1 § Lagens syfte

Syftet med denna lag är att skydda barn från bildprogram som är skadliga för deras utveckling.

2 § Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på tillhandahållande av och tillsyn över tillhandahållande av bildprogram i Finland, om programmen tillhandahålls i sådan televisionsverksamhet eller sådan beställ-TV som omfattas av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). På annat tillhandahållande av och tillsyn över tillhandahållande av bildprogram i Finland tillämpas lagen, om

programmen tillhandahålls av en sammanslutning eller näringsidkare som är registrerad i Finland eller har ett verksamhetsställe i Finland,

programmen tillhandahålls av en person som är finsk medborgare eller är varaktigt bosatt i Finland, eller

beslutet om tillhandahållande av programmet har fattats i Finland.

På ett bildprogram som ingår i ett utanför Finland producerat programutbud och som tillhandahålls i Finland samtidigt som den ursprungliga sändningen tillämpas endast 4 § 1–3 mom. samt 7 och 25–29 §.

Därtill tillämpas på sådana i 3 § 36 a-punkten i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation avsedda videodelningsplattformstjänster vars leverantör enligt 226 b § i den lagen anses vara etablerad i Finland bestämmelserna i 7 a, 8, 19, 20, 23 a och 25–28 § i denna lag.

2 kap. Tillhandahållande av bildprogram och videodelningsplattformstjänster

7 a § Skydd av barn från skadliga bildprogram i videodelningsplattformstjänster

Leverantörer av videodelningsplattformar ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda barn från sådana bildprogram som kan vara skadliga för barns utveckling. Åtgärderna ska stå i proportion till de berörda bildprogrammens art och den potentiella skada som de kan orsaka, med beaktande av videodelningsplattformens storlek och den tillhandahållna tjänstens art. Åtgärderna får inte leda till förhandskontroll eller uppladdningsfiltrering av innehållet på plattformen.

8 § Uppförandekoder

Leverantörer av bildprogram och videodelningsplattformar kan ta fram uppförandekoder för att skydda barn från skadligt innehåll och för att främja mediefostran. Nationella audiovisuella institutet kan kontrollera att uppförandekoderna stämmer överens med denna lag.

20 § Reaktioner från allmänheten

Nationella audiovisuella institutet tar emot reaktioner från allmänheten kring tillhandahållandet av bildprogram som är skadliga för barns utveckling och kring lämpligheten hos de åtgärder som avses i 7 a §.

23 a § Informationsskyldighet för leverantörer av videodelningsplattformar

Leverantörer av videodelningsplattformar ska på begäran lämna till Nationella audiovisuella institutet sådana uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

25 § Anmärkning och vite

Om en leverantör av bildprogram försummar sina skyldigheter enligt 6 § 2–5 mom. eller 7 § eller en leverantör av videodelningsplattformar försummar sina skyldigheter enligt 7 a eller 23 a §, kan Nationella audiovisuella institutet uppmana leverantören att fullgöra sina skyldigheter. Institutet kan förena uppmaningen med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990).

26 § Tillsynsavgift

För att täcka kostnaderna för tillsynen över tillhandahållandet av bildprogram och videodelningsplattformstjänster tas det ut en tillsynsavgift till Nationella audiovisuella institutet.

Skyldiga att betala tillsynsavgift är sammanslutningar och personer som omfattas av anmälningsskyldigheten enligt 4 § och sådana leverantörer av videodelningsplattformar på vilka lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation tillämpas.

27 § Tillsynsavgiftens storlek

De årliga tillsynsavgifterna för tillhandahållande av bildprogram är följande:

riksomfattande televisionsprogramutbud 600 euro,

videodelningsplattformstjänster 400 euro.