Naturgasverk som avses i 10 § 1 och 2 punkten är skyldiga att årligen från och med den 1 oktober och till och med den 1 december fullgöra sin andel av den för Finland gällande lagringsskyldighet i fråga om naturgas som avses i artikel 6c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010, nedan gasförsörjningsförordningen (tilläggsupplagringsskyldighet).

Försörjningsberedskapscentralen fastställer årligen senast den 30 april den upplagringsmängd som Finlands upplagringsskyldighet omfattar samt naturgasverkens tilläggsupplagringsskyldighet. Ett naturgasverks tilläggsupplagringsskyldighet beräknas enligt följande formel: Finlands upplagringsskyldighet × naturgasverkets användning och detaljförsäljning av naturgas / Finlands totala naturgasförbrukning. I formeln beräknas naturgasverkets användning och detaljförsäljning av naturgas utifrån samma år som Finlands upplagringsskyldighet, och Finlands totala naturgasförbrukning beräknas i enlighet med artikel 6c.1 första stycket sista meningen i gasförsörjningsförordningen utifrån samma år som Finlands upplagringsskyldighet. I en situation som avses i artikel 6c.1 andra stycket i gasförsörjningsförordningen avdras från ett naturgasverks tilläggsupplagringsskyldighet energimängden i ett sådant obligatoriskt upplag som fastställts för naturgasverket i enlighet med 11 §.

Försörjningsberedskapscentralen kan på ansökan besluta att en aktör som handlar för ett sådant naturgasverks räkning som avses i 1 mom. kan fullgöra tilläggsupplagringsskyldigheten. Naturgasverket ska då visa att det har bindande rätt till den lagringsvolym för naturgas som krävs enligt tilläggsupplagringsskyldigheten.

Tilläggsupplagringsskyldigheten gäller inte medan en sådan kris som avses i artikel 6a.9 i gasförsörjningsförordningen råder.

Naturgasverk som avses i 10 § 1 och 2 punkten ska årligen inom en av Försörjningsberedskapscentralen utsatt tid till Försörjningsberedskapscentralen göra en anmälan om upplagring i fråga om tilläggsupplagringsskyldigheten.

Ett naturgasverk som uppfyllt sin tilläggsupplagringsskyldighet får till och med den 30 april använda upplagrad naturgas som omfattas av tilläggsupplagringsskyldigheten samt ett sådant obligatoriskt upplag som fastställts i enlighet med 11 §, om det obligatoriska upplaget har dragits av från tilläggsupplagringsskyldigheten. Under denna tid och i fråga om dessa upplag tillämpas inte 16 § 1 och 2 mom. på naturgasverket. Naturgasverket ska inom en av Försörjningsberedskapscentralen utsatt tid göra anmälan om användningen av upplag som omfattas av tilläggsupplagringsskyldigheten och användningen av obligatoriska upplag.

På tilläggsupplagringsskyldigheten tillämpas bestämmelserna i 14 §, 15 § 2 mom. och 16 § 3 mom. om användning av och tillsyn över obligatoriska upplag, bestämmelserna i 20 § om möjlighet för Försörjningsberedskapscentralen att befria en lagringsskyldig från upplagringsskyldighet, bestämmelserna i 21 § om myndigheters rätt att få uppgifter, bestämmelserna i 22 § om sökande av ändring och bestämmelserna i 23 § om påföljder.

Närmare bestämmelser om innehållet i den anmälan om upplagring som avses i 1 mom. och i den anmälan om användning av upplag som avses i 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Edellä 10 §:n 1 ja 2 kohdassa tarkoitettu maakaasulaitos on velvollinen täyttämään vuosittain 1 päivän lokakuuta ja 1 päivän joulukuuta välisenä aikana, nämä päivät mukaan lukien, osuutensa Suomea koskevasta toimista kaasun toimitusvarmuuden turvaamiseksi ja asetuksen (EU) N:o 994/2010 kumoamisesta annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2017/1938, jäljempänä kaasun toimitusvarmuusasetus, 6 c artiklassa tarkoitetusta maakaasun varastointivelvoitteesta (lisävarastointivelvoite).

