2016

1149/2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om sjukdomar som på medicinska grunder bedöms som svåra och långvariga och i fråga om vilka kostnader för behandling med läkemedel med stöd av 5 kap. 5 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen ersätts med 65 eller 100 procent

I enlighet med statsrådets beslut

ändras i statsrådets förordning om sjukdomar som på medicinska grunder bedöms som svåra och långvariga och i fråga om vilka kostnader för behandling med läkemedel med stöd av 5 kap. 5 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen ersätts med 65 eller 100 procent ( 25/2013 ) förordningens rubrik samt 1 och 2 § som följer: Statsrådets förordning om ersättande av kostnader för läkemedelsbehandling av svåra och långvariga sjukdomar
1 §

Sjukdomar som på medicinska grunder bedöms som svåra och långvariga och i fråga om vilka nödvändiga läkemedel med ersättande eller korrigerande verkan som används vid be-handling i fråga om det belopp som överstiger den i 5 kap. 5 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) föreskrivna läkemedelsspecifika självriskandelen ersätts med 100 procent av den i 5 kap. 9 § 1–3 mom. i den lagen avsedda grunden för ersättningen, är

 1) 

bristfällig funktion i hypofysens framlob,

 2) 

hypofysär diabetes,

 3) 

diabetes, insulinbehandling,

 4) 

bristfällig sköldkörtelfunktion,

 5) 

bristfällig binjurebarkfunktion,

 6) 

bristfällig bisköldkörtelfunktion,

 7) 

perniciös anemi och annan malabsorption av B12-vitamin,

 8) 

myasthenia gravis,

 9) 

multipel skleros,

 10) 

parkinsonism och därmed jämförbara rörelsestörningar,

 11) 

epilepsi och därmed jämförbara kramptillstånd,

 12) 

svåra psykoser och andra svåra mentala störningar,

 13) 

beteendestörningar vid mental retardation,

 14) 

glaukom,

 15) 

bröstcancer,

 16) 

prostatacancer,

 17) 

leukemier, andra maligna blod- och benmärgssjukdomar samt maligna sjukdomar i lymfatisk vävnad,

 18) 

trigeminusneuralgi eller glossofaryngisk neuralgi,

 19) 

agammaglobulinemi,

 20) 

svårt nedsatt könskörtelfunktion,

 21) 

aplastisk anemi,

 22) 

kroniska störningar i D-vitaminmetabolismen,

 23) 

kongeniala rubbningar i ämnesomsättningen,

 24) 

kroniska koagulationsrubbningar,

 25) 

följdtillstånd av transplantation,

 26) 

gynekologiska cancerformer,

 27) 

essentiell trombocytopeni eller granulocytopeni,

 28) 

maligna tumörer som inte särskilt nämns ovan,

 29) 

sarkoidos,

 30) 

svår kronisk bukspottkörtelinsufficiens,

 31) 

generell erytrodermi,

 32) 

blåsformigt eksem,

 33) 

uremi som förutsätter dialysbehandling,

 34) 

svår anemi i samband med njurinsufficiens.
2 §

Sjukdomar som på medicinska grunder bedöms som svåra och långvariga och i fråga om vilka nödvändiga läkemedel som används vid behandling ersätts med 65 procent av den i 5 kap. 9 § 1–3 mom. i sjukförsäkringslagen avsedda grunden för ersättning är

 1) 

kronisk hjärtinsufficiens,

 2) 

disseminerade sjukdomar i bindväv, reumatoida artriter och med dem jämförbara till-stånd,

 3) 

kronisk bronkialastma och kroniska obstruktiva lungsjukdomar som nära påminner om denna,

 4) 

kronisk hypertoni,

 5) 

kronisk koronarkärlssjukdom,

 6) 

kronisk hjärtarytmi,

 7) 

kronisk ulcerös kolit och Crohns sjukdom,

 8) 

genetiska svåra rubbningar i fettmetabolismen (familjär hyperkolesterolemi och typ III dyslipoproteinemi),

 9) 

gikt,

 10) 

rubbning i fettmetabolismen i samband med kronisk koronarkärlssjukdom,

 11) 

svår och långvarig narkolepsi,

 12) 

diabetes, annan än insulinbehandling.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

Helsingfors den 15 december 2016

Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila Konsultativ tjänsteman Kirsi Päivänsalo