Syftet med denna lag är att främja virkesproduktionen och användningen av energived samt att skydda skogarnas biologiska mångfald.

I denna lag avsedd finansiering kan inom ramen för det anslag som årligen anvisas i statsbudgeten endast riktas till de skogar som omfattas av det tillämpningsområde som anges i 2 § i skogslagen (1093/1996) eller de enskilda naturskyddsområden vars fridlysningsbestämmelser tillåter den finansierade verksamheten. Finansieringen beviljas i form av stöd.

På stöd som avses i denna lag tillämpas dessutom i tillämpliga delar statsunderstödslagen (688/2001). På stöd som avses i denna lag tillämpas emellertid inte 7 § 1 mom. 3 punkten eller 13 § 3 och 4 mom. i statsunderstödslagen.

Jord- och skogsbruksministeriet är statsbidragsmyndighet i fråga om stöd för försöks- och utredningsverksamhet. I fråga om övriga stöd som avses i denna lag är skogscentralen statsbidragsmyndighet. När det gäller beslut om återkrav av stöd som beviljats av skogscentralen samt om hävning och uppsägning av miljöstödsavtal är dock Landsbygdsverket statsbidragsmyndighet.

På upphandling som finansieras med stöd som avses i denna lag tillämpas bestämmelserna om offentlig upphandling till den del upphandlingen hör till tillämpningsområdet för dessa bestämmelser. Om bestämmelserna om offentlig upphandling inte kan tillämpas på upphandlingen av den orsaken att upphandlingens värde understiger det nationella tröskelvärdet, skall stödtagaren på annat sätt se till att upphandlingen blir så fördelaktig som möjligt.

Enskilda markägare kan beviljas stöd. För uttag och flisning av energived, projekt för vård av skogsnaturen och bekämpning av rotticka kan även företag eller yrkesutövare beviljas stöd, om stödet främjar vården och användningen av enskilda markägares skogar.

Vid tillämpningen av denna lag avses med enskilda markägare fysiska personer. Som enskilda markägare anses också företag, sammanslutningar och dödsbon vars bolagsmän, medlemmar eller delägare endast består av fysiska personer. Företagets eller sammanslutningens huvudsakliga syfte skall då vara att bedriva gårds- eller skogsbruk. Som enskild markägare anses också en stiftelse vars verksamhet till största delen utgörs av gårds- eller skogsbruk.

Med enskilda markägare avses också sådana delägarlag för samfällda skogar och sådana delägarlag för i lagen om samfälligheter (758/1989) avsedda samfälligheter av vilkas andelar minst hälften ägs av fysiska personer.

Vad som i 1―3 mom. bestäms om enskilda markägare tillämpas i fråga om stöd också på dem som innehar arrenderätt, nyttjanderätt som baserar sig på testamente, efterlevande makes besittningsrätt, pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet som härrör från en i 1 mom. avsedd markägare, förutsatt att innehavaren av rätten är en fysisk person.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet bestäms närmare om de förutsättningar som enligt denna paragraf gäller för sökanden.

De arbeten som stöds skall vara ändamålsenliga både med tanke på ekonomin och bevarandet av skogarnas biologiska mångfald. Arbetena skall i den mån det är möjligt koncentreras så att de kan genomföras på det sätt som är mest förmånligt i ekonomiskt avseende. Arbetena skall utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen.

Stödet får inte användas för ett arbete eller en åtgärd som enligt lag åligger markägaren. Stödet får dock användas som miljöstöd och för åtgärder som behövs för åstadkommande av återväxt efter en förnyelseavverkning i skog som är virkesfattig eller där trädbeståndet är av ringa värde.

Det arbete eller de åtgärder som stöds skall överensstämma med vad som bestäms i andra lagar. Stödet får inte användas för ett arbete eller en åtgärd som har föranletts av verksamhet som konstaterats vara lagstridig. Arbetet får inte medföra sådana olägenheter för den övriga miljön som rimligen kan undvikas.

Stödet kan lämnas obeviljat om de uppgifter som angivits i ansökningshandlingarna har varit bristfälliga, vilseledande eller felaktiga.

De arbeten som avses i denna lag kan utföras som eget arbete eller av en utomstående aktör.

