I denna lag föreskrivs om frivilligt försvar som ordnas under myndigheternas tillsyn och styrning i syfte att utveckla medborgarnas och myndigheternas förutsättningar att delta när det gäller att stödja samhället i allvarliga störningssituationer och vid undantagsförhållanden. Lagen syftar också till att främja förvarsförmågan.

Med militär utbildning avses i denna lag utvecklande av de militära färdigheterna med användning av försvarsmaktens vapen, ammunition eller explosiva varor samt utvecklande av samverkan inom truppen med tanke på agerande i krig eller vid andra väpnade konflikter.

Med utbildning som främjar den militära förmågan avses i denna lag annan frivillig försvarsutbildning.

Till försvarsministeriets ansvarsområde hör det frivilliga försvaret samt samordningen av de olika förvaltningsområdenas funktioner för det frivilliga försvaret.

Det hör till försvarsministeriet att styra och utöva tillsyn över den frivilliga militära utbildningen.

Försvarsmaktens huvudstab skall leda de militära uppgifter som hör till den frivilliga försvarsutbildningen samt styra, stödja och övervaka den övriga verksamheten.

Gränsbevakningsväsendet kan delta i främjandet av det frivilliga försvaret.

För samordning, styrning och utvecklande av det frivilliga försvaret bistås försvarsministeriet av delegationen för frivilligt försvar, som finns i anslutning till ministeriet.

Statsrådet förordnar delegationens ordförande och vice ordförande samt övriga medlemmar, och för var och en av dem en personlig suppleant, för en tid som motsvarar riksdagens mandattid. I fråga om sammansättningen av delegationen skall de rådande parlamentariska styrkeförhållandena i riksdagen beaktas.

Delegationen kan kalla permanenta sakkunniga samt tillsätta regionala delegationer och delegationer för särskilda verksamhetsområden. Bestämmelser om uppgifterna för och sammansättningen av delegationen, de regionala delegationerna och delegationerna för särskilda verksamhetsområden samt om anordnandet av verksamheten utfärdas genom förordning av statsrådet.

De myndigheter och sammanslutningar som deltar i det frivilliga försvaret samarbetar med försvarsministeriet. Myndigheterna och sammanslutningarna kan ingå avtal om villkoren för och tillvägagångssätten vid samarbetet.

Försvarsutbildningsföreningen är en offentligrättslig förening som är riksomfattande samarbetsorganisation för den frivilliga försvarsutbildningen.

Försvarsutbildningsföreningens syfte är att främja försvaret genom utbildning, information och upplysning. Föreningen kan också ha enheter på regional och lokal nivå.

I fråga om Försvarsutbildningsföreningens behörighet att förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt att kära och svara gäller vad som i 6 § 1 mom. i föreningslagen (503/1989) bestäms om registrerade föreningar.

Utöver sina ovan angivna uppgifter kan föreningen ordna utbildning som gäller säkerhetsfrågor och förberedelser samt ledarskapsutbildning och utbildning för utbildare samt ta initiativ och också annars verka till fromma för försvaret enligt vad som bestäms i föreningens stadgar.

Försvarsutbildningsföreningens möte kan som medlem anta en riksomfattande förening vars verksamhetsområde eller uppgifter omfattar eller har nära samband med främjandet av försvaret.

Försvarsutbildningsföreningens organ är föreningens möte och styrelse. Försvarsutbildningsföreningen har en verksamhetsledare.

Föreningens styrelse består av en ordförande, en vice ordförande och sju andra medlemmar. Statsrådets allmänna sammanträde förordnar ordföranden och fyra medlemmar. Föreningens möte väljer vice ordföranden och de övriga medlemmarna på framställning av föreningens medlemsorganisationer. För varje medlem förordnas eller väljs en personlig suppleant. Ordföranden, vice ordföranden och de övriga medlemmarna förordnas eller väljs för två kalenderår i sänder så att samma person kan höra till styrelsen utan avbrott under högst två mandatperioder.

