2026

480/2026 Laki ulkomaalaislain muuttamisesta

2026

480/2026 Laki ulkomaalaislain muuttamisesta

Eduskunnan päätöksen mukaisesti

kumotaan ulkomaalaislain (301/2004) 3 §:n 16 kohta, 87 a, 87 b, 88, 88 b–88 e, 89, 96, 96 a, 97, 97 b, 98 a, 99, 99 a, 104, 107, 108 ja 133 § ja 196 §:n 5 momentti, sellaisina kuin ne ovat, 3 §:n 16 kohta ja 97 ja 98 a § laissa 501/2016, 87 a ja 88 c § laissa 323/2009, 87 b, 88 d ja 88 e § laissa 422/2014, 88 ja 89 § laissa 666/2024, 88 b § laeissa 323/2009 ja 247/2025, 96 § laeissa 973/2007, 501/2016 ja 472/2024, 96 a, 97 b, 99 ja 99 a § laissa 194/2015, 104 § laissa 426/2024, 107 § laeissa 666/2024 ja 247/2025, 108 § laeissa 323/2009 ja 666/2024, 133 § laeissa 749/2011 ja 816/2022 ja 196 §:n 5 momentti laissa 1022/2018, muutetaan 3 §:n 12 a ja 27 kohta, 6 a ja 6 b §, 35 §:n 2 ja 3 momentti, 39 §:n 1 momentti, 40 §:n 4 momentti, 52 c §:n 2 momentti, 54 §:n 2 momentti, 55 §:n 1 momentti, 56 d §:n 2 ja 3 momentti, 57 §:n 4 momentti, 58 §:n 4 ja 8 momentti, 60 d §:n 1 momentti, 81 b §:n 2 momentti, 81 c §:n 7 momentti, 87 § ja sen edellä oleva väliotsikko, 94 § ja sen edellä oleva väliotsikko, 95, 95 a–95 c, 97 a, 98, 100–103, 104 a–104 c, 105 ja 106 § ja sen edellä oleva väliotsikko, 110 §:n 3 momentti, 112 §:n 1 momentin 3 kohta, 113 §:n 1 momentti, 116 §, 116 a §:n 4 momentti, 117 ja 133 a §, 135 §:n 1 momentti, 136 a §:n 1 momentti, 147 a §:n 2 momentti, 193 ja 198 a §, 198 b §:n 1 momentti, 199 ja 200 a § ja 208 §:n 1 momentti, sellaisina kuin niistä ovat 3 §:n 12 a kohta ja 106 § laissa 323/2009, 3 §:n 27 kohta ja 58 §:n 8 momentti laissa 147/2025, 6 a § laissa 549/2010, 6 b § laeissa 549/2010, 501/2016 ja 472/2024, 35 §:n 2 momentti, 133 a § ja 147 a §:n 2 momentti laissa 472/2024, 35 §:n 3 momentti laissa 64/2025, 39 §:n 1 momentti laissa 302/2025, 40 §:n 4 momentti, 136 a §:n 1 momentti, 198 b §:n 1 momentti ja 200 a § laissa 247/2025, 52 c §:n 2 momentti laissa 389/2015, 54 §:n 2 momentti, 55 §:n 1 momentti ja 87 § laissa 666/2024, 56 d §:n 2 ja 3 momentti laissa 1408/2025, 57 §:n 4 momentti ja 58 §:n 4 momentti laissa 668/2013, 60 d §:n 1 momentti laissa 121/2018, 81 b §:n 2 momentti laissa 216/2023, 81 c §:n 7 momentti laissa 255/2025, 95 § laeissa 194/2015, 437/2019 ja 816/2022, 95 a § laeissa 194/2015 ja 426/2024, 95 b § laeissa 432/2009 ja 501/2016, 95 c ja 198 a § laissa 432/2009, 97 a § laeissa 194/2015, 426/2024 ja 247/2025, 98 § osaksi laissa 432/2009, 101, 104 a–104 c ja 105 § laissa 426/2024, 102 § laeissa 194/2015 ja 437/2019, 103 §, laissa 437/2019, 113 §:n 1 momentti laissa 332/2016, 116 ja 117 § laissa 501/2016, 116 a §:n 4 momentti laissa 816/2022, 193 § laissa 16/2017, 199 § laissa 1022/2018 ja 208 §:n 1 momentti laissa 49/2017, sekä lisätään 3 §:ään, sellaisena kuin se on osaksi laeissa 619/2006, 358/2007, 323/2009, 631/2011, 1338/2011, 668/2013, 1218/2013, 332/2016, 501/2016, 121/2022, 1206/2022, 216/2023, 389/2023 ja 147/2025, uusi 14 a, 14 b ja 28–32 kohta, 6 §:ään uusi 3 momentti, jolloin nykyinen 3 momentti siirtyy 4 momentiksi, lakiin uusi uusi 6 c §, 9 §:ään siitä lailla 737/2021 kumotun 2 momentin tilalle uusi 2 momentti, lakiin siitä lailla 1214/2013 kumotun 16 §:n tilalle uusi 16 § ja sen edelle uusi luvun otsikko, lakiin uusi 16 a–16 j §, 39 §:ään, sellaisena kuin se on osaksi laissa 302/2025, uusi 5 momentti, 40 §:ään, sellaisena kuin se on osaksi laeissa 449/2012, 121/2022, 487/2024, 147/2025 ja 247/2025, uusi 5 momentti, jolloin nykyinen 5 momentti siirtyy 6 momentiksi, 53 §:ään, sellaisena kuin se on laeissa 720/2018, 216/2023, 225/2024 ja 666/2024, siitä lailla 225/2024 kumotun 8 momentin tilalle uusi 8 momentti, 81 b §:ään, sellaisena kuin se on laeissa 216/2023 ja 1410/2025, uusi 3 momentti, jolloin nykyinen 3 ja 4 momentti siirtyvät 4 ja 5 momentiksi, 81 c §:ään sellaisena kuin se on laissa 255/2025 uusi 8 momentti, jolloin nykyinen 8 momentti siirtyy 9 momentiksi, 90 §:n edelle uusi väliotsikko, lakiin uusi 113 a ja 116 b sekä 116 c § ja sen edelle uusi väliotsikko, 131 §:ään, sellaisena kuin se on osaksi laeissa 631/2011, 332/2016, 620/2020, 1251/2020 ja 472/2024, uusi 6 momentti, 147 a §:ään, sellaisena kuin se on laeissa 194/2015 ja 472/2024, uusi 3 momentti, jolloin nykyinen 3 momentti siirtyy 4 momentiksi, lakiin uusi 190 c ja 190 d §, 191 §:ään, sellaisena kuin se on laeissa 1218/2013, 132/2016, 121/2022 ja 216/2023, siitä lailla 216/2023 kumotun 9 kohdan tilalle uusi 9 kohta sekä uusi 2 momentti, lakiin uusi 193 a, 193 b, 198 c ja 200 b § ja 202 §:ään, sellaisena kuin se on laeissa 1022/2018 ja 247/2025, uusi 4 momentti seuraavasti:

3 § Määritelmät

Tässä laissa tarkoitetaan:

12 a)

toissijaisella suojeluasemalla asemaa, joka myönnetään ulkomaalaiselle, joka voi saada vaatimuksista kolmansien maiden kansalaisten ja kansalaisuudettomien henkilöiden määrittelemiselle kansainvälistä suojelua saaviksi henkilöiksi, pakolaisten ja henkilöiden, jotka voivat saada toissijaista suojelua, yhdenmukaiselle asemalle ja myönnetyn suojelun sisällölle, neuvoston direktiivin 2003/109/EY muuttamisesta ja Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin 2011/95/EU kumoamisesta annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2024/1347, jäljempänä määritelmäasetus, 3 artiklan 2 alakohdassa tarkoitettua toissijaista suojelua;

14 a)

turvapaikanhakijalla henkilöä, joka on tehnyt kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen, josta ei ole vielä tehty lainvoimaista päätöstä;

14 b)

turvapaikkamenettelyllä kansainvälistä suojelua unionissa koskevan yhteisen menettelyn luomisesta ja direktiivin 2013/32/EU kumoamisesta annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) 2024/1348, jäljempänä menettelyasetus, tarkoitettua kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevaa menettelyä;

27)

laittomalla oleskelulla sellaisen kolmannen maan kansalaisen maassa oleskelua, joka ei täytä tai ei enää täytä Schengenin rajasäännöstössä säädettyjä maahantulon edellytyksiä tai tässä laissa säädettyjä maahantulon tai maassa oleskelun edellytyksiä;

28)

seulonta-asetuksella kolmansien maiden kansalaisia ulkorajoilla koskevan seulonnan käyttöönotosta ja asetusten (EY) N:o 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240 ja (EU) 2019/817 muuttamisesta annettua Euroopan parlamentin ja neuvoston asetusta (EU) 2024/1356;

29)

seulottavalla henkilöllä kolmannen maan kansalaista, joka kuuluu seulonta-asetuksen 5 tai 7 artiklan soveltamisalaan;

30)

seulontapaikalla seulontaviranomaisen seulottavalle henkilölle osoittamaa rajanylityspaikkaa, poliisin toimipaikkaa, Tullin toimipaikkaa, muuta soveltuvaa seulontaviranomaisten hallinnoima paikkaa taikka muuta vastaavaa paikkaa, jossa seulontamenettelyn mukaiset tehtävät suoritetaan;

31)

seulontamajoituspaikalla seulontaviranomaisen seulottavalle henkilölle osoittamaa majoitukseen soveltuvaa paikkaa;

32)

keskitetyllä seulonnalla seulontamenettelyä, jossa seulontamenettelyyn kuuluvat tehtävät suoritetaan seulontaviranomaisten päätöksestä yhdellä tai useammalla seulontapaikalla laittoman maahantulon, tartuntatautilain (1227/2016) 3 §:n 7 kohdassa tarkoitetun poikkeuksellisen epidemian tai muun vastaavan syyn perusteella.

6 § Lain soveltaminen alaikäisiin

Kansainvälistä suojelua koskevasta lapsen kuulemisesta säädetään menettelyasetuksen 22 artiklan 3 kohdassa.

6 a § Iän arviointi

Oleskelulupaa Suomessa hakevan tai perheenkokoajan iän selvittämiseksi voidaan tehdä iän arviointi, jos on epäilys iästä. Kansainvälistä suojelua hakevan iän arvioinnista säädetään menettelyasetuksen 25 artiklassa.

Maahanmuuttovirasto tekee arvion:

kansainvälistä suojelua hakevan iästä saatuaan monitieteistä iän arviointia ja tarvittaessa oikeuslääketieteellistä iän arviointia koskevan lausunnon; sekä

oleskelulupaa hakevan tai perheenkokoajan iästä saatuaan oikeuslääketieteellistä iän arviointia koskevan lausunnon.

6 b § Monitieteinen iän arviointi

Maahanmuuttovirasto pyytää menettelyasetuksen 25 artiklassa tarkoitettua monitieteistä iän arviointia varten vastaanottokeskukselta lausunnon kansainvälisen suojelun hakijan iästä. Vastaanottokeskuksen sosiaali- ja terveydenhuollon ammattihenkilökunta laatii lausunnon moniammatillisessa yhteistyössä.

Vastaanottokeskus voi tarvittaessa pyytää 1 momentissa tarkoitetun lausunnon myös julkisen tai yksityisen sosiaali- ja terveydenhuollon toimintayksiköltä.

Kansainvälisen suojelun hakijan huoltajalla tai kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetun lain (746/2011) 39 §:ssä tarkoitetulla edustajalla tai tilapäisellä edustajalla taikka muulla laillisella edustajalla on oikeus olla läsnä lausunnon laatimiseen liittyvissä tilanteissa, jotka edellyttävät hakijan henkilökohtaista läsnäoloa.

6 c § Oikeuslääketieteellinen iän arviointi

Oikeuslääketieteellisen tutkimuksen oleskelulupaa Suomessa hakevan ulkomaalaisen tai perheenkokoajan iän selvittämiseksi tekee Maahanmuuttoviraston pyynnöstä Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tutkimuksesta on laadittava kahden asiantuntijan yhteinen lausunto. Asiantuntijoista ainakin toisen on oltava Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen palveluksessa. Asiantuntijoina voivat toimia laillistettu lääkäri tai hammaslääkäri, jolla on tutkimuksen edellyttämä pätevyys.

Tutkimusta varten tarvittavat toimenpiteet voi tehdä Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen pyynnöstä myös julkisen tai yksityisen terveydenhuollon toimintayksikkö. Tutkimusta varten tarvittavia toimenpiteitä tekevän on oltava terveydenhuollon ammattihenkilö. Tutkittavan huoltajalla tai kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetun lain 39 §:ssä tarkoitetulla edustajalla tai tilapäisellä edustajalla taikka muulla laillisella edustajalla on oikeus olla läsnä tutkimusta suoritettaessa.

Mitä menettelyasetuksen 25 artiklan 4–6 kohdassa säädetään lääkärintarkastuksista, sovelletaan myös oleskelulupaa Suomessa hakevaan ulkomaalaiseen ja perheenkokoajaan.

9 § Oikeusapu

Poiketen siitä, mitä oikeusapulaissa säädetään, menettelyasetuksessa tarkoitetussa kansainvälisen suojelun myöntämistä ja turvapaikka-asioiden ja muuttoliikkeen hallinnasta, asetusten (EU) 2021/1147 ja (EU) 2021/1060 muuttamisesta ja asetuksen (EU) N:o 604/2013 kumoamisesta annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) 2024/1351, jäljempänä hallinta-asetus, tarkoitetussa vastuunmäärittämistä koskevassa hallintomenettelyssä oikeusapuun kuuluvat ne oikeusavustajan toimenpiteet, jotka asiassa ovat välttämättömiä huomioon ottaen asian laatu ja merkitys sekä olosuhteet kokonaisuudessaan.

2 a luku Seulonta ulkorajoilla ja Suomen alueella

16 § Seulontaviranomaiset

Seulonta-asetuksen 2 artiklan 10 alakohdassa tarkoitettuja seulontaviranomaisia ovat Rajavartiolaitos, poliisi, Tulli ja suojelupoliisi.

16 a § Seulontaviranomaisten keskinäinen tehtäväjako

Rajavartiolaitos suorittaa seulonta-asetuksen 5 artiklassa tarkoitettua seulontaa. Tulli suorittaa mainitussa artiklassa tarkoitettua seulontaa toimittaessaan rajatarkastusta tullilain (304/2016) 31 §:n perusteella.

Poliisi suorittaa seulonta-asetuksen 7 artiklassa tarkoitettua seulontaa sekä 5 artiklassa tarkoitettua seulontaa toimittaessaan rajatarkastusta poliisilain 2 luvun 21 §:n perusteella.

Poliisi antaa toisen Euroopan unionin jäsenvaltion seulontaviranomaisille niiden jäsenvaltioiden tunnistamista koskevan keskitetyn järjestelmän perustamisesta, joilla on kolmansien maiden kansalaisten ja kansalaisuudettomien henkilöiden tuomioita koskevia tietoja (ECRIS-TCN), eurooppalaisen rikosrekisteritietojärjestelmän täydentämiseksi ja asetuksen (EU) 2018/1726 muuttamisesta annetun asetuksen (EU) 2019/816 7 c artiklassa tarkoitetun lausunnon.

Poliisi antaa pyynnöstä seulontaviranomaiselle arvion siitä, voiko seulottava henkilö muodostaa uhkan sisäiselle turvallisuudelle seulonta-asetuksessa tarkoitetun turvallisuustarkastuksen perusteella.

Jos rajavalvonta on väliaikaisesti palautettu sisärajoille rajavartiolain 15 §:n mukaisesti, seulontaviranomaisten vastuu seulonnasta jakautuu rajatarkastusvastuiden mukaisesti.

Suojelupoliisi osallistuu seulonta-asetuksen 15 artiklan 2 kohdassa tarkoitetun turvallisuustarkastuksen suorittamiseen ja voi osallistua 14 artiklassa tarkoitettuun henkilön tunnistamiseen. Suojelupoliisilla on oikeus suorittaa myös muita turvallisuustarkastuksen suorittamisen kannalta välttämättömiä toimenpiteitä.

Ahvenanmaan maakunnan alueella seulonnasta vastaavat Rajavartiolaitos ja Tulli. Rajavartiolaitos ja Tulli voivat tehdä seulontamenettelyyn liittyvissä tehtävissään yhteistyötä Ålands polismyndighet -nimisen viranomaisen kanssa. Yhteistyöstä ja kunkin viranomaisen toimivaltuuksista siinä säädetään erikseen.

Rajavartiolaitoksen, poliisin ja Tullin kesken voidaan sopia tilapäisistä ja lyhytaikaisista poikkeuksista seulontavastuussa.

16 b § Seulontaviranomaisena toimivan virkamiehen toimivaltuudet seulonnassa

Seulontaviranomaisena toimivalla virkamiehellä on seulonnan suorittamiseksi oikeus:

suorittaa seulonta-asetuksen 14 artiklassa tarkoitettu seulottavan henkilön tunnistaminen;

suorittaa seulonta-asetuksen 15 artiklan 2 kohdassa tarkoitettu turvallisuustarkastus tietokantoihin tehtävinä hakuina ja pyytää poliisilta 16 a §:n 4 momentissa tarkoitettu arvio;

tallettaa seulontamenettelyn suorittamisen yhteydessä saadut tiedot noudattaen, mitä henkilötietojen käsittelystä maahanmuuttohallinnossa annetussa laissa (615/2020) säädetään.

Rajavartiolaitoksen, poliisin ja Tullin seulontatehtävää suorittavalla virkamiehellä on lisäksi oikeus ilman rikosepäilyä:

estää seulottavan henkilön poistuminen seulontamenettelystä;

ottaa tilapäisesti haltuunsa asiakirjoja, tavaroita ja kulkuneuvoja, tarkastaa ja kohdistaa niihin etsintä;

suorittaa henkilöntarkastus esineen, omaisuuden, asiakirjan, tiedon tai seikan löytämiseksi noudattaen pakkokeinolain (806/2011) 8 luvun 30 §:n 1 kohtaa ja 33 §:ää sekä rajavartiolain 28 a §:ää, poliisilain 2 luvun 21 §:ää ja tullilain 31 §:ää.

Edellä 2 momentin 1 kohdassa tarkoitetusta poistumisen estämisestä ja 2 kohdassa tarkoitetusta tavaroiden ja kulkuneuvon tilapäisestä haltuun ottamisesta seulontamenettelyn ajaksi päättää rajanylityspaikan esimiehenä toimiva rajavartiomies tai vähintään luutnantin arvoinen rajamies, päällystöön kuuluva poliisimies tai tullitoimipaikan esimiehenä toimiva tullimies tai tehtävään määrätty tullirikostorjunnan tai tullivalvonnan esimiehenä toimiva tullimies. Kiireellisessä tapauksessa poistumisen estää ja haltuunoton suorittaa seulontatehtävää suorittava poliisimies, rajavartiomies tai tullimies, jonka on viivytyksettä saatettava asia edellä mainitun virkamiehen ratkaistavaksi.

