Vad som i 49 § i naturvårdslagen (9/2023) föreskrivs om verksamhet som är förbjuden och vad som i 50 § 1 mom. 1–3, 5–9 och 11 punkten, 50 § 2–5 mom. och 51 § i den lagen föreskrivs om undantag från fridlysningsbestämmelserna tillämpas också på de naturparker som avses i denna lag.

I Kevo naturpark får, trots vad som föreskrivs i 49 § 1 mom. 1 punkten i naturvårdslagen, de som har sin hemkommun i det område där naturparken är belägen med tillstånd av Forststyrelsen uppföra sådana torvkåtor som behövs för bedrivande av naturnäringar.

I Kevo naturpark får, trots vad som föreskrivs i 49 § 1 mom. 5 punkten i naturvårdslagen, de som har sin hemkommun i det område där naturparken är belägen snara ripor.

I Runkaus, Maltio, Sompio och Kevo naturpark får, trots de begränsningar i rätten att färdas som anges i 56 § 1 mom. i naturvårdslagen, de som har sin hemkommun i det område där naturparken är belägen plocka bär och svamp i enlighet med 50 § 1 mom. 4 punkten i naturvårdslagen.

I Kevo naturpark får, trots de begränsningar i rätten att färdas som anges i 56 § 1 mom. i naturvårdslagen, de som har sin hemkommun i det område där naturparken är belägen fiska i enlighet med 50 § 1 mom. 5 punkten i naturvårdslagen.

I Sompiojärvi i Sompio naturpark är det, trots de begränsningar i rätten att färdas som anges i 56 § 1 mom. i naturvårdslagen, tillåtet att fiska i enlighet med 50 § 1 mom. 5 punkten i naturvårdslagen samt att bedriva annat fiske i enlighet med 51 § 1 mom. 4 punkten i naturvårdslagen.

Utöver vad som föreskrivs i 50 § 1 mom. 6 punkten i naturvårdslagen är det i de naturparker som är belägna i ett renskötselområde tillåtet att uppföra kojor, rengärden och andra konstruktioner som renskötseln förutsätter, ta det virke som behövs för renskötseln samt tillfälligt slå läger och göra upp öppen eld i anslutning till renskötseln.

Rätt till sådant avlägsnande av individer av viltarter som avses i 51 § 1 mom. 3 punkten i naturvårdslagen har i ett renskötselområde dessutom delägarna i de renbeteslag som är verksamma i naturparken och de personer som tillståndshavaren särskilt har utsett för ändamålet, oberoende av deras hemkommun.

Vad som i 49 § i naturvårdslagen föreskrivs om verksamhet som är förbjuden och vad som i 50 och 51 § i den lagen föreskrivs om undantag från fridlysningsbestämmelserna tillämpas också på de nationalparker som avses i denna lag.

I Lemmenjoki nationalpark har, trots vad som föreskrivs i 49 § 1 mom. 5 punkten i naturvårdslagen, de som har sin hemkommun i det område där nationalparken är belägen rätt att i sin hemkommun jaga i enlighet med jaktlagen (615/1993).

I Oulanka nationalpark har, trots vad som föreskrivs i 49 § 1 mom. 5 punkten i naturvårdslagen, de som har sin hemkommun i det område där nationalparken är belägen rätt att i enlighet med jaktlagen i sin hemkommun jaga varg och björn i hela nationalparken samt småvilt och älg i de områden i Kitkanniemi och de aapamyrmarker som anges på den karta som utgör bilaga. Delägare i samfälld skog i Kuusamo har oberoende av hemkommun rätt att jaga älg i det område i Kitkanniemi som anges på nämnda karta.

Utöver vad som föreskrivs i 50 § 1 mom. 6 punkten i naturvårdslagen är det i de nationalparker som är belägna i ett renskötselområde tillåtet att uppföra kojor, rengärden och andra konstruktioner som renskötseln förutsätter, ta det virke som behövs för renskötseln samt tillfälligt slå läger och göra upp öppen eld i anslutning till renskötseln.

Med avvikelse från 50 § 1 mom. 6 punkten i naturvårdslagen får terrängtrafik i snöfri terräng i anslutning till renskötsel i Oulanka nationalpark bedrivas endast på nationalparkens serviceleder. Forststyrelsen kan tillåta terrängtrafik i snöfri terräng i anslutning till renskötsel också någon annanstans än på serviceleder i de områden som särskilt anvisats av Forststyrelsen. Forststyrelsen ska i planeringen av områden som får användas för terrängtrafik säkerställa en tillräcklig växelverkan med berörda renbeteslag. Tillstånd för terrängtrafik i anslutning till renskötsel meddelas för viss tid och får gälla högst tio år åt gången.

Rätt till sådant avlägsnande av individer av viltarter som avses i 51 § 1 mom. 3 punkten i naturvårdslagen har i ett renskötselområde dessutom delägarna i de renbeteslag som är verksamma i nationalparken och de personer som tillståndshavaren särskilt har utsett för ändamålet, oberoende av deras hemkommun.

I Lemmenjoki nationalpark får Jäkäläpää och Martiniiskonpalo flygplatser användas och underhållas.

I Oulanka nationalpark får de som har sin hemkommun i det område där Kitkanniemiområdet är beläget tillfälligt slå läger för att bedriva fiske i Kitkanniemiområdet.

I Lemmenjoki nationalpark får guldvaskning i enlighet med gruvlagen (621/2011) bedrivas med traditionella metoder utan maskinkraft samt i 26 § 2 mom. i den lagen avsedda byggnader eller konstruktioner uppföras för guldvaskning med tillstånd av Forststyrelsen. Guldvaskningen får inte äventyra syftet med att nationalparken inrättades.

Forststyrelsen får överlåta husbehovsvirke från Kevo naturpark till innehavare av de fastigheter som gränsar till naturparken och från Lemmenjoki nationalpark till innehavare av de fastigheter som är belägna inom nationalparken.

Fridlysningen av Sompio naturpark utgör inget hinder för reglering av Lokka bassäng.

Vad som i 55 § 3 mom. i naturvårdslagen föreskrivs om tryggande av vissa rättigheter, i 56 § om begränsningar i rätten att färdas, i 57 § om skötsel- och nyttjandeplaner för naturskyddsområden, i 58 § om ordningsstadgan för statliga naturskyddsområden, i 59 § om bestämning och utmärkning av gränserna för naturskyddsområden, i 60 § om införlivning av ett område i ett statligt naturskyddsområde och i 133 § om rätt till omhändertagande tillämpas också på de nationalparker och naturparker som avses i denna lag.

Som stöd för Forststyrelsen i frågor som gäller skötseln och nyttjandet av Oulanka nationalpark kan en delegation tillsättas för nationalparken. Delegationen kan ha högst fjorton medlemmar som Forststyrelsen utnämner för fyra år i sänder, och detsamma gäller medlemmarnas personliga ersättare. I delegationen ska miljöministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralen, berörda kommuner och renbeteslag, Försvarsmakten och lokala sammanslutningar som företräder naturvård, viltvård, fiskeriområden, invånare och näringar samt lokala friluftsorganisationer vara representerade. Forststyrelsen ska vara sakkunnigledamot i delegationen.