Föreningen har en centralbyrå. Dessutom kan den ha distriktsbyråer samt utbildnings- och stödenheter.

Bestämmelser om föreningsmötets och styrelsens uppgifter kan dessutom ingå i stadgarna.

I statsbudgeten tas årligen in ett anslag inom vars ram Försvarsutbildningsföreningen beviljas statsunderstöd för omkostnader som föranleds av de offentliga förvaltningsuppgifter föreningen har enligt 7 § 1 mom. Statsunderstöd beviljas inte för omkostnader som föranleds av militär utbildning som beställs av försvarsmakten. Statsunderstödsmedlen skall hållas separat från medlen för föreningens övriga verksamhet.

På statsunderstöd som beviljas Försvarsutbildningsföreningen tillämpas statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet är försvarsministeriet.

För finansieringen av Försvarsutbildningsföreningens utbildningsverksamhet används inkomster från avgifter för prestationer och från eventuella medlemsavgifter samt övriga medel som anvisats för detta ändamål.

Försvarsutbildningsföreningen kan ta ut avgifter för sina prestationer. I fråga om de allmänna grunderna för när prestationerna skall vara avgiftsbelagda och för avgifternas storlek iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Utöver vad som förskrivs i 39 § i föreningslagen skall medlemmar av Försvarsutbildningsföreningens styrelse samt föreningens funktionärer och arbetstagare ersätta skada som åsamkats Försvarsutbildningsföreningen, dess medlemmar eller andra genom överträdelse av denna lag eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

I fråga om Försvarsutbildningsföreningens styrelsemedlemmar, funktionärer och arbetstagare gäller i övrigt vad som i 4 kap. i skadeståndslagen (412/1974) föreskrivs om arbetstagares skadeståndsansvar.

Vid skötseln av Försvarsutbildningsföreningens offentliga förvaltningsuppgifter skall förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och arkivlagen (831/1994) iakttas.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på medlemmarna i Försvarsutbildningsföreningens styrelse samt föreningens funktionärer och arbetstagare när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter som enligt denna lag ålagts Försvarsutbildningsföreningen.

För Försvarsutbildningsföreningen gäller dessutom i tillämpliga delar 6 § 2 mom., 8, 9, 11―17, 20, 22 och 24 §, 25 § 2 mom., 26―34 § och 35 § 1 och 2 mom., 36, 37 samt 39 § i föreningslagen.

På Försvarsutbildningsföreningens bokföring och revision tillämpas bokföringslagen (1336/1997).

För granskning av Försvarsutbildningsföreningens förvaltning och räkenskaper skall Försvarsutbildningsföreningen ha två revisorer, som är antingen av Centralhandelskammaren godkända revisorer (CGR) eller revisionssammanslutningar eller revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR). Av revisorerna väljs en av föreningens möte och en förordnas av försvarsministeriet. För båda revisorerna väljs eller förordnas också en revisorssuppleant. På revisionen av Försvarsutbildningsföreningen tillämpas dessutom revisionslagen (936/1994).

Försvarsministeriet styr och övervakar Försvarsutbildningsföreningens ekonomiska verksamhet.

Försvarsutbildningsföreningen utarbetar en verksamhets- och ekonomiplan till stöd för resultaten av den verksamhet som finansieras med statsunderstöd samt en beskrivning av effekterna av de överföringsutgifter som beviljats föreningen och av resultaten av den verksamhet som finansierats med dessa utgifter.

Försvarsutbildningsföreningen står till den del det gäller de uppgifter som fastställs för den i 7 § 1 mom. under tillsyn och granskning av de organ som allmänt svarar för tillsynen och granskningen av statsfinanserna.

Försvarsmakten kan ge frivilliga personer som fyllt 18 år militär utbildning genom att ordna övningar eller förvärva tjänster från Försvarsutbildningsföreningen enligt vad som avtalas särskilt. Det hör dock uteslutande till försvarsmakten att ordna militär utbildning, träning för operationer och stridsskjutningar för trupphelheter som är större än en grundenhet. Med grundenhet avses en trupp som är högst lika stor som ett kompani.

