Sysselsättningsplanen består av en kartläggning och en handlingsplan. Kartläggningen innehåller den arbetssökandes uppskattade servicebehov och en sammanfattning av den arbetssökandes situation. I handlingsplanen antecknas en sammanfattning av den arbetssökandes mål samt specificerade överenskomna åtgärder och tjänster för att målen ska kunna nås, en tidtabell för åtgärderna och tjänsterna samt uppföljningssättet för planen.

Parterna i planen godkänner sysselsättningsplanen.

Den arbetssökande godkänner planen elektroniskt i den för ändamålet avsedda webbtjänsten, genom att underteckna planen eller på ett annat sätt som arbetskraftsmyndigheten förutsätter. Om planen godkänns genom underskrift, ges den undertecknade planen till den arbetssökande. Om den arbetssökande godkänner planen på något annat sätt än i webbtjänsten eller genom underskrift ska arbetskraftsmyndigheten försäkra sig om att den arbetssökande förstår planens innehåll och betydelse och den godkända planen ska lämnas till den arbetssökande via webbtjänsten eller på något annat lämpligt sätt.

Arbetskraftsmyndighetens exemplar godkänns och registreras i den nationella informationsresurs för arbetskraftsservice som avses i 120 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023). Om arbetssökanden godkänner planen på något annat sätt än i webbtjänsten eller genom att underteckna planen, ska en anteckning om godkännandet göras i informationsresursen.

Arbetskraftsmyndigheten ska tillhandahålla i 43 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice avsedd arbetsförmedlingsservice åt arbetsgivare som söker arbetstagare från en annan stat än en stat vars medborgare på basis av internationella avtal om arbetskraftens fria rörlighet som är förpliktande för Finland har rätt att utan arbetskraftspolitisk prövning komma till Finland för att söka arbete och ta emot arbete (avtalsslutande stat), om tillhandahållandet av service är ändamålsenligt med tanke på tillgången på arbetskraft.

Om en arbetsgivare söker arbetstagare från Finland till arbete i en stat som inte är avtalsslutande, kan arbetskraftsmyndigheten av särskilda skäl publicera och förmedla information om ledigförklarade platser.

Om utbildningen riktas till personer som ska anställas hos en arbetsgivare som deltar i anskaffningen, är arbetsgivarens betalningsandel 30 procent av utbildningens totala pris utan mervärdesskatt och arbetskraftsmyndighetens andel 70 procent.

Om utbildningen riktas till personer som permitterats eller sagts upp från arbetsgivarens tjänst är arbetsgivarens betalningsandel 20 procent av utbildningens totala pris utan mervärdesskatt och arbetskraftsmyndighetens andel 80 procent.

Till arbetskraftsutbildning söks elektroniskt via den för ändamålet avsedda webbtjänsten. Till arbetskraftsutbildning kan också sökas skriftligt med en blankett, som undertecknas och lämnas in till den arbetskraftsmyndighet som svarar för antagningen av studerande.

Den som söker till arbetskraftsutbildning ska på begäran som bilaga till sin ansökan lämna in sådana kompletterande redogörelser och betyg som behövs för antagningen av studerande och genomförandet av utbildningen.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan arbetskraftsmyndigheten utan separat ansökan hänvisa en person till integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning. Den som hänvisas till utbildning ska på begäran av arbetskraftsmyndigheten lämna in sådana kompletterande redogörelser och betyg som behövs för antagningen av studerande och genomförandet av utbildningen.

Den arbetskraftsmyndighet som ansvarar för antagningen av studerande ska säkerställa att sökanden uppfyller de allmänna kraven för utbildning och andra särskilda inträdeskrav för respektive utbildning.

Vid antagningen av studerande kan intervjuer göras och lämpliga testmetoder användas.

