tillämpningsområdet

Denna förordning tillämpas inte på producenter av foderbalförpackningar, om foderbalförpackningarna samlas in och materialåtervinns effektivt tillsammans med andra jordbruksplaster.
3 § Definitioner

I denna förordning avses med

 1) 

förpackningar sådana artiklar som avses i artikel 3.1.1 i EU:s förpackningsförordning eller komponenter i eller underordnade element till sådana artiklar,

2) 

använda förpackningar förpackningar som levereras för återanvändning samt förpackningsavfall,

3) 

dryckesflaskor sådana flaskor med smal hals eller smal mynning som används för förvaring av drycker, inklusive deras korkar och lock,

4) 

muggar vanligtvis runda och skålformade dryckeskärl som säljs tomma eller fyllda med dryck, inklusive deras korkar och lock,

5) 

producenter av förpackningar sådana tillverkare, importörer eller distributörer av förpackningar som avses i artikel 3.1.15 i EU:s förpackningsförordning,

6) 

återanvändning ett förfarande som avses i artikel 3.1.27 i EU:s förpackningsförordning,

7) 

kompositförpackningar förpackningar som avses i artikel 3.1.24 i EU:s förpackningsförordning,

8) 

återanvändbara förpackningar förpackningar som uppfyller de krav som anges i artikel 11 i EU:s förpackningsförordning.

I bilaga I till EU:s förpackningsförordning finns en vägledande förteckning över artiklar som omfattas av definitionen av förpackning i 1 punkten.
4 a § Krav på framställningen av förpackningar och på förpackningarnas sammansättning

Bestämmelser om hållbarhetskrav för förpackningar finns dessutom i artiklarna 5–11 i EU:s förpackningsförordning och bestämmelser om förpackningars överensstämmelse med kraven i artiklarna 35–39 i den förordningen.
4 b § Krav på förpackningarnas återanvändbarhet

Bestämmelser om krav på återanvändbara förpackningar finns i artikel 11 i EU:s förpackningsförordning.
4 c § Krav på förpackningarnas återvinningsbarhet

Förpackningsavfall som kan återvinnas genom kompostering ska vara biologiskt nedbrytbart i sådan grad att det inte hindrar separat insamling av komposterbart avfall eller den komposteringsprocess eller komposteringsaktivitet som avfallet underkastas.

Biologiskt nedbrytbart förpackningsavfall ska vara av sådan art att det kan underkastas fysisk, kemisk, termisk eller biologisk nedbrytning på ett sådant sätt att det mesta av den färdiga komposten slutligen bryts ned till koldioxid, biomassa och vatten.

Bestämmelser om krav på komposterbara förpackningar finns dessutom i artikel 9 i EU:s förpackningsförordning och bestämmelser om krav på materialåtervinningsbara förpackningar i artikel 6 i den förordningen.
4 e § Presumtion om överensstämmelse för förpackning

En förpackning anses uppfylla de krav som avses i 4 d §, om den överensstämmer med en harmoniserad standard eller med en standard som har anmälts till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön, och standardens referensnummer har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bestämmelser om presumtion om överensstämmelse för förpackningar finns dessutom i artikel 36 i EU:s förpackningsförordning.
5 § Undantag från begränsningar för ämnen i förpackningar och tillsyn avseende dessa

Bestämmelser om begränsningar för ämnen i förpackningar finns i artikel 5 i EU:s förpackningsförordning. Bestämmelser om undantag från de begränsningar för ämnen som anges i artikel 5.4 finns i

 1) 

kommissionens beslut 2009/292/EG om villkoren för ett undantag för lådor, backar och pallar av plast avseende de koncentrationer av tungmetaller som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall,

 2) 

kommissionens beslut 2001/171/EG om villkor för att bevilja undantag för glasförpackningar avseende de halter av tungmetaller som fastställs i direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall.