Om markägaren är en fysisk person anses som eget arbete sådant arbete som utförs av markägaren själv eller av hans eller hennes make eller barn som bor i samma hushåll. Om markägaren är ett företag, en sammanslutning eller ett dödsbo anses som eget arbete sådant arbete som utförs av företagets, sammanslutningens eller dödsboets bolagsmän, medlemmar eller delägare. Dessutom anses arbete som utförts utan vederlag alltid som eget arbete.

Som samprojekt anses projekt som genomförs på åtminstone två olika fastigheters område, förutsatt att fastigheterna inte tillhör samma markägare. Som samprojekt anses också ett projekt som gäller byggande av en skogsväg och vård av en torvskog och som genomförs av en enda samfälld skog.

För stöd som beviljas för skogsförnyelse, vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog, byggande av skogsvägar och projekt för vård av skogsnaturen förutsätts en plan som godkänts av skogscentralen. För andra stöd som avses i 2 och 3 kap. samt stöd för bekämpning av rotticka förutsätts en verkställighetsutredning som godkänts av skogscentralen.

Den som utarbetar planen och verkställighetsutredningen skall ha tillräcklig sakkunskap i förhållande till typen och omfattningen av den åtgärd som skall stödjas. För att planen skall kunna godkännas krävs det att åtgärderna inte har inletts, med undantag för vägar på dikesrenar som planerats i samband med vård av torvmarksskog. Efter det att de åtgärder som nämns i planen har slutförts skall en verkställighetsanmälan lämnas till skogscentralen.

Planen, verkställighetsutredningen och verkställighetsanmälan kan uppgöras som eget arbete enligt 6 §. Stöd kan beviljas endast för kostnader som föranleds av utarbetandet av en plan samt av utarbetandet av en verkställighetsutredning som inte utförts som sådant eget arbete som avses i 6 §.

Bestämmelser om krav på innehållet i planen och verkställighetsutredningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Med undantag av de stöd som avses i 4 och 5 kap. kan stödbeloppen differentieras regionalt på grundval av skogsbruksförhållandena och administrativa gränser samt beroende på om det är fråga om eget arbete, arbete som utförs av utomstående eller samprojekt. Bestämmelser om stödbeloppen och grunderna för fastställandet av stöden utfärdas genom förordning av statsrådet. Miljöstödet består av ersättning för avverkningsvärdet och annan ersättning. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs om det medelrotpris per kubikmeter virke som skall användas vid beräkning av skogens avverkningsvärde.

Miljöstöd beviljas inte om det belopp som kan beviljas per avtal är mindre än 500 euro.

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar årligen om allokeringen av medel för åtgärder enligt denna lag och ställer medlen till skogscentralens förfogande mot redovisning. Beslutet skall innehålla en plan över anslagsanvändningen. Vid utarbetandet skall förhållandena i landets olika delar och de regionala målprogram för skogsbruket som avses i 4 § i skogslagen beaktas.

Beviljande av stöd förutsätter att objektet, som kan vara fördelat på flera områden, uppfyller kraven gällande minimiareal, förnyelseyta och de trädslag som skall användas vid skogsförnyelsen och att arbetet, beroende på vilken förnyelsemetod det är fråga om, uppfyller kraven gällande antingen plantmängder eller såddpunkter och frömängder samt kraven gällande behandlingen av markytan. Dessutom förutsätts att områdets värmesumma är tillräcklig för skogsförnyelse.

Stöd beviljas inte för åtgärder som avses i 1 mom. 3 punkten, om det är fråga om skador som orsakats av hjortdjur eller om skogsförnyelse inom området för vilken stöd tidigare beviljats i enlighet med denna lag inte har slutförts. Ett skogsförnyelseprojekt anses vara slutfört, om skogscentralen har godkänt verkställighetsanmälan gällande projektet.