Huoltovarmuuskeskus vahvistaa vuosittain viimeistään 30 päivänä huhtikuuta Suomea koskevan varastointivelvoitteen määrän ja maakaasulaitoksen lisävarastointivelvoitteen. Maakaasulaitoksen lisävarastointivelvoite lasketaan seuraavan laskukaavan mukaisesti: Suomea koskeva varastointivelvoite × maakaasulaitoksen maakaasun käyttö ja vähittäismyynti / Suomen maakaasun kokonaiskulutus. Laskukaavassa maakaasulaitoksen maakaasun käyttö ja vähittäismyynti lasketaan samojen vuosien perusteella kuin Suomea koskeva varastointivelvoite, ja Suomen maakaasun kokonaiskulutus lasketaan kaasun toimitusvarmuusasetuksen 6 c artiklan 1 kohdan ensimmäisen alakohdan viimeisen virkkeen mukaisesti samojen vuosien perusteella kuin Suomea koskeva varastointivelvoite. Kaasun toimitusvarmuusasetuksen 6 c artiklan 1 kohdan toisessa alakohdassa tarkoitetussa tilanteessa maakaasulaitoksen lisävarastointivelvoitteesta vähennetään maakaasulaitokselle 11 §:n mukaisesti määrätyn velvoitevaraston energiamäärä.

Huoltovarmuuskeskus voi hakemuksesta päättää, että lisävarastointivelvoitteen voi täyttää 1 momentissa tarkoitetun maakaasulaitoksen lukuun toimiva taho. Maakaasulaitoksen on tällöin osoitettava, että sillä on sitova oikeus lisävarastointivelvoitteen mukaiseen maakaasun varastointimäärään.

Lisävarastointivelvoite ei ole voimassa kaasun toimitusvarmuusasetuksen 6 a artiklan 9 kohdassa tarkoitetun hätätilanteen aikana.

Edellä 10 §:n 1 ja 2 kohdassa tarkoitetun maakaasulaitoksen on vuosittain Huoltovarmuuskeskuksen asettamassa määräajassa tehtävä Huoltovarmuuskeskukselle lisävarastointivelvoitetta koskeva varastointi-ilmoitus.

Maakaasulaitos saa käyttää lisävarastointivelvoitteen täytettyään ja 30 päivään huhtikuuta lisävarastointivelvoitteen piiriin kuuluvaa varastoitua maakaasua sekä 11 §:n mukaisesti määrättyä velvoitevarastoa, jos velvoitevarasto on vähennetty lisävarastointivelvoitteesta. Tänä aikana ja kyseisten varastojen osalta maakaasulaitokseen ei sovelleta 16 §:n 1 ja 2 momenttia. Maakaasulaitoksen on ilmoitettava Huoltovarmuuskeskuksen asettamassa määräajassa lisävarastointivelvoitteen piiriin kuuluvan varaston ja velvoitevaraston käytöstä.

Lisävarastointivelvoitteeseen sovelletaan 14 §:n, 15 §:n 2 momentin ja 16 §:n 3 momentin säännöksiä velvoitevarastojen käytöstä ja valvonnasta sekä 20 §:n säännöksiä Huoltovarmuuskeskuksen mahdollisuudesta vapauttaa varastointivelvollinen varastointivelvoitteesta, 21 §:n säännöksiä viranomaisten tiedonsaantioikeudesta, 22 §:n säännöksiä muutoksenhausta ja 23 §:n säännöksiä seuraamuksista.

Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä 1 momentissa tarkoitetun varastointi-ilmoituksen ja 2 momentissa tarkoitetun varaston käyttöilmoituksen sisällöstä.