Den som släpper ut förpackningar på marknaden ska se till att det, för den tillsyn som avser undantagen enligt 1 mom., till Säkerhets- och kemikalieverket

 1) 

årligen före utgången av mars månad lämnas en rapport om lådor, backar och pallar av plast i enlighet med det beslut som nämns i 1 mom. 1 punkten,

 2) 

vid behov lämnas en rapport om glasförpackningar i enlighet med det beslut som nämns i 1 mom. 2 punkten.
6 § Märkning av förpackningar

Bestämmelser om märkning av förpackningar finns dessutom i artikel 12 i EU:s förpackningsförordning och i de genomförandeakter som antas med stöd av den.
6 a § Minimiandel materialåtervunnen plast i dryckesflaskor

Bestämmelser om lägsta innehåll av återvunnet material i plastförpackningar och om metoden för beräkning av procentandelen finns dessutom i artikel 7 i EU:s förpackningsförordning samt i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2023/2683 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 vad gäller beräkning, verifiering och rapportering av uppgifter om mängden återvunnen plast i plastdryckesflaskor för engångsbruk.
7 § Övergripande mål för materialåtervinning av använda förpackningar

Producenter av förpackningar och ansvariga för retursystem för dryckesförpackningar ska se till att de mål som anges i artikel 52.1 a och c i EU:s förpackningsförordning uppnås årligen.

När uppnåendet av målen i 1 mom. bedöms, får målnivån justeras med högst 5 procentenheter genom att avdra den genomsnittliga andelen, under de föregående tre åren, återanvändbara konsumentförpackningar som släppts ut på marknaden för första gången av alla konsumentförpackningar som släppts ut på marknaden.

En i 68 § i avfallslagen avsedd ansvarig för ett retursystem för dryckesförpackningar anses uppfylla målen enligt 1 mom., om den ansvarige uppfyller materialåtervinningsskyldigheterna enligt statsrådets förordning om ett retursystem för dryckesförpackningar (526/2013). Andra förpackningsproducenter än sådana som hör till ett retursystem för dryckesförpackningar ska se till att de i 1 mom. avsedda materialåtervinningsmålen uppnås.

Bestämmelser om beräkningsregler som gäller materialåtervinningsmålen för förpackningar finns dessutom i artiklarna 53 och 54 i EU:s förpackningsförordning.
8 § Materialåtervinningsmål för förpackningsavfallet enligt förpackningsmaterial

Producenter av förpackningar och ansvariga för retursystem för dryckesförpackningar ska ordna separat insamling och materialåtervinning av förpackningsavfall enligt förpackningsmaterial så att de mål som anges i artikel 52.1 b och d i EU:s förpackningsförordning uppnås årligen.

När uppnåendet av målen i 1 mom. bedöms, får målnivån justeras med högst 5 procentenheter genom att avdra andelen, under de föregående tre åren, återanvändbara konsumentförpackningar som släppts ut på marknaden för första gången av alla konsumentförpackningar som innehåller materialet i fråga och som släppts ut på marknaden.

En i 68 § i avfallslagen avsedd ansvarig för ett retursystem för dryckesförpackningar anses uppfylla målen enligt 1 mom., om den ansvarige uppfyller materialåtervinningsskyldigheterna enligt statsrådets förordning om ett retursystem för dryckesförpackningar. Andra förpackningsproducenter än sådana som hör till ett retursystem för dryckesförpackningar ska se till att de i 1 mom. avsedda materialåtervinningsmålen uppnås.

Bestämmelser om beräkningsregler som gäller materialåtervinningsmålen finns dessutom i artiklarna 53 och 54 i EU:s förpackningsförordning.
10 a § Skyldighet att ordna separat insamling av dryckesflaskor

En i 68 § i avfallslagen avsedd ansvarig för ett retursystem för dryckesförpackningar anses uppfylla målen enligt 1 och 4 mom. om den ansvarige uppfyller skyldigheterna i fråga om återanvändning och materialåtervinning enligt statsrådets förordning om ett retursystem för dryckesförpackningar. Andra producenter av dryckesflaskor än sådana som hör till ett retursystem för dryckesförpackningar ska för sin del se till att skyldigheterna att ordna separat insamling fullföljs.

Producenter ska ordna separat insamling för materialåtervinning av plastflaskor för engångsbruk och dryckesbehållare av metall för engångsbruk med en kapacitet av högst tre liter så att den årliga insamlingsgraden från och med den 1 januari 2029 är minst 90 viktprocent av den mängd som släppts ut på marknaden under året i fråga. Bestämmelser om metoden för beräkning av graden av separat insamling av de dryckesförpackningar som nämns i detta moment finns i artikel 56.1 och 56.7 i EU:s förpackningsförordning.
13 § Producentens informationsskyldighet

Bestämmelser om en producents skyldighet att informera om förebyggande och hantering av förpackningsavfall finns i artikel 55 i EU:s förpackningsförordning.