Frivillig militär utbildning skall ordnas på övningsområden som försvarsmaken förfogar över.

Närmare bestämmelser om hur den militära utbildningen skall ordnas i praktiken kan utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

Värnpliktiga som hör till reserven och kvinnor som har fullgjort frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) kan förutom i repetitionsövningar och extra tjänstgöring som avses i värnpliktslagen (452/1950) också delta i frivilliga övningar som ordnas av försvarsmakten. På dem tillämpas under tjänstgöringen de bestämmelser på andra ställen i lag vilka gäller militärpersoner.

Vid de frivilliga övningarna upprätthålls den militära kunskap och förmåga som inhämtats under beväringstjänsten, utbildas värnpliktiga för mera krävande uppgifter, instrueras de värnpliktiga om de förändringar som skett inom det militära försvaret samt övas trupphelheterna i de sammansättningar som har planerats för dem.

Vid gränsbevakningsväsendet kan ordnas frivilliga övningar som avses i 2 mom. Det som i denna lag bestäms om försvarsmakten gäller i tillämpliga delar också gränsbevakningsväsendet.

Kvinnor som har fyllt 18 men inte 60 år och som i fråga om sin hälsa och sina övriga personliga egenskaper är lämpliga för uppgiften kan delta i försvarsmaktens frivilliga övningar som avses i 18 §. På motsvarande sätt kan män som har fyllt 18 men inte 60 år och som i fråga om sin hälsa och sina övriga personliga egenskaper är lämpliga för uppgiften delta i försvarsmaktens frivilliga övningar även om de inte har fullgjort beväringstjänsten eller inte längre hör till reserven.

De som avses i 1 mom. sköter vid övningarna uppgifter som kräver specialkunnande samt underhålls-, hälsovårds-, signalerings-, utbildnings- och byråuppgifter samt andra motsvarande uppgifter som stöder det militära försvaret.

Försvarsutbildningsföreningen ordnar militär utbildning som försvarsmakten beställer. Utbildning i vilken används försvarsmaktens vapen, ammunition eller explosiva varor skall ordnas under ledning av personal inom försvarsmakten och med iakttagande av gällande reglementen, säkerhetsbestämmelser och andra stående order inom försvarsmakten.

Dessutom kan Försvarsutbildningsföreningen ge personer över 18 år utbildning som främjar den militära förmågan.

Försvarsutbildningsföreningen kan med sina medlemsorganisationer komma överens om ordnande av annan utbildning.

Endast personer som hör till försvarsmaktens personal eller personer som försvarsmakten har godkänt som utbildare har rätt att vara utbildare och leda skolskjutningar. Försvarsmakten kan godkänna personer som har ledar- eller utbildarutbildning från försvarsmakten eller Försvarsutbildningsföreningen samt i praktiken visad kompetens att ordna skjutningar inom försvarsmakten och som i övrigt anses vara lämpliga för uppgiften att vara utbildare och ledare för skolskjutningar vid utbildningsdagar som avses i 20 § 1 mom. Samtidigt kan de beviljas tillstånd att vid övningarna använda stridsmateriel som tillhör försvarsmakten. Till den typen av stridsmateriel hör automatvapen, minor, rekylfria pansarvärnsvapen och andra liknande lätta vapen. Militär utbildning och skolskjutningar med försvarsmaktens vapen skall under alla omständigheter genomföras under militärmyndigheternas ledning och tillsyn.

Försvarsutbildningsföreningen skall årligen till den militärmyndighet som saken gäller anmäla utbildning enligt 20 § som föreningen ordnar samt medlemsorganisationernas motsvarande utbildningsverksamhet enligt vad som avtalas i den utbildningsplan som skall utarbetas. Försvarsmakten har rätt att för fullgörande av uppgifterna enligt denna lag få information av de ovan nämnda föreningarna om deras utbildningsverksamhet.

Informationsplikten gäller inte sedvanlig tävlings-, sport- eller upplysningsverksamhet, inte heller utbildning och träning som hänför sig till organisationernas interna ärenden.

