Kyrkan, stiften och biskoparna har ett vapen. Församlingar kan ha ett vapen.

Vapnet ska utarbetas enligt heraldiska regler.

Kyrkans vapen godkänns av kyrkostyrelsen.

Stiftens och biskoparnas vapen godkänns av domkapitlet. Domkapitlets beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse.

Kyrkostyrelsen ska innan ett vapen godkänns eller fastställs inhämta Riksarkivets yttrande.

Församlingarnas vapen godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Kyrkofullmäktiges eller församlingsrådets beslut ska underställas domkapitlet för fastställelse. Domkapitlet ska innan vapnet fastställs inhämta Riksarkivets yttrande.

Användningen av vapen övervakas av det organ som har godkänt vapnet.

Vad som i denna lag bestäms om sigill och stämplar tillämpas även på andra optiska märkningar och avtryck som ersätter eller kompletterar sigill och stämplar och som används inom den kyrkliga förvaltningen för att bekräfta handlingars riktighet.

Biskopsmötet och domkapitlen godkänner sina egna sigill och stämplar. Kontraktsprostarnas sigill och stämplar godkänns av domkapitlet. Församlingarnas sigill och stämplar godkänns av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. Centralregistrens sigill och stämplar godkänns av gemensamma kyrkorådet eller av kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i den församling eller kyrkliga samfällighet som är störst till folkmängden.

Kyrkofullmäktige, församlingsrådet, gemensamma kyrkorådet och kyrkorådet ska underställa domkapitlet sitt beslut om godkännande av sigill och stämplar för fastställelse.

Sigill och stämplar som tas ur bruk och särskilda redskap om möjliggör framställning av dem ska förstöras eller tas tillvara. Det organ som har godkänt sigillet eller stämpeln beslutar om förstöringen.

Närmare bestämmelser om sigillens och stämplarnas form, storlek, text, språk, färg, emblem, fastställelse och förstöring kan ges i kyrkoordningen.