Den arbetskraftsmyndighet som beslutat om antagningen ska meddela dem som sökt till utbildningen om resultatet av antagningen genom ett skriftligt beslut. Det beslut som meddelas en sökande som inte blivit antagen till utbildningen ska innehålla uppgifter om det totala antalet sökande samt det sammanlagda antalet antagna och personer som står som reserv samt en motivering till att personen inte blivit antagen. Om en person hänvisas till integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning utan ansökan, ska arbetskraftsmyndigheten skriftligen underrätta den som anvisats till utbildningen om antagningen. Arbetskraftsmyndigheten ska på begäran ge en person som hör till målgruppen för integrationsutbildning som ordnas som arbetskraftsutbildning en motivering till att personen inte blivit antagen.

Arbetskraftsmyndigheten ska också informera sökandens arbetskraftsmyndighet om det beslut som avses i 1 mom.

Arbetskraftsmyndigheten ska informera utbildningsproducenten om dem som antagits till utbildningen och vid behov om dem som står i reserv. Den som ordnar utbildningen ska skicka en kallelse och annat material som behövs för att inleda utbildningen till dem som har antagits, om inte något annat har överenskommits i anskaffningsavtalet.

Arbetskraftsmyndigheten kan bevilja stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för att ersätta den hjälp en annan arbetstagare ger högst 20 timmar i månaden under högst 18 månader. Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen betalas enligt det faktiska antalet timmar till ett belopp av 20 euro per timme.

Om en arbetsgivare har ansökt om stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för kostnader som föranleds av en arbetstagares skada eller sjukdom enligt 1 mom., förutsätter beviljandet av stöd att arbetsgivaren deltar i finansieringen av kostnaderna med ett belopp som anses vara rimligt.

Arbetskraftsmyndigheten kan bevilja ersättning för rese- och logikostnader också i samband med resor tur och retur för anställningsintervju i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om de förutsättningar som anges i 1 mom. 1 punkten uppfylls.

Ersättningsgrunden för resekostnader enligt 10 § är resan i kilometer multiplicerat med 0,21 euro. Av resekostnaderna ersätts den del som överstiger 12 euro, dock högst 200 euro.

När resans längd bestäms, anses resan ha börjat från den arbetslösa arbetssökandens faktiska bostad. Om det inte är befogat att göra någon annan bedömning, betraktas som personens faktiska bostad den bostad som antecknats för personen i det riksomfattande kundinformationssystemet för arbetskraftsservice.

För logikostnaderna beviljas ersättning på basis av de kostnader som uppkommit för login, dock högst 80 euro per dygn.

Om det ställe där servicen i huvudsak ordnas är beläget inom arbetssökandens pendlingsregion, anses det att servicen i sin helhet ordnas inom arbetssökandens pendlingsregion.

Om det ställe där servicen i huvudsak ordnas är beläget utanför arbetssökandens pendlingsregion, anses det att servicen i sin helhet ordnas utanför arbetssökandens pendlingsregion.

Om det inte finns något huvudsakligt ställe där servicen ordnas, anses det att servicen ordnas inom eller utanför arbetssökandens pendlingsregion, beroende på var arbetssökanden vid varje enskilt tillfälle deltar i servicen.

Till en arbetssökande som deltar i arbetskraftsutbildning som anordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och som under utbildningen bor i Finland betalas kostnadsersättning för högst fem dagar per kalendervecka.

För utbetalning av kostnadsersättning för service enligt 103 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ska arbetskraftsmyndigheten lämna arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten följande uppgifter som påverkar bestämningen av kostnadsersättning:

1) uppgift om huruvida den arbetssökande deltar i service inom sin pendlingsregion, utanför sin pendlingsregion eller inom sin pendlingsregion, men utanför sin hemkommun,

2) uppgift om ferieperioder under arbetskraftsutbildningen och under sådana frivilliga studier som avses i 28–32 § i lagen om främjande av integration (681/2023),

3) uppgift om dagar för deltagande i jobbsökarträning, karriärträning, utbildningsprövning och arbetsprövning.

