2026

1/2026 Sisäministeriön asetus sisäministeriön työjärjestyksestä annetun sisäasiainministeriön asetuksen muuttamisesta

Sisäministeriön päätöksen mukaisesti

muutetaan sisäministeriön työjärjestyksestä annetun sisäasiainministeriön asetuksen (1078/2013) nimike sekä 1, 3, 4, 4 a, 10, 12–14, 16–18, 20, 22, 35, 41, 42, 46, 48 ja 51 §, sellaisina kuin niistä ovat 1, 16, 41 ja 51 § asetuksessa 1387/2018, 3, 4, 13, 14, 17, 22 ja 46 § asetuksessa 1456/2019, 4 a ja 48 § asetuksessa 757/2019, 10 § asetuksessa 781/2015, 12 ja 18 § asetuksessa 440/2021, 20 § asetuksessa 1562/2015, 42 § asetuksessa 456/2024, sekä lisätään asetukseen uusi 30 a § sekä siitä asetuksella 1387/2018 kumotun 54 §:n tilalle uusi 54 § seuraavasti: Sisäministeriön asetus sisäministeriön työjärjestyksestä
1 § Soveltamisala

Tässä työjärjestyksessä säädetään ministeriön hallinnonalan ohjauksesta, ministeriön johtamisesta ja johtoryhmistä, ministeriön osastoista ja erillisistä yksiköistä sekä niiden tehtävistä, eräiden virkamiesten tehtävistä ja sijaisista sekä asioiden valmistelusta ja ratkaisemisesta ministeriössä.

Tämän työjärjestyksen säännökset koskevat soveltuvin osin ministeriön rajavartio-osastona toimivaa Rajavartiolaitoksen esikuntaa.

Tämän työjärjestyksen säännöksiä sovelletaan sisäministeriön pelastusosaston yhteydessä toimivan palosuojelurahaston henkilöstön virkasuhteeseen liittyviin asioihin siltä osin kuin niitä ei ole säädetty palosuojelurahaston hallituksen ratkaistavaksi.

Ministeriön suunnittelujärjestelmästä, maksuliikkeestä, kirjanpidosta, menojen hyväksymisestä sekä materiaalitoiminnoista ja sisäisestä valvonnasta määrätään sisäministeriön kirjanpitoyksikön taloussäännössä.

Sisäministeriön yhteydessä toimii Kriisinhallintakeskus, jonka asemasta, tehtävistä, organisaatiosta ja työjärjestyksestä säädetään laissa siviilihenkilöiden osallistumisesta kriisinhallintaan (1287/2004). Työjärjestyksen hallinnonalan virastopäällikköä koskevat säännökset koskevat soveltuvin osin Kriisinhallintakeskuksen johtajaa.

3 § Ministerin johtoryhmä

Ministerin johtoryhmä käsittelee ministeriön toimialaan kuuluvat keskeiset sekä usean osaston toimialaan kuuluvat asiat. Johtoryhmä arvioi myös toiminnan tuloksellisuutta, ohjaa lainvalmistelua sekä käsittelee ja sovittaa yhteen muut laajakantoiset ja periaatteellisesti tärkeät asiat. Johtoryhmä käsittelee myös hallinnonalan ja ministeriön toimintaan keskeisesti vaikuttavat yhteiskuntapoliittiset linjaukset sekä toimintaa suuntaavat tulossuunnitelmat ja niiden toteuttamisen edellyttämät voimavarat.

Johtoryhmään kuuluvat sisäministeri puheenjohtajana, valtiosihteeri varapuheenjohtajana sekä jäseninä kansliapäällikkö, hallinto- ja kehittämisosaston, poliisiosaston, pelastusosaston ja maahanmuutto-osaston osastopäälliköt, Rajavartiolaitoksen päällikkö, viestintäjohtaja ja ministeriön kansainvälisten asioiden yksikön päällikkö.

4 § Kansliapäällikön johtoryhmä

Kansliapäällikön johtoryhmä sovittaa valmistelevasti yhteen ja linjaa ministerin johtoryhmän asioita, toiminnan ja talouden suunnittelua, hallinnonalan ja ministeriön yhteisiä hallinnollisia ja toiminnallisia asioita sekä varmistaa osastojen välisen tiedonkulun ja johtoryhmässä tehtyjen päätösten toimeenpanon. Kokouksessa käsitellään lisäksi säännöllisesti säädöshankkeita ja muita merkittäviä hankkeita sekä eduskunnalle annettavaksi ilmoitettujen hallituksen esitysten valmistelutilannetta.

Kansliapäällikön johtoryhmään kuuluvat kansliapäällikkö, osastopäälliköt sekä ministeriön kansainvälisten asioiden yksikön päällikkö ja viestintäjohtaja. Valtiosihteerillä sekä henkilöstön edustajalla on oikeus osallistua kokoukseen. Kokouksen sihteerinä toimii puheenjohtajan määräämä henkilö. Johtoryhmän kokoukseen voivat tarvittaessa osallistua myös muut puheenjohtajan määräämät henkilöt.

Kansliapäällikön johtoryhmä toimii ministeriön valmiustoimikuntana. Sen lisäksi, mitä 2 momentissa säädetään, valmiustoimikunnan kokouksiin osallistuvat valmiuspäällikkö ja valmiuskoordinaattori.
4 a § Operatiivinen yhteistyöryhmä

Operatiivinen yhteistyöryhmä sovittaa yhteen sisäisen turvallisuuden operatiivista tilannekuvaa ja hallinnonalan varautumista.

Yhteistyöryhmän puheenjohtajana toimii ministeri ja varapuheenjohtajana kansliapäällikkö. Yhteistyöryhmän jäseniä ovat valtiosihteeri sekä sisäministeriön hallinto- ja kehittämisosaston, rajavartio-osaston, pelastusosaston, poliisiosaston ja maahanmuutto-osaston osastopäälliköt, Rajavartiolaitoksen päällikkö, viestintäjohtaja ja ministeriön kansainvälisten asioiden yksikön päällikkö. Lisäksi yhteistyöryhmän jäseniä ovat Poliisihallituksen poliisiylijohtaja, suojelupoliisin päällikkö, keskusrikospoliisin päällikkö sekä Maahanmuuttoviraston ylijohtaja.

Yhteistyöryhmän sihteerinä toimii valmiuspäällikkö. Ministerin erityisavustajilla on oikeus olla läsnä yhteistyöryhmän kokouksissa. Yhteistyöryhmän kokouksiin voivat tarvittaessa osallistua myös muut puheenjohtajan määräämät henkilöt.
10 § Säädösvalmistelun kehittämistyöryhmä

Ministeriössä toimii säädösvalmistelun kehittämistyöryhmä, joka:

 1) 

tekee esityksiä ja aloitteita säädösvalmistelun laadun parantamiseksi;

 2) 

toimii hyvää lainvalmistelukäytäntöä edistävänä keskustelu-, ideointi- ja kehittämisfoorumina;

 3) 

välittää säädösvalmistelua ja perustuslakia koskevaa tietoa ministeriössä;

 4) 

seuraa valtioneuvoston yhteistä säädösvalmistelun kehittämistä ja tukee sen toimeenpanoa sisäministeriössä;

 5) 

tekee esityksiä säädösvalmistelun osaamisen kehittämiseksi.

Kehittämistyöryhmän yhteydessä toimii ministeriön säädösvalmisteluavustajien verkosto.

Säädösvalmistelun kehittämistyöryhmän nimeää kansliapäällikkö.

Hallinto- ja kehittämisosasto valmistelee säädösvalmistelun kehittämistyöryhmässä käsiteltävät asiat.
12 § Ministeriön osastot ja erilliset yksiköt

Ministeriössä on poliisiosasto, pelastusosasto, maahanmuutto-osasto, rajavartio-osasto ja hallinto- ja kehittämisosasto.

Ministeriössä on lisäksi kansliapäällikön välittömässä alaisuudessa osastojaon ulkopuolella ministeriön viestintäyksikkö ja ministeriön kansainvälisten asioiden yksikkö. Kansliapäällikön alaisuudessa yksikköjaon ulkopuolella toimii suojelupoliisin ja siviilitiedustelun ohjaus, sisäinen tarkastus sekä kansliapäällikön esikuntapalvelut.

