Denna lag innehåller bestämmelser om sekretariatet för sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga samt om insamling, behandling och arkivering av information som behövs för genomförandet av processen.

Sannings- och försoningsprocessen för döva och teckenspråkiga har ett sekretariat som finns vid justitieministeriet. Sekretariatet är självständigt och oberoende i sitt uppdrag.

Justitieministeriet svarar för tillsättandet av sekretariatet och utnämningen av dess medlemmar.

Justitieministeriet kan tillsätta en styrgrupp för att vägleda och stödja sekretariatets arbete.

Sekretariatet har till uppgift att samla in information om rättskränkningar och diskriminering som riktats mot döva och teckenspråkiga och att utifrån den information som sekretariatet samlar in bilda sig en helhetsbild av saken samt att lägga fram förslag för att förbättra de dövas och teckenspråkigas samhälleliga ställning och främja försoning mellan staten och sammanslutningar för döva och teckenspråkiga.

Sekretariatet utarbetar en slutrapport om sitt arbete, som lämnas till statsrådet och sammanslutningarna för döva och teckenspråkiga.

Sekretariatet kan begära information om rättskränkningar och diskriminering som riktats mot döva och teckenspråkiga samt om åtgärder som främjar försoning av dem som har utsatts för eller bevittnat rättskränkningar eller diskriminering. Information kan också begäras av dem som av någon annan orsak är insatta i saken. Sekretariatet får behandla denna information för att fullgöra sina uppgifter.

Sekretariatet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter få sådan information om diskriminering och rättskränkningar som döva och teckenspråkiga utsatts för som är nödvändig för att deras praxis och verksamhet ska kunna utredas.

Sekretariatet är personuppgiftsansvarigt till den del det är fråga om behandling av information om rättskränkningar och diskriminering som riktats mot döva och teckenspråkiga samt om åtgärder som främjar försoning. Till övriga delar är justitieministeriet personuppgiftsansvarigt för den information som sekretariatet behandlar för skötseln av sina uppgifter.

När slutrapporten är klar arkiveras eller förstörs handlingar som gäller rättskränkningar och diskriminering som riktats mot döva och teckenspråkiga samt åtgärder som främjar försoning.

Handlingarna ska arkiveras eller förstöras senast ett halvt år efter det att slutrapporten lämnades.

Sekretariatet kan till en handling som överförs till arkivet foga ett förordnande genom vilket utlämnandet av sekretessbelagda uppgifter till utomstående begränsas. På utlämnande av handlingar som överförts till arkivet tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Sekretariatets verksamhet avslutas när slutrapporten har lämnats och de handlingar som avses i 7 § har arkiverats eller förstörts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026 och gäller till och med den 31 december 2028.

Lagens 5 § tillämpas tills slutrapporten har lämnats.

Tässä laissa säädetään kuurojen ja viittomakielisten totuus- ja sovintoprosessin sihteeristöstä sekä prosessin toteuttamisessa tarvittavien tietojen keräämisestä, käsittelystä ja arkistoinnista.

Kuurojen ja viittomakielisten totuus- ja sovintoprosessilla on sihteeristö, joka toimii oikeusministeriössä. Sihteeristö on tehtävässään itsenäinen ja riippumaton.

Oikeusministeriö vastaa sihteeristön asettamisesta ja sen jäsenten nimittämisestä.

Oikeusministeriö voi asettaa ohjausryhmän suuntaamaan ja tukemaan sihteeristön työtä.

Sihteeristön tehtävänä on kerätä tietoa kuuroihin ja viittomakielisiin kohdistuneista oikeudenloukkauksista ja syrjinnästä ja muodostaa keräämänsä tiedon perusteella kokonaiskuva asiasta, sekä tehdä ehdotuksia kuurojen ja viittomakielisten yhteiskunnallisen aseman parantamiseksi ja sovinnon edistämiseksi valtion ja kuurojen ja viittomakielisten yhteisöiden välillä.

Sihteeristö laatii työstään loppuraportin, joka annetaan valtioneuvostolle ja kuurojen ja viittomakielisten yhteisöille.

Sihteeristö voi pyytää tietoa kuuroihin ja viittomakielisiin kohdistuneista oikeudenloukkauksista ja syrjinnästä sekä sovintoa edistävistä toimista niiltä, jotka ovat kokeneet tai todistaneet oikeudenloukkauksia tai syrjintää. Tietoa voidaan pyytää myös niiltä, jotka muusta syystä tuntevat asiaa. Sihteeristö saa käsitellä näitä tietoja tehtäviensä toteuttamiseksi.

Sihteeristöllä on oikeus saada salassapitosäännösten estämättä viranomaiselta ja muulta julkista hallintotehtävää hoitavalta sen käytäntöjen ja toiminnan selvittämisen kannalta välttämättömät kuurojen ja viittomakielisten kokemaa syrjintää ja oikeudenloukkauksia koskevat tiedot.

Sihteeristö toimii rekisterinpitäjänä siltä osin kuin kyse on kuuroihin ja viittomakielisiin kohdistuneita oikeudenloukkauksia ja syrjintää sekä sovintoa edistäviä toimia koskevien tietojen käsittelystä. Muilta osin sihteeristön tehtäviensä suorittamiseksi käsittelemien tietojen rekisterinpitäjänä toimii oikeusministeriö.

Loppuraportin valmistuttua kuuroihin ja viittomakielisiin kohdistuneita oikeudenloukkauksia ja syrjintää sekä sovintoa edistäviä toimia koskevat asiakirjat arkistoidaan tai tuhotaan.

Asiakirjat arkistoidaan tai tuhotaan viimeistään puolen vuoden kuluttua loppuraportin antamisesta.

Sihteeristö voi liittää arkistoon siirrettävään asiakirjaan määräyksen, jolla rajoitetaan salassa pidettävän tiedon antamista sivulliselle. Muilta osin arkistoon siirrettyjen asiakirjojen antamiseen sovelletaan, mitä viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa (621/1999) säädetään.

Sihteeristön toiminta päättyy, kun loppuraportti on annettu ja 7 §:ssä tarkoitetut asiakirjat on arkistoitu tai tuhottu.

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2026 ja on voimassa 31 päivään joulukuuta 2028.

Lain 5 §:ää sovelletaan, kunnes loppuraportti on annettu.