Stöd kan beviljas för nytt genomförande av skogsförnyelse som understötts i enlighet med denna lag, om åtgärden är nödvändig av orsaker som inte beror på markägaren och åtgärden uppfyller kraven i 2 mom. Stöd för nytt genomförande av skogsförnyelse kan endast beviljas en gång under trädbeståndets omloppstid.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om fastställande av vilket plantbestånd som är mål för skogsförnyelsen, objektets minimiareal, förnyelseytan, de trädslag som skall användas vid förnyelsen, de krav beroende på förnyelsemetod vilka avses i 2 mom. och behandling av markytan samt övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

Stöd kan beviljas för röjning och gallring av plantbestånd, avlägsnande och gallring av lågskärm samt gallring av unga gallringsskogar.

För beviljande av stöd förutsätts att objektet uppfyller kravet på minimiareal och kraven på trädbeståndets täthet, medellängd och diameter efter behandling och att objektet inte behöver omedelbar vård efter behandlingen.

Stöd för vård av ungskog kan beviljas endast en gång för samma objekt under trädbeståndets omloppstid.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om krav i fråga om trädbeståndets täthet, medellängd och diameter efter behandling, konstaterande av utfört arbete för vård av ungskog, objektets minimiareal samt övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

Stöd kan beviljas för vitaliseringsgödsling av skogar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om gödslingsobjektet och dess minimiareal, grunderna för valet av gödsel samt övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

Stöd för vård av torvmarksskog inom ett område där vård av torvmarksskog har understötts i enlighet med denna lag beviljas tidigast när 20 år har förflutit sedan det statsunderstödda projektet avslutades. Med avvikelse från detta kan stöd beviljas, om vårdåtgärderna är nödvändiga på grund av exceptionella naturförhållanden.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om krav i fråga om objektets minimiareal och den nedre gräns för näringshalten som baserar sig på värmesumman samt krav gällande antingen virkesmängden eller plantbeståndet och andra krav som gäller området, krav i fråga om skick med avseende på skogsvården, vattenvårdsåtgärder samt om övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

Bestämmelser om krav på innehållet i den plan som avses i 2 mom. 1 punkten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Stöd kan beviljas för byggande av skogsväg och ombyggnad av en enskild väg som behövs för transporter inom skogsbruket. Stöd kan också beviljas för en sådan ombyggnad av en enskild väg som innefattar byggande av en ny skogsväg. Med skogsväg avses i denna lag en i 5 § 2 mom. i lagen om enskilda vägar (358/1962) avsedd skogsväg.

Beviljande av stöd förutsätter att den nya skogsvägen eller den enskilda väg som skall byggas om till sin struktur lämpar sig för transporter inom skogsbruket under hela året och att det med tanke på helheten av vägnätet av lägre grad kan anses ändamålsenligt att bygga eller bygga om vägen. Dessutom skall ständig vägrätt ha grundats i enlighet med lagen om enskilda vägar. Med undantag av projekt som genomförs av en enda samfälld skog krävs vid samprojekt att ett väglag som består av vägdelägare vid en vägförrättning har utsetts att sköta de ärenden som gäller vägen.

Stöd för byggande av en ny skogsväg förutsätter att skogsvägsprojektet genomförs som ett samprojekt och uppfyller kraven i fråga om vägens minimilängd, den maximala vägtätheten och den uppskattade andelen transporter inom skogsbruket. En plan för byggande av en ny skogsväg skall komplettera eller utgöra en del av den vägnätsplan som skogscentralen gör upp eller låter göra upp.

Stöd för ombyggnad av enskild väg förutsätter dessutom att byggande eller ombyggnad av vägen inte har finansierats med statliga medel under de senaste 20 åren. Avvikelser kan dock göras från detta krav, om användningen av vägen har förändrats väsentligt på grund av att transporterna inom skogsbruket har ökat eller kommer att förändras på grund av en uppskattad ökning av transporterna eller om vägens struktur inte längre lämpar sig för den virkestransportmateriel som används.

Stöd kan beviljas för hopsamling och skogstransport av träd som fällts och överlåtits för energianvändning i samband med vård av plantbestånd och avverkning i ung gallringsskog.

Stöd för uttag av energived kan beviljas endast en gång för samma objekt under trädbeståndets omloppstid.

Närmare bestämmelser om definitionen på avverkning i ung gallringsskog samt om övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om mätningen av energivedens volym och om upplysningarna om överlåtelsen av energived utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Stöd kan beviljas för flisning av energived, om finansiering av tillvaratagandet har beviljats i enlighet med denna lag. Vidare kan stöd beviljas när träden till den energived som skall flisas har fällts i samband med sådan vård av ungskog som har finansierats i enlighet med denna lag.