Personer som avgett förbindelse enligt 6 kap. i denna lag kan av försvarsmakten användas för räddningsuppgifter som avses i lagen om försvarsmakten (551/2007) samt för handräckning till polisen enligt lagen om försvarsmaktens handräckning till polisen (781/1980).

Chef för handräckningsavdelningen är en person som tjänstgör i en militär tjänst vid försvarsmakten.

Personer som har avgett förbindelse får dock inte anlitas för uppgifter som avses i 4 § i lagen om försvarsmaktens handräckning till polisen.

Bestämmelserna i 45 kap. 1 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten samt 2―8 § i strafflagen (39/1889) tillämpas på personer som deltar i handräckningsuppgifter. De omfattas av bestämmelserna från och med att handräckningen börjar fram till dess att uppgiften avslutas.

Bestämmelser om användningen av frivilliga personer och organisationer för uppgifter inom räddningsväsendet och sjöräddningstjänsten samt för att bistå polisen finns i 7 § i räddningslagen (468/2003), 6 § i sjöräddningslagen (1145/2001) och 45 a § i polislagen (493/1995).

Försvarsutbildningsföreningen och dess medlemsorganisationer kan på det sätt som anges i deras stadgar ordna möten för upplysning om säkerhetsfrågor och sörja för motionsutbildning samt ge annan behövlig förberedelse- och ledarskapsutbildning på det egna verksamhetsområdet.

De frivilliga försvarsorganisationerna upprätthåller försvarsviljan och försvarsförmågan samt veterantraditionerna.

Försvarsmakten och de övriga myndigheter som saken gäller kan med Försvarsutbildningsföreningen och dess medlemsorganisationer komma överens om den förberedelseverksamhet som riktas till organisationernas medlemmar. I samband med det kan organisationernas medlemmar vid behov tillkallas för att bistå myndigheterna i dessa uppgifter.

Statsrådets allmänna sammanträde kan besluta att försvarsmakten till extra tjänstgöring enligt värnpliktslagen och tjänstgöring under mobilisering kan förordna också sådana i 19 § avsedda personer som frivilligt har skaffat sig utbildning eller via sitt yrke förvärvat specialkunnande för en uppgift vid undantagsförhållanden och som har avgett förbindelse till försvarsmakten enligt 28 §, även om de inte har fullgjort beväringstjänsten eller militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Försvarsutbildningsföreningen fortsätter sin verksamhet vid undantagsförhållanden som avses i 2 § i beredskapslagen (1080/1991).

En finsk medborgare kan till försvarsmakten avge en skriftlig förbindelse om att han eller hon deltar i försvarsmaktens frivilliga övningar och i utbildning som försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen samt i uppgifter som avses i 23 och 27 § för viss tid, dock för minst två och högst sex år i sänder. Den som förbinder sig till Försvarsutbildningsföreningens utbildnings- och stöduppgifter samt till en uppgift i en medlemsorganisation i Försvarsutbildningsföreningen avger förbindelsen till Försvarsutbildningsföreningen. Den som avger en förbindelse skall vara minst 18 år. Personer som är högst 60 år får avge förbindelse för uppgifter inom försvarsmakten.

Personer som önskar avge förbindelse enligt 1 mom. kan anmäla sig antingen till försvarsmakten eller till Försvarsutbildningsföreningen, som skall underrätta försvarsmakten om dessa personer.

Tjänstgöringsskyldigheten för frivilliga gäller endast verksamhet på finskt territorium. För förordnande till handräckningsuppgifter utanför Finlands gränser krävs det samtycke av den som förordnandet gäller.

Försvarsmakten eller Försvarsutbildningensföreningen godkänner enligt prövning förbindelser som avses i 28 § 1 mom. Närmare bestämmelser om förbindelsens innehåll och lämnandet av förbindelsen utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

Försvarsmakten kan granska hälsotillståndet hos en person som avgett förbindelse eller fastställa tjänstedugligheten så som anges i värnpliktslagen. En person som avgett förbindelse skall för fastställandet av tjänstedugligheten lämna försvarsmakten behövliga uppgifter om sitt hälsotillstånd.