16 c § Neuvonta seulontamenettelyssä

Seulontaviranomaisen on seulonnan alussa annettava seulottavalle henkilölle tietoa seulontamenettelystä sekä hänen oikeuksistaan ja velvollisuuksistaan menettelyssä. Tieto annetaan kielellä, jota hänen perustellusti voidaan olettaa ymmärtävän. Seulottavan henkilön tulee allekirjoituksellaan vahvistaa saaneensa tiedot.

16 d § Seulottavan henkilön läsnäolo seulontapaikassa ja seulontamajoituspaikassa

Seulontamenettelyn kestosta säädetään seulonta-asetuksen 8 artiklan 3 ja 4 kohdassa.

Seulottava henkilö on seulontamenettelyn ajan velvollinen oleskelemaan seulontaviranomaisen hänelle osoittamassa seulontapaikassa ja seulontamajoituspaikassa, jossa pysyminen voidaan varmistaa estein. Seulottavalle henkilölle on annettava selkeästi tieto seulontapaikan ja seulontamajoituspaikan alueen rajoista.

Seulontaviranomainen voi valvoa seulontamajoituspaikan aluetta teknisen valvonnan keinoin. Teknistä valvontaa ei saa kohdistaa majoitus-, saniteetti- tai pukeutumistilaan. Teknistä valvontaa käytetään seulontamajoituspaikan järjestyksen ja liikkumisvapauden rajoituksen toteutumisen varmistamiseksi. Teknisestä valvonnasta on ilmoitettava valvonnan kohteena olevalle henkilölle sopivalla merkillä.

Teknisestä valvonnasta kertyneiden tallenteiden käsittelyyn sovelletaan, mitä kunkin teknistä valvontaa suorittavan seulontaviranomaisen henkilötietojen käsittelystä erikseen säädetään.

Seulottavalla henkilöllä ei ole oikeutta poistua hänelle osoitetusta seulontapaikasta ja seulontamajoituspaikasta paitsi kiireellisen terveydenhoidon saamiseksi.

16 e § Alaikäisen tilapäinen edustaja

Seulonnassa ilman huoltajaa olevan alaikäisen tilapäisen edustajan määräämisestä säädetään kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetun lain 5 luvussa. Jos seulonnassa ilman huoltajaa oleva alaikäinen ei ole hakenut kansainvälistä suojelua, häneen sovelletaan lastensuojelulakia (417/2007).

16 f § Seulottavan henkilön ylläpito

Seulontaviranomainen vastaa seulontapaikassa ja seulontaviranomaisen perustamassa seulontamajoituspaikassa oleskelevien seulottavien henkilöiden ylläpidosta. Maahanmuuttovirasto vastaa seulottavien henkilöiden majoituksen ja aterioiden järjestämisestä, jos seulottavan henkilön seulontamajoituspaikaksi on osoitettu vastaanottokeskus. Seulontaviranomainen vastaa seulottavien henkilöiden kuljettamisesta seulontamajoituspaikkaan.

Seulontaviranomainen ja Maahanmuuttovirasto voivat sopia 1 momentissa säädetyistä vastuista poikkeamisesta keskitetyn seulonnan tilanteessa tai muutoin tilapäisesti.

16 g § Seulottavan henkilön alustava terveystarkastus

Maahanmuuttovirasto järjestää seulonta-asetuksen 12 artiklan 1 kohdassa tarkoitetun alustavan terveystarkastuksen. Kansainvälistä suojelua hakevan henkilön alustava terveystarkastus toteutetaan osana kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetussa laissa tarkoitettuja vastaanottopalveluja.

Poiketen siitä, mitä 1 momentissa säädetään järjestämisvastuusta, korvaus Maahanmuuttoviraston muulle kuin kansainvälistä suojelua hakevalle henkilölle järjestämästä alustavasta terveystarkastuksesta määräytyy seulontaviranomaisen ja Maahanmuuttoviraston tekemän sopimuksen perusteella.

Edellä säädetyistä vastuista voidaan poiketa keskitetyn seulonnan tilanteessa tai muutoin tilapäisesti seulontaviranomaisen ja Maahanmuuttoviraston kesken sopimalla.

16 h § Seulontalomakkeen tiedon virheellisyydestä ilmoittaminen

Jos seulottava henkilö tekee seulonta-asetuksen 17 artiklan 3 kohdassa tarkoitetun ilmoituksen vastaanottokeskukselle, ilmoitus tulee välittää seulontaviranomaiselle.

16 i § Neuvontaa tarjoavien järjestöjen ja henkilöiden läsnäolo

Rajanylityspaikan esimies tai vähintään luutnantin arvoinen rajavartiomies, päällystöön kuuluva poliisimies tai tullitoimipaikan esimiehenä toimiva tullimies voi pyynnöstä sallia neuvontaa ja neuvonantoa tarjoavien järjestöjen ja henkilöiden läsnäolon seulonnassa seulontapaikassa, jos läsnäolo ei vaaranna rajanylityspaikan, poliisin toimipaikan, tullitoimipaikan tai muun seulontapaikan turvallisuutta, yleistä järjestystä tai hallinnointia.

Rajanylityspaikan esimies tai vähintään luutnantin arvoinen rajavartiomies, päällystöön kuuluva poliisimies tai tullitoimipaikan esimiehenä toimiva tullimies voi kieltää neuvontaa ja neuvonantoa tarjoavien järjestöjen ja henkilöiden läsnäolon seulontamajoituspaikassa, jos läsnäolo voi vaarantaa seulontamajoituspaikan turvallisuutta, yleistä järjestystä tai hallinnointia.

16 j § Perusoikeuksien riippumaton seurantamekanismi

Seulonta-asetuksen 10 artiklan 2 kohdan ensimmäisen alakohdan a alakohdassa ja menettelyasetuksen 43 artiklan 4 kohdassa tarkoitetuista riippumattoman seurantamekanismin seurantatehtävistä vastaa yhdenvertaisuusvaltuutettu.

Seulonta-asetuksen 10 artiklan 2 kohdan ensimmäisen alakohdan b alakohdassa tarkoitettujen perusteltujen väitteiden käsittelystä ja tutkinnasta vastaa seulontamenettelystä tai rajamenettelystä vastaava viranomainen. Perusteltujen väitteiden käsittelyyn ja tutkintaan sovelletaan hallintolain 8 a lukua.

Yhdenvertaisuusvaltuutetun oikeuteen saada tietoja ja selvityksiä 1 momentissa tarkoitetun tehtävän hoitamiseksi sovelletaan yhdenvertaisuusvaltuutetusta annetun lain (1326/2014) 4 §:n 1 momenttia sekä 5 ja 11 §:ää.

Yhdenvertaisuusvaltuutetun oikeuteen tehdä tarkastus 1 momentissa tarkoitetun tehtävän hoitamiseksi sovelletaan yhdenvertaisuusvaltuutetusta annetun lain 6 §:n 1 momenttia. Tarkastus voi olla myös ennalta ilmoittamaton.

Yhdenvertaisuusvaltuutettu voi antaa valtioneuvostolle vuosittain suosituksia seurantatehtävässään tekemiensä havaintojen perusteella. Yhdenvertaisuusvaltuutettu voi antaa viranomaiselle lausuntoja ja suosituksia 1 momentin mukaisissa tehtävissään.

Seulonta-asetuksen 10 artiklan 2 kohdan kuudennessa alakohdassa tarkoitettuun asianmukaiseen turvallisuusselvitykseen sovelletaan turvallisuusselvityslakia (726/2014).

35 § Tunnistaminen oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä

Määräaikainen oleskelulupa voidaan kuitenkin myöntää voimassa olevan matkustusasiakirjan puuttumisesta huolimatta, jos se myönnetään 51, 52, 52 a, 52 d, 52 e, 110, 113 a §:n tai kansainvälisen suojelun perusteella. Ensimmäinen määräaikainen oleskelulupa voidaan myöntää matkustusasiakirjan puuttumisesta huolimatta Suomessa syntyneelle lapselle, jolle myönnetään oleskelulupa perhesiteen perusteella.

Jos hakijalle on myönnetty määräaikainen oleskelulupa kansainvälisen suojelun perusteella, pysyvä oleskelulupa voidaan näillä edellytyksillä myöntää voimassa olevan matkustusasiakirjan puuttumisesta huolimatta.

39 § Toimeentuloedellytys oleskelulupaa myönnettäessä

Oleskeluluvan myöntäminen edellyttää, että ulkomaalaisen toimeentulo on turvattu, jollei tässä laissa toisin säädetä. Toimeentuloedellytyksestä voidaan yksittäisessä tapauksessa poiketa, jos siihen on poikkeuksellisen painava syy tai lapsen etu sitä vaatii. Toimeentuloedellytystä ei sovelleta myönnettäessä oleskelulupa kansainvälisen suojelun taikka 6 luvun perusteella, ellei 114 §:n 3 momentista, 114 a §:n 4 momentista tai 115 §:n 2 momentista muuta johdu.

Edellä 1 momentissa tarkoitettuja lapsen etuun ja poikkeuksellisen painavaan syyhyn perustuvia poikkeuksia ei sovelleta, jos kyse on 56 d §:ssä tarkoitetusta pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskelulupaa koskevasta hakemuksesta. Lisäksi toimeentulon on tällöin oltava turvattu riippumatta siitä, millä perusteella hakija oleskelee tai on aiemmin oleskellut Suomessa.

40 § Oleskeluoikeus

Kansainvälistä suojelua hakevan oikeudesta oleskella maassa, kunnes hakemukseen on tehty päätös, säädetään menettelyasetuksen 10 artiklassa sekä tämän lain 102 §:ssä.

Kansainvälistä suojelua hakevan oikeudesta oleskella Suomen alueella rajamenettelyn aikana säädetään menettelyasetuksen 43 artiklan 2 kohdassa.

52 c § Harkinta-ajasta päättäminen

Kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetussa laissa tarkoitettua auttamisjärjestelmää ylläpitävä Joutsenon vastaanottokeskus voi päättää harkinta-ajan antamisesta, jatkamisesta ja keskeyttämisestä, jos ihmiskaupan uhri otetaan auttamisjärjestelmään ennen kuin poliisi tai rajatarkastusviranomainen on tehnyt asiaa koskevan päätöksen. Vastaanottokeskus ilmoittaa viipymättä harkinta-aikaa koskevista päätöksistään poliisille.

53 § Ensimmäisen määräaikaisen oleskeluluvan pituus

Tilapäinen oleskelulupa, joka on myönnetty 113 a §:n perusteella, myönnetään enintään yhdeksi vuodeksi.

54 § Jatkoluvan myöntäminen

Jos ulkomaalainen on saanut oleskeluluvan kansainvälisen suojelun perusteella, uusi määräaikainen oleskelulupa myönnetään, jollei asiassa ilmene määritelmäasetuksen 14 tai 19 artiklan taikka menettelyasetuksen 66 artiklan 6 kohdan mukaisia perusteita pakolaisaseman tai toissijaisen suojeluaseman poistamiselle.

55 § Jatkoluvan pituus

Uusi määräaikainen oleskelulupa myönnetään enintään neljäksi vuodeksi. Uusi määräaikainen oleskelulupa pakolaisuuden perusteella myönnetään kolmeksi vuodeksi. Uusi määräaikainen oleskelulupa toissijaisen suojelun perusteella myönnetään kahdeksi vuodeksi. Uusi tilapäinen oleskelulupa myönnetään enintään yhdeksi vuodeksi, jos se myönnetään 113 a §:n perusteella.

56 d § Pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskeluluvan myöntäminen

Alle kuuden kuukauden yhtäjaksoinen oleskelu Suomen ulkopuolella ei keskeytä yhtäjaksoista oleskelua, jos poissaolojaksot ovat yhteensä enintään kymmenen kuukautta. Oleskelua voidaan erityisistä syistä pitää yhtäjaksoisena edellä mainittuja ajanjaksoja pidemmistä poissaolojaksoista huolimatta, joita ei kuitenkaan oteta huomioon oleskeluaikaa laskettaessa. Jos pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskeluluvan hakija on EU:n sinisen kortin haltija, alle kahdentoista kuukauden yhtäjaksoinen oleskelu Euroopan unionin ulkopuolella ei keskeytä yhtäjaksoista oleskelua, jos poissaolojaksot ovat yhteensä enintään kahdeksantoista kuukautta. Jos kansainvälistä suojelua saanut tavataan toisesta Euroopan unionin jäsenvaltiosta niin, ettei hänellä ole siellä oleskeluoikeutta, hänen yhtäjaksoinen oleskelunsa keskeytyy riippumatta siitä, miten kauan tai mistä syystä hän on ollut Suomen ulkopuolella.

Viiden vuoden määräaika lasketaan ensimmäisen jatkuvaa maassa oleskelua varten myönnetyn määräaikaisen oleskeluluvan alkamispäivästä tai maahantulopäivästä, jos kolmannen maan kansalaisella on ollut jatkuva oleskelulupa maahan tullessaan. Pakolaisen ja toissijaista suojelua saavan osalta määräaika lasketaan kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen jättöpäivästä, jos pakolaisasema tai toissijainen suojeluasema on myönnetty kyseisen hakemuksen perusteella. Sellaisen EU:n sinisen kortin haltijan osalta, joka on käyttänyt erityisosaajadirektiivin 21 artiklassa tarkoitettua pitkäaikaista liikkuvuutta, viiden vuoden yhtäjaksoista oleskelua laskettaessa otetaan huomioon myös laillinen oleskelu jossakin Euroopan unionin jäsenvaltiossa EU:n sinisen kortin haltijana sekä lisäksi korkeaa pätevyyttä vaativaa työtä varten myönnetyn kansallisen oleskeluluvan ja tutkijan luvan haltijana sekä kansainvälistä suojelua saavana henkilönä. Opiskelijan luvan haltijana laillisesta oleskelusta otetaan huomioon puolet. Lisäksi EU:n sinisen kortin haltijan osalta edellytetään, että hän välittömästi ennen oleskelulupahakemuksen jättämistä on oleskellut luvallisesti maassa yhtäjaksoisesti kaksi vuotta.

57 § Pysyvän oleskeluluvan ja pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskeluluvan myöntämisen esteet

Pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskelulupaa ei myönnetä pakolaisasemaan tai toissijaiseen suojeluasemaan perustuvan oleskelun perusteella, jos asema on peruutettu määritelmäasetuksen 14 artiklan 1 kohdan b tai c alakohdan taikka 19 artiklan 1 kohdan b tai c alakohdan perusteella.

58 § Oleskeluluvan peruuttaminen

Määräaikainen tai pysyvä oleskelulupa taikka pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskelulupa voidaan peruuttaa, jos oleskelulupaa haettaessa on tietoisesti annettu hakijan henkilöllisyyttä koskevia tai muita päätökseen vaikuttaneita vääriä tietoja taikka salattu sellainen seikka, joka olisi saattanut estää oleskeluluvan myöntämisen. Pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskelulupa voidaan peruuttaa myös, jos sen myöntämisen perusteena on ollut pakolaisasemaan tai toissijaiseen suojeluasemaan perustunut oleskelu ja jos asema on peruutettu määritelmäasetuksen 14 artiklan 1 kohdan b tai c alakohdan taikka 19 artiklan 1 kohdan b tai c alakohdan nojalla.

Määräaikainen tai pysyvä oleskelulupa peruutetaan, jos henkilön pakolaisasema on poistettu määritelmäasetuksen 14 artiklan 1 kohdan b alakohdan perusteella, koska hänelle ei enää myönnetä pakolaisasemaa 12 artiklan 2 kohdan a tai c alakohdan tai 3 kohdan perusteella taikka jos asema on poistettu 14 artiklan 1 kohdan d tai e alakohdan perusteella taikka jos henkilön toissijainen suojeluasema on poistettu 19 artiklan 1 kohdan b alakohdan perusteella, koska hänelle ei enää myönnetä toissijaista suojeluasemaa 17 artiklan 1 tai 2 kohdan perusteella. Pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskelulupa peruutetaan, jos henkilön pakolaisasema on poistettu määritelmäasetuksen 14 artiklan 1 kohdan b alakohdan perusteella, koska hänelle ei enää myönnetä pakolaisasemaa 12 artiklan 2 tai 3 kohdan perusteella taikka jos henkilön toissijainen suojeluasema on poistettu 19 artiklan 1 kohdan b alakohdan perusteella, koska hänelle ei enää myönnetä toissijaista suojeluasemaa 17 artiklan 1 tai 2 kohdan perusteella.

60 d § Biometriset tunnisteet oleskelulupakorttia varten

Maahanmuuttovirasto tai Suomen edustusto ottaa oleskelulupahakemuksen ja poliisi tai rajavartiolaitos kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen rekisteröimisen yhteydessä hakijalta sormenjäljet jokaisesta sormesta oleskelulupakorttia varten. Jatkoluvan hakemisen yhteydessä sormenjäljet otetaan kuitenkin vain, jos tähän on erityinen syy tai jos edellisen oleskelulupakortin, jota varten sormenjäljet on annettu, myöntämisestä on kulunut viisi vuotta. Sormenjäljet otetaan myös haettaessa pysyvää oleskelulupaa ja pitkään oleskelleen kolmannen maan kansalaisen EU-oleskelulupaa.

81 b § Työnteko-oikeus ja oikeus harjoittaa elinkeinoa ilman oleskelulupaa

Ulkomaalaisella, joka on tehnyt kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen tai menettelyasetuksen 55 artiklassa tarkoitetun myöhemmän hakemuksen, on oikeus tehdä ansiotyötä ilman oleskelulupaa, jos hän on:

esittänyt tämän lain 11 §:n 1 momentin 1 kohdassa tarkoitetun asiakirjan ja hän on hakemuksen rekisteröimisen jälkeen oleskellut maassa kolme kuukautta; tai

hakemuksen rekisteröimisen jälkeen oleskellut maassa kuusi kuukautta.

Poiketen 2 momentissa säädetystä, ulkomaalaisella, jonka kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen tutkintaa on nopeutettu menettelyasetuksen 42 artiklan 1 kohdan a–f alakohdan mukaisesti, ei ole oikeutta tehdä ansiotyötä.

81 c § Oikeus aloittaa työnteko ja oikeuden kesto

Jos työnteko-oikeus perustuu kansainvälisen suojelun hakemiseen ja hakijalla on oikeus jäädä Suomeen muutoksenhaun ajaksi menettelyasetuksen 68 artiklan tai hallinta-asetuksen 43 artiklan 3 kohdan mukaisesti, työnteko-oikeus jatkuu, kunnes oikeus jäädä Suomeen päättyy ja muutoksenhakua koskeva päätös on annettu tiedoksi. Jos hakijalla on oikeus jäädä Suomeen muutoksenhaun ajaksi menettelyasetuksen 68 artiklan tai hallinta-asetuksen 43 artiklan 3 kohdan mukaisesti ja korkein hallinto-oikeus palauttaa kansainvälistä suojelua koskevan asian Maahanmuuttoviraston tai hallinto-oikeuden käsiteltäväksi, työnteko-oikeus jatkuu ja päättyy sen mukaan, mitä tässä momentissa on säädetty.