Ministeriössä on lisäksi pelastusylijohtajan välittömässä alaisuudessa pelastusosaston erillisenä yksikkönä toimiva palosuojelurahasto.
13 § Poliisiosaston tehtävät

Poliisiosasto käsittelee asiat, jotka koskevat:

 1) 

Poliisihallituksen tulosohjausta;

 2) 

Poliisihallituksen alaista poliisihallintoa;

 3) 

yleistä järjestystä ja turvallisuutta;

 4) 

Poliisihallituksen alaista poliisin rikostorjuntaa;

 5) 

poliisin lupahallintoa;

 6) 

ampuma-aseita;

 7) 

poliisin arpajaishallintoa ja rahapelipolitiikkaa sekä

 8) 

yksityistä turvallisuusalaa.

Poliisiosasto käsittelee asiat, jotka koskevat Poliisihallituksen alaisen poliisin tulosohjausta, laillisuusvalvontaa, kansainvälisiä asioita samoin kuin sisäministeriölle Poliisihallituksen alaisen poliisin toimialalla kuuluvia muita asioita.

Poliisiosasto valmistelee puolustusvoimien virka-avusta poliisille annetun lain (342/2022) 10 §:n 1–3 momentissa ja rajavartiolain (578/2005) 77 c §:n 1–3 momentissa tarkoitetun vaativaa virka-apua koskevan pyynnön.

Poliisiosasto valmistelee poliisilain (872/2011) 9 luvun 2 a–c, 9 a ja 9 b §:ssä sekä 9 i §:n 3 ja 4 momentissa tarkoitetut kansainväliseen ja viranomaisyhteistyöhön liittyvät Poliisihallituksen alaista poliisia koskevat päätökset. Lisäksi poliisiosasto valmistelee kansainvälistä apua, yhteistoimintaa tai muuta kansainvälistä toimintaa koskevasta päätöksenteosta annetun lain (418/2017) 2 ja 4 §:ssä tarkoitetut Poliisihallituksen alaista poliisia koskevat sisäministeriön päätökset.

14 § Pelastusosaston tehtävät

Pelastusosasto käsittelee asiat, jotka koskevat:

 1) 

pelastustoimea;

 2) 

väestönsuojelua;

3) 

siviilivalmiutta;

 4) 

aluehallinnon yhteistä varautumista poikkeusoloihin ja häiriötilanteisiin sekä siihen liittyviä keskushallinnon tehtäviä;

 5) 

yhteiskunnan kriittisen infrastruktuurin suojaamisesta ja häiriönsietokyvyn parantamisesta annetun lain (310/2025) mukaista yhteensovittamistehtävää;

 6) 

hätäkeskustoimintaa, Hätäkeskuslaitosta ja sen tulosohjausta ja laillisuusvalvontaa;

 7) 

Pelastusopistoa ja sen tulosohjausta ja laillisuusvalvontaa;

 8) 

pelastusalan ammattikorkeakoulutukseen tarkoitettujen määrärahojen käyttöä kuultuaan asiasta Pelastusopistoa, Poliisihallitusta ja Poliisiammattikorkeakoulua;

 9) 

Pelastusopistoa, pelastusalan ammattikorkeakoulututkinnon opiskelijoita ja pelastuslaitoksia edustavien Poliisiammattikorkeakoulun

hallituksen jäsenten nimeämistä;

 10) 

pelastusalan ammattikorkeakoulututkintoon johtavista opiskelijamääristä päättämistä;

 11) 

palosuojelurahastoa ja sen tulosohjausta lukuun ottamatta toiminnan ja talouden valvontaa;

12) 

pelastuslain (379/2011) 38 §:ssä tarkoitettua pelastustoimeen kuuluvan kansainvälisen avun antamista ja vastaanottamista sekä tuen antamista toiselle viranomaiselle lukuun ottamatta niitä tehtäviä, jotka pelastuslain mukaisesti kuuluvat Rajavartiolaitokselle;

 13) 

eräistä paloturvallisuuslaitteista annetun lain (191/2024) säännösten noudattamista koskevan valvonnan ohjausta;

 14) 

hengenpelastusmitaleja;

 15) 

Suomen Punaista Ristiä.

Hätäkeskuslaitoksen tulosohjausta, talousarviota, yhteistyöryhmän asettamista, sekä muita Hätäkeskuslaitoksen toiminnan kannalta tärkeitä asioita osaston tulee käsitellä yhteistyössä poliisiosaston kanssa.

Pelastustoiminnan johtamisesta onnettomuustilanteissa säädetään erikseen.

16 § Rajavartio-osaston tehtävät

Rajavartio-osasto käsittelee asiat, jotka koskevat:

 1) 

rajojen valvontaa;

 2) 

rajatarkastuksia;

 3) 

meripelastusta;

 4) 

Rajavartiolaitoksen rikostorjuntaa;

 5) 

Rajavartiolaitoksen sotilaallista maanpuolustusta;

 6) 

ympäristövahinkojen torjuntaa avomerellä;

 7) 

aluksen suojapaikkaan ohjaamista;

8) 

edellä tarkoitettuihin asioihin liittyvää kansainvälistä yhteistyötä ja muuta yhteistoimintaa.

Rajavartio-osasto käsittelee myös asiat, jotka koskevat Rajavartiolaitoksen organisaatiota, aluejakoa, taloushallintoa, tulosohjausta, laillisuusvalvontaa ja hankintoja sekä henkilöstöhallintoa samoin kuin sisäministeriölle Rajavartiolaitoksen toimialalla kuuluvia muita asioita.

Rajavartio-osasto valmistelee sisäasiainhallinnon viranomaisten vuosittaisen osallistumisen eurooppalaisen raja- ja merivartioston pysyvän joukon toimintaan sekä Rajavartiolaitoksen vaativan virka-avun antamista poliisille koskevat päätökset.

17 § Suojelupoliisin ja siviilitiedustelun ohjaus

Kansliapäällikön alaisuudessa yksikköjaon ulkopuolella toimivassa suojelupoliisin ja siviilitiedustelun ohjauksessa käsitellään asiat, jotka koskevat siviilitiedustelua, suojelupoliisia, suojelupoliisin tulosohjausta ja laillisuusvalvontaa. Ohjaustoiminteessa valmistellaan myös poliisilain 9 luvun 2 a–c, 9 a ja 9 b §:ssä sekä 9 i §:n 3 momentissa tarkoitetut kansainväliseen ja viranomaisyhteistyöhön liittyvät suojelupoliisia koskevat sisäministeriön päätökset sekä kansainvälistä apua, yhteistoimintaa tai muuta kansainvälistä toimintaa koskevasta päätöksenteosta annetun lain 2 ja 4 §:ssä tarkoitetut suojelupoliisia koskevat sisäministeriön päätökset.

18 § Hallinto- ja kehittämisosaston tehtävät

Hallinto- ja kehittämisosasto käsittelee asiat, jotka koskevat:

1) 

yleistä toiminnan kehittämistä sekä yleisten hallintoasioiden hoitoa ja sisäisiä palveluita, hallinnonalan tiedonhallinnan yleistä ohjausta ja ministeriön tiedonhallintaa;

2) 

tulossuunnittelua, tulosohjausta, tuloksellisuuden seurantaa ja niihin liittyvää kehittämistä;

 3) 

henkilöstöhallintoa ja -politiikkaa sekä henkilöstön kehittämistä;

4) 

taajuus-, viestintäverkko- ja avaruusasioiden, tietohallinnon, tietosuojan ja digitalisaation yleistä kehittämistä ja ohjausta, konsernistrategiaa tukevien hankkeiden ohjaamista, hallinnonalan tietojärjestelmien yhteentoimivuuden edistämistä ja varmistamista sekä tietohallintoyhteistyön ja verkostomaisen toimintatavan edistämistä;

 5) 

hallinnonalan ja ministeriön taloussuunnittelua, talousarvion soveltamista sekä talousarviolainsäädännön mukaisia kertomuksia, ministeriön kirjanpitoyksikkötehtäviä, taloushallintoa ja sisäisen valvonnan periaatteita sekä palosuojelurahaston toiminnan ja talouden valvontaa;

6) 

ministeriön ja sen hallinnonalan turvallisuusasioiden sekä riskienhallinnan yleistä ohjausta, valvontaa ja kehittämistä;

 7) 

tutkimustoiminnan kehittämistä ja koordinointia sekä talousarvion ulkopuolisen kehittämisrahoituksen hankinnan tukemista ja koordinaatiota hallinnonalalla;

 8) 

hankintatointa ja toimitila-asioita koskevien asioiden ohjausta ja kehittämistä;

 9) 

aluejakojen ja alueellistamisen yhteensovittamista;

 10) 

sisäisen turvallisuuden kohdealueen arkkitehtuuria;

