Aktiiviviljelijän on sitoutuessaan ilmoitettava valitsemansa lohkokohtaiset toimenpiteet. Aktiiviviljelijä voi valita 10 §:n 1–3, 7 ja 8 kohdassa tarkoitetun toimenpiteen vuosittain. Edellä 10 §:n 5 kohdassa tarkoitetun toimenpiteen voi valita sitoumuskauden aikana. Jos aktiiviviljelijä valitsee 10 §:n 4–6 kohdassa tarkoitetun toimenpiteen, sitä on noudatettava koko jäljellä olevan sitoumuskauden ajan.

Maanparannus- ja saneerauskasveja koskevassa lohkokohtaisessa toimenpiteessä aktiiviviljelijän on kasvatettava maanparannuskasveja tai saneerauskasveja lohkoilla, jotka ovat olleet edellisenä vuonna yksivuotisten tuotantokasvien viljelyssä. Maanparannus- ja saneerauskasveja saa kasvattaa samalla lohkolla kahtena perättäisenä vuonna. Toimenpidettä ei tarvitse toteuttaa jokaisena sitoumusvuotena.

Ympäristösopimus tulee voimaan sopimuskauden alkaessa. Hakemus ja elinvoimakeskuksen erillinen päätös muodostavat hyväksytyn voimassa olevan sopimuksen. Sopimus ei pysy voimassa, jos sopimuksen perusteella maksettavan ympäristökorvauksen vuosittaista maksua ei haeta, paitsi jos maksun hakematta jättäminen on aiheutunut eräistä maaseudun kehittämisen korvauksista annetun lain 13 §:n 2 momentissa tarkoitetusta syystä.

Jos kyseessä on eräistä maaseudun kehittämisen korvauksista annetun lain 5 §:n 1 momentin 1 ja 2 kohdassa tarkoitettu ympäristösopimus, sopimuksen mukaisia toimenpiteitä voidaan tarvittaessa tarkentaa sopimuksen voimassaoloaikana, jotta sopimukselle asetetut tavoitteet eivät vaarantuisi. Tarkentaminen ja perinnebiotoopin arvoluokan muuttaminen voidaan tehdä korvauksen saajan hakemuksesta tai elinvoimakeskuksen aloitteesta ennen seuraavan sopimusvuoden alkua. Tarkentamista on haettava tiettyjen Euroopan unionin ja kansallisten maatalouden tukien toimeenpanosta annetun lain (1334/2022) 3 luvussa säädettyä menettelyä noudattaen.

Jos poikkeuksellisista luonnonolosuhteista tai muusta ylivoimaisesta esteestä johtuen voimassa olevan ympäristösopimuksen suunnitelman mukainen laiduntaminen ei ole mahdollista tai se aiheuttaisi haittaa sopimusalueen luontoarvoille, tarkoituksenmukaista kohteen korvaavaa hoitoa tai sopimuksen päättämistä on haettava erikseen elinvoimakeskukselta.

Perinnebiotoopilla tarkoitetaan kallioketoa, ketoa, niittyä, rantaniittyä, lehdesniittyä, hakamaata, metsälaidunta tai nummea, jossa on nähtävissä selviä merkkejä aiemmasta laidunnuksesta tai alueen käytöstä karjan rehuntuotantoon. Nummella tarkoitetaan saaristossa ja rannikkoseudulla esiintyvää varpu- tai jäkälävaltaista, puutonta tai lähes puutonta kasvillisuutta. Kalliokedolla tarkoitetaan ohuen maakerroksen peittämillä kalliopinnoilla esiintyviä, laidunnuksen tai niiton muovaamia pienialaisia puuttomia tai vain reunaosiltaan puustoisia niittyjä.

Arvokkaalla perinnebiotoopilla tarkoitetaan perinnebiotooppia, joka on perinnebiotooppien inventoinnissa 2019–2022 ja sitä valmistelleissa inventoinneissa vuodesta 2016 alkaen määritelty valtakunnallisesti tai maakunnallisesti arvokkaaksi perinnebiotoopiksi tai jonka elinvoimakeskus on arvioinut arvoltaan vastaavaksi, ja joka nykytilassaan täyttää arvokkaan perinnebiotoopin määritelmän. Perinnebiotoopin arvon määrityksessä on käytettävä edellä tarkoitetun inventoinnin kriteereitä.