För att stöd skall beviljas förutsätts att sökanden kan påvisa att det virke som skall flisas kommer från ett objekt som uppfyller kraven i 1 mom.

Närmare bestämmelser om i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om den dokumentation som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Miljöstöd kan beviljas när man i åtgärder som hänför sig till skötseln eller användningen av skogar på ett mera omfattande sätt än vad som enligt skogslagen är markägarens skyldighet beaktar bevarandet av skogens biologiska mångfald, naturvård eller annan användning av skogen än för virkesproduktion. Miljöstödet baserar sig på objektets avverkningsvärde, från vilket en självriskandel avdras.

Beviljande av stöd förutsätter att markägaren ingår ett avtal med skogscentralen i vilket markägaren förbinder sig att inom ett visst område bevara skogarnas biologiska mångfald samt att inte vidta några skogsbruksåtgärder inom området utan skogscentralens samtycke.

Avtalet mellan skogscentralen och markägaren kan innehålla ett villkor enligt vilket markägaren förbinder sig att följa en vård- och användningsplan som främjar bevarandet av särdragen i den livsmiljö som ligger inom det område som avtalet gäller.

Avtalet är i kraft i tio år. Det gäller även om området helt eller delvis överlåts till en ny ägare.

Närmare bestämmelser om hur miljöstödet skall riktas samt om övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

På vård- och användningsplaner tillämpas vad som i 7 § bestäms om planer.

De arbeten som ingår i projektet skall planeras i samarbete med markägarna.

Närmare bestämmelser om hur stödet för projekt för vård av skogsnaturen skall riktas samt om övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd kan vid behov utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för bekämpning av rotticka.

Detta förutsätter att arbetet utförs i samband med avverkning på mineraljord i riskområden för utbredning av rotticka från början av maj till slutet av oktober.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om riskområden för utbredning av rotticka, bekämpningsobjekt samt övriga i denna paragraf angivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

Stöd kan beviljas för försöks- och utredningsverksamhet av riksomfattande betydelse som främjar hållbar vård och användning av enskilda markägares skogar.

Med undantag för 3 § tillämpas inte bestämmelserna i 1 kap. på beviljandet av stödet.

Stöd söks skriftligt hos den skogscentral inom vars verksamhetsområde huvuddelen av den berörda skogsbruksmarken är belägen. Stöd för försöks- och utredningsverksamhet söks dock hos jord- och skogsbruksministeriet.

Stöd som beviljas för utarbetande av en plan och genomförandet av planen skall sökas samtidigt innan åtgärderna inleds. Åtgärderna kan inledas först efter det att skogscentralen har godkänt stödansökan och den plan som ingår i ansökan. Stöd som baserar sig på en verkställighetsutredning söks efter det att åtgärderna har genomförts.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om ansökan om stöd och de uppgifter som skall uppges i ansökan.

När en ansökan om miljöstöd har inlämnats skall skogscentralen förhandla med markägaren om en avgränsning av avtalsobjektet och om användningsbegränsningar och eventuella miljövårdsarbeten som hänför sig till objektet samt utreda avverkningsvärdet för den skog som är avtalsobjekt.

Skogscentralen skall upprätta ett protokoll över förhandlingarna. I protokollet antecknas uppgifter om avgränsningen av avtalsobjektet samt de användningsbegränsningar och eventuella miljövårdsarbeten som hänför sig till objektet. I protokollet skall dessutom villkoren för uppsägning, hävning och överföring av avtalet anges.

Skogscentralen fattar beslut om miljöstödet på grundval av uppgifterna i protokollet. Ett avtal om miljöstöd uppkommer först när skogscentralen har fattat stödbeslutet. Avtalet bildas av skogscentralens stödbeslut och protokoll.