 11) 

useamman kuin yhden osaston tai erillisen yksikön toimialaan kuuluvien lausuntojen valmistelua ja yhteensovittamista lukuun ottamatta 22 §:n 2 momentin 9 kohdassa tarkoitettuja asioita;

 12) 

hallinnonalan virastopäälliköiden palkkausta sekä johtajasopimusten ja karenssisopimusten yhteensovittamista ja laatimisessa avustamista;

 13) 

Suomen lippua ja Suomen vaakunaa, lukuun ottamatta poliisin oikeutta käyttää suorakaiteista valtiolippua;

 14) 

toimitiloihin ja virastopalveluihin, tietopalveluun ja tiedonhallintaan, käännös- ja tulkkauspalveluihin liittyvää yhteistyötä valtioneuvoston kanslian kanssa;

15) 

ministeriön johdon avustamista säädöshankkeiden seurannassa ja säädösvalmistelun laadun kehittämisessä;

16) 

ministeriön johdon, osastojen ja erillisten yksiköiden avustamista yleisissä oikeudellisissa asioissa, jos asia ei kuulu muun osaston tai erillisen yksikön toimialaan;

17) 

ministeriötä tai ministeriön virkamiehiä koskevien kanteluiden käsittelyä, ellei asia kuulu muulle osastolle tai erilliselle yksikölle;

18) 

ministeriön ja hallinnonalan laillisuusvalvonnan yleistä kehittämistä, laillisuusvalvontatarkastusten järjestämistä ja kehittämistä sekä tarvittaessa osastojen ja erillisten yksiköiden tukemista muissa laillisuusvalvontaan liittyvissä tehtävissä;

19) 

ministeriön ja sen hallinnonalan yhteisen varautumisen ja valmiussuunnittelun

yleistä ohjausta ja yhteensovittamista sekä valvontaa ja kehittämistä;

20) 

niitä ministeriön asioita, jotka eivät kuulu muille osastoille tai erillisille yksiköille.

Hallinto- ja kehittämisosasto osallistuu ministerin tai kansliapäällikön ratkaistavien konsernistrategiaa tukevien hankkeiden, hankinta-asioiden ja ministeriön sitoutumista edellyttävien toimitila-asioiden valmisteluun yhteistyössä asianomaisen osaston tai erillisen yksikön kanssa.

Hallinto- ja kehittämisosasto vastaa toimeksiantona saatujen ministeriön hankintojen osalta julkisia hankintoja koskevien menettelyjen noudattamisesta sekä kilpailuttamisesta siten kuin ministeriön sisäisessä määräyksessä tarkemmin määrätään. Osasto huolehtii lisäksi ministeriön hankintoja koskevasta sopimustenhallinnasta.
20 § Sisäisen tarkastuksen tehtävät

Kansliapäällikön alaisuudessa toimiva sisäinen tarkastus käsittelee asiat, jotka koskevat:

 1) 

ministeriön ja sen hallinnonalan sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan asianmukaisuuden ja riittävyyden seurantaa ja arviointia sekä sisäisen valvonnan arviointi- ja vahvistuslausuman valmistelua;

 2) 

ministeriön ja sen ohjaus- ja valvontavastuun toteuttamiseksi myös hallinnonalan virastojen toimintojen ja taloudenhoidon laillisuuden, tuloksellisuuden ja tarkoituksenmukaisuuden seurantaa ja tarkastamista;

 3) 

Euroopan unionin sisäasioiden rahastojen ohjelmakauden 2014–2020 tarkastusviranomaistehtäviä;

 4) 

ministeriön ja hallinnonalan virastojen tarkastustoiminnan, sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan yhteensovittamista;

 5) 

sisäiseen valvontaan ja riskienhallintaan liittyvää neuvontaa;

 6) 

Euroopan unionin ja kansallisen oikeuden rikkomisesta ilmoittavien henkilöiden suojelusta annetun lain (1171/2022) mukaisten ilmoitusten käsittelyprosessin koordinointia sisäministeriössä;

 7) 

muita kansliapäällikön erikseen antamia tehtäviä.

Sisäisestä tarkastuksesta määrätään tarkemmin sisäministeriön sisäisen tarkastuksen ohjesäännössä.

22 § Ministeriön kansainvälisten asioiden yksikön tehtävät

Ministeriön kansainvälisten asioiden yksikkö yhteensovittaa ministeriölle kuuluvia kansainvälisiä ja Euroopan unionissa käsiteltäviä asioita sekä avustaa ministeriä, valtiosihteeriä ja kansliapäällikköä kansainvälisten ja Euroopan unioniin liittyvien asioiden hoitamisessa.

Ministeriön kansainvälisten asioiden yksikkö käsittelee asiat, jotka koskevat:

 1) 

siviilikriisinhallinnan kotimaan valmiuksia sekä niiden kehittämistä ja ylläpitämistä;

 2) 

Kriisinhallintakeskuksen tulosohjausta ja laillisuusvalvontaa;

 3) 

Euroopan unionin sisäasioiden rahastojen hallinto- ja vastuuviranomaistehtäviä sekä sisäasioiden EU-rahoituksen valmistelua;

 4) 

ministerin, valtiosihteerin ja kansliapäällikön kansainvälisten vierailujen ja tapaamisten valmistelua;

 5) 

ministeriön kansainvälisen toiminnan tehostamista;

 6) 

Euroopan ihmisoikeustuomioistuimessa ja muissa kansainvälisissä tuomioistuimissa vireillä olevien ministeriötä koskevien asioiden yhteensovittamista;

 7) 

ministeriötä koskevien kansainvälisten valvontaelinten antamien suositusten toimeenpanon seurantaa;

 8) 

kansainvälisten ihmisoikeussopimusten määräaikaisraportoinnin valmistelua ja yhteensovittamista ministeriössä.
30 a § Yhteensovittaminen

Asiat on valmisteltava tiiviissä yhteistyössä kaikkien niiden osastojen, erillisten yksiköiden ja toiminteiden kesken, joiden tehtäviä ne koskevat. Asiat, jotka koskevat useamman osaston, erillisen yksikön tai toiminteen tehtäviä, valmistelee ja yhteensovittaa se osasto, erillinen yksikkö tai toiminne, jolle asian vaikutukset ovat merkittävimmät. Poliisiosasto valmistelee sisäministeriön hallinnonalalla kansallisen turvallisuuden kannalta yhteensovittamista vaativat asiat johtoryhmäkäsittelyitä varten.

Kansliapäällikkö nimeää asiantuntijaryhmän toimialarajat ylittävien tai poikkihallinnollista yhteistyötä edellyttävien asiakokonaisuuksien valmistelua varten kansliapäällikön johtoryhmän valmistelun perusteella.
35 § Kirjallinen kysymys

Vastausehdotus kirjalliseen kysymykseen on esitettävä ministerille viimeistään 7 päivää ennen määräajan päättymistä.

Vastausehdotus on ennen ehdotuksen antamista ministerille toimitettava kansliapäällikön ja asianomaisen osaston tai erillisen yksikön päällikön nähtäväksi.
41 § Kansliapäällikön ratkaisuvalta

Kansliapäällikkö ratkaisee asiat, jotka koskevat:

 1) 

ministeriön muiden kuin kansliapäällikön tai osaston päällikön viran perustamista, lakkauttamista ja nimen muuttamista;

 2) 

muiden kuin valtion talousarviossa eriteltävien virkojen siirtämistä sisäministeriön hallinnonalaan kuuluvien virastojen kesken;

3) 

ministeriön yhteisten virkojen ja työsopimussuhteisen henkilön sijoittamista sekä muiden kuin osastopäällikön virkojen siirtämistä ministeriössä;

 4) 

viran haettavaksi julistamista, kun kysymyksessä on osaston tai erillisen yksikön päällikön tai osastoon sijoittamattoman viran täyttämisestä;

5) 

vaativuustasoon 9 kuuluvien ministeriön virkojen täyttämistä, ellei kysymyksessä ole virka, johon valtioneuvosto nimittää sekä vastaavan työsuhteisen henkilöstön ottamista;

6) 

palkkausta, kun kysymyksessä on tulosyksikön päällikön virka tai osastoon sijoittamaton virka, sekä valtion virkamieslain (750/1994) 44 §:ssä tarkoitetun kirjallisen sopimuksen tekemistä muun kuin valtion virkamieslain 26 §:ssä tarkoitetun virkamiehen kanssa;

7) 

muiden kuin valtioneuvoston nimittämien ministeriön virkamiesten irtisanomista valtion virkamieslain 25 tai 27 §:n nojalla;

