Finlands viltcentral är en självständig offentligrättslig inrättning med hela landet som verksamhetsområde med undantag för landskapet Åland. Finlands viltcentral har regionala kontor. Deras verksamhetsområden anges i Finlands viltcentrals arbetsordning.

Finlands viltcentrals uppgift är att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter.

Finlands viltcentral styrs och övervakas av jord- och skogsbruksministeriet. Finlands viltcentral och jord- och skogsbruksministeriet rådslår årligen om de strategiska mål och resultatmål som ska uppställas för Finlands viltcentral. Dessa antecknas i ett årligt resultatavtal.

Finlands viltcentral ska regelbundet lämna jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter om skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter och övriga uppgifter som ministeriet bestämmer.

Närmare bestämmelser om skötseln av de uppgifter som nämns i 1 mom. 1, 2 och 6 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om skötseln av de uppgifter som nämns i 1 mom. 3—5 punkten och i 2 mom. 1—11 punkten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Styrelsen för Finlands viltcentral är dess högsta beslutande organ. Jord- och skogsbruksministeriet utser tio medlemmar till styrelsen. Det i 4 § avsedda riksviltvårdsrådet föreslår sex medlemmar till styrelsen bland de personer som regionmötena enligt 13 § föreslagit som representanter för dem som betalat jaktvårdsavgift. Till styrelsen hör ytterligare en representant för jord- och skogsbruksministeriet, en representant för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, en representant för en på riksnivå betydelsefull organisation inom jord- och skogsbruket och en representant för personalen vid Finlands viltcentral. Varje medlem har en personlig suppleant som omfattas av samma bestämmelser som den ordinarie medlemmen. Jord- och skogsbruksministeriet utser en ordförande och en vice ordförande bland de medlemmar som riksviltvårdsrådet föreslagit.

Den medlem i styrelsen som representerar personalen har samma rättigheter och skyldigheter som de övriga styrelsemedlemmarna. Den som representerar personalen har dock inte rätt att delta vid behandlingen av ärenden som gäller avtalsvillkoren för ledningen för Finlands viltcentral, personalens anställningsvillkor eller arbetskonflikter.

Bestämmelser om styrelsens beslutförhet, uppgifter, mandatperiod och tillsättande utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på medlemmarna i styrelsen när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller behandlar användningen av medel.

I anslutning till Finlands viltcentral finns riksviltvårdsrådet vars uppgift är att behandla frågor som gäller vilthushållning. Närmare bestämmelser om riksviltvårdsrådets uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Varje medlem har en personlig suppleant som omfattas av samma bestämmelser som den ordinarie medlemmen. Jord- och skogsbruksministeriet utser en ordförande och vice ordförande bland de medlemmar som föreslagits av regionmötena.

Bestämmelser om riksviltvårdsrådets beslutförhet, mandatperiod och tillsättande utfärdas genom förordning av statsrådet.

De ärenden som ska behandlas vid riksviltvårdsrådets möte bereds och föredras av direktören vid Finlands viltcentral eller av en person som direktören utsett.

I anslutning till Finlands viltcentral finns regionala viltvårdsråd. Deras uppgift är att behandla ärenden som gäller vilthushållning samt stödja, leda och bistå Finlands viltcentrals regionala kontors verksamhet i andra frågor än offentliga förvaltningsuppgifter och personalförvaltningsfrågor. Närmare bestämmelser om de regionala viltvårdsrådens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

De regionala viltvårdsråden tillsätts av jord- och skogsbruksministeriet. Det regionala viltvårdsrådet har högst tio medlemmar. Till det regionala viltvårdsrådet hör sex medlemmar som föreslagits av det i 13 § avsedda regionmötet samt en representant för landskapsförbundet, en representant för närings-, trafik- och miljöcentralen, en representant för skogscentralen samt en representant för en regionalt betydelsefull markägarorganisation. Varje medlem har en personlig suppleant som omfattas av samma bestämmelser som den ordinarie medlemmen. Jord- och skogsbruksministeriet utser en ordförande och en vice ordförande bland de medlemmar som regionmötet föreslagit.