Bestämmelser om uppgifter som skall uppges i det protokoll som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Innan skogscentralen fattar beslut i ärendet skall den utreda om de begränsningar som följer av 9, 29―35, 47―49, 55 och 56 § samt 10 kap. i naturvårdslagen (1096/1996) gäller den avsedda åtgärden. Skogscentralen skall vid behov begära ett utlåtande om ansökningen av den regionala miljöcentral inom vars verksamhetsområde åtgärden är avsedd att genomföras. Skogscentralen får dock avgöra ärendet utan utlåtande från miljöcentralen när två månader har förflutit från det att begäran om utlåtande anlände till miljöcentralen.

Skogscentralen kan ge en anmärkning till ett ombud som utarbetar planer, verkställighetsutredningar, vård- och användningsplaner eller andra handlingar som hänför sig till ansökningsärenden som avses i denna lag, om personen i fråga i de nämnda handlingarna har gett skogscentralen bristfälliga, vilseledande eller felaktiga uppgifter på det sätt som avses i 5 § 4 mom.

Landsbygdsverket kan på framställning av skogscentralen förbjuda ett ombud att upprätta handlingar som avses i 1 mom., om ombudet trots skogscentralens anmärkning upprepade gånger har gett bristfälliga, vilseledande eller felaktiga uppgifter.

Av förbudsbeslutet skall förbudets giltighetstid framgå. Förbudet kan meddelas för högst ett år, och det gäller inom verksamhetsområdet för den skogscentral på vars framställning Landsbygdsverket grundat sitt beslut.

De samägare till en samägd fastighet som äger minst en fjärdedel av fastigheten och till vilka hör samägare som sköter fastigheten har rätt att gemensamt för hela fastighetens räkning vidta åtgärder som kan stödjas i enlighet med denna lag och ta emot stöd, om de avstår från att kräva andra på kostnaderna för genomförandet än de samägare som gått samman för att genomföra åtgärden. Också en enskild samägare som äger en fjärdedel av fastigheten och är en samägare som sköter fastigheten har samma rättighet.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas på sådana delägare i ett oskiftat dödsbo vilkas beräknade andel vid tidpunkten för beviljandet av stödet är en fjärdedel av fastigheten.

Vad som ovan i denna paragraf bestäms om fastigheter tillämpas också på en sådan kvotdel av en fastighet som förvaltas genom sämjoskifte.

Ett beslut som avses i denna paragraf anses ha kommit till samägarnas kännedom när det har delgivits en av de samägare som sköter fastigheten. På delgivning till ett dödsbo tillämpas 57 § 2 mom. i förvaltningslagen (434/2003).

Beslut om godkännande av en plan och om tidtabellen för genomförandet samt om stöd som beviljas för utarbetandet av planen kan fattas separat före beslut om annat stöd, om det är fråga om ett samprojekt. Av beslutet skall i sådana fall framgå att stöd för planeringen beviljas på det villkoret att planen genomförs enligt den fastställda tidtabellen.

Utöver det beslut som avses i 11 § i statsunderstödslagen skall skogscentralen separat besluta om det slutliga beloppet av det stöd som baserar sig på en plan efter det att arbetet eller projektet har slutförts och en godtagbar verkställighetsanmälan har presenterats för skogscentralen. Skogscentralen skall även separat besluta om det slutliga beloppet av stöd för miljövårdsarbeten efter det att arbetena har slutförts och en godtagbar utredning om dem har presenterats för skogscentralen.

När skogscentralen fått kännedom om saken skall den fatta ett separat beslut om huruvida en överskridning av den arbetsmängd och den mängd utrustning och de kostnader som uppgetts i ansökan kan godkännas. Beslut angående smärre överskridningar fattas dock först i samband med beslutet om stödets slutliga belopp.

Beslut om stöd för genomförandet av ett projekt för vård av torvmarksskog får inte fattas förrän skogscentralen har informerats om det avtal som ingåtts mellan markägarna om genomförandet av projektet och det avtal som ingåtts med den som genomför projektet. Avtalen skall vara skriftliga. Beslut om stöd för genomförande av projekt för vård av skogsnaturen får inte fattas förrän markägarnas skriftliga medgivande till genomförandet av projekten har lämnats till skogscentralen för kännedom. De i detta moment nämnda avtalen och medgivandena skall vara behörigen undertecknade och inges till skogscentralen i skriftlig form.

