I denna lag föreskrivs om statsborgen till kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner för lån som används för återbetalning av aravalån till staten.

Lån kan godkännas som borgenslån inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten.

Statskontoret beslutar om godkännande av ett lån som borgenslån. Ett lån som beviljats en låntagare kan godkännas som borgenslån, om Statskontoret bedömer att låntagaren har tillräckliga förutsättningar att återbetala lånet. Vid bedömningen av tillräckliga förutsättningar beaktas ägarens betalningsförmåga, yrkeskunskap och tidigare verksamhet, var objektet är beläget och andra motsvarande faktorer.

Som borgenslån godkänns inte ett lån som används för återbetalning av aravalån till staten i enlighet med 16 § 5 mom., 16 a § 3 mom. 3 punkten eller 17 § 2 mom. i aravabegränsningslagen (1190/1993).

Låntagaren ska använda borgenslånet till att i en post betala tillbaka hela det aravalån som ska återbetalas till staten.

Ett lån som godkänns som borgenslån får uppgå till högst det återstående kapitalet på det aravalån som ska återbetalas. Om flera aravalån återbetalas med samma borgenslån, får borgenslånet uppgå till högst det sammanräknade kapitalet på aravalånen. Statsborgen omfattar hela det lån som beviljas.

Lånevillkoren, räntan och övriga kostnader som lånebeviljaren tar ut för ett lån som godkänns som borgenslån ska vara skäliga jämfört med lånevillkoren, räntan och övriga kostnader för lån som allmänt beviljas för motsvarande ändamål.

Endast lån i euro kan godkännas som borgenslån.

Ett borgenslån ska ha en av Statskontoret godkänd inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än låntagarens andra lån eller någon annan av Statskontoret godkänd säkerhet, om inte låntagaren är en kommun eller en samkommun. För att säkerheter ska kunna användas på nytt med bättre förmånsrätt än för borgenslånet krävs Statskontorets tillstånd.

Ett objekt för vilket borgenslån beviljats ska vara tillräckligt försäkrat.

I samband med att lånet lyfts tar lånebeviljaren för statens räkning ut en borgensavgift av låntagaren. Borgensavgiften är 0,5 procent av det beviljade borgenslånets kapital.

Borgensavgiften betalas till Statskontoret, som intäktsför den i statens bostadsfond.

Borgenstiden är högst tio år utöver den återstående lånetiden för det aravalån som ska återbetalas. Lånetiden för aravalån som amorteras i form av annuiteter och som inte har en fast lånetid uppgår till 40 år från det att aravalånet eller dess första post lyftes.

Om flera aravalån återbetalas med ett borgenslån, fastställs borgenstiden enligt det aravalån vars återstående kapital är störst.

Om låntagaren under borgenstiden enligt 1 mom. återbetalar borgenslånet med ett nytt lån, kan Statskontoret godkänna även det nya lånet som borgenslån, om det uppfyller villkoren enligt 5 §. Borgenstiden kvarstår då i enlighet med 1 mom.

Om det objekt för vilket borgenslån beviljats övergår till en annan ägare under borgenstiden, förblir borgen i kraft endast om Statskontoret godkänner den nya ägaren i enlighet med 3 § 1 mom. och den nya ägaren övertar ansvaret för borgenslånet och alla låntagarens skyldigheter som enligt denna lag hänför sig till det.

Ett hyreshus eller en hyresbostad för vars byggande, anskaffning eller ombyggnad det aravalån som ska återbetalas har beviljats ska under borgenstiden användas som hyresbostad även efter det att begränsningstiden enligt 3 § i aravabegränsningslagen har löpt ut.

Statskontoret betalar av statens medel borgensersättning enligt 10 § till lånebeviljaren, när lånebeviljarens slutliga förlust har klarlagts efter det att gäldenärens och en eventuell annan borgensmans insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Försäljning av säkerhet förutsätts inte om gäldenären vid ett saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993) får behålla den egendom som utgör säkerhet.

Om lånebeviljaren, efter det att borgensersättning har betalats, lyckas driva in sådana amorteringar, räntor eller andra avgifter som låntagaren inte har betalat, ska lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till Statskontoret. Statskontoret intäktsför medlen i statens bostadsfond.

