I denna förordning utfärdas bestämmelser som kompletterar lagen om kommunala pensioner (549/2003) när det gäller fastställande av de arvoden som ska beaktas som grund för kommunalveterinärers pension och bestämmande av sista pensionsanstalt som ska svara för utbetalning, givande av beslutssammanställning och övrig förvaltning i fråga om pensioner som hör till olika pensionssystem.

För fastställande av de arvoden som utökar pensionen för veterinärer i enlighet med 68 § 6 mom. i lagen om kommunala pensioner ska innehavaren av en kommunalveterinärstjänst på det sätt som kommunen bestämmer tillställa kommunen de nödvändiga uppgifterna om det sammanlagda beloppet av arvodena enligt 14 § 1 mom. i veterinärvårdslagen (685/1990).

Den slutlön som avses i 68 § 6 mom. i lagen om kommunala pensioner fås genom att den lägsta grundlönen adderas med en årsbunden andel på 10 procent av det personliga tillägget, som bestäms enligt den årsbundna andelen av den beräknade lönen för en legitimerad veterinär, samt ett årstillägg på 83,59 euro.

Kommunen ska fastställa det belopp som avses i 68 § 6 mom. i lagen om kommunala pensioner för följande kalenderår senast den 31 december föregående år. Om de arvoden till innehavaren av en veterinärtjänst vilka avses i 14 § 1 mom. i veterinärvårdslagen väsentligt förändras, kan kommunen före den 30 april följande år justera det belopp den fastställt före utgången av föregående år.

Om det vid de tidpunkter som avses i 1 mom. inte finns någon innehavare av kommunalveterinärstjänsten eller om tjänsten inrättas efter de avsedda tidpunkterna, fastställer kommunen beloppet genom att uppskatta beloppet av de arvoden som i tjänsten inflyter till kommunalveterinären och som ska beaktas när den pensionsgrundande lönen fastställs.

Hade för en anställd före pensionsfallet senast ordnats pensionsskydd samtidigt både enligt lagen om kommunala pensioner och enligt någon annan lag som avses i 103 § 1 mom. lagen om kommunala pensioner, är sista pensionsanstalt enligt 103 § lagen om kommunala pensioner den pensionsanstalt som har ordnat pensionsskyddet för det arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller den företagarverksamhet som först har börjat. Har de arbetsavtals- och tjänsteförhållanden eller den företagarverksamhet som avses ovan börjat samtidigt, är den kommunala pensionsanstalten sista pensionsanstalt. Den kommunala pensionsanstalten är sista pensionsanstalt också om återstående tid inte beaktas då invalidpension fastställs och arbetstagaren blivit arbetsoförmögen medan det kommunala anställningsförhållandet.

Om återstående tid beaktas när pensionen fastställs och arbetstagarens pensionsskydd vid utgången av året före pensionsfallsåret eller senast därförinnan hade ordnats samtidigt i en pensionsanstalt för den privata sektorn och i en pensionsanstalt för den offentliga sektorn, är den i 104 § 1 mom. i lagen om kommunala pensioner avsedda sista pensionsanstalten den pensionsanstalt som har ordnat arbetstagarens pensionsskydd för det arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller den företagarverksamhet som har inletts först. Om arbetstagaren likväl blir arbetsoförmögen medan ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande inom den offentliga sektorn pågår och den sista pensionsanstalten enligt det arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller den företagarverksamhet som inletts först skulle vara pensionsanstalten inom den privata sektorn eller någon annan pensionsanstalt inom den offentliga sektorn, avgör pensionsanstalten inom den privata sektorn och pensionsanstalten inom den offentliga sektorn pensionsärendet separat.

En pensionsanstalt inom den privata sektorn och en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn avgör pensionsärendet separat också i de fall då pensionen beräknas som invalidpension men beviljas som ålderspension med stöd av 32 § i lagen om kommunala pensioner och arbetstagarens pensionsskydd vid utgången av kalenderåret före pensionsfallsåret eller senast därförinnan hade ordnats enligt pensionslagarna för den privata sektorn.

Vid ansökan om deltidspension är den sista pensionsanstalten den pensionsanstalt som har ordnat pensionsskyddet för det arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller den företagarverksamhet från vilken arbetstagaren går i deltidspension.

Om deltidspension har betalats samtidigt såväl enligt lagen om kommunala pensioner som enligt en annan pensionslag som avses i 103 § 1 mom. i lagen om kommunala pensioner, är vid beviljandet av ålderspension eller arbetslöshetspension den sista pensionsanstalten den pensionsanstalt som har betalat deltidspension och i fråga om vilken den nya pension som skall beviljas börjar tidigare. Börjar ny pension samtidigt, är den kommunala pensionsanstalten sista pensionsanstalt.

Vid ansökan om familjepension är den i 103 § i lagen om kommunala pensioner avsedda sista pensionsanstalten den pensionsanstalt där förmånslåtarens eget pensionsärende i enlighet med 103 § och 104 § 1 mom. i lagen om kommunala pensioner samt 4 § i denna förordning hade behandlats om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag.

Har pensionsanstalten för den offentliga sektorn eller någon pensionsanstalt inom den privata sektorn till förmånslåtaren före hans eller hennes död betalat ålders-, invalid-, arbetslöshets- eller deltidspension eller generationsväxlingspension, avträdelseersättning eller avträdelsestöd enligt 103 § i lagen om kommunala pensioner, ska denna pensionsanstalt handlägga och avgöra också ansökan om familjepension efter honom eller henne och ha hand om de övriga uppgifter som åligger sista pensionsanstalten.

Har pensionsansökan riktats till en annan pensionsanstalt än den som är behörig enligt 103 § i lagen om kommunala pensioner eller enligt 4―6 § i denna förordning, ska ansökan överföras till den pensionsanstalt som är behörig. På samma sätt ska det förfaras, om pensionsansökan har sänts till en sådan pensionsanstalt, där det försäkrade arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet eller den försäkrade företagarverksamheten inte berättigar till pension.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2009. Förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Genom denna förordning upphävs inrikesministeriets förordning av den 24 juni 2003 om kommunala pensioner (665/2003) jämte ändringar.