Om delar som har tillverkats av metall eller annat material används i ett ädelmetallarbete, ska med en bestående märkning visas vilka delar som inte är av sådan ädelmetall som ska stämplas. Märkningen ska göras i delen i fråga, om det är möjligt. Om en märkning av tekniska skäl inte kan användas, ska övriga delar klart skilja sig från den ädelmetall som ska stämplas i arbetet och kunna ses.

Ädelmetall som underskrider den finhalt som ska stämplas, metall eller annat material får inte användas för förstärkning eller fyllning av ett ädelmetallarbete och inte heller för ökning av dess vikt.

Delar som har tillverkats av annan metall eller annat material får användas i ett ädelmetallarbete utan separat märkning, om det är motiverat av tekniska skäl som gäller tillverkningen eller för att arbetet ska motsvara sitt användningsändamål.

Ett ädelmetallarbete som består av olika ädelmetalldelar ska stämplas med finhaltsstämpeln för den minst ädla ädelmetallen i arbetet. Om färgerna på de olika ädelmetalldelar som ingår i arbetet klart skiljer sig från varandra, kan arbetet eller dess delar även stämplas med finhaltsstämpeln för varje enskild ädelmetall. Naturligt bildade guldkorn får användas som ostämplade i ett ädelmetallarbete oberoende av deras finhalt och trots att de inte klart kan särskiljas från den ädelmetall som ska stämplas.

Finhaltsstämpeln i ett ädelmetallarbete som har försetts med ytmaterial visar den ädelmetall som finns under ytmaterialet och ädelmetallens finhalt.

En CCM-stämpel är en gemensam kontrollstämpel som fastställs i konventionen om kontroll och märkning av ädelmetallarbeten (FördrS 17/1975), nedan ädelmetallkonventionen, och som visar att ett ädelmetallarbete uppfyller villkoren enligt konventionen.

Namnstämpeln visar den verksamhetsutövare som ansvarar för att ett ädelmetallarbete stämmer överens med kraven. Namnstämpeln ska bestå av en versal eller en kombination av versaler. Typsnittet ska vara tydligt och bokstäverna åtskilda från varandra och av samma storlek.

Finhaltsstämpeln visar på det sätt som anges i 12 § ädelmetallen och med siffror andelen fin ädelmetall, uttryckt i tusendelar av legeringens massa.

I en finhaltsstämpel tillåtna tal som visar finhalten är för platinaarbeten 500, 600, 850, 900, 950, 990 och 999, för guldarbeten 375, 417, 585, 750, 800, 916, 990 och 999, för palladiumarbeten 500, 850, 950, 990 och 999 och för silverarbeten 800, 830, 835, 925, 958, 990 och 999. I en finhaltsstämpel får inte andra tal användas.

Ädelmetallen i ett ädelmetallarbete visas i en finhaltsstämpel med ädelmetallens kemiska beteckning eller med formen för finhaltsstämpelns botten. Om formen för finhaltsstämpelns botten avviker från vad som föreskrivs i 3 mom., ska den kemiska beteckningen användas i ädelmetallarbetet.

För platina används den kemiska beteckningen Pt, för guld Au, för Palladium Pd och för silver Ag. Den kemiska beteckningen kan finnas separat från talet i finhaltsstämpeln.

Vid användning av formen för finhaltsstämpelns botten ska finhaltsstämpeln för platina stå på en botten som har formen av en på sin spets vilande romb i liggande ställning. Finhaltsstämpeln för guld ska stå på oval botten. Finhaltsstämpeln för palladium ska stå på en botten som har formen av en fyrkant vars bottensida är dubbelt så lång som de övriga sidornas längder. Finhaltsstämpeln för silver ska stå på rektangulär botten.

Visandet av ädelmetallen i ett ädelmetallarbete kan kräva extra stämpling av färdiga arbeten. En sådan extra stämpling behöver inte göras, om stämplingen leder till att arbetet tar skada eller om stämpling inte är möjlig på grund av utrymmesbrist.