8) 

valtion virkamieslain 24 §:ssä tarkoitetun kirjallisen varoituksen antamista valtioneuvoston, ministerin tai kansliapäällikön nimittämälle virkamiehelle lukuun ottamatta hallinnonalan virastopäällikköä;

 9) 

ulkomaan virkamatkaa koskevan matkamääräyksen antamista osaston ja erillisen yksikön päällikölle sekä muuhun kuin lakiin tai virkaehtosopimukseen perustuvan virkavapauden myöntämistä enintään kahdeksi vuodeksi näille virkamiehille;

10) 

osaston ja erillisen yksikön päällikön sivutoimilupaa ja -ilmoitusta;

11) 

nimittämistä sellaisen hallinnonalan virastopäällikön enintään vuoden kestävään määräaikaiseen virkasuhteeseen, jonka ministeriö nimittää;

12) 

lausunnon antamista asioissa, jotka kuuluvat useamman kuin yhden osaston toimialaan;

13) 

ministeriön tärkeimpiä hankintoja ja hallinnonalan keskitettyjä hankintoja, hankintamenettelyä ministeriön sitoutumista edellyttävissä useamman kuin yhden osaston toimialaan kuuluvien virastojen ja ministeriön omien toimitilojen vuokrauksissa sekä turvallisuushankintoja;

 14) 

ministeriön ja hallinnonalan yhteisiä tietohallinto- ja digitalisaatiotehtäviä, jos asia on periaatteellisesti tärkeä tai laajakantoinen;

15) 

ministeriön toimintaan osoitettujen määrärahojen jakamista;

 16) 

ministeriön sisäistä hallintoa, jos asia on periaatteellisesti tärkeä tai laajakantoinen;

 17) 

neuvotteluvaltuuskunnan asettamista ministeriön toimialan kansainvälisiä sopimusneuvotteluja varten sekä kansainvälisten viranomaissopimusten ja sopimuksentekovallan delegoinnin nojalla tehtävien valtiosopimusten tekemistä silloin, kun sopimus koskee useampaa kuin yhtä osastoa;

 18) 

matkamääräyksen antamista julkisen sektorin ulkopuolisten tahojen rahoittamiin virkamatkoihin;

 19) 

lahjoitetun omaisuuden vastaanottamista.

Toimitilojen hankintamenettelyehdotuksen esittelee kansliapäällikölle kyseisen toimialan tulosohjauksesta vastaavan osaston tai erillisen yksikön päällikkö.
42 § Osaston ja erillisen yksikön päällikön ratkaisuvalta

Osaston päällikkö ratkaisee osaston tehtäviin kuuluvan muun kuin yhteiskunnallisesti tai taloudellisesti merkittävän asian, jos asiaa ei ole tässä työjärjestyksessä määrätty tai muualla säädetty muun virkamiehen ratkaistavaksi.

Osaston päällikkö ratkaisee lisäksi, jollei jäljempänä toisin säädetä, asiat, jotka koskevat:

 1) 

viran haettavaksi julistamista, kun kysymys on osastoon sijoitetun viran täyttämisestä sekä tällaisen viran kohdentamisesta osastolla;

 2) 

enintään vaativuustasoon 8 kuuluvan viran täyttämistä tai määräaikaiseen virkasuhteeseen nimittämistä sekä vastaavan työsopimussuhteisen henkilöstön ottamista;

 3) 

nimittämistä määräaikaiseen virkasuhteeseen enintään vuodeksi, kun vastaavaan virkaan nimittää kansliapäällikkö, ministeri tai valtioneuvosto;

 4) 

muuhun kuin lakiin tai virkaehtosopimukseen perustuvan virkavapauden myöntämistä osaston virkamiehelle, kuitenkin enintään kahdeksi vuodeksi valtioneuvoston nimittämälle virkamiehelle;

 5) 

osaston virkamiesten sijaisten määräämistä;

 6) 

osaston muun henkilöstön kuin tulosyksiköiden päälliköiden palkkausta;

 7) 

valtion virkamieslain 24 §:ssä tarkoitetun kirjallisen varoituksen antamista muulle kuin tämän asetuksen 41 §:n 1 momentin 8 kohdassa tarkoitetulle osaston virkamiehelle;

 8) 

kirjallisen huomautuksen antamista osaston virkamiehelle;

 9) 

ulkomaan virkamatkaa koskevan matkamääräyksen antamista osaston virkamiehelle;

 10) 

tulosohjausta sekä osastolle ja sen toimialoille osoitettujen määrärahojen jakamista;

 11) 

menoihin sitoutumista osaston käyttöön annetut määrärahat huomioon ottaen;

 12) 

osaston ja sen toimialan hankintoja keskitetyt sopimukset huomioon ottaen;

 13) 

valtionhallinnon yhteishankinnan piirissä olevan hankinnan toteuttamista muulla tavalla ministeriön hallinto- ja kehittämisosaston annettua asiasta lausuntonsa;

 14) 

hankintamenettelyä ministeriön sitoutumista edellyttävissä osaston toimialan toimitilavuokrauksissa;

 15) 

osaston toimialaa koskevaa tiedottamista ja julkaisun julkaisemista ministeriön julkaisusarjassa;

16) 

neuvotteluvaltuuskunnan asettamista osaston toimialan kansainvälisiä sopimusneuvotteluja varten sekä osaston toimialan kansainvälisten viranomaissopimusten ja sopimuksentekovallan delegoinnin nojalla tehtävien valtiosopimusten tekemistä ja osaston muuta kansainvälistä yhteistyötä;

 17) 

viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetun lain (621/1999) 14 §:ssä tarkoitettua viranomaisen ratkaisua ja 28 §:ssä tarkoitettua lupaa.

Osastopäällikkö ratkaisee 2 momentin 9 kohdassa tarkoitetun asian ilman esittelyä.

Osastopäällikkö ratkaisee myös asian, jonka osaston muu virkamies saisi tämän työjärjestyksen mukaan ratkaista, jos se osaston toiminnan kannalta tai muutoin on merkittävä.

Osastopäällikkö ratkaisee hallinnonalan virastopäällikköä koskevat sisäministeriön ratkaistavaksi säädetyt henkilöstöasiat lukuun ottamatta virkaan ja määräaikaiseen virkaan nimittämistä, irtisanomista ja virantoimituksesta pidättämistä sekä asioita, jotka on säädetty muun virkamiehen ratkaistaviksi. Osastopäällikkö ratkaisee myös sisäministeriölle kuuluvan hallinnonalan virastopäällikköä koskevan virkasuhteesta johtuvaa taloudellista etuutta ja kustannusten korvausta koskevan asian. Osastopäällikkö tai hänen määräämänsä osaston virkamies ratkaisee ilman esittelyä hallinnonalan virastopäällikön kotimaan ja ulkomaan matkoihin liittyvät matkamääräykset.

Mitä 1–4 momentissa säädetään osaston päälliköstä, koskee erillisen yksikön päällikköä sekä kansliapäällikköä suojelupoliisin ja siviilitiedustelun ohjauksen, sisäisen tarkastuksen sekä kansliapäällikön esikuntapalvelujen päällikkönä.
46 § Ministeriön kansainvälisten asioiden yksikön päällikkö

Ministeriön kansainvälisten asioiden yksikön päällikkö ratkaisee nimittämisen julkisoikeudelliseen palvelussuhteeseen sekä muut palvelussuhdetta koskevat asiat siviilikriisihallinnan kotimaan valmiuksien kannalta merkittävissä tehtävissä.

Kansainvälisten asioiden yksikön päälliköllä on sisäasioiden EU-rahastojen hallinto- ja vastuuviranomaisen päällikkönä ratkaisuvalta rahastoja koskevissa asioissa.

Kansainvälisten asioiden yksikön päällikkö ratkaisee ulkomaanmatkaa koskevan matkamääräyksen antamisen ministerille.
48 § Pelastusylijohtaja

Pelastusylijohtaja ratkaisee 42 §:ssä säädetyn lisäksi asiat, jotka koskevat:

 1) 

pelastuslain 38 §:ssä tarkoitettua kansainvälistä pelastustoimintaa

ja muuta yhteistoimintaa lukuun ottamatta rajavartiolaitoksen tehtäviin kuuluvaa asiaa;

 2) 

Hätäkeskuslaitoksen tulosohjausta ja Hätäkeskuslaitoksen yleisjärjestelyjä;

 3) 

pelastustoiminnan johtamista pelastuslain 34 §:n 4 momentissa ja 36 §:ssä tarkoitetulla tavalla;

 4) 

pelastuslain 107 §:ssä tarkoitettua onnettomuuden selvittämisen järjestämistä;

 5) 

pelastusviranomaisen virkapuvun ja virka-asematunnusten vahvistamista;

 6) 

erivapauden myöntämistä asetuksella säädetyistä kelpoisuusvaatimuksista Hätäkeskuslaitoksen virkaan sekä hyvinvointialueen ja Helsingin kaupungin pelastuslaitoksen virkaan tai tehtävään;

7) 

palosuojelurahaston hallituksen palkkioiden vahvistamista.

