I denna förordning föreskrivs om djurskydd vid hållning av kalkoner.

Bestämmelser om hållning av djur finns också i djurskyddsförordningen (396/1996).

I denna förordning avses med kalkon en fågel av arten Meleagris gallopavo ssp.

Förvaringsutrymmen för kalkoner ska i fråga om material, konstruktion och andra egenskaper vara sådant att risken för att kalkonerna skadar sig är så liten som möjligt.

De inre ytorna i stallar avsedda som förvaringsutrymme för kalkoner samt utrustning och anordningar för hållning av kalkoner ska lätt kunna hållas rena och desinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra medel användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos kalkoner.

Förvaringsutrymmen för kalkoner ska byggas eller placeras så att kalkonerna kan höra och se vad som händer i förvaringsutrymmet eller dess omgivning och så att de har möjlighet till socialt umgänge.

Djurstallar, inhägnader, utrustning och anordningar ska hållas rena och i gott skick så att de varken skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Döda kalkoner ska genast avlägsnas från förvaringsutrymmet. Alla utrymmen, anordningar och redskap som kalkonerna kommit i kontakt med ska rengöras och desinfekteras grundligt innan ett nytt parti kalkoner tas in.

Den som sköter kalkonerna ska vara beredd på nödsituationer och ha tillgång till nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning. Gnagare och andra skadedjur ska bekämpas i djurstallar.

Förvaringsutrymmet ska ha sådan inredning och utrustning som är lämplig för kalkoner samt sådant material med hjälp av vilket kalkonerna får sina behov när det gäller arttypiskt beteende tillgodosedda, t.ex. att bada i sand eller strö, putsa fjädrarna eller annars sköta kroppen.

Kalkoner får hållas endast i system med golvanläggning. Golvet i förvaringsutrymmet för kalkoner ska vara tillverkat av ett material som är lämpligt för kalkoner samt sådant att det inte skadar kalkonerna eller äventyrar deras hälsa eller välbefinnande. Förvaringsutrymmet ska ha helt golv med undantag för det golv som finns i omedelbar närhet till vattningsanordningar och som kan vara försett med avlopp för att avleda stänkvatten samt det galler som finns framför moderdjurens reden för att redena ska kunna hållas rena. På golvet i förvaringsutrymmet ska det finnas tillräckligt med lämpligt strö som ska hållas lagom torrt.

Storleken på en grupp kalkoner som hålls i samma utrymme ska vara lämplig med avseende på fåglarnas ålder, storlek, kön och det utrymme som står till förfogande. I förvaringsutrymmet ska kalkonerna kunna stå i normal ställning, vända sig, flaxa, putsa sig, få sociala beteendemönster som är typiska för kalkoner tillgodosedda och springa undan andra kalkoner. Kalkonernas liggplats ska vara tillräckligt stor så att kalkonerna samtidigt kan ligga ned.

Moderdjur av kalkon som används för avel ska ha lämpliga reden som de kan värpa i. Det ska finnas tillräckligt med reden och de ska planeras och placeras så att moderdjuren kan vistas i redena utan att störas av andra kalkoner.

Djurstallet ska ha sådan ventilation att luftfuktigheten, luftens strömningshastighet, dammängden eller halten av skadliga gaser inte stiger till en skadlig nivå. Temperaturen i djurstallet ska vara lämplig för kalkonerna.

Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem ska det i djurstallet finnas möjlighet att ordna en ventilation som är tillräcklig med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid eventuella störningar i det mekaniska ventilationssystemet. I ett mekaniskt ventilationssystem ska det finnas ett larmsystem som ger larm vid störningar i ventilationen. Larmsystemet ska testas regelbundet.

Med undantag för kycklingarna ska det i förvaringsutrymmen för kalkoner användas ett belysningssystem med 24-timmarsrytm så att en tillräckligt lång, sammanhängande mörk period ingår i dygnet. När belysningen i huvudsak är naturlig ska fönstren placeras så att ljuset fördelas jämnt till alla delar av djurstallet.

Bullernivån ska hållas så låg som möjligt i förvaringsutrymmen för kalkoner. Ständigt eller plötsligt buller ska undvikas och kalkonerna får inte utsättas för ständigt buller som överstiger 65 decibel (dB(A)).

Anordningar och redskap som är avsedda för hållning, vattning och utfodring av kalkoner får inte medföra risk för att kalkonerna skadar sig.

Det ska finnas tillräckligt många utfodringstråg, utfodringskärl och andra utfodringsanordningar, vilka ska placeras så att alla kalkoner i förvaringsutrymmet får tillräckligt med foder.