Försvarsmaktens eller Försvarsutbildningsföreningens beslut om att avslå en förbindelse skall motiveras. I ett beslut som gäller godkännande eller avslående av en förbindelse får ändring inte sökas genom besvär.

Den som avgett en förbindelse som avses i 29 § 1 mom. har rätt att återkalla förbindelsen. Återkallelsen träder i kraft en månad efter meddelandet om återkallelse. En förbindelse får dock inte återkallas under undantagsförhållanden som avses i 2 § i beredskapslagen.

Den som godkänt en förbindelse kan återkalla sitt beslut om godkännande, om personen i fråga klart inte har uppfyllt sina förpliktelser eller bryter mot dem på ett väsentligt sätt eller visar sig sakna viktiga förutsättningar som krävs för deltagande i verksamheten.

I ett beslut om återkallelse av ett beslut om godkännande av en förbindelse får ändring sökas genom besvär enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Den som har avgett en förbindelse som försvarsmakten har godkänt kan av försvarsmakten reserveras för eller placeras i uppgifter enligt försvarsmaktens krigstida sammansättning. Dessutom kan försvarsmakten reservera och placera personer som föreslås av och deltar i verksamheten vid Försvarsutbildningsföreningen och dess medlemsorganisationer i sådana uppgifter vid undantagsförhållanden som lämpar sig för dem.

En förbindelse som gäller sådan frivilligverksamhet som avses i denna lag utgör inte hinder för reservering av en person för uppgifter som avses på något annat ställe i lag.

Den som avgett en förbindelse som försvarsmakten har godkänt är skyldig att hörsamma militärmyndighetens kallelse till utbildning och andra motsvarande förordnanden, om det inte finns laga förhinder. Om övningen äger rum under arbetstid, skall arbetsgivarens skriftliga samtycke vid behov företes.

Den som har avgett en förbindelse som försvarsmakten har godkänt skall utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt och utan dröjsmål samt iaktta de anvisningar och föreskrifter som hör samman med uppdraget. Personen i fråga skall också uppträda på det sätt som uppgifterna förutsätter.

Den som har avgett en förbindelse som försvarsmakten har godkänt får inte utnyttja eller olovligen röja omständigheter som han eller hon fått kännedom om vid skötseln av en uppgift som avses i denna lag och som enligt lag skall hållas hemliga.

Försvarsmakten kan för verksamhet som avses i denna lag anförtro personlig utrustning åt en person som avgett en förbindelse som försvarsmakten godkänt, dock inte försvarsmaktens vapen, ammunition eller explosiva varor. Den som anförtrotts utrustningen skall förvara den omsorgsfullt och återlämna den när förbindelsetiden har gått ut.

Den som anförtrotts utrustning är skyldig att ersätta skada som åsamkats utrustningen, om han eller hon inte har förvarat eller använt utrustningen med iakttagande av sådan omsorg som skäligen kan krävas med beaktande av omständigheterna.

Frivillig försvarsutbildning som ges eller beställs av myndigheterna är avgiftsfri för deltagarna.

Närmare bestämmelser om dagpenningens belopp och utbetalningsförfarandet samt om ersättningen för resekostnader utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

Försvarsutbildningsföreningen skall i övrigt sörja för att de som deltar i utbildning eller övningen som föreningen ordnar har tillräckligt försäkringsskydd.

Beloppet av en i 34 § avsedd förmån som betalats utan grund kan återkrävas. Av dagpenning får inte återkrävas mer än vad som enligt lag får utmätas från lön.

När återkrav inleds skall grunden för återkravet och det belopp som återkrävs meddelas den som saken gäller.

Den myndighet som utbetalat förmånen skall anhängiggöra återkravet inom tre år efter utgången av det kalenderår under vilket beloppet har utbetalats. Om denna tid inte iakttas har rätten till återkrav gått förlorad.