Työnteko-oikeuden päättymisestä tilanteessa, jossa siirtopäätöksen saaneen vastaanottopalvelut on peruutettu, säädetään kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetun lain 48 §:ssä.

Edellytykset kansainvälisen suojelun myöntämiselle ja poistamiselle

87 § Kansainvälisen suojelun myöntäminen ja poistaminen

Edellytyksistä kansainvälisen suojelun myöntämiselle ja poistamiselle säädetään määritelmäasetuksessa.

Pakolaiskiintiö ja muu humanitaarinen maahanmuutto

90 §

Kansainvälistä suojelua koskeva menettely

94 § Kansainvälisen suojelun myöntämistä koskeva menettely

Kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevasta menettelystä säädetään menettelyasetuksessa.

Kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevassa menettelyssä käsitellään Suomen rajalla tai alueella viranomaiselle esitetty hakemus, jonka perusteena on tarve saada kansainvälistä suojelua.

Kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevan menettelyn yhteydessä tutkitaan ja ratkaistaan oleskeluoikeuden myöntäminen myös muilla esille tulevilla perusteilla.

95 § Kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen tekeminen, rekisteröinti ja jättäminen

Kansainvälistä suojelua koskeva hakemus tehdään poliisille, rajatarkastusviranomaiselle, Maahanmuuttovirastolle tai säilöönottoyksikön henkilöstölle.

Poliisi tai rajatarkastusviranomainen rekisteröi hakemuksen.

Hakemus jätetään Maahanmuuttovirastolle, joka ilmoittaa hakijalle jättämisen ajankohdan ja tavan. Jos Maahanmuuttovirasto katsoo tarkoituksenmukaiseksi ja varmistuu hakijan Suomessa olosta, hakemus voidaan jättää käyttäen videoneuvottelua tai muuta soveltuvaa teknistä tiedonvälitystapaa, jossa Maahanmuuttovirastolla ja hakijalla on puhe- ja näköyhteys keskenään. Jättämisen tapaa harkitessaan Maahanmuuttoviraston on otettava huomioon hakijan iästä taikka fyysisestä tai psyykkisestä tilasta johtuva haavoittuva asema tai muut hakijan henkilökohtaiset syyt, jotka voivat vaikuttaa tilanteeseen sekä 6 §:ssä säädetyt edellytykset. Maahanmuuttoviraston on varmistettava, että jättäminen voidaan hoitaa tietoturvallisesti. Hakemus voidaan jättää myös lomakkeella, jos hakija ei pysty jättämään hakemusta muulla tavalla vankeuden tai pitkäkestoisen sairaalahoidon taikka muun vastaavan hänestä riippumattoman syyn vuoksi.

Edellä 3 momentissa säädetystä poiketen hakemus jätetään hakemuksen rekisteröivälle viranomaiselle rekisteröimisen yhteydessä, jos rekisteröivä viranomainen pitää selvänä, että kyse on:

ensimmäisestä myöhemmästä hakemuksesta, joka on tehty ainoastaan lainvoimaisen maastapoistamispäätöksen välittömän täytäntöönpanon estämiseksi tai viivyttämiseksi; taikka

toisesta tai sen jälkeisestä myöhemmästä hakemuksesta.

Kun hakemus on rekisteröity, poliisi, rajatarkastusviranomainen tai Maahanmuuttovirasto voi ottaa haltuunsa hakijan matkustusasiakirjan ja pitää sen hallussaan, kunnes hakijalle myönnetään oleskelulupa tai hän poistuu maasta. Haltuun otettu matkustusasiakirja voidaan siirtää toiselle toimivaltaiselle viranomaiselle, joka siirron jälkeen vastaa matkustusasiakirjan säilyttämisestä. Poliisi, rajatarkastusviranomainen tai Maahanmuuttovirasto antaa matkustusasiakirjan haltuunotosta todistuksen.

Eurooppalaisesta raja- ja merivartiostosta sekä asetusten (EU) N:o 1052/2013 ja (EU) 2016/1624 kumoamisesta annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) 2019/1896, jäljempänä raja- ja merivartiostoasetus, tarkoitetun eurooppalaisen raja- ja merivartioston pysyvästä joukosta lähetetyn ryhmän jäsenenä Suomessa oleva vieraan valtion toimivaltainen virkamies sekä Euroopan unionin turvapaikkavirastosta ja asetuksen (EU) N:o 439/2010 kumoamisesta annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) 2021/2303, jäljempänä turvapaikkavirastoasetus, tarkoitettu Suomeen lähetetty turvapaikka-asioiden tukiryhmän jäsen voivat avustaa poliisia ja rajatarkastusviranomaista kansainvälisen suojelun perusteella oleskelulupaa hakevan ulkomaalaisen rekisteröintiin liittyvissä tehtävissä poliisimiehen tai rajatarkastusviranomaisen virkamiehen ohjauksessa.

Maahanmuuttovirasto voi keskitetyn seulonnan yhteydessä avustaa poliisia ja rajatarkastusviranomaista kansainvälisen suojelun perusteella oleskelulupaa hakevan ulkomaalaisen rekisteröintiin liittyvissä tehtävissä.

95 a § Maksuton oikeudellinen neuvonta

Maahanmuuttovirasto antaa menettelyasetuksen 16 artiklassa ja hallinta-asetuksen 21 artiklassa tarkoitettua maksutonta oikeudellista neuvontaa kansainvälistä suojelua hakevalle. Oikeudellista neuvontaa antavalla Maahanmuuttoviraston virkamiehellä tulee olla päätöksenteosta riippumaton ja itsenäinen rooli sekä riittävä perehtyneisyys kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevaan menettelyyn ja vastuussa olevan jäsenvaltion määrittämismenettelyyn.

Hakija voi pyytää maksutonta oikeudellista neuvontaa kaikissa menettelyn vaiheissa toimivaltaiselta viranomaiselta, joka välittää pyynnön Maahanmuuttovirastolle. Oikeudellinen neuvonta tulee järjestää tarpeen mukaan, oikea-aikaisesti ja asianmukaisella tavalla ottaen huomioon hakijan yksilöllinen tilanne sekä varmistaen neuvonnan tosiasiallinen saavutettavuus ja tietoturvallisuus. Neuvonnan järjestämisessä ja sen tapaa harkitessa on kiinnitettävä erityistä huomiota toiminnan tehokkuuden lisäksi hakijan haavoittuvasta asemasta tai muista henkilökohtaisista syistä johtuviin erityistarpeisiin.

Maksutonta oikeudellista neuvontaa ei anneta, jos:

hakemus on ensimmäinen myöhempi hakemus, jonka tarkoituksena on vain aikaisemman hakemuksen perusteella tehdyn lainvoimaisen maastapoistamispäätöksen välittömän täytäntöönpanon estäminen tai viivyttäminen;

hakemus on toinen tai sen jälkeinen myöhempi hakemus; taikka

hakijalla on jo asiamies.

95 b § Kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen peruuttaminen

Kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen nimenomaisesta peruuttamisesta säädetään menettelyasetuksen 40 artiklassa.

Hakija voi peruuttaa kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksensa Maahanmuuttovirastolle, poliisille, rajatarkastusviranomaiselle tai vastaanottokeskuksessa sen johtajalle tai apulaisjohtajalle henkilökohtaisesti tekemällään kirjallisella ilmoituksella, josta yksiselitteisesti ilmenee, että hakijan tarkoituksena on peruuttaa hakemuksensa. Hakija päivää ja allekirjoittaa ilmoituksen.

Peruutusilmoituksen vastaanottaja pyytää hakijaa ilmoittamaan kantansa mahdolliseen maasta poistamiseen ja maahantulokieltoon sekä pyytää peruuttamiselle kaksi esteetöntä todistajaa, jotka voivat olla Maahanmuuttoviraston tai vastaanottokeskuksen virkamiehiä tai työntekijöitä taikka poliisi- tai rajatarkastusviranomaisia.

95 c § Kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen raukeaminen

Maahanmuuttovirasto tekee päätöksen kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen raukeamisesta, jos hakija on kuollut.

97 a § Puhuttelupöytäkirjan tarkastaminen

Kansainvälistä suojelua koskevista henkilökohtaisista puhutteluista säädetään menettelyasetuksen 11–14 artiklassa.

Puhuttelun päätyttyä hakija saa pöytäkirjasta jäljennöksen heti tai mahdollisimman pian puhuttelun jälkeen, ja hänelle annetaan kahden viikon määräaika toimittaa pöytäkirjaan lisäyksiä ja korjauksia. Määräaika voi olla pidempi, jos asian laatu sitä vaatii. Pöytäkirja voidaan tulkata hakijalle puhuttelun päätyttyä, jos Maahanmuuttovirasto katsoo sen tarkoituksenmukaiseksi.

98 § Tutkintamenettelyn kesto tuomioistuimen kumotessa kansainvälistä suojelua koskevan päätöksen ja palauttaessa sen Maahanmuuttovirastolle uudelleen käsiteltäväksi

Tuomioistuimen kumotessa kansainväistä suojelua koskevan päätöksen ja palauttaessa sen Maahanmuuttovirastolle uudelleen käsiteltäväksi tutkintamenettely on saatava päätökseen viimeistään:

yhden kuukauden kuluessa tuomioistuimen päätöksen lainvoimaiseksi tulosta, jos hakemus on hylätty tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttumisen vuoksi menettelyasetuksen 38 artiklan 1 kohdan a–d alakohdassa tai mainitun artiklan 2 kohdassa tarkoitetulla perusteella;

kahdeksan päivän kuluessa tuomioistuimen päätöksen lainvoimaiseksi tulosta, jos hakemus on hylätty tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttumisen vuoksi menettelyasetuksen 38 artiklan 1 kohdan e alakohdassa tarkoitetulla perusteella;

kahden kuukauden kuluessa tuomioistuimen päätöksen lainvoimaiseksi tulosta, jos hakemus on tutkittu menettelyasetuksen 42 artiklassa tarkoitetussa nopeutetussa menettelyssä;

kolmen kuukauden kuluessa tuomioistuimen päätöksen lainvoimaiseksi tulosta, jos hakemus on tutkittu menettelyasetuksen 39 artiklan 3 kohdassa tarkoitetussa menettelyssä; määräaikaa voidaan poikkeuksellisesti pidentää viiteen kuukauteen, jos tutkintamenettelyn päättäminen ei Maahanmuuttovirastosta riippumattomista syistä ole lyhyemmässä ajassa mahdollista.

100 § Turvallisten maiden määrittely kansallisesti

Kolmannen maan määrittämisestä kansallisesti menettelyasetuksen 59 artiklassa tarkoitetuksi turvalliseksi kolmanneksi maaksi ja menettelyasetuksen 61 artiklassa tarkoitetuksi turvalliseksi alkuperämaaksi säädetään menettelyasetuksen 64 artiklassa.

Valtioneuvoston asetuksella voidaan nimetä 1 momentissa tarkoitetut turvalliset kolmannet maat ja turvalliset alkuperämaat. Maiden määrittely perustuu Maahanmuuttoviraston arvioimaan maatietoon.

Maahanmuuttovirasto toimittaa menettelyasetuksen 64 artiklan 4 kohdassa tarkoitetut tiedot kansallisista turvallisista kolmansista maista ja turvallisista alkuperämaista Euroopan komissiolle ja Euroopan unionin turvapaikkavirastolle.

101 § Ilmeisen perusteeton hakemus

Kansainvälistä suojelua koskeva hakemus voidaan katsoa ilmeisen perusteettomaksi, jos se on hylätty menettelyasetuksen 42 artiklassa säädetyssä nopeutetussa menettelyssä.

102 § Oikeus jäädä Suomen alueelle kansainvälistä suojelua koskevien hakemusten yhteydessä

Menettelyasetuksen 10 artiklan 1 kohdassa säädetystä poiketen ja rajoittamatta palautuskiellon periaatteen soveltamista, hakijalla ei ole oikeutta jäädä Suomen alueelle kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen tutkinnan ajaksi ja hakija voidaan poistaa maasta, jos:

hakija on lainvoimaisella päätöksellä päätetty rikoksen johdosta luovuttaa toiseen Euroopan unionin jäsenvaltioon, kolmanteen maahan, kansainväliseen rikostuomioistuimeen tai muuhun kansainväliseen tuomioistuimeen, jonka osapuoli Suomi on;

hakija on lainvoimaisella päätöksellä päätetty vapausrangaistuksen täytäntöönpanemiseksi siirtää toiseen Euroopan unionin jäsenvaltioon tai kolmanteen maahan;

hakija on vaaraksi yleiselle järjestykselle tai kansalliselle turvallisuudelle; tämä ei kuitenkaan saa rajoittaa määritelmäasetuksen 12 ja 17 artiklan soveltamista;

ensimmäinen myöhempi hakemus on jätetty ainoastaan sellaisen päätöksen täytäntöönpanon viivyttämiseksi tai estämiseksi, joka johtaisi hakijan välittömään poistamiseen maasta eikä kyseisen hakemuksen tutkintaa jatketa menettelyasetuksen 55 artiklan 7 kohdan mukaisesti; tai

hakemus on toinen tai sen jälkeinen myöhempi hakemus sellaisen lainvoimaisen päätöksen jälkeen, jossa aikaisemmin tehty myöhempi hakemus on hylätty tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttumisen vuoksi tai perusteettomana taikka ilmeisen perusteettomana.

Maahanmuuttovirasto antaa toimivaltaisen viranomaisen tai tuomioistuimen pyynnöstä lausunnon 1 momentin 1 ja 2 kohdassa tarkoitetun hakijan luovuttamista tai siirtoa koskevassa asiassa. Lausunnossa on ilmoitettava, onko luovuttaminen tai siirtäminen toiseen Euroopan unionin jäsenvaltioon, kolmanteen maahan tai mainitun momentin 1 kohdassa tarkoitettuun kansainväliseen tuomioistuimeen mahdollista siten, että luovuttamispäätös tai siirtoa koskeva päätös ei johda suoraan tai epäsuoraan palauttamiseen, joka rikkoisi kansainväliseen ja unionin oikeuteen perustuvia Suomelle asetettuja velvoitteita.

Suomen ja muiden Euroopan unionin jäsenvaltioiden välisestä rikoksen johdosta tapahtuvasta luovuttamisesta säädetään menettelyasetuksen 10 artiklan 3 kohdassa. Mitä 2 momentissa säädetään lausuntopyynnöstä, sovelletaan myös tässä momentissa tarkoitettuihin tilanteisiin.

103 § Hakemuksen tutkimatta jättäminen

Sen lisäksi, mitä menettelyasetuksessa säädetään, kansainvälistä suojelua koskeva hakemus hylätään tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttumisen vuoksi, jos jokin mainitun asetuksen 38 artiklan 1 kohdassa säädetyistä edellytyksistä täyttyy.

104 a § Rajamenettely

Rajamenettelystä säädetään menettelyasetuksen 43–54 artiklassa.

Sen lisäksi, mitä menettelyasetuksen 45 artiklan 1 kohdassa ja 53 artiklan 1 kohdassa säädetään, rajamenettelyä sovelletaan mainitun asetuksen 43 artiklan 1 kohdassa säädettyjen edellytysten täyttyessä, jos:

hakemus voidaan hylätä tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttuessa tämän lain 103 §:n tai menettelyasetuksen 38 artiklan 2 kohdan mukaisesti; tai

hakemus tutkitaan 42 artiklan 1 kohdan a, b, d, e tai g alakohdan mukaisessa nopeutetussa menettelyssä.

Edellytysten täyttyessä hakijaan, joka siirretään Suomeen hallinta-asetuksen 67 artiklan 11 kohdan mukaisesti sisäisenä siirtona sovelletaan rajamenettelyä.

Yhdenvertaisuusvaltuutettu valvoo perusoikeuksien toteutumista rajamenettelyssä 16 j §:n ja seulonta-asetuksen 10 artiklan 2 kohdan ensimmäisen alakohdan a alakohdan mukaisesti.

Rajamenettelyä sovellettaessa hakemus on ratkaistava ja päätös annettava tiedoksi viiden viikon kuluessa hakemuksen rekisteröimisestä. Jos rajamenettelyä sovelletaan hakijaan, joka siirretään Suomeen hallinta-asetuksen 67 artiklan 11 kohdan mukaisesti sisäisenä siirtona, Maahanmuuttovirasto voi pidentää hakemuksen tutkintaa neljällä viikolla. Jos Suomi on muuttoliikkeeseen ja turvapaikanhakuun liittyviin kriisitilanteisiin ja ylivoimaisen esteen tilanteisiin vastaamisesta ja asetuksen (EU) 2021/1147 muuttamisesta annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2024/1359, jäljempänä kriisi-asetus, 4 artiklassa tarkoitetulla neuvoston täytäntöönpanopäätöksellä saanut luvan mainitun asetuksen 11 artiklan 1 kohdassa tarkoitetun rajamenettelyn käsittelyaikaa koskevan poikkeuksen käyttöön, Maahanmuuttovirasto voi pidentää hakemuksen tutkintaa kolmella viikolla.

Sisäministeriö antaa Euroopan komissiolle menettelyasetuksen 49 artiklassa tarkoitetun ilmoituksen riittävän kapasiteetin saavuttamisesta ja 50 artiklassa tarkoitetun ilmoituksen hakemusten vuotuisen enimmäismäärän saavuttamisesta.

104 b § Liikkumisvapauden rajoittaminen rajamenettelyssä

Menettelyasetuksen 43 artiklan 2 kohdassa säädetään siitä, että hakijalla ei ole rajamenettelyn aikana oikeutta tulla jäsenvaltion alueelle ja 54 artiklan 1 kohdassa siitä, että hakijan liikkumisvapautta on rajoitettava rajamenettelyn aikana.

Hakijalla on rajamenettelyn ajan velvollisuus oleskella hänelle osoitetun vastaanottokeskuksen alueella, jolla pysymistä varmistetaan estein. Vastaanottokeskuksen alueella tarkoitetaan vastaanottokeskuksen tonttia sekä siltä selvästi erotettua aluetta. Tontin tai siitä erotetun alueen on oltava riittävän laaja, jotta voidaan turvata hakijan yksityiselämän koskemattomuus ja vastaanottopalveluiden saaminen. Hakijalle on annettava selvästi tieto alueen rajoista.

Maahanmuuttovirasto voi myöntää hakijalle luvan poistua tilapäisesti vastaanottokeskuksen alueelta lähiomaisen vakavan sairauden tai hautajaisten taikka muun painavan henkilökohtaisen syyn vuoksi.

Hakijalla on myös oikeus poistua vastaanottokeskuksen alueelta, jos se on välttämätöntä vastaanottopalvelujen saamiseksi tai alaikäisten koulunkäynnin järjestämiseksi.

Rajoitustoimista tehdään kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetun lain 50 §:n mukainen päätös.