En producent ska dessutom ge aktörer som samlar in använda förpackningar de uppgifter om separat insamling, transport och behandling av använda förpackningar och om kvalitetskontroller och andra förfaranden avseende mottagningen som behövs för att mottagningen ska fungera bra.

Bestämmelser om producentens skyldigheter att offentliggöra uppgifter om fullgörandet av skyldigheterna i fråga om separat insamling och återvinning finns i 54 § i avfallslagen. Bestämmelser om producentsammanslutningens skyldighet att offentliggöra uppgifter om sina ägare och medlemmar samt de allmänna principer och förfaranden som iakttas vid dess tjänsteupphandlingar finns i 63 och 66 § i den lagen.
17 § En producentsammanslutnings ansökan om godkännande för anteckning i producentregistret

En producentsammanslutnings ansökan om godkännande för anteckning i producentregistret ska innehålla

 8) 

en redogörelse enligt 15 § om producentsammanslutningens tillräckliga ekonomiska arrangemang för att organisera verksamheten på behörigt sätt,

 9) 

en redogörelse för ställandet av den säkerhet som avses i 61 § 3 mom. i avfallslagen.
23 § Marknadskontroll

Tillsynen över efterlevnaden av 4 a–4 e och 6 § i denna förordning och artiklarna 5, 6, 8–12, 14, 24–26 samt 7.1 d och 7.2 d i EU:s förpackningsförordning utövas av den marknadskontrollmyndighet för förpackningar som avses i 24 a § 1 mom. i avfallslagen.

Denna förordning träder i kraft den 12 augusti 2026.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/40, EUT L 2025/40, 22.1.2025

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG, EGT L 365, 31.12.1994, s. 10

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020, EUT L 169, 25.6.2019, s. 1

Helsingfors den 16 juni 2026

Miljö- och klimatminister Sari Multala Miljöråd Tarja-Riitta Blauberg

2026

534/2026 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall

2026

534/2026 Valtioneuvoston asetus pakkauksista ja pakkausjätteistä annetun valtioneuvoston asetuksen muuttamisesta

Valtioneuvoston päätöksen mukaisesti

kumotaan pakkauksista ja pakkausjätteistä annetun valtioneuvoston asetuksen (1029/2021) liite 1, muutetaan 1, 3, 4 b, 4 c, 4 e, 5, 7 ja 8 §, 10 a §:n 3 momentti, 13 §, 17 §:n 8 kohta sekä 23 §:n 1 momentti, sellaisina kuin niistä ovat, 1, 4 b, 4 c ja 4 e §, 10 a §:n 3 momentti, 17 §:n 8 kohta ja 23 §:n 1 momentti asetuksessa 1321/2022 ja 3 § osaksi asetuksessa 1321/2022, ja lisätään asetuksen 2 §:ään, sellaisena kuin se on asetuksessa 1321/2022, uusi 4 momentti, 4 a §:ään, sellaisena kuin se on asetuksessa 1321/2022, uusi 4 momentti, 6 §:ään, sellaisena kuin se osaksi on asetuksessa 1321/2022, uusi 4 momentti, 6 a §:ään, sellaisena kuin se on asetuksessa 1321/2022, uusi 3 momentti, 10 a §:ään, sellaisena kuin se on asetuksessa 1321/2022, uusi 4 momentti sekä 17 §:ään, sellaisena kuin se on asetuksessa 1321/2022, uusi 9 kohta, seuraavasti:
1 § Soveltamisala

Tässä asetuksessa säädetään käytettyjen pakkausten ja kertakäyttöisten muovisten juomamukien erilliskeräystä, uudelleenkäyttöä, kierrätystä ja muuta jätehuoltoa sekä Suomen markkinoille saatettavien pakkausten ominaisuuksia ja merkitsemistä koskevista vaatimuksista. Tässä asetuksessa säädetään lisäksi pakkauksista ja pakkausjätteestä, asetuksen (EU) 2019/1020 ja direktiivin (EU) 2019/904 muuttamisesta sekä direktiivin 94/62/EY kumoamisesta annetun, Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2025/40, jäljempänä EU:n pakkausasetus, täytäntöönpanemiseksi tarpeellisista kansallisista säännöksistä.

