7 § Grunder för vägran

Verkställighet av en bevisinhämtningsorder ska vägras, om

verkställigheten av ordern förutsätter att tvångsmedel enligt tvångsmedelslagen (806/2011) används och detta inte är tillåtet enligt tvångsmedelslagen,

det finns grundad anledning att misstänka att bevismaterial som avses i ordern innehåller uppgifter om vilka det enligt 17 kap. 23 § i rättegångsbalken inte får avges vittnesmål eller ordern inte kan verkställas på grund av någon annan immunitet eller något annat privilegium som finns enligt lagstiftningen eller en internationell förpliktelse som är bindande för Finland.

Om ett beslut om beslag som fattats för att verkställa ordern har underställts tingsrätten enligt 7 kap. 21 § i tvångsmedelslagen, får också den tingsrätt som behandlar beslagsärendet besluta om vägran.

8 § Uppskjutande av verkställigheten

Om ett beslut om beslag som fattats för att verkställa ordern har underställts tingsrätten enligt 7 kap. 21 § i tvångsmedelslagen, får också den domstol som behandlar beslagsärendet besluta om uppskjutande.

10 § Ändringssökande

Den som en bevisinhämtningsorder avser får föra beslutet om verkställighet av ordern till tingsrätten. Vid handläggningen av ärendet iakttas 3 kap. 1 § 2 mom. och 7 kap. 15 § i tvångsmedelslagen samt denna lag.

11 § Myndigheter som är behöriga att utfärda en order

Om det i Finland pågår undersökning av ett brott där bevismaterial som behövs för utredningen och omfattas av tillämpningsområdet för rambeslutet finns i en annan medlemsstat, ska förundersökningsmyndigheten utan dröjsmål underrätta den åklagare som avses i 5 kap. 1 § 1 mom. i förundersökningslagen (805/2011) om detta. Förundersökningsmyndigheten ska samtidigt meddela åklagaren sin uppfattning om huruvida bevismaterialet med hänsyn till artikel 21.2 och 21.3 i rambeslutet ska begäras på grundval av rambeslutet eller något annat avtal om rättslig hjälp som ingåtts mellan Finland och medlemsstaten i fråga.