För skada som har uppstått i samband med försvarsmaktens frivilliga övningar, skjutningar som försvarsmakten övervakar, utbildning som försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen och uppgifter som avses i 23 eller 27 § svarar staten i enlighet med skadeståndslagen.

I fråga om skadeståndsansvaret för personer som deltar i utbildning och annan verksamhet enligt 1 mom. tillämpas bestämmelserna om värnpliktigas skadeståndsansvar i 4 kap. i skadeståndslagen.

Deltagandet i frivillig utbildning, handräckning eller biståndsuppgifter kan beaktas när befordringar och motsvarande motivationssystem övervägs. Närmare föreskrifter om motivationssystemet för frivilliga kan utfärdas av huvudstaben.

Uppgifter om personer som på det sätt som anges i 28 § 2 mom. anmäler sig hos försvarsmakten och avger en sådan förbindelse som avses i 28 § 1 mom. och som gäller deltagande i försvarsmaktens frivilliga övningar och i utbildning som försvarsmakten beställer av Försvarsutbildningsföreningen samt i uppgifter som avses i 23 och 27 § införs i det värnpliktsregister som avses i 9 a kap. i värnpliktslagen. Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas på registreringen bestämmelserna i 9 a kap. i värnpliktslagen.

Uppgifterna om förbindelsen avförs ur registret senast ett år efter att personen i fråga inte längre hör till reserven eller lantvärnet. Uppgifterna om en i 19 § avsedd persons förbindelse avförs ur registret senast ett år efter det att förbindelsetiden har gått ut.

Försvarsutbildningsföreningen för ett personregister över dem som avgett förbindelse för en uppgift i föreningen samt dem som deltagit i utbildning. I registret får för skötseln av uppgifter som avses i 7, 27 och 28 § såsom basuppgifter om en person registreras personens fullständiga namn, personbeteckning, kön, modersmål, medborgarskap, yrke, utbildning, deltagande i utbildning eller annan verksamhet ordnad av Försvarsutbildningsföreningen, familjerättsliga ställning, uppgifter om vårdnad om minderåriga, hemkommun, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation, militära grad, vapenslag, utbildningsgren, uppgifter om gällande tillstånd och rättigheter, körkort, specialkunnande, fritidsintressen av relevans för verksamheten, uppgifter om tillgänglighet, medlemskap i försvarsorganisationer och utmärkelser.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på behandlingen av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Uppgiften om en förbindelse avförs ur registret senast ett år efter det att förbindelsetiden har gått ut.

Närmare bestämmelser om innehållet i de uppgiftskategorier som avses i 1 mom. och om registerföringen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Försvarsutbildningsföreningen har rätt att utöver det som bestäms i någon annan lag, utan hinder av bestämmelserna om sekretess, få basuppgifter om värnpliktiga från värnpliktsregistret för ordnande av frivillig försvarsutbildning.

Utöver det som bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet kan till försvarsmakten och räddningsmyndigheterna, utan hinder av bestämmelserna om sekretess, ur Försvarsutbildningsföreningens register lämnas ut basuppgifter om dem som deltar i det frivilliga försvaret samt uppgifter om deras placering med tanke på bedömning av lämpligheten för placeringen i en uppgift under undantagsförhållanden.

De registeransvariga för i 1 och 2 mom. avsedda register har rätt att av varandra få uppgifter genom teknisk anslutning avgiftsfritt eller mot ett vederlag som baserar sig på kostnaderna för framtagning av uppgifterna enligt vad som avtalas om saken med den registeransvarige i fråga. Innan uppgifter lämnas ut till registret genom teknisk anslutning skall för den registeransvarige läggas fram en utredning om att uppgifterna är skyddade på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen.

Huvudstaben skall årligen lämna försvarsministeriet och den i 4 § avsedda delegationen för frivilligt försvar en berättelse om den frivilliga utbildningen och användningen av frivilliga i handräckningsuppgifter enligt denna lag. Huvudstaben har för detta ändamål rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna av Försvarsutbildningsföreningen få uppgifter som behövs för övervakningen.