2 § Soveltamisalan rajaukset

Tätä asetusta ei sovelleta paalirehupakkausten tuottajiin, jos paalirehupakkaukset kerätään ja kierrätetään tehokkaasti yhdessä muiden maatalousmuovien kanssa.
3 § Määritelmät

Tässä asetuksessa tarkoitetaan:

 1) 

pakkauksella EU:n pakkausasetuksen 3 artiklan 1 kohdan 1 alakohdassa ja tarkoitettua esinettä tai sen osaa tai lisäosaa;

2 ) käytetyllä pakkauksella uudelleenkäyttöön toimitettavaa pakkausta sekä pakkausjätettä;

3) 

juomapulloilla juomien säilyttämiseen käytettäviä kapeakaulaisia tai -suisia pulloja korkkeineen ja kansineen;

4) 

juomamukeilla tavanomaisesti pyöreitä ja yleensä kulhon muotoisia juoma-astioita korkkeineen ja kansineen, joita myydään tyhjänä tai juomalla täytettynä.

5) 

pakkauksen tuottajalla EU:n pakkausasetuksen 3 artiklan 1 kohdan 15 alakohdassa tarkoitettua pakkauksen valmistajaa, maahantuojaa tai jakelijaa;

6) 

uudelleenkäytöllä EU:n pakkausasetuksen 3 artiklan 1 kohdan 27 alakohdassa tarkoitettua tointa;

7) 

yhdistelmämateriaalipakkauksella EU:n pakkausasetuksen 3 artiklan 1 kohdan 24 alakohdassa tarkoitettua pakkausta;

8) 

uudelleenkäytettävällä pakkauksella EU:n pakkausasetuksen 11 artiklassa tarkoitetut vaatimukset täyttävää pakkausta.

EU:n pakkausasetuksen liitteessä I on ohjeellinen luettelo 1 kohdassa tarkoitetun pakkauksen määritelmään kuuluvista esineistä.
4 a § Pakkauksen valmistusta ja koostumusta koskevat vaatimukset

Pakkauksen kestävyysvaatimuksista säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 5–11 artiklassa sekä pakkausten vaatimusten mukaisuudesta asetuksen 35–39 artiklassa.
4 b § Pakkauksen uudelleenkäytettävyyttä koskevat vaatimukset

Uudelleenkäytettäviä pakkauksia koskevista vaatimuksista säädetään EU:n pakkausasetuksen 11 artiklassa.
4 c § Pakkauksen hyödynnettävyyttä koskevat vaatimukset

Kompostointikelpoisen pakkausjätteen on oltava biohajoavaa siten, että se ei haittaa kompostoitavan jätteen erilliskeräystä taikka kompostointiprosessia tai -toimintaa, jossa jätettä käytetään.

Biohajoavan pakkausjätteen on hajottava fysikaalisesti, kemiallisesti, termisesti tai biologisesti siten, että suurin osa syntyneestä kompostista hajoaa lopulta hiilidioksidiksi, biomassaksi ja vedeksi.

Kompostoituvia pakkauksia koskevista vaatimuksista säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 9 artiklassa sekä kierrätettäviä pakkauksia koskevista vaatimuksista EU:n pakkausasetuksen 6 artiklassa.
4 e § Pakkauksen vaatimuksenmukaisuusolettama

Pakkauksen katsotaan täyttävän 4 d §:ssä tarkoitetut vaatimukset, jos se on yhdenmukaistetun standardin tai tiettyjen muovituotteiden ympäristövaikutuksen vähentämisestä annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin (EU) 2019/904 mukaisesti komissiolle ilmoitetun standardin mukainen ja standardin viitenumero on julkaistu Euroopan unionin virallisessa lehdessä.

