3 § Karakterisering av yt- och grundvatten

Vid karakteriseringen, i kompletterande utredningar samt vid bedömningen och övervakningen av vattnens status kan likartade ytvatten och grundvatten sammanföras i grupper. Vattenförekomsterna i en grupp ska finnas inom samma vattenförvaltningsområde och representera samma ytvattentyp eller geologiskt likartade grundvattenområde, och inverkan av mänsklig verksamhet ska vara likartad och av samma storleksklass.

9 § Definitioner

I detta kapitel avses vid klassificeringen av ytvattnets ekologiska status med

4 a)

referensområde tillräckligt antal vattenförekomster med minst inverkan av mänsklig verksamhet,

ekologisk kvalitetskvot enhet som beskriver ekologisk status och som uttrycker förhållandet mellan värdena på de biologiska parametrar som observerats i ytvattenförekomsten och som tillämpas på den som referensförhållanden,

klassificeringsperiod tidsperioden för det övervakningsmaterial som används vid klassificeringen.

10 § Indelning i ytvattentyper

För klassificeringen av ytvattnens ekologiska status ska vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten indela ytvatten som till sina naturliga förhållanden är likartade i typerna åar och älvar, sjöar och kustvatten samt vatten i övergångszoner enligt de faktorer som presenteras i punkt A i bilaga 2. I punkt 2 i bilagan förtecknas de ytvattentyper som används i Finland. Utöver bilaga 2 tillämpas på indelningen vad som föreskrivs i bilaga II till ramdirektivet för vatten.

11 § Bedömning av vattnens status

Den livskraftscentral som sköter uppgifter inom fiskerihushållning samt Naturresursinstitutet tillställer vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten och Finlands miljöcentral den information om fiskbeståndet som behövs vid klassificeringen.

12 § Klassificering av ytvattnets ekologiska status

Klassificeringen görs med hjälp av de biologiska faktorerna med beaktande av de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna. Vattenförekomstens ekologiska status bestäms enligt status för den svagaste faktorn. Fysikalisk-kemiska faktorer kan dock sänka vattenförekomstens status lägst till nivån måttlig och hydromorfologiska faktorer lägst till nivån god. Om status för de biologiska faktorerna i en vattenförekomst inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt med stöd av övervakningsmaterialet kan den ekologiska statusen med hjälp av fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska faktorer utifrån deras biologiska inverkan också bedömas vara av lägre status än vad som anges ovan.

12 a § Klassificering av status för biologiska faktorer

Vid klassificeringen av status för biologiska faktorer används de väsentliga parametrar i övervakningsprogrammet som beskriver påverkan av de belastningar som vattenförekomsten utsätts för och som anges i bilaga 2 b.

Status för varje biologisk faktor och de parametrar som beskriver den, från hög till dålig, anges som en ekologisk kvalitetskvot på skalan 1–0. Den ekologiska kvalitetskvoten beräknas genom att det observerade värdet jämförs med det värde som beskriver de referensförhållanden som avses i 12 b §.

Vid klassificeringen beaktas representativiteten, tillförlitligheten och noggrannheten hos de resultat som övervakningsprogrammen har gett. Under klassificeringsperioden används åtminstone det övervakningsmaterial som finns tillgängligt för minst de sex år som föregår klassificeringen.

Gränserna mellan hög och god samt god och måttlig klass för biologiska faktorer i fråga om sameuropeiska ytvattentyper baserar sig på Europeiska kommissionens interkalibreringsbeslut.

12 b § Fastställande av referensförhållanden och typspecifika gränsvärden för ytvattentyper

Finlands miljöcentral fastställer referensförhållandena för varje i 10 § avsedd ytvattentyp i enlighet med definitionerna av hög status i bilaga 1 med beaktande av de uppgifter om fiskfaunan som fåtts från Naturresursinstitutet. Fastställandet av referensförhållandena grundar sig antingen på referensområden eller på modellering eller på en kombination av dessa metoder. Om dessa metoder inte kan användas kan referensförhållandena också fastställas med hjälp av en expertbedömning.

Dessutom fastställer Finlands miljöcentral typspecifika gränsvärden för de parametrar enligt bilaga 2 b som beskriver status hos de biologiska faktorerna samt de regler som ska användas vid beräkningen.

När Finlands miljöcentral fastställer referensförhållanden och gränsvärden ska den ge de centrala myndigheterna och andra centrala aktörer tillfälle att bli hörda i fråga om nya och ändrade uppgifter.

Finlands miljöcentral publicerar referensförhållandena för ytvattentyper och de typspecifika gränsvärdena för parametrarna samt reglerna för beräkningen senast tre år innan förvaltningsplansperioden börjar.

Ytvattentyp	Faktor som används vid indelningen
Åar, älvar	1. storlek 2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik 3. höjd över havet 4. vattenarealens andel av avrinningsområdet 5. geografiskt läge
Sjöar	1. storlek 2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik 3. höjd över havet 4. genomsnittligt vattendjup 5. uppehållstid 6. geografiskt läge
Kustvatten	1. salthalt 2. vågexponering 3. geografiskt läge 4. antalet isdagar