104 c § Paluumenettely rajamenettelyä sovellettaessa

Rajamenettelyä seuraavasta paluumenettelystä säädetään rajalla tapahtuvasta palauttamismenettelystä ja asetuksen (EU) 2021/1148 muuttamisesta annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) 2024/1349, jäljempänä paluurajamenettelyasetus.

Liikkumisvapauden rajoittaminen jatkuu paluurajamenettelyssä 104 b §:n mukaisesti.

105 § Euroopan unionin kansalaisen kansainvälistä suojelua koskeva hakemus

Euroopan unionin kansalaisen tekemä kansainvälistä suojelua koskeva hakemus jätetään sisällöllisesti tutkimatta, jollei Euroopan unionin toiminnasta tehdyn sopimuksen pöytäkirjasta (N:o 24) Euroopan unionin jäsenvaltioiden kansalaisten turvapaikasta muuta johdu. Maahanmuuttoviraston on ilmoitettava välittömästi sisäministeriölle unionin kansalaisen tekemästä kansainvälistä suojelua koskevasta hakemuksesta, jos se ottaa hakemuksen tutkittavaksi. Sisäministeriö ilmoittaa asiasta Euroopan unionin neuvostolle.

Hakemuksen käsittelyyn sovelletaan menettelyasetusta lukuun ottamatta sen 11 artiklaa tutkittavaksiottamispuhuttelusta.

Pakolaisasema ja toissijainen suojeluasema

106 § Pakolaisasema ja toissijainen suojeluasema

Pakolaisaseman saa:

pakolaiskiintiössä Suomeen otettu pakolaisuuden perusteella oleskeluluvan saanut ulkomaalainen; ja

pakolaisen perhesiteen perusteella oleskeluluvan Suomesta saanut pakolaiseksi katsottava perheenjäsen.

Toissijaisen suojeluaseman saa:

pakolaiskiintiössä Suomeen otettu toissijaisen suojelun perusteella oleskeluluvan saanut ulkomaalainen; ja

toissijaista suojelua saaneen perhesiteen perusteella oleskeluluvan Suomesta saanut toissijaisen suojelun tarpeessa oleva perheenjäsen.

Pakolaisaseman ja toissijaisen suojeluaseman myöntämisestä kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevassa menettelyssä säädetään määritelmäasetuksen 13 ja 18 artiklassa.

110 § Oleskeluluvan myöntäminen tilapäisen suojelun perusteella

Oleskelulupa tilapäisen suojelun perusteella jätetään myöntämättä, jos ulkomaalaisen katsotaan olevan vaaraksi yleiselle järjestykselle tai turvallisuudelle taikka jos on perusteltua syytä epäillä hänen syyllistyneen:

rikokseen rauhaa vastaan, sotarikokseen tai rikokseen ihmiskuntaa vastaan, sellaisia rikoksia koskevien kansainvälisten sopimusten määritelmien mukaisesti;

törkeään muuhun kuin poliittiseen rikokseen Suomen ulkopuolella ennen kuin hänelle annettiin tilapäistä suojelua Suomessa; taikka

Yhdistyneiden kansakuntien tarkoitusperien ja periaatteiden vastaiseen tekoon.

112 § Tilapäisen oleskeluluvan myöntäminen

Tilapäinen oleskelulupa myönnetään ulkomaalaiselle:

jonka oleskeluluvan myöntämisen perusteena on 113 a §.

113 § Jatkuvan oleskeluluvan myöntäminen

Jatkuva oleskelulupa myönnetään ulkomaalaiselle, joka saa määritelmäasetuksen 24 artiklan perusteella oleskeluluvan kansainvälisen suojelun perusteella tai oleskeluluvan kiintiöpakolaisena. Jatkuva oleskelulupa voidaan myöntää ulkomaalaiselle, joka otetaan Suomeen tämän lain 93 §:n nojalla tehdyn valtioneuvoston päätöksen perusteella.

113 a § Oleskeluluvan myöntäminen palautuskieltoa sovellettaessa

Oleskelulupa myönnetään Suomessa olevalle ulkomaalaiselle, jolle jätetään myöntämättä kansainvälistä suojelua määritelmäasetuksen 5 artiklan 2 kohdan, 12 artiklan 2 tai 3 kohdan, 14 artiklan 2 kohdan taikka 17 artiklan 1–3 kohdan perusteella, jos häntä ei voida poistaa maasta, koska häntä uhkaa kuolemanrangaistus, kidutus, vaino tai muu ihmisarvoa loukkaava kohtelu.

Oleskelulupa myönnetään Suomessa olevalle ulkomaalaiselle, jonka kansainvälinen suojelu on poistettu määritelmäasetuksen 14 tai 19 artiklan nojalla, jos häntä ei voida poistaa maasta, koska häntä uhkaa kuolemanrangaistus, kidutus, vaino tai muu ihmisarvoa loukkaava kohtelu.

116 § Kansainväliseen suojeluun liittyvä toimivalta

Maahanmuuttovirasto:

toimii menettelyasetuksen 3 artiklan 16 alakohdassa tarkoitettuna määrittävänä viranomaisena;

jatkaa tarvittaessa henkilöllisyyden selvittämistä hakemuksen rekisteröinnin jälkeen ja kerää tiedot perheenjäsenistä ja muista omaisista;

myöntää ja peruuttaa oleskeluluvan;

päättää pakolaisaseman ja toissijaisen suojeluaseman poistamisesta;

soveltaa hallinta-asetuksen III osassa tarkoitettuja hakemuksen käsittelystä vastuussa olevan jäsenvaltion määrittämismenettelyjä ja vastaa mainitun asetuksen 51 artiklassa tarkoitetusta tietojen jakamisesta;

vastaa hallinta-asetuksen IV osassa tarkoitetuista sisäisiä siirtoja koskevista menettelyistä sekä hallinta-asetuksessa ja kriisiasetuksessa tarkoitetuista menettelyistä vastuun korvaamiseksi; ja

päättää oleskeluluvan myöntämisestä pakolaisuuden tai toissijaisen suojelun perusteella pakolaiskiintiössä Suomeen otettavalle ulkomaalaiselle saatuaan suojelupoliisin lausunnon.

Poliisi ja rajatarkastusviranomainen voi avustaa Maahanmuuttovirastoa määrittävän viranomaisen tehtäviin kuuluvissa hakemuksen perusteiden ja muiden hakemuksen tutkinnan kannalta tärkeiden tietojen selvittämisessä.

Poliisi voi osallistua kansainvälistä suojelua koskevaan henkilökohtaiseen puhutteluun, jos Suomen kansallinen turvallisuus tai kansainväliset suhteet taikka yleinen järjestys tai turvallisuus sitä edellyttävät.

Poliisilaitos antaa hakemuksen tutkinnasta vastuussa olevaan valtioon palautettavalle ulkomaalaiselle hallinta-asetuksen 46 artiklan 1 kohdan viidennessä alakohdassa tarkoitetun kulkuluvan.

116 a § Apu Euroopan unionin turvapaikkavirastolta

Suomen esittämän pyynnön johdosta Suomeen lähetetty turvapaikka-asioiden tukiryhmän jäsen voi Maahanmuuttoviraston virkamiehen ohjauksessa ja valvonnassa avustaa Maahanmuuttovirastoa hakemuksen perusteiden, muiden hakemuksen tutkinnan kannalta tärkeiden tietojen ja vastuussa olevan jäsenvaltion selvittämisessä sekä suorittaa 205 §:n 4 momentissa tarkoitetun tiedoksiannon. Tukiryhmän jäsenen tulee Suomessa tehtäviään suorittaessaan ja toimivaltaansa käyttäessään noudattaa Suomen lakia.

116 b § Yhteyspisteet

Maahanmuuttovirasto toimii määritelmäasetuksen 37 artiklassa tarkoitettuna yhteyspisteenä ja menettelyasetuksen 71 artiklassa tarkoitettuna yhteysviranomaisena.

Muuttoliikepaine- ja kriisitilanteet

116 c § Yhteisvastuutarjouksia koskevista sitoumuksista päättäminen

Valtioneuvosto päättää yleisistunnossaan hallinta-asetuksessa ja kriisiasetuksessa tarkoitetuista Suomen sitoumuksista yhteisvastuutarjouksiksi.

117 § Yhteisvastuun ja poikkeusmahdollisuuksien hyödyntämisestä päättäminen

Valtioneuvosto päättää yleisistunnossaan hallinta-asetuksessa ja kriisiasetuksessa tarkoitetun yhteisvastuun sekä kriisiasetuksessa tarkoitettujen poikkeusmahdollisuuksien hyödyntämiseen liittyvien ilmoitusten ja pyyntöjen esittämisestä Euroopan komissiolle ja neuvostolle.

131 § Henkilötuntomerkkien ottaminen

Raja- ja merivartiostoasetuksen mukaisen eurooppalaisen raja- ja merivartioston pysyvästä joukosta lähetetyn ryhmän jäsenenä Suomessa oleva vieraan valtion toimivaltainen virkamies sekä turvapaikkavirastoasetuksen mukainen Suomeen lähetetty turvapaikka-asioiden tukiryhmän jäsen voivat avustaa poliisia ja rajatarkastusviranomaista 1 momentissa tarkoitettujen henkilötuntomerkkien ottamisessa poliisimiehen tai rajatarkastusviranomaisen virkamiehen ohjauksessa.

133 a § Passilain soveltaminen

Mitä passilaissa (671/2006) säädetään passin turvatekijöistä, sormenjälkien ottamisesta, passin teknisestä osasta, teknisen osan tietojen tarkastamisesta, teknisen osan tietojen tietoturvasta, tekniseen osaan talletettujen sormenjälkien lukemisesta ja päätöksestä, sovelletaan myös tässä luvussa tarkoitettuihin matkustusasiakirjoihin. Muukalaispassin ja pakolaisen matkustusasiakirjan tekniseen osaan talletettuja sormenjälkiä voi lukea mainitussa laissa säädetyn lisäksi myös Maahanmuuttovirasto asiakirjan aitouden toteamiseksi ja henkilöllisyyden todentamiseksi, jos sille säädettyjen tehtävien suorittaminen sitä edellyttää.

135 § Pakolaisen matkustusasiakirjan myöntäminen

Pakolaisen matkustusasiakirja myönnetään ulkomaalaiselle, joka on saanut pakolaisaseman ja jonka pakolaisasemaa ei ole poistettu.

136 a § Muukalaispassin ja pakolaisen matkustusasiakirjan kelpoisuusalue

Pakolaisen matkustusasiakirja ja sellainen muukalaispassi, joka on myönnetty 134 §:n 2 momentin perusteella tai joka on myönnetty henkilölle, joka on saanut oleskeluluvan 113 a §:n perusteella, ei oikeuta matkustamaan ulkomaalaisen kansalaisuusvaltioon tai entiseen pysyvään asuinmaahan.

147 a § Vapaaehtoinen paluu

Aikaa vapaaehtoiseen paluuseen ei määrätä myöskään, jos on olemassa pakenemisen vaara, henkilön katsotaan olevan vaaraksi yleiselle järjestykselle tai turvallisuudelle taikka kansalliselle turvallisuudelle, oleskelulupahakemus on hylätty selvästi perusteettomana tai vilpillisenä taikka kysymys on 103 §:ssä tai menettelyasetuksen 38 artiklan 2 kohdassa tarkoitetusta kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen hylkäämisestä tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttumisen vuoksi taikka tämän lain 101 §:ssä tarkoitetusta ilmeisen perusteettomasta hakemuksesta. Pakenemisen vaaraa arvioidaan 121 a §:n mukaisesti.

Paluurajamenettelyasetuksen 4 artiklan 5 kohdan mukaista vapaaehtoisen paluun aikaa pyydetään rajatarkastusviranomaiselta, joka tekee asiaan päätöksen.

190 c § Valitusaika eräissä kansainvälistä suojelua koskevissa asioissa

Valitus Maahanmuuttoviraston päätöksestä kansainvälistä suojelua koskevassa asiassa on tehtävä kymmenen päivän kuluessa päätöksen tiedoksisaannista, jos:

hakemus on hylätty menettelyasetuksen 38 artiklan 2 kohdan tai tämän lain 103 §:n mukaisesti tutkittavaksi ottamisen edellytysten puuttumisen vuoksi;

hakemus on hylätty menettelyasetuksen 41 artiklan mukaisesti epäsuorasti peruutettuna; taikka

3) hakemus on tutkittu menettelyasetuksen 42 artiklassa tarkoitetussa nopeutetussa menettelyssä ja hylätty mainitun asetuksen 39 artiklan 3 kohdan mukaisesti perusteettomana tai tämän lain 101 §:n mukaisesti ilmeisen perusteettomana.

Valitus on tehtävä 1 momentissa säädetyssä määräajassa myös, jos valituksenalaisella päätöksellä on samalla ratkaistu oleskelulupa muulla perusteella ja päätetty maahantulokiellosta. Valituksenalaiseen päätökseen liittyvän maasta poistamista koskevan asian valituksen tekemisestä säädetään menettelyasetuksen 67 artiklan 1 kohdassa.

Valitusaikojen laskemisesta säädetään menettelyasetuksen 67 artiklan 8 kohdassa.

190 d § Valitusaika siirtopäätöksessä

Valitus hallinta-asetuksen 42 artiklan 1 kohdassa ja 67 artiklan 10 kohdassa tarkoitetusta siirtopäätöksestä on tehtävä kahden viikon kuluessa päätöksen tiedoksisaannista.

Valitus on tehtävä 1 momentissa säädetyssä määräajassa myös, jos valituksenalaisella päätöksellä on samalla päätetty maahantulokiellosta ja Suomessa myönnetyn matkustusasiakirjan peruuttamisesta.

191 § Valituskiellot

Seuraaviin tämän lain nojalla tehtyihin päätöksiin ei saa hakea muutosta valittamalla:

päätös 16 i §:n 1 momentissa tarkoitetun läsnäoloa seulontapaikalla koskevan pyynnön hylkäämisestä;

Päätökseen, jolla kansainvälinen suojelu poistetaan menettelyasetuksen 66 artiklan 6 kohdan perusteella, ei saa hakea muutosta valittamalla.

193 § Toimivaltainen hallinto-oikeus kansainvälistä suojelua koskevissa asioissa

Poiketen 192 §:ssä säädetystä, toimivaltainen hallinto-oikeus määräytyy tämän pykälän 2 momentin mukaisesti, jos Maahanmuuttoviraston päätös koskee:

hakemusta kansainvälisen suojelun perusteella myönnettävän oleskeluluvan saamiseksi;

tilapäisen suojelun saamiseksi tehdyn hakemuksen hylkäämistä;

hallinta-asetuksen 42 artiklan 1 kohdassa tai 67 artiklan 10 kohdassa tarkoitettua siirtopäätöstä;

maasta poistamista, maahantulokiellon määräämistä tai Suomessa myönnetyn matkustusasiakirjan peruuttamista ja päätös liittyy kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevassa menettelyssä tai tilapäistä suojelua koskevassa menettelyssä tehtyyn hylkäävään päätökseen taikka hallinta-asetuksen 42 artiklan 1 kohdassa tai 67 artiklan 10 kohdassa tarkoitettuun siirtoon;

kansainvälisen suojelun poistamista ja siihen liittyvää pakolaisen matkustusasiakirjan tai muukalaispassin peruuttamista, maasta poistamista tai maahantulokiellon määräämistä;

kansainvälisen suojelun myöntämistä tai poistamista koskevan asian yhteydessä ratkaistua muulla perusteella haettua oleskelulupaa.

Jos päätös on tehty Maahanmuuttoviraston:

eteläisellä toimialueella, toimivaltainen hallinto-oikeus on Helsingin hallinto-oikeus;

itäisellä toimialueella, toimivaltainen hallinto-oikeus on Itä-Suomen hallinto-oikeus;

pohjoisella toimialueella, toimivaltainen hallinto-oikeus on Pohjois-Suomen hallinto-oikeus;

läntisellä toimialueella, toimivaltainen hallinto-oikeus on Turun hallinto-oikeus.

Tarkemmat määräykset Maahanmuuttoviraston toimialueista annetaan Maahanmuuttoviraston työjärjestyksessä. Maahanmuuttovirasto ja Tuomioistuinvirasto tekevät yhteistyötä Maahanmuuttoviraston päättäessä toimialueista ja muista muutoksenhakuun ja tuomioistuinten toimintaan vaikuttavista asioista.

193 a § Kansainvälistä suojelua koskevan asian käsitteleminen hallintotuomioistuimessa

Hallinto-oikeuden on pyrittävä käsittelemään valitus kansainvälistä suojelua koskevassa asiassa:

viimeistään 12 viikon kuluessa hakemuksen rekisteröimisestä, jos hakemus on Maahanmuuttovirastossa tutkittu menettelyasetuksen 43 artiklassa tarkoitetussa rajamenettelyssä;

kolmen kuukauden kuluessa valituksen tekemisestä, jos Maahanmuuttoviraston päätös on tehty menettelyasetuksen 68 artiklan 3 kohdassa tarkoitetulla perusteella;

kuuden kuukauden kuluessa valituksen tekemisestä muissa kuin 1 ja 2 kohdassa tarkoitetuissa kansainvälisen suojelun myöntämistä koskevissa asioissa sekä muissa kuin 2 kohdassa tarkoitetuissa kansainvälisen suojelun poistamista koskevissa asioissa.

Edellä 1 momentin 2 kohdassa tarkoitetuissa tilanteissa valitus on pyrittävä käsittelemään kuuden kuukauden kuluessa valituksen tekemisestä, jos hallinto-oikeus ei ole sallinut valittajan jäädä Suomen alueelle odottamaan valitukseen annettavaa päätöstä.

Valitus on pyrittävä käsittelemään 1 momentissa säädetyissä määräajoissa myös, jos valituksenalaisella päätöksellä on samalla ratkaistu oleskelulupa muulla perusteella, päätetty maahantulokiellosta ja Suomessa myönnetyn matkustusasiakirjan peruuttamisesta. Valituksenalaiseen päätökseen liittyvän maasta poistamista koskevan asian valituksen käsittelemisestä säädetään menettelyasetuksen 67 artiklan 1 kohdassa.

Hallinto-oikeuden on käsiteltävä valitus 193 §:n 1 momentin 2 kohdassa tarkoitetussa asiassa kiireellisenä. Korkeimman hallinto-oikeuden on käsiteltävä valitus 193 §:n 1 momentin 1–4 kohdassa tarkoitetussa asiassa kiireellisenä.

Jos Suomi on kriisiasetuksen 4 artiklassa tarkoitetulla neuvoston täytäntöönpanopäätöksellä saanut luvan mainitun asetuksen 11 artiklan 1 kohdassa tarkoitetun rajamenettelyn käsittelyaikaa koskevan poikkeuksen käyttöön, hallinto-oikeuden on pyrittävä käsittelemään valitus viimeistään 18 viikon kuluessa hakemuksen rekisteröimisestä.

193 b § Siirtopäätöstä koskevan asian käsitteleminen hallintotuomioistuimessa

Hallinta-asetuksen 42 artiklan 1 kohdassa ja 67 artiklan 10 kohdassa tarkoitettua siirtopäätöstä koskevan valituksen käsittelemisen määräajasta säädetään mainitun asetuksen 43 artiklan 3 kohdassa.