Pakkausten vaatimuksenmukaisuusolettamasta säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 36 artiklassa.
5 § Pakkausten ainerajoituksia koskevat poikkeukset ja niiden valvonta

Pakkauksissa olevia aineita koskevista rajoituksista säädetään EU:n pakkausasetuksen 5 artiklassa. Mainitun artiklan 4 kohdassa tarkoitettujen aineiden rajoituksien poikkeuksista säädetään:

 1) 

komission päätöksessä 2009/292/EY edellytyksistä poikkeukselle muovisille laatikoille ja muovisille kuormalavoille pakkauksista ja pakkausjätteistä annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivissä 94/62/EY vahvistettujen raskasmetallien pitoisuustasojen osalta;

 2) 

komission päätöksessä 2001/171/EY edellytyksistä poikkeuksen myöntämiseksi lasipakkauksille pakkauksista ja pakkausjätteistä annetussa direktiivissä 94/62/EY säädetyistä raskasmetallien pitoisuustasoista.

Pakkauksen markkinoille saattajan on huolehdittava siitä, että Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle toimitetaan 1 momentissa tarkoitettujen poikkeuksien valvontaa varten:

 1) 

muovisista laatikoista tai muovisista kuormalavoista 1 momentin 1 kohdassa mainitun päätöksen mukainen selvitys vuosittain maaliskuun loppuun mennessä;

 2) 

lasipakkauksista tarvittaessa 1 momentin 2 kohdassa mainitun päätöksen mukainen raportti.
6 § Pakkaukseen tehtävät merkinnät

Pakkausten merkinnöistä säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 12 artiklassa ja sen nojalla annettavissa täytäntöönpanosäädöksissä.
6 a § Kierrätetyn muovin vähimmäispitoisuus juomapulloissa

Muovipakkausten kierrätysmateriaalin vähimmäisosuudesta ja menetelmästä prosenttiosuuden laskemiseksi säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 7 artiklassa sekä Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin (EU) 2019/904 soveltamista koskevista säännöistä kertakäyttöisten muovisten juomapullojen kierrätysmuovisisältöä koskevien tietojen laskemisen, todentamisen ja toimittamisen osalta annetussa komission täytäntöönpanopäätöksessä (EU) 2023/2683.
7 § Käytettyjen pakkausten kierrätystä koskevat kokonaistavoitteet

Pakkausten tuottajien ja juomapakkausten palautusjärjestelmän ylläpitäjien on huolehdittava siitä, että pakkausasetuksen 52 artiklan 1 kohdan a ja c alakohdassa säädetyt tavoitteet saavutetaan vuosittain.

Arvioitaessa 1 momentissa tarkoitettujen tavoitteiden toteutumista, saadaan tavoitteiden tasoa mukauttaa enintään viisi prosenttiyksikköä vähentämällä edeltävän kolmen vuoden aikana ensimmäistä kertaa markkinoille saatettujen uudelleenkäytettävien myyntipakkausten keskimääräinen osuus kaikista markkinoille saatetuista myyntipakkauksista.

Jätelain 68 §:n mukaisen juomapakkausten palautusjärjestelmän ylläpitäjän katsotaan täyttävän 1 momentissa tarkoitetut tavoitteet, jos se täyttää juomapakkausten palautusjärjestelmästä annetussa valtioneuvoston asetuksessa (526/2013) säädetyt kierrätysvelvollisuudet. Muiden kuin juomapakkausten palautusjärjestelmään kuuluvien pakkausten tuottajien tulee osaltaan vastata, että 1 momentissa tarkoitetut kierrätystavoitteet saavutetaan.

Pakkausten kierrätystavoitteita koskevista laskentasäännöistä säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 53 ja 54 artiklassa.
8 § Pakkausjätteen kierrätystavoitteet pakkausmateriaaleittain

Pakkausten tuottajan ja juomapakkausten palautusjärjestelmän ylläpitäjän on järjestettävä pakkausjätteen erilliskeräys ja kierrätys pakkausmateriaaleittain siten, että EU:n pakkausasetuksen 52 artiklan 1 kohdan b ja d alakohdassa säädetyt tavoitteet saavutetaan vuosittain.

Arvioitaessa 1 momentissa tarkoitettujen tavoitteiden toteutumista, saadaan tavoitteiden tasoa mukauttaa enintään viisi prosenttiyksikköä vähentämällä edeltävän kolmen vuoden aikana ensimmäistä kertaa markkinoille saatettujen uudelleenkäytettävien myyntipakkausten osuus kaikista kyseistä materiaalia sisältävistä markkinoille saatetuista myyntipakkauksista.