Förvaringsutrymmet för kalkoner ska ha tillräckligt många drickplatser. Vattenbehållare, vattentråg och andra vattningsanordningar ska placeras så att de är inom räckhåll för alla kalkoner i förvaringsutrymmet.

Om automatiska vattnings- eller utfodringsanordningar används i förvaringsutrymmet ska kalkonerna vänjas vid att använda dem.

Ventilations- och utfodringsanordningar och andra anordningar och redskap ska vara sådana att de orsakar så lite buller som möjligt.

Om kalkonerna har möjlighet att vistas ute, ska den gång som leder ut från djurstallet vara trygg för kalkonerna. I utomhusinhägnaden får det inte finnas konstruktioner eller föremål som kan skada kalkonerna. Underlaget i inhägnaden ska vara sådant att det kan hållas torrt. Omgivningen ska vara tillräckligt lugn och bullerfri.

Inhägnaden ska vara tillräckligt rymlig med hänsyn till kalkonernas ålder, storlek, aktivitet och antal. Om kalkonerna inte har möjlighet att komma till inomhusutrymmen från inhägnaden, ska kalkonerna ha lämpliga väderskydd.

Utomhusinhägnadens stängsel ska vara av ett material som är lämpligt för kalkoner och vara tryggt för kalkonerna. Stängslen ska hållas i gott skick så att kalkonerna inte skadar sig eller rymmer. Om nätstängsel används i inhägnaden, ska nätets öglor vara av sådan storlek att kalkonerna inte kan fastna i nätet.

Kalkonernas välbefinnande ska kontrolleras tillräckligt ofta, dock minst två gånger om dagen. En sjuk eller skadad kalkon ska kontrolleras oftare. Särskild vikt ska fästas vid inspektionen av kalkonernas hälsa och välbefinnande då en ny uppfödningsomgång kommer till gården, under kalkonernas fortplantningstid och då andra, betydande förändringar sker i skötselförhållandena.

Vid kontroll av kalkonernas välbefinnande ska uppmärksamhet fästas vid kalkonernas beteende, rörlighet, allmänna kondition, eventuell förekomst av skador eller parasiter, konsumtion av dricksvatten och foder samt tillväxt eller äggproduktionsförmåga. Individuell inspektion av kalkoner ska göras om en allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Om det vid kontrollen upptäcks något som avviker från det normala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda ut och avhjälpa situationen.

Vid sammanslagning av kalkongrupper eller när nya kalkoner tillförs gruppen ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem som kan uppstå till följd av omställningar i de sociala relationerna. Störning av rangordningen inom kalkongruppen ska undvikas. Kalkoner som är fientliga mot varandra eller som annars kan tänkas skada varandra ska hållas åtskilda.

De kalkoner som föds upp ska väljas så att deras välbefinnande kan tryggas ända till slutet av uppfödningen.

Onödigt buller ska undvikas i förvaringsutrymmen för kalkoner. När kalkoner fångas in och flyttas ska detta ske lugnt och särskild försiktighet ska iakttas vid hanteringen av dem. Innan kalkoner fångas in eller flyttas från förvaringsutrymmet ska hinder orsakade av anordningar och redskap som kan skada kalkonerna avlägsnas.

Kalkonerna ska lyftas och bäras en i sänder. Kalkonerna får inte lyftas eller bäras i ett ben eller hanteras så att kalkonens huvud hänger nedåt annat än för ett ögonblick när den lyfts eller flyttas.

Plötsliga förändringar i de dagliga skötselrutinerna ska undvikas.

Seminering av kalkoner får utföras endast med särskild försiktighet och endast av kompetenta personer. Kalkoner som semineras ska vara friska och ha god kondition.

Kalkonerna ska som kycklingar tillräckligt ofta och försiktigt vänjas vid sin skötare. Kycklingarna ska vänjas vid förvaringsutrymmet, förhållandena och skötselrutinerna.

Kalkonerna ska ha tillgång till tillräckligt med foder av lämplig näringssammansättning och ständig tillgång till dricksvatten.

Höjden på utfodrings- och vattningsanordningarna ska justeras allteftersom kalkonerna växer så att alla kalkoner kan äta och dricka utan svårighet. Dricksvattenkonsumtionen och vid behov även foderkonsumtionen ska kunna följas. Vid utfodrings- och vattningsplatserna ska det finnas tillräckligt med utrymme så att det inte uppstår onödig konkurrens om vatten eller foder.

Anordningar och redskap avsedda för utfodring och vattning av kalkoner ska hållas rena. Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet. Vid utfodringen ska plötsliga förändringar i fodrets sammansättning eller mängd undvikas.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurskyddskrav vid hållning av kalkoner (100/2002).