Bestämmelser om de regionala viltvårdsrådens beslutförhet, mandatperiod och tillsättande utfärdas genom förordning av statsrådet.

De ärenden som ska behandlas vid det regionala viltvårdsrådets möte bereds och föredras av en anställd vid Finlands viltcentral.

Vid Finlands viltcentral finns en direktör, en chef för offentliga förvaltningsuppgifter och ett behövligt antal övriga anställda. Personalen vid Finlands viltcentral är anställd i arbetsavtalsförhållande.

På chefen för offentliga förvaltningsuppgifter tillämpas vad som föreskrivs om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas även på övriga anställda vid Finlands viltcentral när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller behandlar ärenden som anknyter till användning av medel.

Statsrådet utnämner direktören vid Finlands viltcentral och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter. Styrelsen för Finlands viltcentral ska höras i samband med beredningen av statsrådets beslut. Direktören anställer den övriga personalen.

Behörighetsvillkor för direktören vid Finlands viltcentral är högre högskoleexamen, god förtrogenhet med vilthushållning och i praktiken visat ledarskap. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter ska ha högre högskoleexamen, god förtrogenhet med vilthushållning och administrativ erfarenhet.

Direktören vid Finlands viltcentral ska leda och utveckla Finlands viltcentrals verksamhet, med undantag för de offentliga förvaltningsuppgifterna, samt ansvara för verksamhetsresultatet. Direktören ska även sörja för beredningen av de ärenden som ska behandlas av Finlands viltcentrals styrelse och för verkställigheten av de beslut styrelsen fattar.

Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter svarar för skötseln av Finlands viltcentrals offentliga förvaltningsuppgifter enligt 2 § 1 mom. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter är oberoende vid fullgörandet av en offentlig förvaltningsuppgift.

Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter kan skriftligen förordna en person som hör till Finlands viltcentrals personal att utöva offentlig makt i sådana i 2 § 1 mom. avsedda ärenden som personen i fråga kan anses ha tillräcklig utbildning och erfarenhet att behandla och avgöra. En anställd vid centralen får dock bara av särskilda skäl förordnas att avgöra ärenden som avses i 41 § 1—3 mom. i jaktlagen. Den som förordnats att utöva offentlig makt är oberoende vid fullgörandet av en offentlig förvaltningsuppgift. Chefen för offentliga förvaltningsuppgifter kan förbehålla sig beslutanderätten trots det skriftliga förordnandet.

Bestämmelser om övriga uppgifter för chefen för offentliga förvaltningsuppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillståndsbeslut enligt jaktlagen får undertecknas maskinellt. Ansökningar om tillstånd som avses i 10 och 26 § i den lagen får avgöras utan föredragning.

På Finlands viltcentrals bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut tillämpas bokföringslagen (1336/1997).

På revision av Finlands viltcentral tillämpas revisionslagen (459/2007).

En jaktvårdsförening är en självständig aktör vars verksamhet grundar sig på eget initiativ av jägare som betalat jaktvårdsavgift enligt lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Varje jaktvårdsförening har ett eget geografiskt verksamhetsområde. Jaktvårdsföreningarnas verksamhet står under Finlands viltcentrals ledning och tillsyn.

Jaktvårdsföreningen svarar för främjandet av en hållbar vilthushållning inom sitt verksamhetsområde, främjar och organiserar jägarnas frivilligarbete samt sköter de offentliga förvaltningsuppgifter som föreskrivits för den.

På jaktvårdsföreningarna tillämpas föreningslagen (503/1989) så som anges nedan.

En jaktvårdsförenings verksamhetsområde omfattar en eller flera kommuner. Jaktvårdsföreningens verksamhetsområde kan av särskilda skäl avvika från kommunens gränser, om detta är ändamålsenligt på grund av geografiskt läge eller lokala förhållanden. I sådana fall ska verksamhetsområdets gränser dock grunda sig på byindelning som avses i 3 § i fastighetsregisterlagen (392/1985) så att verksamhetsområdet är sammanhängande.

Jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden fastställs av Finlands viltcentral på förslag av jaktvårdsföreningen eller jaktvårdsföreningarna i fråga.

Jaktvårdsföreningar som önskar gå samman ska lägga fram ett gemensamt förslag om detta för Finlands viltcentral. Beslut om att lägga fram ett sådant förslag ska fattas på respektive jaktvårdsförenings möte. Förslaget ska ange den planerade jaktvårdsföreningens verksamhetsområde och namn.

Förslag till Finlands viltcentral om uppdelning av en jaktvårdsförening i två eller flera jaktvårdsföreningar ska göras av den berörda jaktvårdsföreningens möte. Förslaget ska ange de planerade jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden och namn.

Finlands viltcentral beslutar om sammanslagning eller delning av jaktvårdsföreningar på basis av de förslag som avses i 1 och 2 mom. Den nya jaktvårdsföreningen inleder sin verksamhet vid ingången av det kalenderår som följer på beslutet. Den nya jaktvårdsföreningen ska dock hålla möte för att välja styrelse inom två månader efter det att Finlands viltcentral har fattat beslut i saken.

Till regionmöte sammankommer de representanter som jaktvårdsföreningarna i varje region inom Finlands viltcentrals verksamhetsområde har utsett. Varje jaktvårdsförening inom regionen kan utse en representant och en suppleant för denna till regionmötet. Vid regionmötet har varje representant en röst. Mötet väljer inom sig en ordförande.

Regionmöte hålls en gång per år. Dessutom hålls extra möte, om det regionala viltvårdsrådet så beslutar eller om minst en tredjedel av styrelserna i jaktvårdsföreningarna inom regionen skriftligen anhåller om det hos Finlands viltcentral för behandling av ett visst ärende.

Bestämmelser om regionmötets uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om skötseln av de uppgifter som nämns i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om skötseln av de uppgifter som nämns i 2 mom. 1—4 punkten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Den som har betalat jaktvårdsavgift kan vara medlem i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde personen i fråga huvudsakligen jagar eller i den jaktvårdsförening inom vars verksamhetsområde den kommun där personen har sitt hemvist finns. En person kan inte vara medlem i flera jaktvårdsföreningar samtidigt. Den som inte är medlem i en jaktvårdsförening ska antecknas i jägarregistret utifrån sin hemkommun.

Den som har avlagt jägarexamen ska meddela sitt medlemskap i en jaktvårdsförening till examinatorn för jägarexamen, som ser till att meddelandet skickas till det jägarregister som avses i 7 a § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift. Den som har betalat jaktvårdsavgift ska meddela ändringar som gäller medlemskapet till jägarregistret. Den som har betalat jaktvårdsavgift kan inte byta jaktvårdsförening under ett pågående i 4 § i jaktlagen avsett jaktår.

Medlemskapet i en jaktvårdsförening upphör, om jaktvårdsavgift inte betalas eller om personen i fråga meddelas jaktförbud.

Jaktvårdsföreningens beslutanderätt utövas av föreningens årsmöte. Årsmötet väljer inom sig en ordförande. Vid årsmötet har varje medlem som fyllt 18 år en röst. En medlem som fyllt 18 år kan bemyndiga en annan medlem att företräda honom eller henne vid årsmötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar. De medlemmar i jaktvårdsföreningen som inte har fyllt 18 år har yttrande- och närvarorätt vid jaktvårdsföreningens årsmöte.

Jaktvårdsföreningens extra möte hålls när styrelsen anser det behövligt eller när minst en tiondedel av de medlemmar i föreningen som har fyllt 18 år för ett särskilt angivet ärende skriftligen anhåller om det hos styrelsen. I fråga om extra möten gäller i övrigt vad som i 1 mom. föreskrivs om årsmötet.