Jätelain 68 §:n mukaisen juomapakkausten palautusjärjestelmän ylläpitäjän katsotaan täyttävän 1 momentissa tarkoitetut tavoitteet, jos se täyttää juomapakkausten palautusjärjestelmästä annetussa valtioneuvoston asetuksessa säädetyt kierrätysvelvollisuudet. Muiden kuin juomapakkausten palautusjärjestelmään kuuluvien pakkausten tuottajien tulee osaltaan vastata, että 1 momentissa tarkoitetut kierrätystavoitteet saavutetaan.

Kierrätystavoitteita koskevista laskentasäännöistä säädetään lisäksi EU:n pakkausasetuksen 53 ja 54 artiklassa.
10 a § Juomapullojen erilliskeräysvelvoite

Jätelain 68 §:ssä tarkoitetun juomapakkausten palautusjärjestelmän ylläpitäjän katsotaan täyttävän 1 ja 4 momentissa asetetut tavoitteet, jos se täyttää juomapakkausten palautusjärjestelmästä annetussa valtioneuvoston asetuksessa säädetyt uudelleenkäyttö- ja kierrätysvelvollisuudet. Muiden kuin juomapakkausten palautusjärjestelmään kuuluvien juomapullojen tuottajien on osaltaan huolehdittava siitä, että asetetut erilliskeräysvelvoitteet saavutetaan.

Tuottajien on järjestettävä enintään kolmen litran kertakäyttöisten muovipullojen ja metallisten juomapakkausten erilliskeräys kierrätystä varten siten, että niiden vuosittainen keräysaste on 1 päivästä tammikuuta 2029 vähintään 90 painoprosenttia kyseisenä vuonna markkinoille saatetusta määrästä. Tässä momentissa mainittujen juomapakkausten erilliskeräysasteen laskentamenetelmästä säädetään EU:n pakkausasetuksen 56 artiklan 1 ja 7 kohdassa.
13 § Tuottajan tiedottamisvelvollisuus

Tuottajan velvollisuudesta tiedottaa pakkausjätteen synnyn ehkäisemisestä ja pakkausjätehuollosta säädetään EU:n pakkausasetuksen 55 artiklassa.

Tuottajan on lisäksi annettava käytettyjä pakkauksia kerääville toimijoille vastaanoton toimivuuden kannalta tarpeelliset tiedot käytettyjen pakkausten erilliskeräyksestä, kuljetuksesta ja käsittelystä sekä vastaanottoon liittyvistä laaduntarkastusmenettelyistä ja muista menettelyistä.

Tuottajan velvollisuudesta julkaista tietoja jätteen erilliskeräystä ja hyödyntämistä koskevien velvoitteiden täyttymisestä säädetään jätelain 54 §:ssä. Tuottajayhteisön velvollisuudesta julkaista tietoja omistajistaan ja jäsenistään sekä palveluhankinnoissaan noudatettavista yleisistä periaatteista ja menettelyistä säädetään mainitun lain 63 ja 66 §:ssä.
17 § Tuottajayhteisön hakemus tuottajarekisteriin hyväksymiseksi

Tuottajayhteisön hakemuksessa tuottajarekisteriin hyväksymiseksi on oltava:

 8) 

15 §:ssä tarkoitettu selvitys tuottajayhteisön riittävistä taloudellisista järjestelyistä toimintansa asianmukaiseksi järjestämiseksi;

 9) 

selvitys jätelain 61 §:n 3 momentissa tarkoitetun vakuuden asettamisesta.
23 § Markkinavalvonta

Jätelain 24 a §:n 1 momentissa tarkoitettu pakkausten markkinavalvontaviranomainen valvoo tämän asetuksen 4 a -4 e ja 6 §:n sekä EU:n pakkausasetuksen 5, 6, 8–12, 14, 24–26 artiklan sekä 7 artiklan 1 kohdan d alakohdan ja 7 artiklan 2 kohdan d alakohdan noudattamista.

Tämä asetus tulee voimaan 12 päivänä elokuuta 2026.

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2025/40, EUVL L 2025/40, 22.1.2025

Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 94/62/EY, EYVL L 365, 31.12.1994, s. 10

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2019/1020, EUVL L 169, 25.6.2019, s. 1

Helsingissä 16.6.2026

Ympäristö- ja ilmastoministeri Sari Multala Ympäristöneuvos Tarja-Riitta Blauberg