Om lånebeviljaren inte har iakttagit lag eller god bank- och indrivningssed vid beviljandet av borgenslånet eller skötseln av borgenslånet eller dess säkerheter och förfarandet har kränkt borgensmannens fördel, kan Statskontoret besluta att borgensersättningen delvis lämnas obetald. Om lånebeviljarens försummelse har varit grov kan borgensersättningen helt lämnas obetald.

Statskontoret har, om inte något annat följer av 2 mom. eller någon annan lag, rätt att hos låntagaren återkräva borgensersättning som betalats till lånebeviljaren jämte dröjsmålsränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen. Dröjsmålsräntan räknas från den tidpunkt då borgensersättningen har betalats till lånebeviljaren.

Statskontoret kan på ansökan av låntagaren besluta att borgensersättning som betalats till lånebeviljaren helt eller delvis inte återkrävs, om återkrav är oskäligt med beaktande av låntagarens övriga åtaganden eller de orsaker som lett till att borgensansvaret realiserats.

Statskontoret ska intäktsföra borgensersättningen jämte ränta i statens bostadsfond.

Statskontoret övervakar att lånebeviljaren och låntagaren handlar i enlighet med denna lag. Statskontoret och lånebeviljaren ska se till att lånebeloppet används till betalning av det aravalån som ska återbetalas.

Lånebeviljaren ska underrätta Statskontoret, i enlighet med de anvisningar som det meddelat, om lån, lånevillkoren och eventuella ändringar i dem, återbetalning av borgenslån samt om låntagarens dröjsmål med betalningen och indrivningsåtgärder som detta orsakar.

Lånebeviljaren och låntagaren är utan hinder av tystnadsplikten skyldiga att lämna Statskontoret de uppgifter som det anser vara nödvändiga för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

För att borgen enligt denna lag ska vara i kraft krävs att lånebeviljaren sköter borgenslånet och säkerheterna för lånet i enlighet med denna lag samt med iakttagande av god bank- och indrivningssed.

Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen, om egendom som utgör säkerhet för borgenslånet förvandlas till pengar vid exekutiv auktion eller konkursförfarande. Ackord eller andra därmed jämförbara arrangemang eller frivilligt förvandlande till pengar av egendom som utgör säkerhet för borgenslånet får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet av lånet, göras endast med Statskontorets samtycke.

Påföljdsavgiften är en procent av det beviljade borgenslånets storlek enligt 4 §, justerad med byggnadskostnadsindex. Påföljdsavgift tas ut för varje sådan kalendermånad under vilken låntagaren har handlat enligt 1 mom. eller inte har rättat felaktiga eller vilseledande uppgifter som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten. Statskontoret kan sänka påföljdsavgiften, om den annars skulle bli oskälig.

Statskontoret ska påföra påföljdsavgiften inom två år från det att det fått kännedom om handlande som avses i 1 mom., dock senast 20 år efter det att det felaktiga agerandet avslutats. Påföljdsavgiften betalas till Statskontoret som intäktsför den i statens bostadsfond.

Statskontoret får påföra en ny ägare som avses i 8 § 4 mom. en påföljdsavgift för en tidigare ägares handlande enligt 1 mom. endast om den nya ägaren vid överlåtelsetidpunkten känt till eller borde ha känt till handlandet.

Rättelse i ett beslut som Statskontoret har fattat med stöd av denna lag får sökas skriftligen inom 14 dagar från delfåendet. Rättelseyrkandet ska lämnas till Statskontoret, som ska behandla det i brådskande ordning.

I ett beslut som Statskontoret fattat med anledning av ett rättelseyrkande får ändring inte sökas genom besvär, då beslutet gäller ett beslut som Statskontoret fattat med stöd av 3 § 1 mom. I andra beslut som Statskontoret fattat med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

I förvaltningsdomstolens beslut som gäller fastställande av påföljdsavgift eller försummelse att betala borgensersättning får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. I övrigt får ändring i förvaltningsdomstolens beslut sökas genom besvär, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan, godkännande, tillsyn och lämnande av uppgifter vad gäller borgenslån samt om uttag av påföljdsavgift utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.