Edellä 1 momentin 3 kohdassa tarkoitetut asiat pelastusylijohtaja voi ratkaista tilanteen kiireellisyyden niin vaatiessa ilman esittelyä.
51 § Sisäministeriön pelastusviranomainen

Pelastusylijohtajan päivystämään määräämä sisäministeriön pelastusviranomainen voi ratkaista pelastuslain 34 §:n 4 momentissa ja 36 §:ssä tarkoitettuja asioita ilman esittelyä, jos asia ei kiireen vuoksi siedä viivytystä tai on vähäinen.

Pelastusylijohtajan pelastustoimintaa johtamaan määräämä sisäministeriön pelastusviranomainen voi ratkaista pelastuslain 34 §:n 4 momentissa ja 36 §:ssä tarkoitettuja asioita ilman esittelyä.
54 § Ministeriön varallaolojärjestely

Ministeriössä on poikkeuksellisten tilanteiden varalta varallaolojärjestely. Varallaolojärjestelyn tarkoituksena on varmistaa ministeriön toimintavalmius myös virka-ajan ulkopuolella.

Varallaolija valmistelee virka-ajan ulkopuolella kiireelliset puolustusvoimien virka-avusta poliisille annetun lain 10 §:n 1–3 momentissa ja rajavartiolain 77 c §:n 1–3 momentissa tarkoitetun vaativaa virka-apua koskevat pyynnöt sekä kiireelliset poliisilain 9 luvun 2 a–c, 9 a ja 9 b §:ssä tarkoitetut kansainväliseen ja viranomaisyhteistyöhön yhteistyöhön liittyvät päätökset.

Tämä asetus tulee voimaan 7 päivänä tammikuuta 2026.

Helsingissä 5 päivänä tammikuuta 2026

Sisäministeri Mari Rantanen Hallitusneuvos Hanna Partanen

2026

1/2026 Sisäministeriön asetus sisäministeriön työjärjestyksestä annetun sisäasiainministeriön asetuksen muuttamisesta

2026

1/2026 Inrikesministeriets förordning om ändring av inrikesministeriets förordning om inrikesministeriets arbetsordning

I enlighet med inrikesministeriets beslut

ändras i inrikesministeriets förordning om inrikesministeriets arbetsordning (1078/2013) förordningens rubrik samt 1, 3, 4, 4 a, 10, 12–14, 16–18, 20, 22, 35, 41, 42, 46, 48 och 51 §, av dem 1, 16, 41 och 51 § sådana de lyder i förordning 1387/2018, 3, 4, 13, 14, 17, 22 och 46 sådana de lyder i förordning 1456/2019, 4 a § och 48 § sådana de lyder i förordning 757/2019, 10 § sådan den lyder i förordning 781/2015, 12 och 18 § sådana de lyder i förordning 440/2021, 20 § sådan den lyder i förordning 1562/2015, 42 § sådan den lyder i förordning 456/2024, samt fogas till förordningen en ny 30 a § samt en ny 54 §, i stället för den 54 § som upphävts genom förordning 1387/2018, som följer: Inrikesministeriets förordning om inrikesministeriets arbetsordning
1 § Tillämpningsområde

I denna arbetsordning föreskrivs om styrningen av ministeriets förvaltningsområde, ledningen av ministeriet och ledningsgrupperna vid ministeriet, ministeriets avdelningar och fristående enheter och deras uppgifter, vissa tjänstemäns uppgifter och ställföreträdare samt om beredning och avgörande av ärenden vid ministeriet.

Bestämmelserna i denna arbetsordning gäller i tillämpliga delar staben för Gränsbevakningsväsendet, som är ministeriets gränsbevakningsavdelning.

Bestämmelserna i denna arbetsordning tillämpas på frågor som gäller tjänsteförhållandet för personalen vid brandskyddsfonden, som finns vid inrikesministeriets räddningsavdelning, till den del det inte föreskrivs att de ska avgöras av brandskyddsfondens styrelse.

Bestämmelser om ministeriets planeringssystem, betalningsrörelse, bokföring, godkännande av utgifter samt materialfunktioner och interna kontroll finns i ekonomistadgan för inrikesministeriets bokföringsenhet.

Vid inrikesministeriet finns Krishanteringscentret om vars ställning, uppgifter, organisation och arbetsordning föreskrivs i lagen om civilpersonals deltagande i krishantering (1287/2004). Arbetsordningens bestämmelser om chefen för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet gäller i tillämpliga delar direktören för Krishanteringscentret.

3 § Ministerns ledningsgrupp

Ministerns ledningsgrupp behandlar viktiga frågor som hör till ministeriets ansvarsområde samt frågor som hör till flera än en avdelnings ansvarsområde. Ledningsgruppen bedömer också verksamhetens resultat, styr lagberedningen samt behandlar och samordnar andra vittgående och principiellt viktiga ärenden. Ledningsgruppen behandlar även samhällspolitiska riktlinjer som inverkar centralt på förvaltningsområdets och ministeriets verksamhet samt de resultatplaner som styr verksamheten och de resurser som krävs för att genomföra dessa.

Till ledningsgruppen hör inrikesministern som ordförande, statssekreteraren som vice ordförande samt kanslichefen, avdelningscheferna för förvaltnings- och utvecklingsavdelningen, polisavdelningen, räddningsavdelningen och migrationsavdelningen, chefen för Gränsbevakningsväsendet, informationsdirektören och chefen för ministeriets enhet för internationella frågor som medlemmar.

4 § Kanslichefens ledningsgrupp

Kanslichefens ledningsgrupp samordnar beredningen av och drar upp riktlinjer för ärenden som hör till ministerns ledningsgrupp, planeringen av verksamheten och ekonomin, förvaltningsområdets och ministeriets gemensamma administrativa och operativa ärenden samt säkerställer utbyte av information mellan avdelningarna och verkställigheten av de beslut som fattas av ledningsgruppen. Vid mötet behandlas dessutom regelbundet lagberedningsprojekt och andra betydande projekt samt situationen i fråga om beredningen av regeringspropositioner som ska överlämnas till riksdagen.

Till kanslichefens ledningsgrupp hör kanslichefen, avdelningscheferna samt chefen för ministeriets enhet för internationella frågor och informationsdirektören. Statssekreteraren samt företrädaren för personalen har rätt att delta i mötena. Sekreterare för mötet är en person som utses av ordföranden. I ledningsgruppens möten kan vid behov också andra personer som ordföranden utser delta.

Kanslichefens ledningsgrupp utgör ministeriets beredskapskommission. Utöver vad som bestäms i 2 mom. deltar beredskapschefen och beredskapssamordnaren i beredskapskommissionens möten.
4 a § Operativa samarbetsgruppen

Operativa samarbetsgruppen samordnar den operativa lägesbilden av den inre säkerheten och förvaltningsområdets beredskap.

Ordförande för samarbetsgruppen är ministern och vice ordförande är kanslichefen. Medlemmar i samarbetsgruppen är statssekreteraren samt avdelningscheferna för förvaltnings- och utvecklingsavdelningen, gränsbevakningsavdelningen, räddningsavdelningen, polisavdelningen och migrationsavdelningen, chefen för Gränsbevakningsväsendet, informationsdirektören och chefen för ministeriets enhet för internationella frågor. Medlemmar i samarbetsgruppen är vidare polisöverdirektören för Polisstyrelsen, chefen för skyddspolisen, chefen för centralkriminalpolisen och Migrationsverkets överdirektör.

Sekreterare för samarbetsgruppen är beredskapschefen. Ministerns specialmedarbetare har rätt att närvara vid samarbetsgruppens möten. I samarbetsgruppens möten kan vid behov delta också andra personer som ordföranden utser.
10 § Arbetsgruppen för utveckling av lagberedningen

Vid ministeriet finns en arbetsgrupp för utveckling av lagberedningen som

 1) 

gör framställningar om och tar initiativ till att förbättra lagberedningens kvalitet,

 2) 

fungerar som ett diskussions-, idé- och utvecklingsforum för att främja god lagberedningspraxis,

 3) 

förmedlar information om lagberedningen och grundlagen inom ministeriet,

 4) 

följer den gemensamma utvecklingen av lagberedningen inom statsrådet och stöder verkställigheten av den vid inrikesministeriet,

5) 

gör framställningar om kompetensutvecklingen inom lagberedningen.