Bestämmelser om vilka ärenden som ska behandlas vid jaktvårdsföreningarnas möten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Jaktvårdsföreningen har en styrelse. Jaktvårdsföreningens årsmöte väljer bland de medlemmar i jaktvårdsföreningen som har fyllt 18 år och är myndiga minst fem och högst åtta medlemmar till styrelsen och en personlig suppleant för varje medlem. Jaktvårdsföreningens årsmöte väljer först ordförande för styrelsen och en suppleant för honom eller henne och därefter övriga styrelsemedlemmar och deras suppleanter. Styrelsen väljer vice ordförande bland de medlemmar som avses i detta moment.

Utöver de i 1 mom. avsedda medlemmarna väljer jaktvårdsföreningens årsmöte en medlem till styrelsen och en personlig suppleant för denna bland de kandidater som betydelsefulla markägarorganisationer inom jaktvårdsföreningens verksamhetsområde ställt upp. Inom de områden som avses i 8 § i jaktlagen hör till styrelsen utöver de medlemmar årsmötet valt en av Forststyrelsen utsedd medlem, som har en av Forststyrelsen utsedd personlig suppleant.

Bestämmelser om styrelsens beslutförhet, uppgifter, medlemmarnas mandattid och tur att avgå utfärdas genom förordning av statsrådet.

På en jaktvårdsförenings möten och styrelsemöten tillämpas bestämmelserna om jäv i 26 §, om uppsättande av protokoll i 31 § 1 och 2 mom., om klanderbara beslut i 32 §, om ogiltiga beslut i 33 § och om verkställighetsförbud i 34 § i föreningslagen. I fråga om protokollets offentlighet tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Jaktvårdsföreningen ska ha en verksamhetsledare som anställs i arbetsavtalsförhållande.

Verksamhetsledaren anställs och entledigas av jaktvårdsföreningens styrelse. Bestämmelser om verksamhetsledarens uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

En jaktvårdsförening kan ha jaktövervakare, examinatorer för jägarexamina och skjutprov samt andra funktionärer som behövs för jaktvårdsföreningens verksamhet.

Närmare bestämmelser om den utbildning som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Jaktövervakare samt respektive examinatorer för jägarexamina och skjutprov får tillsättas för högst fem år åt gången.

Jaktövervakaren har i uppgift att inom sitt verksamhetsområde övervaka jaktens och viltvårdens lagenlighet och vid behov meddela de myndigheter som ansvarar för tillsynen över efterlevnaden av jaktlagen, Finlands viltcentral samt innehavarna av och ägarna till jakträtt om sina observationer och att i detta syfte bistå polisen och andra myndigheter.

Vid utförandet av sin uppgift har jaktövervakaren rätt att kontrollera jägarnas identitet och jakträtt samt att de har betalat jaktvårdsavgift och avlagt skjutprov. Jaktövervakaren har dessutom rätt att granska fångstredskap och fångstmetoder.

Jaktövervakaren ska på begäran uppvisa intyg över sin rätt att vara verksam som jaktövervakare.

På jaktvårdsföreningarnas styrelsemedlemmar och funktionärer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa personer sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller fattar beslut om användningen av jaktvårdsföreningens medel.

På jaktvårdsföreningarnas bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut tillämpas bokföringslagen.

På revision av jaktvårdsföreningarna tillämpas 38 a § i föreningslagen.

Jord- och skogsbruksministeriet eller Finlands viltcentral kan utse en revisor att granska en jaktvårdsförenings räkenskaper.

Vid fullgörandet av offentliga förvaltningsuppgifter tillämpas förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, samiska språklagen (1086/2003) och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).

I fråga om det språk som ska användas i jaktvårdsföreningarna och Finlands viltcentral gäller vad som föreskrivs i 25 § i språklagen (423/2003).

Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna har en arbetsordning som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet på framställning av Finlands viltcentral.

Som beslut vid de organ som avses i 3—5, 13, 16 och 17 § gäller den åsikt som fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid val blir de som har fått de flesta rösterna valda. När rösterna fördelas jämnt avgör ordförandens åsikt, utom vid val då lotten avgör.

Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna kan i eget namn förvärva rättigheter och ingå förbindelser, äga fast egendom samt anföra besvär, kära och svara hos domstol och andra myndigheter.

Finlands viltcentrals namn tecknas av ordföranden för viltcentralens styrelse eller om ordföranden har förhinder av vice ordföranden tillsammans med direktören vid Finlands viltcentral eller en i arbetsordningen angiven anställd vid viltcentralen. I ärenden av mindre betydelse och i ärenden som styrelsen beslutar särskilt kan dock direktören vid Finlands viltcentral eller en i arbetsordningen angiven anställd vid viltcentralen teckna viltcentralens namn ensam. För de offentliga förvaltningsuppgifternas del tecknas Finlands viltcentrals namn av chefen för offentliga förvaltningsuppgifter eller av en anställd vid viltcentralen som denne förordnat.

Jaktvårdsföreningens namn tecknas av styrelsens ordförande och vice ordförande tillsammans eller någondera av dem tillsammans med en styrelsemedlem eller verksamhetsledaren. I ärenden av mindre betydelse och i ärenden som styrelsen beslutar särskilt kan dock verksamhetsledaren teckna jaktvårdsföreningens namn ensam.

Stämningar och andra delgivningar anses ha blivit lämnade till Finlands viltcentral då de har delgivits ordföranden eller vice ordföranden för Finlands viltcentrals styrelse eller direktören vid Finlands viltcentral. Stämningar och andra delgivningar anses ha blivit lämnade till en jaktvårdsförening då de har delgivits någon av dem som nämns i 3 mom.

Omprövning av beslut från Finlands viltcentral, med undantag för beslut enligt 2 § 1 mom. 1 punkten, och av jaktvårdsföreningens beslut om godkännande av jägarexamen och skjutprov får begäras hos Finlands viltcentral i enlighet med förvaltningslagen.

Beslut av Finlands viltcentral som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten och beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Ett beslut av Finlands viltcentral som avses i 1 mom. och som gäller enskilt tillstånd får verkställas även om det överklagas. Besvärsmyndigheten får dock förbjuda verkställigheten av beslutet.

På överklagande tillämpas i övrigt vad som i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om ändringssökande i en förvaltningsmyndighets beslut.

I lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift föreskrivs om finansieringen av Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas verksamhet.

Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna får ansöka om, ta emot och förvalta även andra medel och inkomster.

Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas övriga inkomster ska användas för utgifter som verksamheten föranleder och utan att ge någon vinst.

I fråga om avgifter för Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas prestationer ska lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) tillämpas.

Jord- och skogsbruksministeriet övervakar Finlands viltcentrals och jaktvårdsföreningarnas användning av medel. Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna ska lämna jord- och skogsbruksministeriet de uppgifter och utredningar som ministeriet begär för tillsynen.

Finlands viltcentral och jaktvårdsföreningarna får idka sådan näringsverksamhet som stöder förverkligandet av organisationernas syften och inte äventyrar objektiviteten vid handläggandet av offentliga förvaltningsuppgifter.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas av jord- och skogsbruksministeriet innan lagen träder i kraft.

Vid denna lags ikraftträdande överförs de ärenden som är anhängiga vid Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten till Finlands viltcentral för behandling och avgörande. Till Finlands viltcentral överförs också de rättigheter, avtal, förbindelser och skyldigheter som gäller för Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten.

Vid denna lags ikraftträdande förblir tillstånd, godkännanden, förbud, begränsningar och beslut som jaktvårdsdistrikten meddelat i kraft enligt villkoren i dem.

De jaktvårdsföreningar som är verksamma när denna lag träder i kraft fortsätter sin verksamhet inom sina verksamhetsområden. Finlands viltcentral ska före utgången av år 2013 fastställa jaktvårdsföreningarnas verksamhetsområden så att de uppfyller vad som föreskrivs i 11 § 1 mom. på förslag av vederbörande jaktvårdsförening eller jaktvårdsföreningar.