Metsälaitumia ovat 3 momentissa tarkoitettujen kohteiden lisäksi vanhat kaskimetsät, joille on tyypillistä koivu- tai leppävaltaisuus ja kaskeamiseen liittyvät kiviröykkiöt sekä laidunkäytöstä poistuneet metsät, joilla on ollut pitkään jatkunut laidunhistoria ja jotka ovat kunnostettavissa 3 momentissa säädetyt edellytykset täyttäväksi metsälaitumeksi.

Maatalousluonnon monimuotoisuuden ja maiseman hoitoa koskevaan ympäristösopimuksen hoitosuunnitelmaan saa sisältyä alueen aitaamista, petoaidan rakentamista ja peruskunnostusraivausta suunnitelman mukaisen hoidon mahdollistamiseksi. Vesistön puoleisia lohkon reunoja ei tarvitse aidata. Aidan on oltava kiinteä aita, joka koostuu tolpista ja vähintään kahdesta langasta tai verkosta ja sen on oltava koko sopimuskauden kestävä. Petoaita on rakennettava siten, että petojen pääsy aidattavalle alueelle estyy. Petoaidan on oltava riistakeskuksen ohjeiden mukainen.

Edellä 1 momentissa tarkoitettuja toimenpiteitä saa toteuttaa kullakin lohkolla korkeintaan kerran sopimuskauden aikana. Yksivuotisia toimenpiteitä saadaan tarvittaessa lisätä hoitosuunnitelmaan sopimuskauden aikana, jos elinvoimakeskus hyväksyy hoitosuunnitelman muutoksen. Edellä mainitut toimenpiteet on toteutettava kalenterivuoden loppuun mennessä.

Peruskunnostusraivauksen saa toteuttaa seuraavan kalenterivuoden 30 päivään huhtikuuta asti.

Maatalousluonnon monimuotoisuuden ja maiseman hoitoa koskevaan ympäristösopimuksen hoitotoimenpiteisiin kuuluva laidunnus on toteutettava siten, ettei se aiheuta alueen kasvillisuuden haitallista rehevöitymistä tai maaperän eroosiota. Rehevöitymisen ehkäisemiseksi laidunnettava perinnebiotooppi tai perinnebiotoopiksi kunnostettava alue on erotettava aidalla muista laidunnurmista. Elinvoimakeskus voi tapauskohtaisesti sallia, että laidunnuksessa voidaan pitää sopimuskauden aikana vuoden tauko loispaineen pienentämiseksi tai uhanalaisen lajin säilymisen edistämiseksi.

Elinvoimakeskus voi tapauskohtaisesti sallia vanhan niukkaravinteisen nurmen laidunnuksen yhdessä sellaisen alueen kanssa, jota koskee maatalousluonnon monimuotoisuuden ja maiseman hoitoa koskeva sopimus, jos nurmi ei kuulu sopimuskauden aikana tilan viljelykiertoon eikä sopimusalue ole rehevöitymiselle altis. Sopimusalueita ei saa käyttää pelkästään yölaitumina eikä niitä saa käyttää talvella jaloittelualueena.

Sopiva laidunnuskauden aikainen eläinmäärä tiettyä pinta-alaa kohden (laidunnuspaine) on ympäristösopimusta tehtäessä varmistettava tapauskohtaisesti. Laidunnuspaine on pyrittävä sovittamaan sellaiseksi, että se vastaa mahdollisimman tarkoin laitumen tuottoa. Eläinten lukumäärä tiettyä laidunalaa kohti on sovitettava niin, että eläimet pääsääntöisesti elävät laitumen tuoton varassa ilman lisärehua tai laidunkierto on järjestettävä niin, että laitumen ollessa loppuun syöty eläimet siirretään toiselle laitumelle. Elinvoimakeskus voi tapauskohtaisesti sallia vasikoiden ruokkimisen 1 päivästä elokuuta. Eläimille voidaan antaa kivennäisiä ja vitamiineja, jos ne sisältävät vähän fosforia ja niiden käytöstä ei aiheudu alueen rehevöitymistä. Mikäli kyseessä on rehevöitymiselle altis kohde, sopimuksenteon yhteydessä voidaan määrätä kivennäisten ja vitamiinien sijoituspaikat, ruokintapisteen kattaminen tai muita tarvittavia lisätoimia.

