Vilken som helst i 1 mom. avsedd åklagare får besluta om erkännande av ett beslut om övervakningsåtgärder oberoende av inom vilken hovrätts domkrets övervakningen är avsedd att ordnas, om detta kan anses ändamålsenligt med hänsyn till verkställigheten av beslutet om övervakningsåtgärder eller av andra särskilda skäl.

Beslut om erkännande av ett beslut om förstärkt reseförbud som avses i 5 kap. 1 a § i tvångsmedelslagen (806/2011) fattas dock på framställning av en åklagare som avses i 1 eller 2 mom. av den i 1 mom. avsedda tingsrätt inom vars domkrets den distriktsåklagare eller specialiståklagare är verksam som med stöd av 1 mom. skulle fatta beslut om erkännande av ett annat beslut om övervakningsåtgärder.

Den myndighet som beslutar om erkännande är också behörig att besluta om anpassning av övervakningsåtgärderna.

Den myndighet som beslutar om erkännande får fatta ett beslut som avses i denna paragraf efter att ha förhandlat om saken med den polisinrättning inom vars verksamhetsområde övervakningen är avsedd att ordnas. I sådana i 3 mom. avsedda fall som gäller förstärkt reseförbud får tingsrätten fatta beslut om erkännande efter att den åklagare som avses i det momentet har förhandlat om saken med Brottspåföljdsmyndigheten.

När ett beslut om att erkänna ett beslut om övervakningsåtgärder har fattats, sörjer polisen för att övervakningen genomförs. Om det är fråga om förstärkt reseförbud som avses i 5 kap. 1 a § i tvångsmedelslagen, sörjer emellertid Brottspåföljdsmyndigheten för att övervakningen genomförs.

För övervakningens längd gäller i tillämpliga delar vad som i tvångsmedelslagen föreskrivs om reseförbuds giltighetstid och hävning av reseförbud. Övervakningen kan förlängas på begäran av den utfärdande medlemsstatens behöriga myndighet. Beslutet om förlängning fattas av den domstol som avses i 14 § 1 mom. på framställning av den myndighet som beslutar om erkännande.

En domstol som handlägger ett i tvångsmedelslagen avsett häktningsyrkande är behörig att utfärda ett beslut om övervakningsåtgärder och översända det till en annan medlemsstat. Om inget häktningsyrkande framställs och ingen framställning om förstärkt reseförbud görs, är det den åklagare som är förordnad för brottmålet i fråga som har ovan avsedda behörighet.

Den som ställts under övervakning får föra ett annat än i 4 § 3 mom. avsett beslut om erkännande av ett beslut om övervakningsåtgärder till den tingsrätt inom vilkens domkrets den distriktsåklagare eller specialiståklagare som har fattat beslutet är verksam. Tingsrätten ska ta upp ärendet till behandling utan dröjsmål.

I fråga om överklagande av ett domstolsbeslut som avses i 10 § tillämpas tvångsmedelslagens bestämmelser om överklagande av domstolsbeslut i ärenden som gäller reseförbud. Ett beslut som en åklagare utfärdat med stöd av 10 § får föras till den tingsrätt inom vilkens domkrets åklagaren i fråga är verksam.

Tingsrättens beslut får inte överklagas genom besvär.

I fråga om handläggningen av ett ärende som avses i 1 och 2 mom. tillämpas tvångsmedelslagens bestämmelser om handläggning av ärenden som gäller reseförbud. Ärendet får avgöras i kansliet utan behandling i sammanträde om domstolen anser det lämpligt. Behandlas ärendet muntligt i sammanträde får det dock avgöras trots utevaro av den som ställts under övervakning.