Denna förordning tillämpas vid verkställigheten av det system för jordbruksrådgivning som avses i artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 458/2008, nedan den horisontella förordningen. Dessutom tillämpas denna förordning på ersättning som ska betalas för rådgivning som avses i artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, nedan landsbygdsförordningen.

Denna förordning tillämpas inte på rådgivning som avses i artikel 12 i den horisontella förordningen, för vilket betalas stöd endast med nationella medel.

Denna förordning tillämpas inte heller på rådgivning som ges i landskapet Åland.

Förutsättningarna för godkännande av en ersättning är att rådgivaren då han eller hon ger råd, och om rådgivaren är i tjänst hos någon annan, att arbetsgivaren då denna ansöker om ersättning uppfyller de villkor enligt vilka rådgivaren är en godkänd rådgivare som valts i Landsbygdsverkets upphandling.

Rådgivning kan också ges till en person som i en sammanslutning som han eller hon helt eller delvis äger bedriver jordbruk eller börjar bedriva jordbruk på det sätt som avses i 1 mom. 1—3 punkten.

Ersättning kan beviljas för sådan rådgivning som är av hög kvalitet och som utgår från behovet hos den som behöver rådgivning. Rådgivning kan ges en jordbrukare på en gårdsbruksenhet som han eller hon innehar eller på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren börjar bedriva jordbruk, och om sådana faktorer som avses i 10 § 2 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare. Vid behov kan rådgivningen även ske utanför gårdsbruksenheten.

Rådgivning till den ansvariga aktören i en sådan förening eller sammanslutning som avses i 4 § 4 punkten kan ges inom det område som avtalet täcker.

Ersättning beviljas inte sådan rådgivning som har beviljats annan offentlig finansiering.

Jordbruksrådgivning kan ges också så att i samma rådgivningssituation deltar en eller flera personer som avses i 4 § 1 mom. 1—3 punkten eller 2 mom. eller arbetstagare på en sådan persons gårdsbruksenhet eller flera än en person som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten. Förutsättningen är att rådgivningen gäller huvudsakligen samma faktorer och att den rådgivning som ges till gruppen är ändamålsenlig i syfte att effektivare rikta kostnaderna för rådgivningen, för att öka antalet personer som får rådgivning eller för att trygga en enhetlig kvalitet på rådgivningen. Ersättning beviljas dock inte för sådan grupprådgivning som beviljats stöd antingen i sig eller som en del av någon annan utbildnings- eller informationsförmedlingsåtgärd i enlighet med vad som föreskrivs om stödjande av projektverksamhet på landsbygden med stöd av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) eller i fråga om vilken en ansökan om sådant stöd är anhängig.

I ett och samma rådgivningstillfälle kan högst 10 personer delta.

Om en rådgivningsorganisation, där en rådgivare är anställd, får statsunderstöd för sin verksamhet enligt statsrådets förordning om statsunderstöd till rådgivningsorganisationer för landsbygden (244/2002), beviljas inte ersättning som avses i denna förordning för sådan rådgivning vars kostnader ersätts inom ramen för statsunderstödd verksamhet.

Av de medel som anvisats landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland kan till det rådgivande organet för den rådgivning som rådgivaren gett betalas i ersättning högst 1 500 euro per rådgivningstillfälle och sammanlagt högst 3 500 euro per gårdsbruksenhet, förening eller sammanslutning under hela programperioden.

Maximibeloppet för den ersättning som ska betalas per rådgivningstillfälle höjs inte fastän flera än en person deltar i rådgivningen. I det maximibelopp som betalas per gårdsbruksenhet, förening eller sammanslutning beaktas dock antalet jordbrukare som deltar i rådgivningen i förhållande till kostnaderna för rådgivningen.

Med rådgivningstillfälle avses en oavbruten rådgivningshändelse, där rådgivning ges på gårdsbruksenheten, i terrängen, i lokaler som används av den som får rådgivning eller rådgivaren eller elektroniskt på distans.

Ersättningen för rådgivning är 63 euro per timme. Ersättningen beräknas enligt den tid som använts, resetiden undantagen. För mervärdesskattens andel av rådgivningen betalas inte någon ersättning.

Förutsättningen för betalning av sådan ersättning som avses i 2 mom. är att Landsbygdsverkets anvisning om innehållet i planen och det sätt på vilket det ska presenteras har iakttagits vid uppgörande av planen. Dessutom ska planen fogas till ansökan om betalning av ersättning.

En rådgivningsorganisation, ett rådgivande företag eller en rådgivare som idkar näring kan dessutom få ersättning för resetiden med undantag av skäliga resekostnader som föranletts av resan till rådgivningsstället.

Resekostnader som föranletts av användningen av eget fordon ersätts med tillämpning av ersättningsgrunderna i statens resereglemente.

Den som får rådgivning är skyldig att för den rådgivning som han eller hon fått betala rådgivaren eller dennes arbetsgivare den del av mervärdesskatten som inte ersätts med stöd av denna förordning.

Om rådgivningen getts på samma gång till flera än en person, är villkoret för utbetalning av ersättningen att var och en som har fått rådgivning har bekräftat att rådgivningsåtgärden har vidtagits.

Om en rådgivare, vars godkännande övervägs att bli återkallat, är anställd hos någon, ska arbetsgivaren ges tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om verkställighet av systemet för jordbruksrådgivning (1011/2006) och statsrådets förordning om stöd för energiplaner för gårdsbruksenheter (1000/2009) jämte ändringar.

På ersättning som betalas för jordbruksrådgivning som getts med stöd av statsrådets förordning 1011/2006 tillämpas bestämmelserna i den upphävda förordningen.

På stöd eller ansökan som är anhängig och som beviljats med stöd av statsrådets förordning 1000/2009 tillämpas de bestämmelser som gällde då denna förordning trädde ikraft.