Keskimääräinen eläintiheys hehtaaria kohden erityyppisillä perinnebiotoopeilla arvioidaan koko laidunkauden ajaksi liitteessä 5 määritellyllä tavalla. Liitteessä 5 määritellyistä eläintiheyksistä voidaan poiketa, jos poikkeaminen voidaan perustella sopimusalueen yksilöllisillä olosuhteilla. Jos perinnebiotoopilla laidunnetaan lyhyemmässä jaksossa tai kiertolaidunnuksena, laidunvuorokausien kokonaismäärä on otettava huomioon eläintiheyttä laskettaessa.

Kosteikkojen hoitoa koskeva ympäristösopimus voidaan tehdä kosteikkoalueesta, tulva-alueen tai luonnonmukaistetun uoman tai kaksitasouoman alle jääneestä ja hoitotoimien kohteena olevasta maa-alasta, tulvatasanteesta tai tulvapellosta ja niiden hoidon kannalta riittävästä reuna-alueesta. Ympäristösopimus voidaan tehdä myös pienten kosteikkojen, pohjapatojen, tulvapeltoalueiden ja suon kaltaiseksi alueeksi entiselle turvepellolle perustettujen kosteikkojen hoidosta.

Alkuperäisrotueläinten kasvattamista koskeva ympäristösopimus voidaan tehdä itä-, länsi- ja pohjoissuomenkarjan, suomenvuohien, suomenlampaiden, ahvenanmaanlampaiden ja kainuunharmaslampaiden, suomenhevosten ja maatiaiskanojen kasvattamisesta. Viljelijän on pidettävä puhdasrotuisia alkuperäisrotueläimiä sopimuskauden ajan. Alkuperäisrotueläin on puhdasrotuinen, jos se on merkitty kunkin alkuperäisrodun kantakirjan pääosastoon eläinjalostustoiminnasta annetun lain (319/2014) 6 §:ssä tarkoitetulla tavalla. Viljelijä voi vähentää ympäristösopimukseen kuuluvien eläinten määrää sopimuskauden aikana. Ympäristösopimuksesta poistettavista eläimistä on ilmoitettava kirjallisesti elinvoimakeskukselle 14 kalenteripäivän kuluessa poistamisesta. Korvaus maksetaan niistä ympäristösopimukseen kuuluvista eläimistä, jotka ovat olleet viljelijän hallinnassa koko sopimuskauden ajan tai niitä korvaavista eläimistä. Ympäristösopimukseen kuuluvia eläimiä voi korvata sopimuskauden aikana viljelijän hallinnassa korvaushetkellä olevilla vastaavan rodun eläimillä. Eläin on korvattava 14 kalenteripäivän kuluessa siitä, kun korvattava eläin on poistunut hakijan hallinnasta tai eläin on kuollut. Korvaavan eläimen on oltava ympäristösopimuksen ehtojen mukainen korvaushetkestä lähtien.

Alkuperäisrotueläinten kasvattamista koskevan ympäristösopimus voidaan tehdä puhdasrotuisista alkuperäisrotueläimistä, joilla on oltava todistus, josta ilmenee polveutuminen. Todistuksen voi antaa eläinjalostustoiminnasta annetun lain 3 §:ssä tarkoitettu kantakirjan pitäjäksi hyväksytty yhteisö.