Valitus on pyrittävä käsittelemään hallinta-asetuksen 43 artiklan 3 kohdassa säädetyssä määräajassa myös, jos valituksenalaisella päätöksellä on samalla päätetty maahantulokiellosta ja Suomessa myönnetyn matkustusasiakirjan peruuttamisesta.

198 a § Kansainvälistä suojelua koskevan asian raukeaminen hallintotuomioistuimessa

Hallintotuomioistuin voi tehdä päätöksen kansainvälistä suojelua koskevan muutoksenhakuasian raukeamisesta, jos valittaja on oma-aloitteisesti, ilman viranomaistoimenpiteitä, poistunut Suomesta tai hänen katsotaan todennäköisesti poistuneen Suomesta menettelyasetuksen 41 artiklan 1 kohdan e alakohdassa tarkoitetulla tavalla.

198 b § Täytäntöönpanoa koskeva hakemus

Hallinta-asetuksen 42 artiklan 1 kohdassa ja 67 artiklan 10 kohdassa tarkoitetun siirtopäätöksen täytäntöönpanon lykkäämistä koskeva hakemus on tehtävä seitsemän päivän kuluessa siitä, kun päätös on annettu tiedoksi henkilölle, jota siirtopäätös koskee. Määräaikaan sisältyy vähintään viisi arkipäivää.

198 c § Suomen alueelle jäämistä koskeva hakemus

Oikeudesta jäädä maahan muutoksenhaun ajaksi säädetään menettelyasetuksen 68 artiklassa.

Jos kansainvälisen suojelun myöntämistä tai poistamista koskeva päätös on tehty menettelyasetuksen 68 artiklan 3 kohdassa tarkoitetulla perusteella, Suomen alueelle muutoksenhaun ajaksi jäämistä koskeva hakemus on tehtävä hallinto-oikeudelle seitsemän päivän kuluessa siitä, kun päätös on annettu tiedoksi hakijalle tai henkilölle, jolta on poistettu kansainvälinen suojelu. Määräaikaan sisältyy vähintään viisi arkipäivää.

199 § Täytäntöönpanoa ja Suomen alueelle jäämistä koskevan hakemuksen ratkaiseminen

Hallintotuomioistuin voi ratkaista täytäntöönpanoa tai Suomen alueelle jäämistä koskevan hakemuksen ilman asiassa kertyneitä asiakirjoja, jos asian ratkaisemiseksi tarpeelliset seikat käyvät ilmi valituskirjelmästä tai muutoin.

Hallinto-oikeuden täytäntöönpanoa tai Suomen alueelle jäämistä koskevaan päätökseen ei saa erikseen hakea muutosta valittamalla.

Edellä 198 b §:n 1 momentissa tarkoitettuun hakemukseen tehtävän päätöksen ratkaisemisen määräajasta säädetään hallinta-asetuksen 43 artiklan 3 kohdassa. Edellä 198 c §:n 2 momentissa tarkoitettua hakemusta koskeva hallinto-oikeuden päätös on tehtävä seitsemän päivän kuluessa. Määräaikaan sisältyy vähintään viisi arkipäivää.

200 a § Käännyttämis- ja karkottamispäätöksen täytäntöönpano kansainvälistä suojelua koskevassa asiassa

Jos päätös käännyttämisestä tai maasta karkottamisesta liittyy kansainvälisen suojelun myöntämistä tai poistamista koskevaan päätökseen, päätös voidaan panna täytäntöön sen jälkeen, kun hakijalla tai henkilöllä, jolta on poistettu kansainvälinen suojelu, ei ole menettelyasetuksen 68 artiklan mukaan oikeutta jäädä Suomen alueelle tai se on evätty hallintotuomioistuimen 199 §:ssä tarkoitetulla päätöksellä. Jos asiassa tarvitaan valituslupa korkeimmalta hallinto-oikeudelta, valitus ei estä täytäntöönpanoa, ellei korkein hallinto-oikeus toisin määrää.

Jos sovelletaan 102 §:ssä säädettyä poikkeusta, aiempi päätös käännyttämisestä tai maasta karkottamisesta voidaan panna täytäntöön hakemuksen tutkinnan aikana.

200 b § Siirtopäätöksen täytäntöönpano

Hallinta-asetuksen 42 artiklan 1 kohdassa ja 67 artiklan 10 kohdassa tarkoitetun siirtopäätöksen täytäntöönpanosta säädetään mainitun asetuksen 43 artiklan 3 kohdassa.

202 § Erinäiset täytäntöönpanosäännökset

Edellä 16 i §:n 2 momentissa tarkoitettu päätös neuvontaa tarjoavien järjestöjen ja henkilöiden läsnäolon kieltämisestä voidaan panna täytäntöön muutoksenhausta huolimatta, jollei hallinto-oikeus toisin määrää.

208 § Tiedottaminen yhdenvertaisuusvaltuutetulle

Yhdenvertaisuusvaltuutetun tietoon on saatettava määritelmäasetuksen ja tämän lain mukaiset päätökset, jotka koskevat oleskeluluvan myöntämistä kansainvälisen suojelun tai tilapäisen suojelun perusteella taikka ulkomaalaisen käännyttämistä, maasta karkottamista tai pääsyn epäämistä sekä siirtopäätökset. Yhdenvertaisuusvaltuutetun tietoon on viipymättä saatettava myös ulkomaalaisen säilöönottoa, lapsen asumisvelvollisuutta ja kansainvälistä suojelua hakevan vastaanotosta sekä ihmiskaupan uhrin tunnistamisesta ja auttamisesta annetun lain 50 §:ssä tarkoitetut rajamenettelyn liikkumisrajoitusta koskevat päätökset sekä seulonta-asetuksen 17 artiklan 3 kohdan kolmannessa alakohdassa tarkoitettu seulontalomake. Yhdenvertaisuusvaltuutetun pyynnöstä hänen tietoonsa on saatettava muutkin tämän lain mukaiset päätökset, 152 b §:ssä tarkoitetun maasta poistamisen täytäntöönpanon valvonnan edellyttämät tarpeelliset tiedot sekä 16 j §:n 1 momentissa tarkoitetun seurantatehtävän edellyttämät tarpeelliset tiedot.

Tämä laki tulee voimaan 12 päivänä kesäkuuta 2026.

Ennen tämän lain voimaantuloa jätettyyn kansainvälistä suojelua koskevan hakemuksen sekä käynnistettyyn pakolaisaseman ja toissijaisen suojeluaseman poistamista koskevaan tutkintaan sovelletaan tämän lain voimaan tullessa voimassa olleita menettelysäännöksiä ja muutoksenhakua koskevia säännöksiä. Menettelyasetuksen soveltamisesta säädetään mainitun asetuksen 79 artiklan 3 kohdassa.

Jos kansainvälistä suojelua koskeva hakemus on jätetty ennen tämän lain voimaantuloa ja tutkitaan nopeutetussa menettelyssä, sovelletaan tämän lain voimaan tullessa voimassa ollutta 81 b §:ää työnteko-oikeudesta ja oikeudesta harjoittaa elinkeinoa ilman oleskelulupaa. Jos Maahanmuuttovirasto on tehnyt kansainvälisen suojelun hakemukseen päätöksen ennen tämän lain voimaantuloa, kansainvälistä suojelua hakevan työnteko-oikeuden kestoon sovelletaan tämän lain voimaan tullessa voimassa ollutta 81 c §:n 7 momenttia. Hallinta-asetuksen soveltamisesta säädetään mainitun asetuksen 85 artiklan 2 kohdassa.

Jos Suomen ulkopuolella oleskelu on tapahtunut ennen tämän lain voimaantuloa, siihen sovelletaan tämän lain voimaan tullessa voimassa ollutta 56 d §:n 2 momenttia.

HE 52/2026

HaVM 8/2026

EV 76/2026

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2024/1347; EUVL L, 22.5.2024

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2024/1348; EUVL L, 22.5.2024

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2024/1349; EUVL L, 22.5.2024

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2024/1351; EUVL L, 22.5.2024

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2024/1356; EUVL L, 22.5.2024

Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2024/1359; EUVL L, 22.5.2024

Helsingissä 9.6.2026

Tasavallan Presidentti Alexander Stubb Sisäministeri Mari Rantanen

2026

480/2026 Lag om ändring av utlänningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i utlänningslagen (301/2004) 3 § 16 punkten, 87 a, 87 b, 88, 88 b–88 e, 89, 96, 96 a, 97, 97 b, 98 a, 99, 99 a, 104, 107, 108 och 133 § och 196 § 5 mom., sådana de lyder, 3 § 16 punkten och 97 och 98 a § i lag 501/2016, 87 a och 88 c § i lag 323/2009, 87 b, 88 d och 88 e § i lag 422/2014, 88 och 89 § i lag 666/2024, 88 b § i lagarna 323/2009 och 247/2025, 96 § i lagarna 973/2007, 501/2016 och 472/2024, 96 a, 97 b, 99 och 99 a § i lag 194/2015, 104 § i lag 426/2024, 107 § i lagarna 666/2024 och 247/2025, 108 § i lagarna 323/2009 och 666/2024, 133 § i lagarna 749/2011 och 816/2022 och 196 § 5 mom. i lag 1022/2018, ändras 3 § 12 a och 27 punkten, 6 a och 6 b §, 35 § 2 och 3 mom., 39 § 1 mom., 40 § 4 mom., 52 c § 2 mom., 54 § 2 mom., 55 § 1 mom., 56 d § 2 och 3 mom., 57 § 4 mom., 58 § 4 och 8 mom., 60 d § 1 mom., 81 b § 2 mom., 81 c § 7 mom., 87 § och mellanrubriken före den, 94 § och mellanrubriken före den, 95, 95 a–95 c, 97 a, 98, 100–103, 104 a–104 c, 105 och 106 § och mellanrubriken före den, 110 § 3 mom., 112 § 1 mom. 3 punkten, 113 § 1 mom., 116 §, 116 a § 4 mom., 117 och 133 a §, 135 § 1 mom., 136 a § 1 mom., 147 a § 2 mom., 193 och 198 a §, 198 b § 1 mom., 199 och 200 a § och 208 § 1 mom., av dem 3 § 12 a-punkten och 106 § sådana de lyder i lag 323/2009, 3 § 27 punkten och 58 § 8 mom. sådana de lyder i lag 147/2025, 6 a § sådan den lyder i lag 549/2010, 6 b § sådan den lyder i lagarna 549/2010, 501/2016 och 472/2024, 35 § 2 mom., 133 a § och 147 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 472/2024, 35 § 3 mom. sådant det lyder i lag 64/2025, 39 § 1 mom. sådant det lyder i lag 302/2025, 40 § 4 mom., 136 a § 1 mom., 198 b § 1 mom. och 200 a § sådana de lyder i lag 247/2025, 52 c § 2 mom. sådant det lyder i lag 389/2015, 54 § 2 mom., 55 § 1 mom. och 87 § sådana de lyder i lag 666/2024, 56 d § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag 1408/2025, 57 § 4 mom. och 58 § 4 mom. sådana de lyder i lag 668/2013, 60 d § 1 mom. sådant det lyder i lag 121/2018, 81 b § 2 mom. sådant det lyder i lag 216/2023, 81 c § 7 mom. sådant det lyder i lag 255/2025, 95 § sådan den lyder i lagarna 194/2015, 437/2019 och 816/2022, 95 a § sådan den lyder i lagarna 194/2015 och 426/2024, 95 b § sådan den lyder i lagarna 432/2009 och 501/2016, 95 c och 198 a § sådana de lyder i lag 432/2009, 97 a § sådan den lyder i lagarna 194/2015, 426/2024 och 247/2025, 98 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 432/2009, 101, 104 a–104 c och 105 § sådana de lyder i lag 426/2024, 102 § sådan den lyder i lagarna 194/2015 och 437/2019, 103 § sådan den lyder i lag 437/2019, 113 § 1 mom. sådant det lyder i lag 332/2016, 116 och 117 § sådana de lyder i lag 501/2016, 116 a § 4 mom. sådant det lyder i lag 816/2022, 193 § sådan den lyder i lag 16/2017, 199 § sådan den lyder i lag 1022/2018 och 208 § 1 mom. sådant det lyder i lag 49/2017, samt fogas till 3 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 619/2006, 358/2007, 323/2009, 631/2011, 1338/2011, 668/2013, 1218/2013, 332/2016, 501/2016, 121/2022, 1206/2022, 216/2023, 389/2023 och 147/2025, nya 14 a, 14 b och 28–32 punkter, till 6 § ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till lagen en ny 6 c §, till 9 § ett nytt 2 mom., i stället för det 2 mom. som upphävts genom lag 737/2021, till lagen en ny 16 §, i stället för den 16 § som upphävts genom lag 1214/2013, och en ny kapitelrubrik före den, till lagen nya 16 a–16 j §, till 39 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 302/2025, ett nytt 5 mom., till 40 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 449/2012, 121/2022, 487/2024, 147/2025 och 247/2025, ett nytt 5 mom., varvid det nuvarande 5 mom. blir 6 mom., till 53 §, sådan den lyder i lagarna 720/2018, 216/2023, 225/2024 och 666/2024, ett nytt 8 mom., i stället för det 8 mom. som upphävts genom lag 225/2024, till 81 b §, sådan den lyder i lagarna 216/2023 och 1410/2025, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., till 81 c §, sådan den lyder i lag 255/2025, ett nytt 8 mom., varvid det nuvarande 8 mom. blir 9 mom., en ny mellanrubrik före 90 §, till lagen nya 113 a, 116 b och 116 c § och en ny mellanrubrik före 116 c §, till 131 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 631/2011, 332/2016, 620/2020, 1251/2020 och 472/2024, ett nytt 6 mom., till 147 a §, sådan den lyder i lagarna 194/2015 och 472/2024, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., till lagen nya 190 c och 190 d §, till 191 §, sådan den lyder i lagarna 1218/2013, 132/2016, 121/2022 och 216/2023, en ny 9 punkt, i stället för den 9 punkt som upphävts genom lag 216/2023, och ett nytt 2 mom., till lagen nya 193 a, 193 b, 198 c och 200 b § och till 202 §, sådan den lyder i lagarna 1022/2018 och 247/2025, ett nytt 4 mom. som följer:

3 § Definitioner

I denna lag avses med

12 a)

status som alternativt skyddsbehövande status som beviljas en utlänning som kan få sådant alternativt skydd som avses i artikel 3 led 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU, nedan skyddsgrundsförordningen,

14 a)

asylsökande en person som har gjort en ansökan om internationellt skydd om vilken ett lagakraftvunnet beslut ännu inte har fattats,

14 b)

asylförfarande det förfarande för beviljande av internationellt skydd som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU, nedan förordningen om asylförfaranden,

27)

olaglig vistelse vistelse i landet av en sådan tredjelandsmedborgare som inte uppfyller eller inte längre uppfyller villkoren för inresa enligt kodexen om Schengengränserna eller villkoren för inresa eller vistelse enligt denna lag,

28)

screeningförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1356 om införande av screening av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna och om ändring av förordningarna (EG) nr 767/2008, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/817,

29)

person som genomgår screening en tredjelandsmedborgare som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 5 eller 7 i screeningförordningen,

30)

screeningplats ett sådant gränsövergångsställe, polisens verksamhetsställe, Tullens verksamhetsställe eller en sådan av screeningmyndigheterna förvaltad lämplig plats av annat slag eller någon annan motsvarande plats som anvisats den som genomgår screening och där uppgifterna enligt screeningförfarandet utförs,

31)

screeninginkvarteringsställe ett ställe som screeningmyndigheten anvisat den som genomgår screening och som lämpar sig för inkvartering,

32)

centraliserad screening ett screeningförfarande där de uppgifter som ingår i screeningförfarandet genom beslut av screeningmyndigheterna utförs på en eller flera screeningplatser på grund av olaglig inresa, en i 3 § 7 punkten i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) avsedd exceptionell epidemi eller av någon annan motsvarande orsak.

6 § Tillämpning av lagen på minderåriga

Bestämmelser om hörande av barn i fråga om internationellt skydd finns i artikel 22.3 i förordningen om asylförfaranden.

6 a § Åldersbedömning

För bestämning av åldern hos den som ansöker om uppehållstillstånd i Finland eller hos anknytningspersonen kan det göras en åldersbedömning, om det råder misstanke om åldern. Bestämmelser om åldersbedömning av den som söker internationellt skydd finns i artikel 25 i förordningen om asylförfaranden.

Migrationsverket gör en bedömning av

åldern hos den som söker internationellt skydd efter att ha fått ett utlåtande om den multidisciplinära åldersbedömningen och vid behov om den rättsmedicinska åldersbedömningen, och

åldern hos den som ansöker om uppehållstillstånd eller hos anknytningspersonen efter att ha fått ett utlåtande om den rättsmedicinska åldersbedömningen.

6 b § Multidisciplinär åldersbedömning

För den multidisciplinära åldersbedömning som avses i artikel 25 i förordningen om asylförfaranden begär Migrationsverket av förläggningen ett utlåtande om åldern hos den som ansöker om internationellt skydd. Förläggningens yrkesutbildade personal inom social- och hälsovården utarbetar ett utlåtande genom multiprofessionellt samarbete.

Förläggningen kan vid behov begära det utlåtande som avses i 1 mom. också av en verksamhetsenhet inom den offentliga eller privata social- och hälsovården.

Vårdnadshavaren eller en i 39 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) avsedd företrädare eller tillfällig företrädare eller någon annan laglig företrädare för den som söker internationellt skydd har rätt att närvara i situationer som hänför sig till utarbetandet av utlåtandet och som förutsätter att sökanden är personligen närvarande.

6 c § Rättsmedicinsk åldersbedömning

En rättsmedicinsk undersökning för bestämning av åldern på en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd i Finland eller på en anknytningsperson genomförs vid Institutet för hälsa och välfärd på begäran av Migrationsverket. Två sakkunniga ska ge ett gemensamt utlåtande om undersökningen. Av dem ska åtminstone den ena vara anställd vid Institutet för hälsa och välfärd. De sakkunniga ska vara legitimerade läkare eller tandläkare som har sådan behörighet som krävs för utförandet av undersökningen.

De åtgärder som undersökningen kräver kan på begäran av Institutet för hälsa och välfärd också utföras vid en verksamhetsenhet inom den offentliga eller privata hälso- och sjukvården. De åtgärder som undersökningen kräver ska utföras av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Vårdnadshavaren eller en i 39 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel avsedd företrädare eller tillfällig företrädare eller någon annan laglig företrädare för den som blir undersökt har rätt att närvara vid undersökningen.

Vad som i artikel 25.4–25.6 i förordningen om asylförfaranden föreskrivs om medicinska undersökningar tillämpas också på utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd i Finland och på anknytningspersoner.

