Valtioneuvoston kanslia ylläpitää hallituksen arkistoa. Hallituksen arkistoon tallennetaan sellaisia ministereiden, ministerin toimikaudeksi nimitettyjen valtiosihteereiden ja ministereiden erityisavustajien tehtävien hoidossa laadittuja tai vastaanotettuja asiakirjoja sekä ministerityöryhmiin ja hallituksen neuvotteluihin liittyviä asiakirjoja, jotka eivät ole viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa (621/1999) tarkoitettuja viranomaisen asiakirjoja tai joihin ei mainitun lain perusteella sovelleta viranomaisten toiminnan julkisuudesta annettua lakia mutta joilla arvioidaan olevan historiallista ja tutkimuksellista arvoa.

Sen lisäksi, mitä viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa säädetään, hallituksen arkistoon tallennettaviin mainitun lain 5 §:n 3 momentin 1 kohdassa tarkoitettuihin asiakirjoihin sovelletaan, mitä asiakirjan salassapidosta mainitun lain 24 §:ssä säädetään.

Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä hallituksen arkistoon tallennettavista asiakirjoista.

Valtioneuvoston kanslia voi antaa luvan saada salassa pidettäviä ja muita tietoja hallituksen arkistoon tallennetuista asiakirjoista tieteellistä tutkimusta varten sen jälkeen, kun tasavallan presidentti on myöntänyt eron sille hallitukselle, jonka hallituksen arkistoon tallennettuja asiakirjoja lupa koskee. Lupaa harkittaessa on huolehdittava siitä, että tieteellisen tutkimuksen vapaus turvataan.

Lupa annetaan määräajaksi ja siihen voidaan liittää yleisen ja yksityisen edun suojaamiseksi tarpeellisia määräyksiä. Valtioneuvoston kanslia voi peruuttaa luvan ja kieltää luovutettujen tietojen käyttämisen, jos on aihetta olettaa, että tietoja käytetään 1 momentissa säädetyn tai lupamääräysten vastaisesti.

Tietojen saajaan sovelletaan, mitä viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetun lain 23 §:ssä säädetään vaitiolovelvollisuudesta ja hyväksikäyttökiellosta. Tietojen saaja ei saa käyttää tietoa sen henkilön vahingoksi tai halventamiseksi, jota asiakirja koskee, tai hänen läheisensä vahingoksi tai halventamiseksi taikka sellaisten muiden etujen loukkaamiseksi, joiden suojaksi salassapitovelvollisuus on säädetty.

Tässä pykälässä säädetyn tutkimuslupaa koskevan menettelyn estämättä hallituksen arkistoon tallennettuja asiakirjoja koskevien viranomaisten toiminnan julkisuudesta annettuun lakiin perustuvien tietopyyntöjen käsittelyyn sovelletaan viranomaisten toiminnan julkisuudesta annettua lakia.

Ministeriö määrää ministeriön yhteiseen virkaan tai määräaikaiseen virkasuhteeseen nimitetyn muun kuin valtion virkamieslain 26 §:n 3 kohdassa tarkoitetun virkamiehen ministeriön toimintayksikön johtamis- tai hanketehtävään taikka muuhun tiettyyn tehtäväkokonaisuuteen määräajaksi. Ministeriön määräaikaiseen virkasuhteeseen nimitetty virkamies voidaan määrätä tehtävään vain virkasuhteensa keston ajaksi. Virkamiestä ei voida määrätä tehtävään, jonka sisältö ja organisatorinen asema poikkeavat olennaisesti virkamiehen viran tai virkasuhteen tehtävistä ja organisatorisesta asemasta, eikä vuosiloman tai muun lyhytaikaisen poissaolon edellyttämää sijaisuusmääräystä lukuun ottamatta osastopäällikön tehtävään tai sitä ylempään johtamistehtävään. Erityisen painavista syistä ministeriö voi määrätä virkamiehen tehtävään myös suostumuksetta.

Tehtävä on ennen siihen määräämistä ilmoitettava tehtävään määräävän ministeriön virkamiesten ilmoittauduttavaksi, jollei perustellusta syystä muuta johdu. Ilmoituksessa on mainittava tehtävän sisältö, kelpoisuusvaatimukset ja menestyksellisen hoitamisen muut edellytykset sekä ilmoittautumisen päättymisaika.

Yleiset perusteet tehtävään määräämiselle ovat taito, kyky ja koeteltu kansalaiskunto. Johtamistehtävään määrättävältä virkamieheltä edellytetään käytännössä osoitettua johtamistaitoa.

Poiketen siitä, mitä valtion virkamieslain 57 §:n 3 momentin 3 kohdassa säädetään, päätökseen, joka koskee 1 momentissa tarkoitettua tehtävään määräämistä, saa hakea muutosta valittamalla Helsingin hallinto-oikeuteen. Sen lisäksi, mitä mainitussa laissa säädetään, valitusoikeus on 2 momentissa tarkoitetulla tehtävään määräävän ministeriön virkamiehellä, joka on ilmoittautumisen päättymisaikaan mennessä ilmoittautunut tehtävään. Edellä 4 momentin 3 kohdassa tarkoitettuun päätökseen, joka koskee tehtävämääräyksen päättymistä, saa hakea muutosta valittamalla Helsingin hallinto-oikeuteen. Päätöstä on noudatettava muutoksenhausta huolimatta, jollei valitusviranomainen toisin määrää. Muutoin muutoksenhaussa hallintotuomioistuimeen sovelletaan, mitä valtion virkamieslaissa säädetään.

Tässä pykälässä säädettyä ei sovelleta ulkoasiainhallintolain (204/2000) 3 luvussa tarkoitettuihin ulkoasiainhallinnon virkamiehiin.

Statsrådets kansli förvaltar en regerings arkiv. I en regerings arkiv införs sådana inom ramen för ministrarnas, de för ministrarnas mandatperiod utnämnda statssekreterarnas och ministrarnas specialmedarbetares uppgifter upprättade eller mottagna handlingar samt sådana handlingar i anslutning till ministerarbetsgrupper och regeringens överläggningar som inte är myndighetshandlingar enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller på vilka den lagen med stöd av den lagen inte tillämpas men som bedöms ha historiskt värde och forskningsvärde.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas vad som i 24 § i den lagen föreskrivs om sekretess för handlingar på handlingar som avses i 5 § 3 mom. 1 punkten i samma lag och som förs in i en regerings arkiv.

Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om de handlingar som ska föras in i en regerings arkiv.

Statsrådets kansli kan bevilja tillstånd att för vetenskaplig forskning få sekretessbelagda uppgifter och andra uppgifter ur handlingar som har förts in i en regerings arkiv, efter det att republikens president har beviljat avsked åt den regering i vars arkiv de handlingar som tillståndet gäller är införda. Vid prövningen av tillstånd ska det säkerställas att den vetenskapliga forskningens frihet tryggas.

Ett tillstånd beviljas för viss tid, och det kan förenas med villkor som behövs för att skydda allmänna och enskilda intressen. Statsrådets kansli kan återkalla tillståndet och förbjuda användningen av de uppgifter som lämnats ut, om det finns anledning att anta att uppgifterna används i strid med 1 mom. eller tillståndsvillkoren.

På mottagaren av uppgifterna tillämpas vad som i 23 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande. Mottagaren av uppgifterna får inte använda en uppgift för att skada eller skymfa den som handlingen gäller eller dennes närstående eller för att kränka sådana andra intressen som sekretessen är avsedd att skydda.

Trots det i denna paragraf föreskrivna förfarandet avseende tillstånd att forska tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på behandlingen av sådana begäranden om uppgifter som grundar sig på den lagen och som gäller handlingar som har förts in i en regerings arkiv.

Ett ministerium förordnar för viss tid någon annan tjänsteman som utnämnts till en gemensam tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid vid ministeriet än en tjänsteman som avses i 26 § 3 punkten i statstjänstemannalagen till en lednings- eller projektuppgift eller någon annan specifik uppgiftshelhet vid en verksamhetsenhet vid ministeriet. En tjänsteman som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid vid ministeriet kan förordnas till en uppgift endast för den tid tjänsteförhållandet varar. En tjänsteman kan inte förordnas till en uppgift vars innehåll och organisatoriska ställning väsentligt avviker från uppgifterna och den organisatoriska ställningen i tjänstemannens tjänst eller tjänsteförhållande eller, med undantag för ett vikariatsförordnande som behövs på grund av semester eller annan kortvarig frånvaro, till uppgiften som avdelningschef eller till en ledningsuppgift som är högre än uppgiften som avdelningschef. Ministeriet kan av synnerligen vägande skäl förordna en tjänsteman till en uppgift även utan tjänstemannens samtycke.

Före förordnandet ska tjänstemännen vid det ministerium som förordnar till uppgiften underrättas om att de kan anmäla sig till uppgiften, om inte något annat följer av grundad anledning. Underrättelsen ska innehålla information om uppgiftens innehåll, behörighetsvillkoren och de övriga förutsättningarna för en framgångsrik skötsel av uppgiften samt tidsfristen för anmälan.

De allmänna förutsättningarna för förordnande till en uppgift är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Av en tjänsteman som förordnas till en ledningsuppgift förutsätts i praktiken visad ledarförmåga.

Med avvikelse från 57 § 3 mom. 3 punkten i statstjänstemannalagen får ett beslut som gäller förordnande till en uppgift enligt 1 mom. överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Utöver vad som föreskrivs i den lagen har en i 2 mom. avsedd tjänsteman vid det ministerium som förordnar till uppgiften besvärsrätt, om han eller hon har anmält sig till uppgiften inom tidsfristen för anmälan. Ett beslut enligt 4 mom. 3 punkten som gäller upphörande av ett förordnande till en uppgift får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Beslutet ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. I övrigt tillämpas statstjänstemannalagen på sökande av ändring i förvaltningsdomstol.

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas inte på sådana tjänstemän inom utrikesförvaltningen som avses i 3 kap. i lagen om utrikesförvaltningen (204/2000).