Alkuperäisrotueläinten kasvattamista koskevan ympäristösopimuksen kohteena olevien nautojen ja lampaiden on pitänyt tuottaa puhdasrotuinen jälkeläinen kahden vuoden sisällä ennen eläimen sisällyttämistä sopimukseen. Suomenhevosten ja vuohien on pitänyt tuottaa puhdasrotuinen jälkeläinen kolmen vuoden sisällä ennen eläimen sisällyttämistä sopimukseen. Jälkeläisen tuottamiseksi katsotaan se, että eläin on poikinut elävän tai kuolleen jälkeläisen. Alkiotiineytystä tai –luovutusta ei katsota puhdasrotuisen jälkeläisen tuottamiseksi. Maatiaiskanan osalta ympäristösopimukseen kuuluvien kanojen pitää kuulua sopimuskauden alusta lukien Luonnonvarakeskuksen koordinoimaan Maatiaiskanan säilytysohjelmaan. Sopimuksen kohteena olevaan vähintään 20 maatiaiskanan parveen pitää kuulua vähintään yksi maatiaiskukko.

Alkuperäisrotueläinten kasvattamista koskevaan ympäristösopimukseen sisältyvien lampaiden ja vuohien osalta on oltava ajantasainen jalostussuunnitelma puhdasrotuisten eläinten jalostamiseksi tilalla.

Jos naudan sukusiitosaste on alle 6,25 prosenttia, siitä voidaan tehdä alkuperäisrotueläinten kasvattamista koskevan ympäristösopimus. Sukusiitosasteen laskennassa on käytettävä kuutta vanhempaispolvea. Edellä 2 momentissa tarkoitettu kantakirjan pitäjäksi hyväksytty yhteisö antaa ympäristösopimukseen sisältyvästä nautaeläimestä sukusiitosastelaskelman.

Alkuperäisrotueläinten kasvattamista koskevan ympäristösopimuksen mukainen korvaus voidaan myöntää eläimestä, joka on tunnistettu ja rekisteröity tarttuvista eläintaudeista sekä tiettyjen eläinterveyttä koskevien säädösten muuttamisesta ja kumoamisesta (”eläinterveyssäännöstö”) annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2016/429 102 ja 117 artiklassa sekä IV osan I osaston 2 luvun 1 jaksossa, Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2016/429 täydentämisestä maaeläimiä pitäviä pitopaikkoja ja hautomoja sekä tiettyjen pidettävien maaeläinten ja siitosmunien jäljitettävyyttä koskevien sääntöjen osalta annetun komission delegoidun asetuksen (EU) 2019/2035 22 ja 23 artiklassa, III osan I osaston 1 ja 2 luvussa, II osaston 1 ja 2 luvussa sekä IV osaston 1–3 luvussa, Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2016/429 soveltamissäännöistä tiettyjen pidettävien maaeläinten jäljitettävyyden osalta annetun komission täytäntöönpanoasetuksen (EU) 2021/520 3, 13 ja 14 artiklassa, Euroopan parlamentin ja neuvoston asetusten (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 ja (EU) 2019/6 soveltamissäännöistä siltä osin kuin on kyse hevoseläinten tunnistuksesta ja rekisteröinnistä sekä tällaisten eläinten tunnistusasiakirjojen mallien vahvistamisesta annetun komission täytäntöönpanoasetuksen (EU) 2021/963 9, 11 ja 12 artiklassa säädetyn mukaisesti sekä eläinten tunnistamisesta ja rekisteröinnistä annetun lain mukaisesti. Eläinten tulee olla ilmoitetussa pitopaikassa. Pitopaikan toimijan on noudatettava tarttuvista eläintaudeista sekä tiettyjen eläinterveyttä koskevien säädösten muuttamisesta ja kumoamisesta (”eläinterveyssäännöstö”) annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2016/429 102 ja 117 artiklassa säädettyä kirjaamis- ja säilyttämisvelvoitetta.

Viljelijän on korvausta hakiessaan ilmoitettava suomenhevosten ja maatiaiskanojen osalta niiden tavanomainen pitopaikka ja sen muutokset.