9 § Rättshjälp

Med avvikelse från vad som föreskrivs i rättshjälpslagen omfattar rättshjälp i ett sådant förvaltningsförfarande för beviljande av internationellt skydd som avses i förordningen om asylförfaranden och i ett sådant förvaltningsförfarande för fastställande av ansvar som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 om asyl- och migrationshantering, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1147 och (EU) 2021/1060 och om upphävande av förordning (EU) nr 604/2013, nedan förordningen om asyl- och migrationshantering, sådana åtgärder av ett rättsbiträde som är nödvändiga i ärendet med beaktande av ärendets natur och betydelse samt av omständigheterna som helhet.

2 a kap. Screening vid de yttre gränserna och inom Finlands territorium

16 § Screeningmyndigheter

Gränsbevakningsväsendet, polisen, Tullen och skyddspolisen är sådana screeningmyndigheter som avses i artikel 2 led 10 i screeningförordningen.

16 a § Arbetsfördelning mellan screeningmyndigheterna

Gränsbevakningsväsendet utför screening enligt artikel 5 i screeningförordningen. Tullen utför screening enligt artikel 5 när den genomför in- och utresekontroller med stöd av 31 § i tullagen (304/2016).

Polisen utför screening enligt artikel 7 och screening enligt artikel 5 i screeningförordningen när den genomför in- och utresekontroller med stöd av 2 kap. 21 § i polislagen.

Polisen ger screeningmyndigheterna i en annan medlemsstat i Europeiska unionen ett yttrande enligt artikel 7c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/816 om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer (Ecris-TCN) för att komplettera det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och om ändring av förordning (EU) 2018/1726.

Polisen ger på begäran screeningmyndigheten en bedömning av om den person som genomgår screening utifrån en säkerhetskontroll som avses i screeningförordningen skulle kunna utgöra ett hot mot den inre säkerheten.

Om gränskontrollen tillfälligt har återinförts vid de inre gränserna i enlighet med 15 § i gränsbevakningslagen, fördelas screeningmyndigheternas ansvar för screeningen enligt ansvaren för in- och utresekontroll.

Skyddspolisen deltar i utförandet av säkerhetskontroller enligt artikel 15.2 i screeningförordningen och kan delta i identifieringen av personer enligt artikel 14 i den förordningen. Skyddspolisen har rätt att vidta också andra åtgärder som är nödvändiga för utförande av säkerhetskontroller.

Inom landskapet Åland ansvarar Gränsbevakningsväsendet och Tullen för screeningen. I sina uppgifter i anslutning till screeningförfarandet kan Gränsbevakningsväsendet och Tullen samarbeta med Ålands polismyndighet. Det föreskrivs särskilt om samarbetet och respektive myndighets befogenheter i samarbetet.

Gränsbevakningsväsendet, polisen och Tullen kan komma överens om tillfälliga och kortvariga undantag från screeningansvaret.

16 b § Befogenheter vid screening hos tjänstemän som är screeningmyndigheter

En tjänsteman som är screeningmyndighet har för genomförande av screeningen rätt att

genomföra sådan identifiering av den som genomgår screening som avses i artikel 14 i screeningförordningen,

genomföra sådan säkerhetskontroll genom sökningar i databaser som avses i artikel 15.2 i screeningförordningen och av polisen begära en bedömning enligt 16 a § 4 mom.,

registrera uppgifter som erhållits i samband med screeningförfarandet med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (615/2020).

Tjänstemän vid Gränsbevakningsväsendet, polisen och Tullen som utför screeninguppgifter har dessutom rätt att utan brottsmisstanke

förhindra att den person som ska screenas avlägsnar sig från screeningförfarandet,

tillfälligt omhänderta handlingar, föremål och fordon samt inspektera och genomsöka dem,

företa kroppsvisitation för att söka efter föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter med iakttagande av 8 kap. 30 § 1 punkten och 33 § i tvångsmedelslagen (806/2011) samt 28 a § i gränsbevakningslagen, 2 kap. 21 § i polislagen och 31 § i tullagen.

Beslut om att under screeningförfarandet förhindra att en person avlägsnar sig enligt 2 mom. 1 punkten och tillfälligt omhänderta föremål och fordon enligt 2 mom. 2 punkten fattas av den gränsbevakningsman som tjänstgör som chef vid gränsövergångsstället eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad, en polisman som hör till befälet eller en tullman som tjänstgör som chef för tullkontoret eller en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen eller tullövervakningen. I brådskande fall förhindras att en person avlägsnar sig och genomförs omhändertagandet av den polisman, gränsbevakningsman eller tullman som utför screeninguppdraget och denne ska utan dröjsmål föra ärendet till ovan nämnda tjänsteman för avgörande.

16 c § Rådgivning vid screeningförfarande

Screeningmyndigheten ska i början av screeningen informera den som genomgår screening om screeningförfarandet samt om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter i förfarandet. Informationen ges på ett språk som det finns grundad anledning att anta att personen förstår. Den som genomgår screening ska genom sin underskrift bekräfta att han eller hon har fått informationen.

16 d § Närvaro på screeningplatsen och screeninginkvarteringsstället i fråga om den som genomgår screening

Bestämmelser om screeningförfarandets längd finns i artikel 8.3 och 8.4 i screeningförordningen.

Under den tid screeningförfarandet pågår är den som genomgår screening skyldig att vistas på den screeningplats och det screeninginkvarteringsställe som screeningmyndigheten anvisat honom eller henne. Det kan säkerställas med hinder att den som genomgår screening inte avlägsnar sig från dessa platser. Den som genomgår screening ska tydligt informeras om gränserna för screeningplatsens och screeninginkvarteringsställets område.

Screeningmyndigheten kan övervaka screeninginkvarteringsställets område med hjälp av teknisk övervakning. Teknisk övervakning får inte utföras i inkvarterings-, sanitets- eller omklädningslokaler. Teknisk övervakning används för att säkerställa ordningen och begränsningen av rörelsefriheten på screeninginkvarteringsstället. Den som övervakas ska med lämplig skyltning underrättas om den tekniska övervakningen.

På behandlingen av upptagningar från teknisk övervakning tillämpas vad som särskilt föreskrivs om behandlingen av personuppgifter hos respektive screeningmyndighet som utför teknisk övervakning.

Den som genomgår screening har inte rätt att avlägsna sig från den screeningplats och det screeninginkvarteringsställe som anvisats honom eller henne, utom för att få brådskande hälso- och sjukvård.

16 e § Tillfällig företrädare för minderåriga

Bestämmelser om att förordna en tillfällig företrädare för en minderårig som genomgår screening utan vårdnadshavare finns i 5 kap. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. Om en minderårig som genomgår screening utan vårdnadshavare inte har ansökt om internationellt skydd tillämpas barnskyddslagen (417/2007) på honom eller henne.

16 f § Uppehälle för den som genomgår screening

Screeningmyndigheten svarar för uppehället för personer som genomgår screening och som vistas på en screeningplats och på ett av screeningmyndigheten inrättat screeninginkvarteringsställe. Migrationsverket svarar för ordnandet av inkvartering och måltider för personer som genomgår screening om en förläggning har anvisats som screeninginkvarteringsställe för den som genomgår screening. Screeningmyndigheten ansvarar för transporten av personer som genomgår screening till screeninginkvarteringsstället.

Avvikelse från ansvaren enligt 1 mom. kan göras vid centraliserad screening eller i övrigt tillfälligt genom överenskommelse mellan screeningmyndigheten och Migrationsverket.

16 g § Preliminär hälsokontroll av den som genomgår screening

Migrationsverket ordnar preliminära hälsokontroller enligt artikel 12.1 i screeningförordningen. Den preliminära hälsokontrollen av den som söker internationellt skydd genomförs som en del av mottagningstjänsterna enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Med avvikelse från vad som i 1 mom. föreskrivs om organiseringsansvaret bestäms ersättningen för preliminära hälsokontroller som Migrationsverket ordnar för andra än personer som söker internationellt skydd utifrån ett avtal mellan screeningmyndigheten och Migrationsverket.

Avvikelse från ovan föreskrivna ansvar kan göras vid centraliserad screening eller i övrigt tillfälligt genom överenskommelse mellan screeningmyndigheten och Migrationsverket.

16 h § Anmälan om felaktiga uppgifter på screeningblanketten

Om den som genomgår screening gör en i artikel 17.3 i screeningförordningen avsedd anmälan till förläggningen ska anmälan förmedlas till screeningmyndigheten.

16 i § Närvaro av organisationer och personer som tillhandahåller rådgivning

Chefen för gränsövergångsstället eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad, en polisman som hör till befälet eller en tullman som tjänstgör som chef för tullkontoret kan på begäran tillåta att organisationer och personer som tillhandahåller rådgivning närvarar vid screeningen på screeningplatsen, om närvaron inte äventyrar säkerheten, den allmänna ordningen eller förvaltningen vid gränsövergångsstället, polisens verksamhetsställe, tullkontoret eller någon annan screeningplats.

Chefen för gränsövergångsstället eller en gränsbevakningsman med minst löjtnants grad, en polisman som hör till befälet eller en tullman som tjänstgör som chef för tullkontoret kan förbjuda organisationer och personer som tillhandahåller rådgivning att närvara på screeninginkvarteringsstället, om närvaron kan äventyra säkerheten, den allmänna ordningen eller förvaltningen på screeninginkvarteringsstället.

16 j § Oberoende övervakningsmekanism för de grundläggande rättigheterna

Diskrimineringsombudsmannen ansvarar för övervakningsuppgifterna enligt den oberoende övervakningsmekanism som avses i artikel 10.2 första stycket led a i screeningförordningen och artikel 43.4 i förordningen om asylförfaranden.

Den myndighet som ansvarar för screeningförfarandet eller gränsförfarandet svarar för hantering och utredning av sådana motiverade anklagelser som avses i artikel 10.2 första stycket led b i screeningförordningen. På hantering och utredning av motiverade anklagelser tillämpas 8 a kap. i förvaltningslagen.

På diskrimineringsombudsmannens rätt att få uppgifter och utredningar för skötseln av uppgiften enligt 1 mom. tillämpas 4 § 1 mom. samt 5 och 11 § i lagen om diskrimineringsombudsmannen (1326/2014).

På diskrimineringsombudsmannens rätt att utföra inspektioner för skötseln av uppgiften enligt 1 mom. tillämpas 6 § 1 mom. i lagen om diskrimineringsombudsmannen. Inspektionen kan också vara oanmäld på förhand.

Diskrimineringsombudsmannen kan årligen ge statsrådet rekommendationer utifrån sina observationer i övervakningsuppdraget. Diskrimineringsombudsmannen kan ge myndigheter utlåtanden och rekommendationer i sina uppgifter enligt 1 mom.

På det lämpliga säkerhetsgodkännande som avses i artikel 10.2 sjätte stycket i screeningförordningen tillämpas säkerhetsutredningslagen (726/2014).

35 § Identifiering som villkor för beviljande av uppehållstillstånd

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får dock beviljas trots att ett giltigt resedokument saknas, om uppehållstillståndet beviljas med stöd av 51, 52, 52 a, 52 d, 52 e, 110, 113 a § eller på grund av internationellt skydd. Trots att resedokument saknas kan det första tidsbegränsade uppehållstillståndet beviljas för ett i Finland fött barn som beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband.

Om sökanden har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd, kan ett permanent uppehållstillstånd beviljas på dessa villkor trots att ett giltigt resedokument saknas.

39 § Försörjningsförutsättning vid beviljande av uppehållstillstånd

För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas förutsätts det att utlänningens försörjning är tryggad, om inte något annat föreskrivs i denna lag. I ett enskilt fall kan avvikelse göras från försörjningsförutsättningen, om det finns exceptionellt vägande skäl eller om ett barns bästa kräver det. Försörjningsförutsättningen tillämpas inte när uppehållstillstånd beviljas på grund av internationellt skydd eller med stöd av 6 kap., om inte något annat följer av 114 § 3 mom., 114 a § 4 mom. eller 115 § 2 mom.

I 1 mom. avsedda undantag som grundar sig på barnets bästa och exceptionellt vägande skäl tillämpas inte, om det är fråga om en tredjelandsmedborgares ansökan om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta enligt 56 d §. Dessutom ska försörjningen i ett sådant fall vara tryggad oberoende av på vilka grunder sökanden vistas eller tidigare har vistats i Finland.

40 § Uppehållsrätt

Bestämmelser om rätten för personer som söker internationellt skydd att stanna kvar i landet tills beslut har fattats om ansökan finns i artikel 10 i förordningen om asylförfaranden och i 102 § i denna lag.

Bestämmelser om rätten för personer som söker internationellt skydd att vistas på finskt territorium under gränsförfarandet finns i artikel 43.2 i förordningen om asylförfaranden.

52 c § Beslut om betänketid

Förläggningen i Joutseno som svarar för det hjälpsystem som avses i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel kan besluta huruvida betänketid ska ges och om den ska förlängas eller avbrytas, om ett offer för människohandel upptas i hjälpsystemet innan polisen eller gränskontrollmyndigheten har fattat beslut i frågan. Förläggningen ska utan dröjsmål underrätta polisen om sina beslut om betänketid.

53 § Det första tidsbegränsade uppehållstillståndets längd

Ett tillfälligt uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 113 a § beviljas för högst ett år.

54 § Beviljande av fortsatt tillstånd

Om en utlänning har fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd, beviljas ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte det i ärendet framkommer i artikel 14 eller 19 i skyddsgrundsförordningen eller i artikel 66.6 i förordningen om asylförfaranden avsedda grunder för återkallande av flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande.

55 § Det fortsatta tillståndets längd

Ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas för högst fyra år. Ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av flyktingskap beviljas för tre år. Ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd beviljas för två år. Ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd beviljas för högst ett år, om det beviljas med stöd av 113 a §.

56 d § Beviljande av EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta

Den oavbrutna vistelsen i Finland avbryts inte av en oavbruten vistelse utanför Finland som är kortare än sex månader, om frånvaroperioderna inte överstiger tio månader totalt. Vistelsen i Finland kan av särskilda skäl anses vara oavbruten även om frånvaroperioderna varit längre än de ovannämnda tidsperioderna. Då beaktas emellertid inte frånvaroperioderna när vistelsetiden beräknas. Om den som ansöker om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta är innehavare av ett EU-blåkort, avbryts inte den oavbrutna vistelsen av en oavbruten vistelse utanför Europeiska unionen som är kortare än tolv månader, om frånvaroperioderna inte överstiger arton månader totalt. Om den som beviljats internationellt skydd påträffas i en annan medlemsstat i Europeiska unionen så att han eller hon inte har uppehållsrätt där avbryts den oavbrutna vistelsen oberoende av hur länge eller av vilken orsak han eller hon har vistats utanför Finland.

Tidsfristen på fem år beräknas från den första dagen för det första tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljats för kontinuerlig vistelse i landet eller från inresedagen, om tredjelandsmedborgaren vid inresan haft kontinuerligt uppehållstillstånd. I fråga om flyktingar och alternativt skyddsbehövande beräknas tidsfristen från den dag då ansökan om internationellt skydd lämnades in, om flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande har beviljats på basis av ansökan i fråga. I fråga om sådana innehavare av EU-blåkort som har utnyttjat sådan rörlighet för längre vistelse som avses i artikel 21 i blåkortsdirektivet beaktas vid beräkningen av en oavbruten vistelse på fem år också laglig vistelse i någon av Europeiska unionens medlemsstater som innehavare av EU-blåkort och dessutom som innehavare av nationellt uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning eller tillstånd för forskare samt som person som beviljats internationellt skydd. Av laglig vistelse som innehavare av tillstånd för studerande beaktas hälften. Dessutom förutsätts av innehavare av EU-blåkort att de omedelbart innan ansökan om uppehållstillstånd lämnades in har vistats lagligen i landet oavbrutet i två år.

57 § Hinder för beviljande av permanent uppehållstillstånd och EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta

EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta beviljas inte med stöd av vistelse på basis av flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande om denna status har återkallats med stöd av artikel 14.1 b, 14.1 c, 19.1 b eller 19.1 c i skyddsgrundsförordningen.

58 § Återkallande av uppehållstillstånd

Ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd eller ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta kan återkallas, om det vid ansökan om uppehållstillstånd medvetet har lämnats oriktiga upplysningar om sökandens identitet eller andra oriktiga upplysningar som har påverkat beslutet, eller om något som hade kunnat hindra beviljandet av uppehållstillstånd har hemlighållits. Ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta får återkallas också, om tillståndet grundar sig på vistelse på basis av flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande och denna status har återkallats med stöd av artikel 14.1 b, 14.1 c, 19.1 b eller 19.1 c i skyddsgrundsförordningen.

Ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd återkallas, om personens flyktingstatus har återkallats med stöd av artikel 14.1 b i skyddsgrundsförordningen, eftersom han eller hon inte längre beviljas flyktingstatus med stöd av artikel 12.2 a eller 12.2 c eller artikel 12.3 eller om flyktingstatus har återkallats med stöd av artikel 14.1 d eller 14.1 e eller om personens status som alternativt skyddsbehövande har återkallats med stöd av artikel 19.1 b, eftersom han eller hon inte längre beviljas status som alternativt skyddsbehövande med stöd av artikel 17.1 eller 17.2. Ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta återkallas om personens flyktingstatus har återkallats med stöd av artikel 14.1 b i skyddsgrundsförordningen, eftersom han eller hon inte längre beviljas flyktingstatus med stöd av artikel 12.2 eller 12.3 eller om personens status som alternativt skyddsbehövande har återkallats med stöd av artikel 19.1 b, eftersom han eller hon inte längre beviljas status som alternativt skyddsbehövande med stöd av artikel 17.1 eller 17.2.

60 d § Biometriska kännetecken för uppehållstillståndskort

Migrationsverket eller en finsk beskickning ska vid registrering av ansökan om uppehållstillstånd och polisen eller gränsbevakningsväsendet vid registrering av ansökan om internationellt skydd, för uppehållstillståndskortet ta fingeravtryck av sökandens samtliga fingrar. I samband med ansökan om fortsatt tillstånd tas fingeravtryck dock endast om det finns särskilda skäl till det eller om det har gått fem år sedan det föregående uppehållstillståndskortet för vilket fingeravtryck lämnades blev beviljat. Fingeravtryck tas också vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och om EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta.

81 b § Rätt att arbeta och rätt att utöva näring utan uppehållstillstånd

En utlänning som har gjort en ansökan om internationellt skydd eller en i artikel 55 i förordningen om asylförfaranden avsedd efterföljande ansökan har rätt att förvärvsarbeta utan uppehållstillstånd, om utlänningen har

visat upp ett sådant dokument som avses i 11 § 1 mom. 1 punkten i denna lag och vistats i landet i tre månader efter att ansökan har registrerats, eller

vistats i landet i sex månader efter att ansökan har registrerats.

Med avvikelse från 2 mom. har en utlänning vars ansökan om internationellt skydd prövas i ett påskyndat prövningsförfarande i enlighet med artikel 42.1 a–42.1 f i förordningen om asylförfaranden inte rätt att förvärvsarbeta.