I anslutning till arbetsgruppen finns också ministeriets nätverk för lagberedningsassistenter.

Arbetsgruppen för utveckling av lagberedningen utses av kanslichefen.

Förvaltnings- och utvecklingsavdelningen bereder de ärenden som ska behandlas av arbetsgruppen för utveckling av lagberedningen.
12 § Ministeriets avdelningar och fristående enheter

Vid ministeriet finns en polisavdelning, en räddningsavdelning, en migrationsavdelning, en gränsbevakningsavdelning och en förvaltnings- och utvecklingsavdelning.

Vid ministeriet finns dessutom utanför avdelningsindelningen och direkt underställda kanslichefen, ministeriets informationsenhet och ministeriets enhet för internationella frågor. Utanför enhetsindelningen och underställda kanslichefen finns styrningen av skyddspolisen och den civila inhämtningen av underrättelser, den interna revisionen samt kanslichefens stabstjänster.

Vid ministeriet finns dessutom brandskyddsfonden som är en fristående enhet direkt underställd räddningsöverdirektören.
13 § Polisavdelningens uppgifter

Polisavdelningen behandlar ärenden som gäller

 1) 

resultatstyrningen av Polisstyrelsen,

 2) 

den polisförvaltning som är underställd Polisstyrelsen,

 3) 

allmän ordning och säkerhet,

 4) 

polisens brottsbekämpning som är underställd Polisstyrelsen,

 5) 

polisens tillståndsförvaltning,

 6) 

skjutvapen,

 7) 

polisens lotteriförvaltning och penningspelspolitik samt

 8) 

den privata säkerhetsbranschen.

Polisavdelningen behandlar ärenden som gäller resultatstyrningen och laglighetsövervakningen av den under Polisstyrelsen lydande polisen, internationella polisfrågor samt andra ärenden inom den under Polisstyrelsen lydande polisens ansvarsområde som hör till inrikesministeriet.

Polisavdelningen bereder begäran om krävande handräckning enligt 10 § 1–3 mom. i lagen om Försvarsmaktens handräckning till polisen (342/2022) och 77 c § 1–3 mom. i gränsbevakningslagen (578/2005).

Polisavdelningen bereder sådana beslut om Polisstyrelsen underställda poliser som gäller internationellt eller myndighetssamarbete som avses i 9 kap. 2 a–c, 9 a och 9 b § och 9 i § 3 och 4 mom. i polislagen (872/2011). Därtill bereder polisavdelningen sådana beslut av inrikesministeriet som gäller poliser som lyder under Polisstyrelsen som avses i 2 och 4 § i lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samverkan eller annan internationell verksamhet (418/2017).

14 § Räddningsavdelningens uppgifter

Räddningsavdelningen behandlar ärenden som gäller

 1) 

räddningsväsendet,

 2) 

befolkningsskydd,

3) 

civil beredskap,

 4) 

regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar och centralförvaltningens uppgifter i samband med den,

 5) 

samordningsuppgiften enligt lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025),

6) 

nödcentralsverksamhet, Nödcentralsverket och resultatstyrningen och laglighetsövervakningen av verket,

 7) 

Räddningsinstitutet och resultatstyrningen och laglighetsövervakningen av institutet,

 8) 

användningen av anslagen för yrkeshögskoleutbildningen för räddningsbranschen efter att ha hört Räddningsinstitutet, Polisstyrelsen och Polisyrkeshögskolan,

 9) 

utnämningen av de medlemmar i Polisyrkeshögskolans styrelse som representerar Räddningsinstitutet, de studerande för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen

och räddningsverken,

 10) 

fastställande av antalet studerande för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen,

 11) 

brandskyddsfonden och resultatstyrning av den med undantag av tillsynen över verksamheten och ekonomin,

12) 

i (379/ 2011) 38 § i räddningslagen avsett lämnande och mottagande av internationellt bistånd som hör till räddningsväsendet samt stöd till andra myndigheter, med undantag av de uppgifter som enligt räddningslagen ankommer på Gränsbevakningsväsendet,

 13) 

styrningen av tillsynen över iakttagande av bestämmelserna i lagen om vissa brandskyddsanordningar (191/2024),

14) 

livräddningsmedaljer,

 15) 

Finlands Röda Kors.

Resultatstyrningen av och budgeten för Nödcentralsverket, tillsättande av samarbetsgrupp samt andra ärenden som är viktiga för Nödcentralsverkets verksamhet ska avdelningen behandla i samarbete med polisavdelningen.

Bestämmelser om ledning av räddningsverksamhet i olyckssituationer utfärdas särskilt.

16 § Gränsbevakningsavdelningens uppgifter

Gränsbevakningsavdelningen behandlar ärenden som gäller

 1) 

gränsövervakning,

 2) 

gränskontroller,

 3) 

sjöräddning,

 4) 

Gränsbevakningsväsendets brottsbekämpning,

 5) 

militärt försvar vid Gränsbevakningsväsendet,

 6) 

bekämpning av miljöskador på öppna havet,

 7) 

assistans av fartyg till skyddad plats,

8) 

i anslutning till dessa internationellt samarbete och annan samverkan.

Gränsbevakningsavdelningen behandlar också ärenden som gäller organisation, områdesindelning, ekonomiförvaltning, resultatstyrning, laglighetsövervakning och upphandling samt personaladministration i fråga om Gränsbevakningsväsendet. Dessutom behandlar gränsbevakningsavdelningen andra ärenden inom Gränsbevakningsväsendets ansvarsområde som hör till inrikesministeriet.

Gränsbevakningsavdelningen bereder det årliga deltagandet för inrikesförvaltningens myndigheter i europeiska gräns- och kustbevakningens stående styrkas verksamhet samt beslut om Gränsbevakningsväsendets krävande handräckning till polisen.

17 § Styrningen av skyddspolisen och den civila underrättelseinhämtningen

Inom styrningen av skyddspolisen och den civila underrättelseinhämtningen som är underställda kanslichefen och står utanför indelningen i enheter behandlas ärenden som gäller civil underrättelseinhämtning, skyddspolisen samt resultatstyrningen och laglighetsövervakningen av skyddspolisen. Inom styrningsfunktionen bereds också inrikesministeriets i 9 kap. 2 a–c, 9 a och 9 b § samt 9 i § 3 mom. i polislagen avsedda beslut om internationella och myndighetssamarbete som gäller skyddspolisen samt inrikesministeriets i 2 och 4 § i lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samverkan eller annan internationell verksamhet avsedda beslut som gäller skyddspolisen.

18 § Förvaltnings- och utvecklingsavdelningens uppgifter

Förvaltnings- och utvecklingsavdelningen behandlar ärenden som gäller

1) 

den allmänna utvecklingen av verksamheten, skötseln av allmänna förvaltningsärenden och interna tjänster samt den allmänna styrningen av informationshanteringen inom förvaltningsområdet samt informationshanteringen vid ministeriet,

 2) 

resultatplanering, resultatstyrning, uppföljning av resultaten och utveckling i anslutning till dessa,

 3) 

personaladministration och personalpolitik samt personalutveckling,

4) 

den allmänna utvecklingen och styrningen av ärenden som gäller frekvenser, informationsnätverk eller rymden, den allmänna utvecklingen och styrningen av informationsförvaltningen, dataskyddet och digitaliseringen, styrningen av projekt som stöder koncernstrategin, främjandet och säkerställandet av informationssystemens interoperabilitet inom förvaltningsområdet, främjandet av informationsförvaltningssamarbete och ett nätverksbaserat handlingssätt,

 5) 

ekonomiplaneringen för förvaltningsområdet och ministeriet, tillämpningen av statsbudgeten samt berättelser som krävs enligt budgetlagstiftningen, uppgifterna för ministeriets bokföringsenhet, ekonomiförvaltning och principer för den interna kontrollen samt tillsyn över brandskyddsfondens verksamhet och ekonomi,

6) 

den allmänna styrningen, tillsynen och utvecklingen av ministeriets och dess förvaltningsområdes säkerhetsärenden och riskhantering,

 7) 

utveckling och samordning av forskningsverksamheten samt stöd och samordning när det gäller att skaffa budgetextern utvecklingsfinansiering inom förvaltningsområdet,

 8) 

styrning och utveckling av upphandlingsfunktionen och lokalfrågorna,

 9) 

samordningen av områdesindelningar och regionalisering,

 10) 

arkitekturen för målområdet för den inre säkerheten,

 11) 

beredning och samordning av utlåtanden som hör till flera än en avdelnings eller fristående enhets ansvarsområde, med undantag av de ärenden som avses i 22 § 2 mom. 9 punkten,

 12) 

lönen för cheferna för ämbetsverken inom förvaltningsområdet samt samordning av och bistående vid utarbetande av direktörsavtal och karensavtal inom förvaltningsområdet,

 13) 

Finlands flagga och Finlands vapen, med undantag av polisens rätt att använda den rektangulära statsflaggan,

 14) 

samarbete med statsrådets kansli när det gäller lokaler och ämbetsverkstjänster, informationstjänster och informationshantering samt översättnings- och tolktjänster,

15) 

assistans till ledningen för ministeriet gällande uppföljningen av lagberedningsprojekt och kvaliteten på lagberedningen,

16) 

bistående av ministeriets ledning, avdelningar och fristående enheter i allmänna juridiska frågor, om frågan inte hör till någon annan avdelnings eller fristående enhets ansvarsområde,

17) 

behandling av klagomål som gäller ministeriet eller ministeriets tjänstemän, om inte ärendet hör till någon annan avdelning eller fristående enhet,

18) 

den allmänna utvecklingen av ministeriets och förvaltningsområdets laglighetsövervakning, anordnande och utveckling av laglighetskontroller samt vid behov stödjande av avdelningarna och de fristående enheterna i uppgifter som gäller laglighetsövervakning,

19) 

den allmänna styrningen och samordningen samt tillsynen över och utvecklingen av

beredskapen och beredskapsplaneringen vid ministeriet och inom förvaltningsområdet,

20) 

sådana ärenden vid ministeriet som inte hör till andra avdelningar eller fristående enheter.

Förvaltnings- och utvecklingsavdelningen deltar i samarbete med respektive avdelning eller fristående enhet i beredningen av projekt som stöder koncernstrategin och upphandlingsfrågor vilka ska avgöras av ministern eller kanslichefen och lokalfrågor som kräver ett åtagande av ministeriet.

Förvaltnings- och utvecklingsavdelningen ansvarar i fråga om upphandlingar som ministeriet fått i uppdrag att genomföra för att förfarandena för offentlig upphandling följs och för konkurrensutsättningen i enlighet med det som närmare bestäms i ministeriets interna föreskrift. Avdelningen sköter dessutom avtalshanteringen i anslutning till ministeriets upphandlingar.
20 § Uppgifterna för den interna revisionen

Den interna revisionen är underställd kanslichefen och behandlar ärenden som gäller:

 1) 

uppföljning och utvärdering av den interna kontrollens och riskhanteringens ändamålsenlighet och tillräcklighet inom ministeriet och dess förvaltningsområde samt beredning av utlåtanden om utvärdering och bekräftelse gällande den interna kontrollen,

 2) 

uppföljning och granskning av lagligheten, resultaten och ändamålsenligheten i fråga om funktionerna och skötseln av ekonomin vid ministeriet och, i syfte att verkställa ministeriets styrnings- och tillsynsansvar, även vid ämbetsverken inom förvaltningsområdet,

 3) 

uppgiften att vara revisionsmyndighet för Europeiska unionens fonder för inrikes frågor, under programperioden 2014–2020,

4) 

samordning av revisionsfunktionen, den interna kontrollen och riskhanteringen vid ministeriet och förvaltningsområdets ämbetsverk,

 5) 

rådgivning i anslutning till intern kontroll och riskhantering,

 6) 

samordning av handläggningsprocessen för sådana rapporter som avses i lagen om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av EU-rätten och den nationella lagstiftningen (1171/2022),

7) 

andra uppgifter som kanslichefen särskilt anförtrott.

Närmare bestämmelser om den interna revisionen finns i inrikesministeriets reglemente för intern revision.

22 § Uppgifter för ministeriets enhet för internationella frågor

Ministeriets enhet för internationella frågor samordnar internationella frågor och frågor som ska behandlas av Europeiska unionen och som hör till ministeriet samt bistår ministern, statssekreteraren och kanslichefen i skötseln av internationella frågor och frågor som gäller Europeiska unionen.

Ministeriets enhet för internationella frågor behandlar ärenden som gäller

 1) 

den nationella beredskapen inom civil krishantering samt utveckling och upprätthållande av dessa,

 2) 

resultatstyrningen och laglighetsövervakningen av Krishanteringscentret,

 3) 

beredningen i anslutning till administrativa och ansvarsuppgifter inom Europeiska unionens fonder inom området för inrikes frågor samt beredning av EU-finansieringen av inrikes ärenden,

 4) 

beredningen av ministerns, statssekreterarens och kanslichefens internationella besök och möten,

5) 

effektivisering av ministeriets internationella verksamhet,

 6) 

samordning av frågor som gäller ministeriet och som är anhängiga vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella domstolar,

 7) 

uppföljning av verkställandet av rekommendationer för ministeriet som utfärdats av internationella tillsynsorgan,

 8) 

beredningen och samordningen vid ministeriet av periodiska rapporter om internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
30 a § Samordning

Ärenden ska beredas i nära samarbete mellan alla de avdelningar, fristående enheter och funktioner vars uppgifter ärendena berör. Ärenden som gäller flera avdelningars, fristående enheters eller funktioners uppgifter bereds och samordnas av den avdelning, fristående enhet eller funktion för vilken konsekvenserna är mest betydande. Polisavdelningen bereder sådana ärenden inom inrikesministeriets förvaltningsområde som med tanke på den nationella säkerheten kräver samordning inför behandling inom ministeriets ledningsgrupper.

Kanslichefen utnämner en sakkunniggrupp för beredningen av sådana ärenden som på basis av kanslichefens ledningsgrupps beredning kräver sektorsövergripande eller tvärsektoriellt samarbete.

35 § Skriftliga spörsmål

Ett förslag till svar på ett skriftligt spörsmål ska presenteras för ministern minst 7 dagar innan svarstiden går ut.

Förslaget till svar ska ges kanslichefen och chefen för den berörda avdelningen eller fristående enheten till påseende innan det lämnas till ministern.
41 § Kanslichefens avgöranderätt

Kanslichefen avgör ärenden som gäller

 1) 

inrättande och indragning av andra tjänster vid ministeriet än tjänsten som kanslichef eller chef för en avdelning och ändring av namn på dessa tjänster,

 2) 

överföring av andra tjänster än de som specificeras i statsbudgeten mellan ämbetsverk som hör till inrikesministeriets förvaltningsområde,

3) 

placering av ministeriets gemensamma tjänster och personer i arbetsavtalsförhållande samt överföring av andra tjänster än avdelningschefstjänster inom ministeriet,

 4) 

ledigförklaring av en tjänst, när det är fråga om besättande av en tjänst som chef för en avdelning eller en fristående enhet eller besättande av en tjänst som inte har placerats vid någon avdelning,

5) 

tillsättande av ministeriets tjänster i kravnivå 9, om det inte är fråga om en tjänst som statsrådet utnämner till, samt anställning av motsvarande personal i arbetsavtalsförhållande,

6) 

lönen, när det är fråga om en tjänst som chef för en resultatenhet eller en tjänst som inte har placerats vid någon avdelning, samt ingående av ett skriftligt avtal som avses i 44 § i statstjänstemannalagen (750/ 1994) med andra tjänstemän än sådana som avses i 26 § i statstjänstemannalagen,

7) 

uppsägning med stöd av 25 eller 27 § i statstjänstemannalagen av andra ministerietjänstemän än sådana som utnämnts av statsrådet,

8) 

utfärdande av en skriftlig varning enligt 24 § i statstjänstemannalagen till en tjänsteman som utnämnts av statsrådet, ministern eller kanslichefen, med undantag av chefer för ämbetsverk inom förvaltningsområdet,

 9) 

förordnande om utrikes tjänsteresor för chefen för en avdelning eller en fristående enhet samt beviljande av annan tjänstledighet än sådan som grundar sig på lag eller tjänstekollektivavtal för högst två år för dessa tjänstemän,

10) 

bisysslotillstånd och anmälan om bisyssla för chefen för en avdelning eller en fristående enhet,

11) 

utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid för högst ett år som chef för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet, när chefen utnämns av ministeriet,

12) 

avgivande av utlåtanden i ärenden som hör till flera än en avdelnings ansvarsområde,

13) 

ministeriets viktigaste upphandlingar och förvaltningsområdets centraliserade upphandlingar, upphandlingsförfarandet vid hyrning av lokaler för ämbetsverk som hör till flera än en avdelnings ansvarsområde och ministeriets egna lokaler när det förutsätts att ministeriet förbinder sig samt säkerhetsupphandlingar,

 14) 

ministeriets och förvaltningsområdets gemensamma dataadministrations- och digitaliseringsuppgifter, om ärendet är principiellt viktigt eller vittgående,

15) 

fördelning av anslag som anvisats för ministeriets verksamhet,

 16) 

ministeriets interna förvaltning, om ärendet är principiellt viktigt eller vittgående,

 17) 

tillsättande av förhandlingsdelegationer för internationella avtalsförhandlingar inom ministeriets ansvarsområde samt ingående av internationella myndighetsavtal och med stöd av delegering av behörigheten att ingå fördrag ingående av fördrag, när avtalet gäller flera än en avdelning,

 18) 

förordnande om tjänsteresor som finansieras av instanser utanför den offentliga sektorn,

 19) 

mottagande av egendom som donerats.