Ympäristökorvaus voidaan maksaa ympäristösitoumukseen sisältyvistä korvauskelpoisista aloista, jotka on ilmoitettu vuosittain tukihakemuksella Ruokaviraston määräämällä tavalla ja jotka ovat aktiiviviljelijän hallinnassa kyseisenä vuonna Euroopan unionin pinta-alaperusteisia viljelijätukia koskevan vuosittaisen hakemuksen viimeisestä jättämispäivästä hakemuksen Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EU) 2021/2116 soveltamissäännöistä yhteisen maatalouspolitiikan yhdennetyn hallinto- ja valvontajärjestelmän osalta annetun komission täytäntöönpanoasetuksen (EU) 2022/1173 7 artiklassa tarkoitettuun viimeiseen mahdolliseen muutospäivään. Ympäristökorvaus voidaan maksaa pelto- ja puutarhakasvien viljelyksessä olevasta maankäyttölajiltaan peltoa olevasta alasta, joka on eräiden maatalouden pinta-alaperusteisten tukien myöntämisen yleisistä edellytyksistä annetun valtioneuvoston asetuksen 4 §:ssä tarkoitettua maatalousmaata. Aktiiviviljelijä voi vuosittaisessa tukihakemuksessa ilmoittaa, että jonkin peltoalan osalta korvauksen maksua ei haeta, jos eräistä maaseudun kehittämisen korvauksista annetun lain 5 §:n 2 momentissa tarkoitettu pinta-alavaatimus silti täyttyy.

Ympäristökorvausta maksetaan tilakohtaisesta ja lohkokohtaisista toimenpiteistä seuraava euromäärä hehtaarilta:

Ympäristökorvausta maksetaan ympäristösopimusten perusteella seuraava euromäärä hehtaarilta:

När en aktiv jordbrukare ingår en förbindelse ska jordbrukaren uppge de skiftesspecifika åtgärder som valts. Den aktiva jordbrukaren kan välja en av de åtgärder som avses i 10 § 1–3, 7 och 8 punkten årligen. En åtgärd som avses i 10 § 5 punkten får väljas under förbindelseperioden. Om en aktiv jordbrukare väljer en åtgärd som avses i 10 § 4–6 punkten, ska åtgärden iakttas under hela den återstående förbindelseperioden.

Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller markförbättrande grödor och saneringsgrödor ska en aktiv jordbrukare odla markförbättrande grödor eller saneringsgrödor på skiften som föregående år har odlats med ettåriga produktionsväxter. Markförbättrande grödor och saneringsgrödor får odlas på samma skifte under två på varandra följande år. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår.

Miljöavtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Ansökan och livskraftscentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling.

Om det är fråga om ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. En precisering och en ändring av en vårdbiotops värdeklass kan ske på ansökan av mottagaren av ersättning eller på initiativ av livskraftscentralen före ingången av följande avtalsår. Preciseringen ska sökas med iakttagande av förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022).

Om betesgång enligt planen i ett gällande miljöavtal på grund av exceptionella naturförhållanden eller andra oöverstigliga hinder inte är möjlig eller medför olägenhet för naturvärdena i avtalsområdet, ska det separat ansökas om ändamålsenlig ersättande av skötsel av objektet eller om upphävande av avtalet hos livskraftscentralen.

Med vårdbiotop avses högt belägna ängar, torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar, som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller på användning av området för produktion av foder för boskap. Med hed avses sådan ris- eller lavdominerad, trädlös eller så gott som trädlös växtlighet som förekommer i skärgården och kusttrakten. Med högt belägna ängar avses små, trädlösa ängar på klippytor som är täckta med ett tunt jordlager och som har formats av bete eller slåtter eller ängar som endast är trädbevuxna vid kanterna.

Med en värdefull vårdbiotop avses en vårdbiotop som vid inventeringen av vårdbiotoper 2019–2022 och dess beredande inventeringar från ingången av 2016 har klassificerats som en nationellt eller regionalt värdefull vårdbiotop eller som av livskraftscentralen har konstaterats uppvisa motsvarande värden och som i sitt nuläge uppfyller definitionen av värdefull vårdbiotop. Vid definieringen av en vårdbiotops värde ska kriterierna för den ovan avsedda inventeringen användas.