81 c § Rätt att inleda arbete samt rättens varaktighet

Om rätten att arbeta grundar sig på en ansökan om internationellt skydd och sökanden har rätt att stanna i Finland under den tid ändringssökandet pågår i enlighet med artikel 68 i förordningen om asylförfaranden eller artikel 43.3 i förordningen om asyl- och migrationshantering, fortsätter rätten att arbeta tills rätten att stanna i Finland upphör och beslutet gällande ändringssökandet har delgetts. Om sökanden har rätt att stanna i Finland under den tid ändringssökandet pågår i enlighet med artikel 68 i förordningen om asylförfaranden eller artikel 43.3 i förordningen om asyl- och migrationshantering och högsta förvaltningsdomstolen återförvisar ett ärende som gäller internationellt skydd för behandling till Migrationsverket eller förvaltningsdomstolen, fortsätter rätten att arbeta att gälla och upphör i enlighet med vad som föreskrivs i detta moment.

Bestämmelser om upphörande av rätten att arbeta i en situation där mottagningstjänsterna för den som fått ett beslut om överföring har återkallats finns i 48 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Förutsättningar för beviljande och återkallande av internationellt skydd

87 § Beviljande och återkallande av internationellt skydd

Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande och återkallande av internationellt skydd finns i skyddsgrundsförordningen.

Flyktingkvot och annan humanitär invandring

90 §

Förfarande för internationellt skydd

94 § Förfarande för beviljande av internationellt skydd

Bestämmelser om förfarandet för beviljande av internationellt skydd finns i förordningen om asylförfaranden.

Vid förfarandet för beviljande av internationellt skydd behandlas en ansökan som företetts för en myndighet vid finska gränsen eller på finskt territorium och som grundar sig på ett behov av internationellt skydd.

I samband med förfarandet för beviljande av internationellt skydd prövas och avgörs beviljande av uppehållsrätt även på andra grunder som framkommer.

95 § Utarbetande, registrering och inlämnande av ansökan om internationellt skydd

Ansökan om internationellt skydd görs hos polisen, gränskontrollmyndigheten, Migrationsverket eller personalen vid en förvarsenhet.

Polisen eller gränskontrollmyndigheten registrerar ansökan.

Ansökan lämnas in till Migrationsverket, som informerar sökanden om tidpunkten och sättet för inlämnandet. Om Migrationsverket anser det vara ändamålsenligt och säkerställer att sökanden är i Finland, kan ansökan lämnas in med hjälp av videokonferens eller någon annan lämplig teknisk dataöverföring där Migrationsverket och sökanden har sådan kontakt att de kan tala med och se varandra. Migrationsverket ska när det överväger på vilket sätt inlämnandet görs beakta om sökanden befinner sig i en utsatt ställning som beror på sökandens ålder eller fysiska eller psykiska tillstånd eller om det finns andra personliga orsaker som kan inverka på situationen samt beakta de förutsättningar som anges i 6 §. Migrationsverket ska säkerställa att inlämnandet kan göras på ett informationssäkert sätt. Ansökan kan också lämnas in på en blankett om sökanden inte kan lämna in ansökan på något annat sätt på grund avtjänande av fängelsestraff eller långvarig sjukhusvistelse eller någon annan orsak som inte beror på sökanden.

Med avvikelse från 3 mom. lämnas ansökan in till den myndighet som registrerar ansökan i samband med registreringen, om den registrerande myndigheten anser det klart att det är fråga om

en första efterföljande ansökan, som har gjorts endast för att förhindra eller fördröja omedelbar verkställighet av ett lagakraftvunnet beslut om avlägsnande ur landet, eller

en andra eller ytterligare efterföljande ansökan.

När ansökan har registrerats kan polisen, gränskontrollmyndigheten eller Migrationsverket omhänderta sökandens resedokument och behålla det tills sökanden beviljas uppehållstillstånd eller lämnar landet. Ett omhändertaget resedokument kan överlämnas till en annan behörig myndighet, som därefter ansvarar för att förvara det. Polisen, gränskontrollmyndigheten eller Migrationsverket utfärdar ett intyg över att resedokumentet omhändertagits.

En behörig tjänsteman från en främmande stat som ingår i en enhet i Finland som i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 om den europeiska gräns- och kustbevakningen och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1052/2013 och (EU) 2016/1624, nedan gräns- och kustbevakningsförordningen, utplacerats från den stående styrkan vid europeiska gräns- och kustbevakningen och en i Finland utplacerad medlem i en asylstödgrupp som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2303 om Europeiska unionens asylbyrå och om upphävande av förordning (EU) nr 439/2010, nedan förordningen om asylbyrån, får bistå polisen och gränskontrollmyndigheten i uppgifter som gäller registrering av utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd under ledning av en polisman eller en tjänsteman vid gränskontrollmyndigheten.

Migrationsverket kan i samband med centraliserad screening bistå polisen och gränskontrollmyndigheten i uppgifter som gäller registrering av utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd.

95 a § Kostnadsfri rättslig rådgivning

Migrationsverket ger sådan kostnadsfri rättslig rådgivning till personer som ansöker om internationellt skydd som avses i artikel 16 i förordningen om asylförfaranden och artikel 21 i förordningen om asyl- och migrationshantering. Den tjänsteman vid Migrationsverket som ger rättslig rådgivning ska ha en oberoende och självständig roll i förhållande till beslutsfattandet samt tillräcklig förtrogenhet med förfarandet för beviljande av internationellt skydd och förfarandet för att fastställa ansvarig medlemsstat.

Sökanden kan i alla skeden av förfarandet begära kostnadsfri rättslig rådgivning av den behöriga myndigheten, som förmedlar begäran till Migrationsverket. Den rättsliga rådgivningen ska ordnas efter behov, vid rätt tidpunkt och på tillbörligt sätt med beaktande av sökandens individuella situation samt så att rådgivningens faktiska tillgänglighet och informationssäkerhet säkerställs. När rådgivningen ordnas och sättet att ordna den övervägs ska särskild uppmärksamhet fästas förutom vid verksamhetens effektivitet också vid särskilda behov som beror på sökandens sårbara ställning eller andra personliga skäl.

Kostnadsfri rättslig rådgivning ges inte, om

ansökan är en första efterföljande ansökan vars syfte endast är att direkt förhindra eller fördröja verkställigheten av ett lagakraftvunnet beslut om avlägsnande ur landet som fattats med stöd av en tidigare ansökan,

ansökan är en andra eller ytterligare efterföljande ansökan, eller

sökanden redan har ett ombud.

95 b § Återkallande av ansökan om internationellt skydd

Bestämmelser om uttryckligt återkallande av en ansökan om internationellt skydd finns i artikel 40 i förordningen om asylförfaranden.

En sökande kan återkalla sin ansökan om internationellt skydd genom att personligen göra en skriftlig anmälan om det till Migrationsverket, polisen, gränskontrollmyndigheten eller vid en förläggning till föreståndaren eller biträdande föreståndaren. Av anmälan ska entydigt framgå att sökandens avsikt är att återkalla sin ansökan. Sökanden ska datera och underteckna anmälan.

Den som tar emot en anmälan om återkallande ska be sökanden uppge hur han eller hon förhåller sig till att eventuellt avlägsnas ur landet och meddelas inreseförbud. Den som tar emot anmälan ska ha två ojäviga vittnen till återkallandet. Vittnena kan vara tjänstemän eller arbetstagare vid Migrationsverket eller vid förläggningen eller polis- eller gränskontrollmyndigheter.

95 c § Förfallande av ansökan om internationellt skydd

Migrationsverket fattar beslut om att en ansökan om internationellt skydd förfaller, om sökanden har avlidit.

97 a § Granskning av intervjuprotokollet

Bestämmelser om personliga intervjuer i fråga om internationellt skydd finns i artiklarna 11–14 i förordningen om asylförfaranden.

Efter intervjun ska sökanden få en kopia av protokollet genast eller så snart som möjligt efter intervjun, och sökanden ska ges en tidsfrist på två veckor inom vilken sökanden kan ge in korrigeringar och tillägg till protokollet. Sökanden kan ges en längre tidsfrist, om ärendets natur kräver det. Protokollet kan tolkas för sökanden efter samtalet, om Migrationsverket anser det vara ändamålsenligt.

98 § Undersökningsförfarandets längd när en domstol upphäver ett beslut om internationellt skydd och återsänder det till Migrationsverket för ny behandling

När en domstol upphäver ett beslut om internationellt skydd och återsänder det till Migrationsverket för ny behandling ska undersökningsförfarandet slutföras senast

inom en månad från det att domstolens beslut vunnit laga kraft, om prövning av ansökan har nekats på en grund som avses i artikel 38.1 a–d i förordningen om asylförfaranden eller med stöd av en grund som avses i artikel 38.2 i den förordningen,

inom åtta dagar från det att domstolens beslut vunnit laga kraft, om prövning av ansökan har nekats på en grund som avses i artikel 38.1 e i förordningen om asylförfaranden,

inom två månader från det att domstolens beslut vunnit laga kraft, om ansökan har prövats i ett påskyndat prövningsförfarande enligt artikel 42 i förordningen om asylförfaranden,

inom tre månader från det att domstolens beslut vunnit laga kraft, om ansökan har prövats i ett normalt förfarande enligt artikel 39.3 i förordningen om asylförfaranden. Tidsfristen kan undantagsvis förlängas till fem månader, om det av orsaker som inte beror på Migrationsverket inte är möjligt att avsluta undersökningsförfarandet inom en kortare tid.

100 § Fastställande av säkra länder på nationell nivå

I artikel 64 i förordningen om asylförfaranden finns bestämmelser om fastställande på nationell nivå av tredjeländer som säkra tredjeländer enligt artikel 59 i den förordningen och som säkra ursprungsländer enligt artikel 61 i den förordningen.

I 1 mom. avsedda säkra tredjeländer och säkra ursprungsländer får utses genom förordning av statsrådet. Fastställandet av länder grundar sig på landinformation som Migrationsverket bedömer.

Migrationsverket lämnar de uppgifter om säkra tredjeländer och säkra ursprungsländer på nationell nivå som avses i artikel 64.4 i förordningen om asylförfaranden till Europeiska kommissionen och Europeiska unionens asylbyrå.

101 § Uppenbart ogrundad ansökan

En ansökan om internationellt skydd kan betraktas som uppenbart ogrundad om den har avslagits vid ett påskyndat prövningsförfarande enligt artikel 42 i förordningen om asylförfaranden.

102 § Rätt att stanna kvar på finskt territorium i samband med ansökningar om internationellt skydd

Med avvikelse från artikel 10.1 i förordningen om asylförfaranden och utan att det begränsar tillämpningen av principen om förbud mot tillbakasändning har sökanden inte rätt att stanna kvar på finskt territorium under den tid som ansökan om internationellt skydd prövas och sökanden kan avlägsnas ur landet, om

det genom ett lagakraftvunnet beslut har beslutats att sökanden på grund av brott ska utlämnas till en annan medlemsstat i Europeiska unionen, till ett tredjeland, till internationella brottmålsdomstolen eller till någon annan internationell domstol i vilken Finland är part,

det genom ett lagakraftvunnet beslut har beslutats att sökanden för verkställighet av ett frihetsstraff ska överföras till en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller till ett tredjeland,

sökanden utgör en fara för den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten; detta får dock inte påverka tillämpningen av artiklarna 12 och 17 i skyddsgrundsförordningen,

en första efterföljande ansökan har lämnats in endast för att fördröja eller förhindra verkställigheten av ett sådant beslut som skulle leda till att sökanden omedelbart avlägsnas ur landet och prövningen av ansökan i fråga inte fortsätter i enlighet med artikel 55.7 i förordningen om asylförfaranden, eller

ansökan är en andra eller ytterligare efterföljande ansökan efter ett lagakraftvunnet beslut om att prövning av en tidigare efterföljande ansökan nekas eller att den avslås som ogrundad eller uppenbart ogrundad.

Migrationsverket ger på begäran av en behörig myndighet eller en domstol ett utlåtande i ett ärende som gäller utlämning eller överföring av en sökande som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten. I utlåtandet ska det anges om utlämningen eller överföringen till en annan medlemsstat i Europeiska unionen, ett tredjeland eller en internationell domstol som avses i 1 punkten i det momentet är möjlig på ett sådant sätt att ett beslut om utlämning eller överföring inte leder till direkt eller indirekt återsändande som strider mot Finlands förpliktelser enligt internationell rätt och unionsrätten.

Bestämmelser om utlämning för brott mellan Finland och andra medlemsstater i Europeiska unionen finns i artikel 10.3 i förordningen om asylförfaranden. Vad som i 2 mom. föreskrivs om begäran om utlåtande tillämpas också på sådana situationer som avses i detta moment.

103 § Avvisande av ansökan utan prövning

Utöver vad som föreskrivs i förordningen om asylförfaranden nekas prövning av en ansökan om internationellt skydd om någon av grunderna enligt artikel 38.1 i förordningen är tillämplig.

104 a § Gränsförfarande

Bestämmelser om gränsförfarande finns i artiklarna 43–54 i förordningen om asylförfaranden.

Utöver vad som föreskrivs i artiklarna 45.1 och 53.1 i förordningen om asylförfaranden tillämpas gränsförfarande också när villkoren i artikel 43.1 i den förordningen uppfylls, om

prövning av ansökan kan nekas i enlighet med 103 § i denna lag eller artikel 38.2 i förordningen om asylförfaranden, eller

ansökan prövas enligt ett påskyndat prövningsförfarande enligt artikel 42.1 a, 42.1 b, 42.1 d, 42.1 e eller 42.1 g.

Om villkoren uppfylls tillämpas gränsförfarande på en sökande som överförs till Finland genom omfördelning i enlighet med artikel 67.11 i förordningen om asyl- och migrationshantering.

Diskrimineringsombudsmannen övervakar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna i gränsförfarandet i enlighet med 16 j § och artikel 10.2 första stycket led a i screeningförordningen.

Vid tillämpning av gränsförfarande ska ansökan avgöras och beslutet delges inom fem veckor från registreringen av ansökan. Om gränsförfarande tillämpas på en sökande som överförs till Finland genom omfördelning i enlighet med artikel 67.11 i förordningen om asyl- och migrationshantering kan Migrationsverket förlänga prövningen av ansökan med fyra veckor. Om Finland genom ett sådant genomförandebeslut av rådet som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1359 om hantering av kris- och force majeure-situationer på migrations- och asylområdet och om ändring av förordning (EU) 2021/1147, nedan krisförordningen, har fått tillstånd att använda ett i artikel 11.1 i den förordningen avsett undantag från prövningstiden vid gränsförfarandet kan Migrationsverket förlänga prövningen av ansökan med tre veckor.

Inrikesministeriet ska till Europeiska kommissionen lämna en i artikel 49 i förordningen om asylförfaranden avsedd underrättelse om att tillräcklig kapacitet har uppnåtts och en i artikel 50 avsedd underrättelse om att det årliga högsta antalet ansökningar har uppnåtts.

104 b § Begränsning av rörelsefriheten vid gränsförfarande

I artikel 43.2 i förordningen om asylförfaranden föreskrivs om det att sökande under gränsförfarandet inte har rätt att resa in på medlemsstatens territorium och i artikel 54.1 om det att sökandes rörelsefrihet ska begränsas under gränsförfarandet.

Sökanden är under gränsförfarandet skyldig att vistas på området för den förläggning som anvisats honom eller henne, och det säkerställs med hjälp av hinder att sökanden stannar inom området i fråga. Med området för en förläggning avses förläggningens tomt samt ett område på tomten som är tydligt avskilt. Tomten eller det avskilda området ska vara tillräckligt stort, så att sökandens privatliv kan tryggas och sökanden kan få tillgång till mottagningstjänster. Sökanden ska ges tydlig information om gränserna för området.

Migrationsverket kan bevilja sökanden tillstånd att tillfälligt avlägsna sig från förläggningens område på grund av en nära anhörigs allvarliga sjukdom eller begravning, eller av något annat vägande personligt skäl.

Sökanden har också rätt att avlägsna sig från förläggningens område, om det är nödvändigt för att få tillgång till mottagningstjänster eller för att ordna skolgång för minderåriga.

Om begränsningsåtgärderna fattas ett beslut enligt 50 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

104 c § Återvändandeförfarande vid tillämpning av gränsförfarande

Bestämmelser om återvändandeförfarandet efter gränsförfarandet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1349 om inrättande av ett gränsförfarande för återvändande och om ändring av förordning (EU) 2021/1148, nedan förordningen om ett gränsförfarande för återvändande.

Begränsningen av rörelsefriheten fortsätter i återvändandeförfarandet efter gränsförfarandet i enlighet med 104 b §.

105 § Ansökan om internationellt skydd av medborgare i Europeiska unionen

En ansökan om internationellt skydd som en medborgare i Europeiska unionen har gjort lämnas obeaktad, om inte något annat följer av protokoll (nr 24) om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Migrationsverket ska utan dröjsmål underrätta inrikesministeriet när en unionsmedborgare har gjort en ansökan som gäller internationellt skydd om Migrationsverket tar upp ansökan till prövning. Inrikesministeriet underrättar Europeiska unionens råd om saken.

På handläggningen av ansökan tillämpas förordningen om asylförfaranden, med undantag för artikel 11 som gäller intervju för att avgöra om ansökan tas upp till prövning.

Flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande

106 § Flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande

Flyktingstatus ska beviljas

en utlänning som tagits till Finland inom flyktingkvoten och som beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskap, och

en sådan familjemedlem till en utlänning som fått uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband och som ska betraktas som flykting.

Status som alternativt skyddsbehövande ska beviljas

en utlänning som tagits till Finland inom flyktingkvoten och som beviljats uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd, och

en sådan familjemedlem till en person som beviljats alternativt skydd som fått uppehållstillstånd i Finland på grund av familjeband och som behöver alternativt skydd.

Bestämmelser om beviljande av flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande vid förfarandet för beviljande av internationellt skydd finns i artiklarna 13 och 18 i skyddsgrundsförordningen.

110 § Beviljande av uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd

Uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd beviljas inte, om utlänningen anses äventyra allmän ordning eller säkerhet eller om det finns grundad anledning att misstänka att han eller hon har gjort sig skyldig till

ett brott mot freden, en krigsförbrytelse eller ett brott mot mänskligheten enligt definitionerna i internationella fördrag om sådana brott,

ett annat grovt brott utanför Finland än ett politiskt brott innan han eller hon beviljades tillfälligt skydd i Finland, eller

en gärning som strider mot Förenta nationernas syften och principer.

112 § Beviljande av tillfälligt uppehållstillstånd

Tillfälligt uppehållstillstånd beviljas en utlänning som

beviljas uppehållstillstånd med stöd av 113 a §.

113 § Beviljande av kontinuerligt uppehållstillstånd

Kontinuerligt uppehållstillstånd beviljas en utlänning som med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen får uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd eller uppehållstillstånd som kvotflykting. Kontinuerligt uppehållstillstånd kan beviljas en utlänning som tas till Finland i enlighet med ett beslut som statsrådet fattat med stöd av 93 § i denna lag.

113 a § Beviljande av uppehållstillstånd vid tillämpning av förbudet mot tillbakasändning

Uppehållstillstånd beviljas en utlänning som befinner sig i Finland och som med stöd av artikel 5.2, 12.2 eller 12.3, 14.2 eller 17.1–17.3 i skyddsgrundsförordningen inte beviljas internationellt skydd, om utlänningen inte kan avlägsnas ur landet på grund av att han eller hon hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärdet.

Uppehållstillstånd beviljas en utlänning som befinner sig i Finland och vars internationella skydd har återkallats med stöd av artikel 14 eller 19 i skyddsgrundsförordningen, om utlänningen inte kan avlägsnas ur landet på grund av att han eller hon hotas av dödsstraff, tortyr, förföljelse eller annan behandling som kränker människovärdet.

116 § Behörighet i anslutning till internationellt skydd

Migrationsverket

är en sådan beslutande myndighet som avses i artikel 3.16 i förordningen om asylförfaranden,

fortsätter vid behov att utreda identiteten efter att ansökan registrerats och samlar uppgifter om familjemedlemmar och andra anhöriga,

beviljar och återkallar uppehållstillstånd,

beslutar om återkallande av flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande,

tillämpar de mekanismer för att fastställa den medlemsstat som är ansvarig för att pröva ansökan som avses i del III i förordningen om asyl- och migrationshantering och svarar för utbyte av uppgifter enligt artikel 51 i den förordningen,

svarar för de förfaranden för omfördelning som avses i del IV i förordningen om asyl- och migrationshantering samt för de förfaranden för ansvarskompensation som avses i förordningen om asyl- och migrationshantering och krisförordningen, och

fattar, efter att ha fått utlåtande av skyddspolisen, beslut om beviljande av uppehållstillstånd på grund av flyktingskap eller alternativt skydd när det gäller utlänningar som tas till Finland inom flyktingkvoten.

Polisen och gränskontrollmyndigheten kan bistå Migrationsverket vid utredningen av grunderna för ansökan och andra uppgifter som är viktiga med tanke på prövningen av ansökan som hör till den beslutande myndighetens uppgifter.

Polisen kan delta i personliga intervjuer som gäller internationellt skydd, om Finlands nationella säkerhet eller internationella förbindelser eller allmän ordning eller säkerhet kräver det.

Polisinrättningen ger en utlänning som återsänds till den stat som är ansvarig för prövning av ansökan en sådan laissez-passer-handling som avses i artikel 46.1 femte stycket i förordningen om asyl- och migrationshantering.

116 a § Bistånd från Europeiska unionens asylbyrå

En medlem i en asylstödgrupp som på Finlands begäran utplacerats i Finland får under ledning och tillsyn av en tjänsteman vid Migrationsverket bistå Migrationsverket vid utredningen av grunderna för ansökan, andra uppgifter som är viktiga med tanke på prövningen av ansökan och den ansvariga medlemsstaten samt verkställa delgivning enligt 205 § 4 mom. Medlemmarna i stödgruppen ska iaktta finsk lag när de fullgör sina uppgifter och utövar sina befogenheter i Finland.

116 b § Kontaktpunkter

Migrationsverket är en sådan kontaktpunkt som avses i artikel 37 i skyddsgrundsförordningen och en sådan kontaktpunkt som avses i artikel 71 i förordningen om asylförfaranden.

Situationer med migrationstryck och krissituationer

116 c § Beslut om åtaganden som gäller solidaritetsbidrag

Statsrådet beslutar vid sitt allmänna sammanträde om Finlands åtaganden gällande solidaritetsbidrag enligt förordningen om asyl- och migrationshantering och krisförordningen.

117 § Beslut om utnyttjande av solidaritet och av möjligheter till undantag

Statsrådet beslutar vid sitt allmänna sammanträde om underrättelser och begäranden till Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd gällande utnyttjande av solidaritet enligt förordningen om asyl- och migrationshantering och krisförordningen och utnyttjande av möjligheter till undantag enligt krisförordningen.

131 § Upptagande av signalement

En behörig tjänsteman från en främmande stat som ingår i en enhet i Finland som i enlighet med gräns- och kustbevakningsförordningen utplacerats från den stående styrkan vid europeiska gräns- och kustbevakningen och en i Finland utplacerad medlem i en i förordningen om asylbyrån avsedd asylstödgrupp får bistå polisen och gränskontrollmyndigheten med upptagande av signalement enligt 1 mom. under ledning av en polisman eller en tjänsteman vid gränskontrollmyndigheten.

133 a § Tillämpning av passlagen

Passlagens (671/2006) bestämmelser om passets säkerhetsdetaljer, tagande av fingeravtryck, passets tekniska del, kontroll av uppgifter i den tekniska delen, skydd av uppgifter i den tekniska delen, avläsning av fingeravtryck i den tekniska delen och om beslut tillämpas också på resedokument som avses i detta kapitel. Fingeravtryck som lagrats i den tekniska delen i ett främlingspass eller ett resedokument för flykting får, utöver vad som föreskrivs i den nämnda lagen, avläsas även av Migrationsverket för konstaterande av ett dokuments äkthet och verifiering av identitet, om utförandet av de uppgifter som föreskrivits för verket förutsätter det.

135 § Beviljande av resedokument för flykting

Resedokument för flykting beviljas utlänningar som beviljats flyktingstatus och vars flyktingstatus inte har återkallats.

136 a § Giltighetsområdet för främlingspass och för resedokument för flykting

Resedokument för flykting och sådana främlingspass som har beviljats med stöd av 134 § 2 mom. eller som har beviljats en person som fått uppehållstillstånd med stöd av 113 a § ger inte en utlänning rätt att resa till den stat där han eller hon är medborgare eller till sitt tidigare permanenta bosättningsland.

147 a § Frivillig återresa

Ingen tidsfrist för frivillig återresa fastställs heller om det finns risk för avvikande, om personen anses äventyra allmän ordning eller säkerhet eller nationell säkerhet, om ansökan om uppehållstillstånd avslagits såsom uppenbart ogrundad eller bedräglig, eller om prövning av en ansökan om internationellt skydd nekats i enlighet med 103 § eller artikel 38.2 i förordningen om asylförfaranden eller om det är fråga om en uppenbart ogrundad ansökan enligt 101 §. Risken för avvikande ska bedömas i enlighet med 121 a §.

En tidsfrist för frivillig avresa enligt artikel 4.5 i förordningen om ett gränsförfarande för återvändande begärs hos gränskontrollmyndigheten, som fattar ett beslut i ärendet.

190 c § Besvärstid i vissa ärenden som gäller internationellt skydd

Besvär över Migrationsverkets beslut i ett ärende som gäller internationellt skydd ska anföras inom tio dagar från delfåendet av beslutet, om

ansökan har avslagits på grund av att prövning av ansökan har nekats i enlighet med artikel 38.2 i förordningen om asylförfaranden eller i enlighet med 103 § i denna lag,

ansökan har avslagits genom att den implicit återkallats i enlighet med artikel 41 i förordningen om asylförfaranden, eller

ansökan har prövats i ett påskyndat prövningsförfarande enligt artikel 42 i förordningen om asylförfaranden och avslagits som ogrundad i enlighet med artikel 39.3 i den förordningen eller som uppenbart ogrundad i enlighet med 101 § i denna lag.

Besvär ska anföras inom den tidsfrist som föreskrivs i 1 mom. också när det genom det överklagade beslutet samtidigt har avgjorts ett uppehållstillstånd på någon annan grund och beslutats om inreseförbud. Bestämmelser om anförande av besvär över ett ärende som gäller avlägsnande ur landet och som hänför sig till det överklagade beslutet finns i artikel 67.1 i förordningen om asylförfaranden.

Bestämmelser om beräknandet av besvärstiderna finns i artikel 67.8 i förordningen om asylförfaranden.

190 d § Besvärstid vid beslut om överföring

Besvär över ett i artikel 42.1 och artikel 67.10 i förordningen om asyl- och migrationshantering avsett beslut om överföring ska anföras inom två veckor från delfåendet av beslutet.

Besvär ska anföras inom den tid som föreskrivs i 1 mom. också om det genom det överklagade beslutet samtidigt har fattats beslut om inreseförbud och återkallande av ett resedokument som utfärdats i Finland.

191 § Besvärsförbud

I följande beslut som fattats med stöd av denna lag får ändring inte sökas genom besvär:

beslut om avslag på en i 16 i § 1 mom. avsedd begäran om att närvara på screeningplatsen,

Ett beslut genom vilket internationellt skydd återkallas med stöd av artikel 66.6 i förordningen om asylförfaranden får inte överklagas genom besvär.

193 § Behörig förvaltningsdomstol i ärenden som gäller internationellt skydd

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 192 § bestäms den behöriga förvaltningsdomstolen i enlighet med 2 mom. i denna paragraf, om Migrationsverkets beslut gäller

ansökan om uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd,

avslag på ansökan om erhållande av tillfälligt skydd,

beslut om överföring som avses i artikel 42.1 eller artikel 67.10 i förordningen om asyl- och migrationshantering,

avlägsnande ur landet, meddelande av inreseförbud eller återkallande av ett resedokument som utfärdats i Finland och beslutet hänför sig till ett beslut om avslag som fattats i ett förfarande för beviljande av internationellt skydd eller tillfälligt skydd eller till en överföring som avses i artikel 42.1 eller artikel 67.10 i förordningen om asyl- och migrationshantering,

återkallande av internationellt skydd och därtill anknytande återkallande av resedokument för flykting eller främlingspass, avlägsnande ur landet eller meddelande av inreseförbud,

uppehållstillstånd som sökts på någon annan grund och som har avgjorts i samband med ett ärende som gäller beviljande eller återkallande av internationellt skydd.

Om beslutet har fattats vid Migrationsverkets

södra verksamhetsområde, är Helsingfors förvaltningsdomstol den behöriga förvaltningsdomstolen,

östra verksamhetsområde, är Östra Finlands förvaltningsdomstol den behöriga förvaltningsdomstolen,

norra verksamhetsområde, är Norra Finlands förvaltningsdomstol den behöriga förvaltningsdomstolen,

västra verksamhetsområde, är Åbo förvaltningsdomstol den behöriga förvaltningsdomstolen.

Närmare bestämmelser om Migrationsverkets verksamhetsområden utfärdas i Migrationsverkets arbetsordning. Migrationsverket och Domstolsverket samarbetar när Migrationsverket beslutar om verksamhetsområden och andra ärenden som påverkar ändringssökande och domstolarnas verksamhet.

193 a § Behandling i förvaltningsdomstolen av ärenden som gäller internationellt skydd

Förvaltningsdomstolen ska sträva efter att behandla besvär i ärenden som gäller internationellt skydd

inom 12 veckor från registreringen av ansökan, om ansökan har prövats vid Migrationsverket i ett gränsförfarande enligt artikel 43 i förordningen om asylförfaranden,

inom tre månader från det att besvären anfördes, om Migrationsverkets beslut har fattats på en grund som avses i artikel 68.3 i förordningen om asylförfaranden,

inom sex månader från det att besvären anfördes i andra än i 1 och 2 punkten avsedda ärenden som gäller beviljande av internationellt skydd samt i andra än i 2 punkten avsedda ärenden som gäller återkallande av internationellt skydd.

I de situationer som avses i 1 mom. 2 punkten ska förvaltningsdomstolen sträva efter att behandla besvären inom sex månader från det att besvären anfördes, om förvaltningsdomstolen inte har tillåtit ändringssökanden att stanna kvar på finskt territorium i väntan på ett beslut med anledning av besvären.

Förvaltningsdomstolen ska sträva efter att behandla besvären inom de tidsfrister som föreskrivs i 1 mom. också när det genom det överklagade beslutet samtidigt har fattats beslut om uppehållstillstånd på någon annan grund, om inreseförbud och om återkallande av ett resedokument som utfärdats i Finland. Bestämmelser om behandling av besvär över ett ärende som gäller avlägsnande ur landet och som hänför sig till det överklagade beslutet finns i artikel 67.1 i förordningen om asylförfaranden.

Förvaltningsdomstolen ska behandla besvär som gäller ett ärende som avses i 193 § 1 mom. 2 punkten skyndsamt. Högsta förvaltningsdomstolen ska behandla besvär som gäller ett ärende som avses i 193 § 1 mom. 1–4 punkten skyndsamt.

Om Finland genom ett i artikel 4 i krisförordningen avsett genomförandebeslut av rådet har fått tillstånd att använda ett undantag från behandlingstiden vid ett gränsförfarande enligt artikel 11.1 i den förordningen, ska förvaltningsdomstolen sträva efter att behandla besvären inom 18 veckor från registreringen av ansökan.

193 b § Behandling i förvaltningsdomstolen av ärenden som gäller beslut om överföring

Bestämmelser om tidsfristen för behandling av besvär över beslut om överföring enligt artikel 42.1 och artikel 67.10 i förordningen om asyl- och migrationshantering finns i artikel 43.3 i den förordningen.

Förvaltningsdomstolen ska sträva efter att behandla besvären inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 43.3 i förordningen om asyl- och migrationshantering också om det genom det överklagade beslutet samtidigt har fattats beslut om inreseförbud och återkallande av ett resedokument som utfärdats i Finland.

198 a § Förfallande i förvaltningsdomstolen av ett ärende som gäller internationellt skydd

Förvaltningsdomstolen kan fatta beslut om att ett ärende som gäller ändringssökande avseende internationellt skydd förfaller, om den som söker ändring självmant, utan myndighetsinsatser, har lämnat Finland eller anses sannolikt ha lämnat Finland på det sätt som avses i artikel 41.1 e i förordningen om asylförfaranden.

198 b § Ansökan som avser verkställighet

En ansökan om uppskov med verkställigheten av ett beslut om överföring enligt artikel 42.1 och artikel 67.10 i förordningen om asyl- och migrationshantering ska göras inom sju dagar från det att beslutet har delgivits den person som beslutet om överföring gäller. Tidsfristen ska omfatta minst fem vardagar.

198 c § Ansökan om att stanna kvar på finskt territorium

Bestämmelser om rätten att stanna kvar i landet under den tid ändringssökandet pågår finns i artikel 68 i förordningen om asylförfaranden.

Om ett beslut om beviljande eller återkallande av internationellt skydd har fattats på en grund som avses i artikel 68.3 i förordningen om asylförfaranden, ska ansökan om att stanna kvar på finskt territorium under den tid ändringssökandet pågår göras till förvaltningsdomstolen inom sju dagar från det att beslutet delgavs sökanden eller den person vars internationella skydd har återkallats. Tidsfristen ska omfatta minst fem vardagar.

199 § Avgörande av ansökan som avser verkställighet och ansökan om att stanna kvar på finskt territorium

Förvaltningsdomstolen kan avgöra en ansökan som avser verkställighet och en ansökan om att stanna kvar på finskt territorium utan handlingar som inkommit i ärendet, om de omständigheter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras framgår av besvärsskriften eller på något annat sätt.

I förvaltningsdomstolens beslut om verkställighet eller om att stanna kvar på finskt territorium får ändring inte sökas särskilt genom besvär.

Bestämmelser om tidsfristen för avgörande av beslut som gäller en ansökan som avses i 198 b § 1 mom. finns i artikel 43.3 i förordningen om asyl- och migrationshantering. Förvaltningsdomstolen ska fatta beslut om en i 198 c § 2 mom. avsedd ansökan inom sju dagar. Tidsfristen ska omfatta minst fem vardagar.

200 a § Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning i ärenden som gäller internationellt skydd

Om ett beslut om avvisning eller utvisning hänför sig till ett beslut om beviljande eller återkallande av internationellt skydd, kan beslutet verkställas efter det att sökanden eller den person vars internationella skydd har återkallats inte enligt artikel 68 i förordningen om asylförfaranden har rätt att stanna kvar på finskt territorium eller har vägrats rätten att stanna kvar på finskt territorium genom ett beslut av förvaltningsdomstolen enligt 199 §. Om det behövs besvärstillstånd av högsta förvaltningsdomstolen i ärendet hindrar besvären inte verkställigheten av beslutet, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Om ett undantag enligt 102 § tillämpas kan ett tidigare beslut om avvisning eller utvisning verkställas under den tid som ansökan prövas.

200 b § Verkställighet av beslut om överföring

Bestämmelser om verkställighet av ett beslut om överföring enligt artikel 42.1 och artikel 67.10 i förordningen om asyl- och migrationshantering finns i artikel 43.3 i den förordningen.

202 § Särskilda verkställighetsbestämmelser

Ett i 16 i § 2 mom. avsett beslut om att förbjuda närvaron av sådana organisationer och personer som tillhandahåller rådgivning kan verkställas trots ändringssökande, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

208 § Information till diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen ska informeras om de beslut enligt skyddsgrundsförordningen och denna lag som gäller beviljande av uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd eller tillfälligt skydd, avvisning eller utvisning av en utlänning eller nekad inresa samt om beslut om överföring. Diskrimineringsombudsmannen ska också utan dröjsmål informeras om beslut om tagande i förvar av en utlänning, om boendeskyldighet för barn samt om beslut vid ett gränsförfarande om begränsning av rörelsefriheten enligt 50 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel samt om den screeningblankett som avses i artikel 17.3 tredje stycket i screeningförordningen. På ombudsmannens begäran ska denne också informeras om andra beslut enligt denna lag, ges de uppgifter som behövs för att övervaka verkställigheten av avlägsnanden ur landet enligt 152 b § samt ges de uppgifter som behövs för den övervakningsuppgift som avses i 16 j § 1 mom.

Denna lag träder i kraft den 12 juni 2026.

På prövning av sådana ansökningar om internationellt skydd som lämnats in före ikraftträdandet av denna lag samt på sådana undersökningar som gäller återkallande av flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande som inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser om förfarandet och om ändringssökande som gällde vid ikraftträdandet. Bestämmelser om tillämpningen av förordningen om asylförfaranden finns i artikel 79.3 i den förordningen.

Om en ansökan om internationellt skydd har lämnats in före ikraftträdandet av denna lag och prövas i ett påskyndat prövningsförfarande, tillämpas 81 b § om rätt att arbeta och rätt att utöva näring utan uppehållstillstånd i dess lydelse vid ikraftträdandet. Om Migrationsverket har fattat beslut om en ansökan om internationellt skydd före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas på varaktigheten av rätten att arbeta för den som söker internationellt skydd 81 c § 7 mom. i dess lydelse vid ikraftträdandet. Bestämmelser om tillämpningen av förordningen om asyl- och migrationshantering finns i artikel 85.2 i den förordningen.

Om en vistelse utanför Finland har ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas på vistelsen 56 d § 2 mom. i dess lydelse vid ikraftträdandet.

RP 52/2026

FvUB 8/2026

RSv 76/2026

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347, EUT L, 22.5.2024

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348, EUT L, 22.5.2024

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1349, EUT L, 22.5.2024

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351, EUT L, 22.5.2024

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1356, EUT L, 22.5.2024

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1359, EUT L, 22.5.2024

Helsingfors den 9 juni 2026

Republikens President Alexander Stubb Inrikesminister Mari Rantanen