Arbetskraftsmyndigheten ska informera den sysselsättningsskyldiga kommunen om kommunens sysselsättningsskyldighet. Av sysselsättningsanmälan ska framgå grunden för sysselsättningsskyldigheten, den utbildning och arbetserfarenhet som den som ska sysselsättas har samt övriga uppgifter som behövs med tanke på sysselsättandet.

Sysselsättningsanmälan ska göras senast två veckor före utgången av maximitiden för dagpenningsperioden enligt 6 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).

Om arbetet som ordnas på grundval av sysselsättningsskyldigheten ingås ett arbetsavtal för viss tid som arbetstagaren får upphäva under avtalsperioden för att övergå till ett nytt anställningsförhållande.

Ansökan om stöd, subventioner och ersättningar som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice görs i e-tjänsten för arbetskraftsservice. En enskild kund kan också lämna in ansökan till arbetskraftsmyndigheten på en pappersblankett.

Lönesubvention och sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år betalas ut i efterskott så att utbetalningsperioden innefattar de lönebetalningsperioder som löpt ut under en kalendermånad. Arbetsgivaren kan ansöka om utbetalning av subvention eller stöd för flera utbetalningsperioder på en gång. Subventionen eller stödet betalas dock ut enligt utbetalningsperiod. Om subventions- eller stödperioden löper ut eller anställningsförhållandet för den som anställts med subvention eller stöd upphör under utbetalningsperioden, löper utbetalningsperioden ut vid samma tidpunkt.

Ansökan om utbetalning av ska lämnas in till den arbetskraftsmyndighet som beviljat stödet eller subventionen inom tre månader från utgången av den kalendermånad under vilken den sista utbetalningsperiod som ingår i subventions- eller stödperioden löper ut. Subventions- eller stödperioden är den period som i beslutet om beviljande av subvention eller stöd har angetts som subventionens eller stödets varaktighet. Om subvention eller stöd beviljas genom ett nytt beslut för en längre tid än så, anses det vara fråga om en ny subventions- eller stödperiod, även om perioden börjar omedelbart efter att den föregående perioden löpt ut.

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för sådana anskaffningar och ändringar som avses i 9 § 1 mom. ska sökas hos arbetskraftsmyndigheten inom en månad från det att ändringsarbetet gjordes eller arbetsredskapet eller möbeln anskaffades. Arbetskraftsmyndigheten kan godkänna att stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen betalas helt eller delvis i förskott.

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen för att ersätta den hjälp en annan arbetstagare ger betalas månatligen i efterskott. Ansökan om utbetalning av stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen ska lämnas in inom två månader från utgången av utbetalningsperioden.

Startpeng betalas ut månatligen i efterskott. Ansökan om utbetalning av startpeng ska lämnas in till den arbetskraftsmyndighet som beviljat startpengen inom två månader från utgången av utbetalningsperioden.

Ersättning för rese- och logikostnader ska sökas hos arbetskraftsmyndigheten inom en månad från det att resan avslutades. Arbetskraftsmyndigheten kan godkänna att ersättningen betalas helt eller delvis i förskott.

Arbetskraftsmyndigheten ska fatta beslut om kostnadsersättning enligt 103 § 3 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samtidigt som myndigheten och en enskild kund i sysselsättningsplanen eller en ersättande plan kommer överens om deltagande i sådan service som stöder sysselsättning. Om de kostnader som deltagandet i servicen medför för kunden inte har kunnat förutses när planen utarbetades eller reviderades, kan arbetskraftsmyndigheten fatta beslutet om kostnadsersättningen även vid en senare tidpunkt.

En enskild kund ska ansöka om utbetalning av kostnadsersättningen hos arbetskraftsmyndigheten. Kostnadsersättningen betalas ut månatligen i efterskott. Kostnadsersättning betalas inte utan särskilt vägande skäl retroaktivt för längre tid än för den månad som föregår den tidpunkt då ansökan blev anhängig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2025.