Ett förslag till upphandlingsförfarande i fråga om lokaler föredras för kanslichefen av chefen för den avdelning eller fristående enhet som ansvarar för resultatstyrningen av ansvarsområdet i fråga.
42 § Ärenden som chefen för en avdelning och chefen för en fristående enhet har beslutanderätt i

Chefen för en avdelning avgör till avdelningens uppgifter hörande ärenden som inte är samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla, om ärendet inte enligt det som föreskrivs i denna arbetsordning eller någon annanstans ska avgöras av någon annan tjänsteman.

Chefen för en avdelning avgör dessutom, om inte något annat föreskrivs nedan, ärenden som gäller

 1) 

ledigförklaring av en tjänst, när det är fråga om tillsättande av en tjänst som placerats vid avdelningen samt tjänstens placering på avdelningen,

 2) 

tillsättande av en tjänst i högst kravnivå 8 eller utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid samt anställning i motsvarande arbetsavtalsförhållande,

 3) 

utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid för högst ett år, när kanslichefen, ministern eller statsrådet utnämner till motsvarande tjänst,

 4) 

beviljande av annan tjänstledighet än sådan som grundar sig på lag eller tjänstekollektivavtal för en tjänsteman vid avdelningen och för högst två år för en tjänsteman som utnämnts av statsrådet,

 5) 

förordnande av vikarier för avdelningens tjänstemän,

 6) 

lönen för avdelningens övriga personal förutom cheferna för resultatenheterna,

 7) 

utfärdande av en skriftlig varning som avses i 24 § i statstjänstemannalagen till andra tjänstemän vid avdelningen än sådana som avses i 41 § 1 mom. 8 punkten i denna förordning,

 8) 

utfärdande av en skriftlig anmärkning till tjänstemän vid avdelningen,

 9) 

förordnande om utrikes tjänsteresor för tjänstemän vid avdelningen,

 10) 

resultatstyrning samt fördelning av anslag som anvisats för avdelningen och dess ansvarsområden,

 11) 

förbindelse till utgifter med beaktande av de anslag som anvisats för avdelningen,

 12) 

avdelningens och dess ansvarsområdes upphandlingar med beaktande av centraliserade avtal,

 13) 

upphandling som omfattas av samordnad upphandling inom statsförvaltningen men som genomförs på annat sätt efter det att ministeriets förvaltnings- och utvecklingsavdelning har gett sitt utlåtande om ärendet,

 14) 

upphandlingsförfarande i samband med hyrning av lokaler inom avdelningens ansvarsområde när det förutsätts att ministeriet förbinder sig,

 15) 

information som gäller avdelningens ansvarsområde och framställning av publikation i inrikesministeriets publikationsserie,

16) 

tillsättande av förhandlingsdelegationer för internationella avtalsförhandlingar inom avdelningens ansvarsområde samt för ingående av internationella myndighetsavtal inom avdelningens ansvarsområde med stöd av delegering av behörigheten att ingå fördrag samt annat internationellt samarbete vid avdelningen,

17) 

en myndighets avgörande som avses i 14 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och tillstånd som avses i 28 § i den lagen.

Avdelningschefen avgör ett ärende som avses i 2 mom. 9 punkten utan föredragning.

Avdelningschefen avgör dessutom ett ärende som någon annan tjänsteman vid avdelningen enligt denna arbetsordning skulle få avgöra, om ärendet för avdelningens verksamhet eller annars är betydelsefullt.

Avdelningschefen avgör personalärenden som gäller chefen för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet och som ska avgöras av inrikesministeriet, med undantag av utnämning till tjänst och utnämning till tjänsteförhållande för viss tid, uppsägning och avstängning från tjänsteutövning samt ärenden som ska avgöras av någon annan tjänsteman. Avdelningschefen avgör också ärenden som ska avgöras av inrikesministeriet och som gäller ekonomisk förmån eller kostnadsersättningar med anledning av tjänsteförhållandet i fråga om chefen för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet. Avdelningschefen eller en tjänsteman vid avdelningen som förordnats av honom eller henne avgör utan föredragning förordnande om tjänsteresor inom landet och till utlandet för chefen för ett ämbetsverk inom förvaltningsområdet.

Vad som i 1–4 mom. föreskrivs om chefen för en avdelning gäller chefen för en fristående enhet samt kanslichefen i egenskap av chef för styrningen av skyddspolisen och den civila inhämtningen av underrättelser, den interna revisionen samt kanslichefens stabstjänster.
46 § Chefen för ministeriets enhet för internationella frågor

Chefen för ministeriets enhet för internationella frågor avgör ärenden som gäller utnämning till ett offentligrättsligt anställningsförhållande och andra ärenden som gäller sådana anställningsförhållanden samt anställningsvillkoren vid uppdrag inom civil krishantering som är av betydelse för den nationella beredskapen.

Chefen för enheten för internationella frågor ska som chef vid den administrativa och ansvariga myndigheten för Europeiska unionens fonder för inrikes frågor avgöra de ärenden som gäller fonderna.

Chefen för enheten för internationella ärenden avgör utfärdande av ett reseförordnande för ministerns utlandsresor.
48 § Räddningsöverdirektör

Räddningsöverdirektören avgör utöver vad som föreskrivs i 42 § ärenden som gäller

 1) 

internationell räddningsverksamhet som avses i 38 § i räddningslagen

och annat samarbete, med undantag för ärenden som ankommer på Gränsbevakningsväsendet,

2) 

Nödcentralsverkets resultatstyrning samt allmän organisering av Nödcentralsverket,

 3) 

ledning av räddningsverksamheten så som avses i 34 § 4 mom. och 36 § i räddningslagen,

 4) 

utförande av undersökningar för utredande av olyckor enligt 107 § i räddningslagen,

 5) 

fastställande av räddningsmyndighetens uniform och gradbeteckningar,

 6) 

beviljande av dispens från de behörighetsvillkor som föreskrivs genom förordning för tjänster vid Nödcentralsverket och för tjänster eller uppgifter inom välfärdsområdets samt Helsingfors stads räddningsväsende,

7) 

fastställande av arvoden för brandskyddsfondens styrelse.

De ärenden som avses i 1 mom. 3 punkten kan räddningsöverdirektören, om situationen är brådskande, avgöra utan föredragning.
51 § Räddningsmyndigheten vid inrikesministeriet

Den räddningsmyndighet vid inrikesministeriet som av räddningsöverdirektören förordnats till jourhavande kan utan föredragning avgöra ärenden enligt 34 § 4 mom. och 36 § i räddningslagen, om ärendet på grund av brådska inte kan vänta eller är ringa.

Den räddningsmyndighet vid inrikesministeriet som av räddningsöverdirektören förordnats att leda räddningsverksamheten kan avgöra ärenden enligt 34 § 4 mom. och 36 § utan föredragning.

54 § Beredskapsarrangemang vid ministeriet

Vid ministeriet finns beredskapsarrangemang med tanke på exceptionella situationer. Syftet med beredskapsarrangemangen är att säkerställa ministeriets beredskap att agera i exceptionella situationer också utanför tjänstetid.

Den som är i beredskap ska bereda begäran om brådskande handräckning utanför tjänstetid enligt 10 § 1–3 mom. i lagen om Förvarsmaktens handräckning till polisen och 77 c § 1–3 mom. i gränsbevakningslagen som gäller krävande handräckning samt beslut om internationellt och myndighetssamarbete som gäller begäran om krävande handräckning enligt 9 kap. 2 a–c och 9 b § i polislagen.

Denna förordning träder i kraft den 7 januari 2026.

Helsingfors den 5 januari 2026

Inrikesminister Mari Rantanen Regeringsråd Hanna Partanen