Personalen i arbetsavtalsförhållande vid Jägarnas centralorganisation och jaktvårdsdistrikten och uppgifterna överförs vid ikraftträdandet av denna lag till Finlands viltcentral enligt principerna för överlåtelse av rörelse i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen (55/2001). Den personal som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till deras anställningsförhållande vid tidpunkten för övergången samt sin lön i euro.

Finlands viltcentral har inte rätt att säga upp en anställds arbetsavtal enbart på grund av i 1 kap. 10 § i arbetsavtalslagen avsedd överlåtelse av rörelse.

Finlands viltcentral ska under en övergångsperiod på tre år från ikraftträdandet av denna lag placera varje anställd i uppgifter inom samma i 1 kap. 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) avsedda pendlingsregion där den anställde skötte sin uppgift innan denna lag trädde i kraft, om inte något annat avtalas. En uppgift vid Finlands viltcentral som ska tillsättas, eller en ny befattning eller uppgift som inrättas, med undantag för uppgiften som direktör vid Finlands viltcentral eller uppgiften som chef för offentliga förvaltningsuppgifter vid Finlands viltcentral, kan tillsättas med överförd personal utan att förklaras ledig, om de samtycker till detta.

Eventuella ändringar av tjänstgöringsort på grund av reformen genomförs efter en övergångsperiod på tre år, om inte arbetstagaren före det ger sitt skriftliga samtycke till ändringarna. Tjänstgöringsorten kan dock ändras inom pendlingsregionen genom beslut av arbetsgivaren.

Styrelsen för Jägarnas centralorganisation fungerar som styrelse för Finlands viltcentral till dess en styrelse har tillsatts i enlighet med denna lag. Verksamhetsledaren vid Jägarnas centralorganisation fungerar som direktör vid Finlands viltcentral och biträdande verksamhetsledaren som chef för offentliga förvaltningsuppgifter till dess en direktör och en chef för offentliga förvaltningsuppgifter har utnämnts med stöd av denna lag. Direktören vid Finlands viltcentral och chefen för offentliga förvaltningsuppgifter ska utnämnas senast den 30 september 2011.

Jaktvårdsdistriktens kontor och regioner för jaktvårdsdistrikten utgör Finlands viltcentrals regionala kontor och regioner till dess arbetsordningen för Finlands viltcentral har fastställts med stöd av denna lag. Arbetsordningen ska fastställas senast den 31 december 2011.

Jaktvårdsdistriktens möte enligt 9 kap. i jaktlagen fungerar som Finlands viltcentrals regionmöte till och med den 31 mars 2011. Mötet föreslår medlemmar som betalat jaktvårdsavgift till de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet. Jord- och skogsbruksministeriet utser de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet före den 30 april 2011. Styrelsen för Finlands viltcentral utses före den 31 maj 2011.

Den i 17 § 2 mom. avsedda medlem i en jaktvårdsförenings styrelse som företräder betydelsefulla markägarorganisationer inom föreningens verksamhetsområde ska senast den 15 april 2011 väljas av Finlands viltcentral, som före det ska ha hört jaktvårdsföreningarna och de avsedda markägarorganisationerna. Dessa företrädare är styrelsemedlemmar fram till och med jaktvårdsföreningens årsmöte 2012.

Den som tidigare har genomgått utbildning som motsvarar grundutbildning för jaktövervakare kan trots 21 § 1 mom. 2 punkten utnämnas till jaktövervakare på nytt, om han eller hon ansöker om att bli utnämnd till jaktövervakare inom sex månader från det att den tidigare utnämningen till jaktövervakare upphört. På motsvarande sätt kan den som vid denna lags ikraftträdande är examinator för jägarexamen eller skjutprov ansöka om utnämning på nytt. En förutsättning för utnämningen är även då att sökanden med godkänt resultat har genomgått föreskriven repetitionsutbildning.

Ett tidigare godkännande som jaktövervakare upphör att gälla om personen i fråga utnämns till jaktövervakare.