Käytettäessä metallista tai muusta materiaalista valmistettuja osia jalometallituotteessa, on pysyvällä merkinnällä osoitettava, mitkä osat eivät ole leimattavaa jalometallia. Merkintä tehdään kyseiseen osaan, jos se on mahdollista. Jos merkintää ei teknisesti voida käyttää, on muiden osien selvästi erotuttava tuotteen leimattavasta jalometallista ja oltava nähtävissä.

Leimattavan pitoisuuden alittavaa jalometallia, metallia tai muuta materiaalia ei saa käyttää jalometallituotteen vahvistamiseen, täyttämiseen tai painon lisäämiseen.

Muusta metallista tai materiaalista valmistettuja osia voidaan käyttää jalometallituotteessa ilman erillistä merkintää, jos se on perusteltua valmistuksen teknisistä syistä tai jotta tuote vastaisi käyttötarkoitustaan.

Eri jalometalliosista koostuva jalometallituote leimataan jalousasteeltaan alimman jalometallin pitoisuusleimalla. Jos tuotteessa olevien jalometalliosien värit erottuvat selvästi toisistaan, voidaan tuote tai sen osat leimata myös kunkin jalometallin omalla pitoisuusleimalla. Luonnossa muodostunutta kultahippua voidaan käyttää leimaamattomana jalometallituotteessa riippumatta sen pitoisuudesta ja erottumisesta selvästi leimattavasta jalometallista.

Pinnoitetun jalometallituotteen pitoisuusleima ilmaisee pinnoitteen alla olevan jalometallin ja sen pitoisuuden.

CCM-leima on jalometallituotteiden tarkastuksesta ja leimauksesta tehdyssä yleissopimuksessa (SopS 17/1975, jalometallisopimus) määritelty yhteinen tarkastusleima, joka ilmaisee, että jalometallituote täyttää jalometallisopimuksen ehdot.

Nimileima ilmaisee jalometallituotteen vaatimustenmukaisuudesta vastaavan toiminnanharjoittajan. Nimileiman on oltava iso kirjain tai niiden yhdistelmä. Kirjasinmallin on oltava selkeä ja kirjaimien erillään toisistaan ja samankokoisia.

Pitoisuusleima ilmaisee 12 §:ssä määritetyllä tavalla jalometallin ja numeroin sen puhtaan osuuden tuhannesosina seoksen massasta.

Pitoisuusleimassa sallittuja pitoisuutta osoittavia lukuja ovat platinatuotteelle 500, 600, 850, 900, 950, 990 ja 999, kultatuotteelle 375, 417, 585, 750, 800, 916, 990 ja 999, palladiumtuotteelle 500, 850, 950, 990 ja 999 sekä hopeatuotteelle 800, 830, 835, 925, 958, 990 ja 999. Pitoisuusleimassa ei saa käyttää muita lukuja.

Jalometallituotteen jalometalli ilmaistaan pitoisuusleimassa jalometallin kemiallisella tunnuksella tai pitoisuusleiman pohjamuodolla. Jos pitoisuusleiman pohjamuoto poikkeaa 3 momentissa säädetystä, jalometallituotteessa on käytettävä kemiallista tunnusta.

Platinalle käytetään kemiallista tunnusta Pt, kullalle Au, palladiumille Pd ja hopealle Ag. Kemiallinen tunnus voi sijaita erillään pitoisuusleiman luvusta.

Käytettäessä pohjamuotoa on platinan pitoisuusleiman oltava kärjellään olevalla vinoneliön muotoisella pohjalla, joka on makaavassa asennossa. Kullan pitoisuusleiman on oltava soikealla pohjalla. Palladiumin pitoisuusleiman on oltava nelikulmion muotoisella pohjalla, jossa pohjasivun pituus on kaksinkertainen muiden sivujen pituuteen verrattuna. Hopean pitoisuusleiman on oltava suorakaiteen muotoisella pohjalla.

Jalometallituotteen jalometallin ilmaiseminen voi vaatia lisäleimaamisen valmiiseen tuotteeseen. Lisäleiman voi jättää pois, jos tuote leimaamisesta vaurioituisi tai leimaaminen ei tilanpuutteen vuoksi olisi mahdollista.