Utöver de objekt som avses i 3 mom. betraktas som skogsbeten också gammal björkskog som uppkommit genom svedjebruk och för vilka björk- eller aldominans samt sådana stenhögar som hänför sig till svedjebruk är typiska, samt skog som inte längre används för betesgång, när de har en lång historia av betesdrift och kan restaureras till skogsbeten som uppfyller förutsättningarna enligt 3 mom.

I skötselplanen för ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet får för att möjliggöra planenlig skötsel ingå stängsling av området, uppförande av ett rovdjursstängsel och röjning vid grundläggande iståndsättning. Skiftets kanter längs vattendrag behöver inte inhägnas. Stängslet ska vara ett fast stängsel som består av stolpar och minst två trådar eller nät, och det ska hålla hela avtalsperioden. Rovdjursstängslet ska byggas så att rovdjur inte kommer in på det inhägnade området. Rovdjursstängslet ska följa viltcentralens anvisningar.

De åtgärder som avses i 1 mom. får genomföras på varje skifte högst en gång under avtalsperioden. Ettåriga åtgärder får vid behov fogas till skötselplanen under avtalsperioden, om livskraftscentralen godkänner ändringen av skötselplanen. De nämnda åtgärderna ska genomföras före utgången av kalenderåret.

Röjning vid grundläggande iståndsättning får genomföras till och med den 30 april följande kalenderår.

Betesgång i enlighet med skötselplanen för ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ska genomföras så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jorderosion. Sådana vårdbiotoper eller områden som ska iståndsättas som vårdbiotoper och som ska användas för betesgång för att förebygga övergödning ska avskiljas med stängsel från övriga betesvallar. Livskraftscentralen kan från fall till fall tillåta att det i betesgången under avtalsperioden hålls en paus på ett år för att minska parasittrycket eller främja bevarandet av en utrotningshotad art.

Livskraftscentralen kan i enskilda fall tillåta betesgång på gammal näringsfattig vall i kombination med ett sådant område som omfattas av ett avtal för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om vallen inte ingår i gårdsbruksenhetens växtföljd under avtalsperioden och avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Avtalsområden får inte användas som betesmark endast nattetid och de får inte heller användas som rasthage på vintern.

En lämplig mängd djur per viss areal under betesperioden (betestryck) ska fastställas från fall till fall när miljöavtalet ingås. Betestrycket ska försöka anpassas så att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkastning. Antalet djur på en viss betesareal ska vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller också ska betesrotationen ordnas så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat. Livskraftscentralen kan från fall till fall tillåta att kalvar utfodras från och med den 1 augusti. Djuren får ges mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan det när avtalet ingås fastställas vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, krävas att utfodringsstället täcks eller fastställas andra nödvändiga ytterligare åtgärder.

Den genomsnittliga djurtätheten per hektar i vårdbiotoper av olika typ bedöms för hela betessäsongen på det sätt som fastställs i bilaga 5. Det är möjligt att avvika från den djurtäthet som fastställs i bilaga 5, om undantaget kan motiveras med avtalsområdets individuella förhållanden. Om en vårdbiotop används för betesgång under flera kortare perioder eller för betesrotation, ska det totala antalet betesdygn beaktas vid beräkningen av djurtätheten.

Ett miljöavtal om skötsel av våtmarker kan ingås i fråga om en våtmark, ett översvämningsområde eller en areal som upptas av en fåra eller en fåra i två nivåer som återställts i naturenligt skick och där skötselåtgärder vidtas, en översvämningsplatå eller översvämningsäng och kantområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Ett miljöavtal för skötsel av våtmarker kan också ingås för skötsel av små våtmarker, bottendammar, områden med översvämningsängar och områden som påminner om kärr som anlagts på tidigare torvåkrar.

Ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur kan ingås för uppfödning av östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår, ålandsfår och kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns. Jordbrukaren ska hålla renrasiga lantrasdjur under avtalsperioden. Ett lantrasdjur är renrasigt, om det har antecknats i stambokens huvudavdelning för varje ursprungsras på det sätt som avses i 6 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014). Jordbrukaren kan minska antalet djur som omfattas av miljöavtalet under avtalsperioden. Livskraftscentralen ska skriftligen underrättas om djur som avförs från ett miljöavtal inom 14 kalenderdagar från det att de avfördes. Ersättning betalas för de djur som ingår i miljöavtalet och som har varit i jordbrukarens besittning under hela avtalsperioden eller för de ersättande djuren. Djur som omfattas av ett miljöavtal kan under avtalsperioden ersättas med djur av motsvarande ras som jordbrukaren har i sin besittning vid tidpunkten för ersättandet. Ett djur ska ersättas inom 14 kalenderdagar från det att det djur som ska ersättas har avlägsnats från sökandens besittning eller dött. Det ersättande djuret ska uppfylla villkoren i miljöavtalet från och med tidpunkten för ersättandet.

Ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur kan ingås om renrasiga lantrasdjur, som ska ha ett intyg av vilket härstamningen framgår. Intyget får utfärdas av en i 3 § i lagen om djuravelsverksamhet avsedd sammanslutning som godkänts som stambokförare.

De nötkreatur och får som omfattas av ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur ska ha producerat en renrasig avkomma inom två år före djuret inkluderas i avtalet. Finska hästar och getter ska ha producerat en renrasig avkomma inom tre år före djuret inkluderas i avtalet. Som produktion av avkomma anses att djuret har fött en levande eller död avkomma. Dräktighet genom eller donation av embryo anses inte vara produktion av en renrasig avkomma. När det gäller lantrashöns ska höns som omfattas av ett miljöavtal från ingången av avtalsperioden omfattas av det av Naturresursinstitutet samordnade Programmet för bevarande av lantrashöns. I en flock på minst 20 lantrashöns som omfattas av avtalet ska ingå minst en lantrastupp.

Om graden av inavel hos ett nötkreatur understiger 6,25 procent, kan ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur ingås i fråga om djuret. Vid beräkningen av graden av släktskap ska sex föräldragenerationer användas. En i 2 mom. avsedd sammanslutning som godkänts som stambokförare tillhandahåller en beräkning av inavelsgraden för ett nötkreatur som omfattas av ett miljöavtal, vilken ska fogas till miljöavtalet.

Ersättning enligt ett miljöavtal om uppfödning av lantrasdjur kan beviljas för ett djur som har identifierats och registrerats i enlighet med vad som föreskrivs i artiklarna 102 och 117 samt del IV avdelning I kapitel 2 avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”), artiklarna 22 och 23, del III avdelning I kapitel 1 och 2 och avdelning II kapitel 1 och 2 samt avdelning IV kapitel 1–3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg, artiklarna 3, 13 och 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur, artiklarna 9, 11 och 12 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/963 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/429, (EU) 2016/1012 och (EU) 2019/6 vad gäller identifiering och registrering av hästdjur och om fastställande av förlagor till identitetshandlingar för dessa djur samt i lagen om registrering och identifiering av djur (1069/2021). Djuren ska finnas på den anmälda djurhållningsplatsen. Aktören på djurhållningsplatsen ska iaktta de skyldigheter att föra och bevara journaler som avses i artiklarna 102 och 117 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).

Vid ansökan om ersättning ska jordbrukaren uppge den sedvanliga djurhållningsplatsen och ändringar i den i fråga om finska hästar och lantrashöns.

Miljöersättning kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en miljöförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer, och som under året i fråga är i den aktiva jordbrukarens besittning från den sista inlämningsdagen för den årliga ansökan om Europeiska unionens arealbaserade stöd till jordbrukare till den sista möjliga dagen för ändring av ansökan som avses i 7 artikel i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken. Miljöersättning kan betalas för areal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter och som till sitt markanvändningsslag är åker och som är sådan jordbruksareal som avses i 4 § i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. En aktiv jordbrukare kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss åkerareal, om arealkravet i 5 § 2 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling uppfylls trots detta.

För gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder betalas följande eurobelopp i miljöersättning per hektar:

Med stöd av miljöavtal betalas följande eurobelopp i miljöersättning per hektar: