Maa- ja metsätalousministeriön tehtävänä on valvonta-asetuksen ja tämän lain täytäntöönpanon yleinen ohjaus ja seuranta.

Ruokavirasto suunnittelee, ohjaa ja kehittää virallista valvontaa valvonta-asetuksen ja tämän lain soveltamisalalla. Virasto vastaa valvonta-asetuksen 4 artiklan 2 kohdan b alakohdassa tarkoitetusta koordinaatiosta ja yhteydenpidosta Euroopan komission ja muiden jäsenvaltioiden kanssa.

Ruokavirasto vastaa valvonta-asetuksessa jäsenvaltiolle ja toimivaltaiselle viranomaiselle säädetyistä unioniin tulevien eläinten ja tavaroiden virallista valvontaa koskevista tehtävistä, jollei tässä laissa toisin säädetä.

Tarkastusta ja näytteenottoa koskevasta virallisesta valvonnasta ja muista virallisista toimista säädetään valvonta-asetuksen 9–15 artiklassa ja Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2017/625 täydentämisestä siltä osin kuin on kyse rajatarkastusasemilla tehtävästä virallisesta valvonnasta vapautetuista tietyistä eläinten ja tavaroiden luokista, matkustajien henkilökohtaisiin matkatavaroihin kohdistuvasta erityisestä valvonnasta ja luonnollisille henkilöille osoitetuista pienistä tavaralähetyksistä, joita ei ole tarkoitus saattaa markkinoille, sekä komission asetuksen (EU) N:o 142/2011 muuttamisesta annetun komission delegoidun asetuksen (EU) 2019/2122 11, 11 a ja 11 b artiklassa.

Pysyväisluonteiseen asumiseen käytetyissä tiloissa tarkastuksen ja näytteenoton saa suorittaa vain toimivaltainen valvontaviranomainen tai tämän lain nojalla virka-apua antava viranomainen. Tarkastuksen ja näytteenoton saa suorittaa vain, jos se on välttämätöntä tarkastuksen kohteena olevien seikkojen selvittämiseksi. Jollei kyse ole Suomen tullialueelle tai siihen kuuluvan erityisen veroalueen alueelle saapumisen välittömässä yhteydessä tehtävästä kulkuneuvoon kohdistuvasta tarkastuksesta, tarkastuksen pysyväisluonteiseen asumiseen käytettävissä tiloissa saa tehdä vain, jos on aihetta epäillä, että valvonta-asetuksessa tai tässä laissa tarkoitettuja tuontia koskevia vaatimuksia on rikottu tai rikotaan ja kyse on sellaisesta laissa rangaistavaksi säädetystä teosta, josta voi seurata vankeusrangaistus.

Toimivaltaisella valvontaviranomaisella on oikeus saada salassapitosäännösten estämättä 1 momentissa tarkoitetun virallisen valvonnan suorittamiseksi välttämättömät tiedot maksutta valtion ja kunnan viranomaisilta sekä valvonta-asetuksessa tarkoitetuilta toimijoilta sekä muilta, joita tässä laissa tai Euroopan unionin lainsäädännössä säädetyt velvoitteet koskevat.

Jos eläin tai tavara taikka niiden tuonti ei täytä tai epäillään, että se ei täytä tuonnille asetettuja vaatimuksia, toimivaltaisen valvontaviranomaisen on ryhdyttävä valvonta-asetuksessa tai tässä laissa säädettyihin toimenpiteisiin.

Eläimen tai tavaran asettamisesta eristykseen tai karanteeniin säädetään valvonta-asetuksen 65–67 artiklassa. Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä eläinten eristykselle ja karanteenille asetettavista vaatimuksista.

Seuraamusmaksua ei saa määrätä, jos teosta on kulunut yli vuosi. Tämän lain nojalla maksettavaksi määrätyn seuraamusmaksun täytäntöönpanosta säädetään sakon täytäntöönpanosta annetussa laissa.

Jord- och skogsbruksministeriet har i uppgift att allmänt styra och följa verkställigheten av kontrollförordningen och denna lag.

Livsmedelsverket planerar, styr och utvecklar offentlig kontroll inom tillämpningsområdet för kontrollförordningen och denna lag. Verket svarar för den samordning och de kontakter med Europeiska kommissionen och övriga medlemsstater som avses i artikel 4.2 b i kontrollförordningen.

Livsmedelsverket svarar för de uppgifter som i kontrollförordningen ålagts medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna i fråga om offentlig kontroll av djur och varor som förs in i Europeiska unionen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Bestämmelser om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som gäller inspektioner och provtagningar finns i artiklarna 9–15 i kontrollförordningen och i artikel 11, 11a och 11b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2122 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller vissa kategorier av djur och varor som är undantagna från offentlig kontroll vid gränskontrollstationer, särskild kontroll av passagerares personliga bagage och små sändningar av varor som sänds till fysiska personer och som inte är avsedda att släppas ut på marknaden och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 142/2011.

Inspektioner och provtagningar i utrymmen som används för boende av permanent natur får utföras endast av en behörig tillsynsmyndighet eller en myndighet som ger handräckning med stöd av denna lag. Inspektioner och provtagningar får utföras endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller. Om det inte är fråga om inspektion av ett fortskaffningsmedel i omedelbar anknytning till att fortskaffningsmedlet anländer till Finlands tullområde eller ett särskilt skatteområde som hör till det, får inspektionen utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur endast om det finns anledning att misstänka att de krav på införsel som avses i kontrollförordningen eller denna lag har överträtts eller överträds och det är fråga om en sådan gärning som är straffbar enligt lag och som kan leda till fängelsestraff.

Den behöriga tillsynsmyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter, aktörer enligt kontrollförordningen och andra som omfattas av skyldigheterna enligt denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning, avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för utförande av offentlig kontroll enligt 1 mom.

Om djur eller varor eller införseln av dessa inte uppfyller eller det misstänks att de inte uppfyller kraven på införsel, ska den behöriga tillsynsmyndigheten vidta de åtgärder som föreskrivs i kontrollförordningen eller denna lag.

Bestämmelser om isolering och karantän för djur och varor finns i artiklarna 65–67 i kontrollförordningen. Närmare bestämmelser om kraven på isolering och karantän för djur får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Påföljdsavgift får inte påföras om det har förflutit mer än ett år sedan gärningen begicks. Bestämmelser om verkställigheten av påföljdsavgift som påförts med stöd av denna lag finns i lagen om verkställighet av böter.