Beslut om stöd för genomförande av skogsvägsprojekt får inte fattas förrän skogscentralen fått en skriftlig redogörelse för att den planerade åtgärden med stöd av lagen om enskilda vägar binder alla vägdelägare. Redogörelsen skall vara behörigen undertecknad.

Om en konsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) skall uppgöras över den åtgärd för vilken stöd skall beviljas, får ett stödbeslut inte fattas förrän skogscentralen har fått nämnda konsekvensbeskrivning till sitt förfogande.

Stöd på högst 300 euro betalas i en post.

Utan hinder av 1 mom. betalas miljöstöd i en post när avtalsperioden börjar. Miljöstöd på över 10 000 euro kan betalas i flera än en post. Stöd för miljövårdsarbete betalas emellertid först efter det att skogscentralen fattat beslut om stödets slutliga belopp.

På den som gjort upp planen och verkställighetsutredningen och på andra ombud som stödtagaren anlitat samt på den som genomför det understödda arbetet eller projektet tillämpas vad som i 12 § 4 mom. i statsunderstödslagen bestäms om uppgifter som skall lämnas för utbetalningen av stödet.

I samprojekt betalas stödet till ett ombud som delägarna utsett.

Skogscentralen skall se till att miljöstödsavtalet förs in i fastighetsdatasystemet när beslutet om beviljande av stöd har fattats. Skogscentralen skall även se till att uppgifter om ändring, uppsägning och hävning av dessa avtal förs in i fastighetsdatasystemet.

En markägare som beviljats stöd för skogsförnyelse, vård av torvmarksskog eller byggande av skogsväg är skyldig att i tio år efter det att den för åtgärden beviljade finansieringen betalats i sin helhet se till att det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls.

Dessutom hör det till vård- och underhållsskyldigheten att ett skogsförnyelseområde eller ett nyttoområde för vård av torvmarksskog inte börjar användas på det sättet att användningen av området för skogsbruksändamål väsentligt förhindras.

När äganderätten till en fastighet eller något annat område övergår till en ny ägare övergår också vård- och underhållsskyldigheten på den nya ägaren. Om en fastighet eller ett område löses in och användningen av fastigheten eller området för skogsbruksändamål därmed väsentligt förhindras, skall skogscentralen då den fått information om saken utan ansökan upphäva vård- och underhållsskyldigheten. I sådana fall är markägaren inte skyldig att återbetala stödet.

Markägaren är inte skyldig att återbetala erhållen finansiering, om vård- och underhållsskyldigheten upphävs med stöd av 1 eller 2 mom.

För beviljande av stöd förutsätts att verifikat i original över de faktiska kostnader som meddelats i ansökningshandlingarna vid behov kan granskas även efter att stödet utbetalats. Originalverifikaten skall bevaras under den tid som fastställts för bevaring av bokföringsmaterial.

På den som gjort upp planen och verkställighetsutredningen och på andra ombud som stödtagaren anlitat samt på den som genomför det understödda arbetet eller projektet tillämpas vad som i 14 § i statsunderstödslagen bestäms om statsunderstödstagarens skyldighet att lämna uppgifter.

Markägaren skall utan dröjsmål meddela skogscentralen om överlåtelse av ett sådant område för vilket ett miljöstödsavtal har ingåtts. Dessutom skall markägaren meddela skogscentralen om de förändringar i förhållandena inom ett område av detta slag som förorsakats av skada i naturen eller av andra orsaker som inte beror på markägaren.

Skogscentralen har till uppgift att övervaka förutsättningarna för beviljande, utbetalning och användning av stöd och iakttagandet av de skyldigheter som hänför sig till stödet i enlighet med 15―17 § i statsunderstödslagen. Dessutom har skogscentralen vid behov rätt att kontrollera om den som genomför det understödda arbetet eller projektet har fullgjort de skyldigheter som hänför sig till stödet. På skogscentralens granskningsrätt och utförandet av granskningarna tillämpas i sådana fall de ovan nämnda bestämmelserna i statsunderstödslagen.

Skogscentralen skall ge stödtagaren möjlighet att avhjälpa de brister som konstaterats vid en terrängundersökning om bristerna är ringa och relativt lätt kan avhjälpas. Skogscentralen skall i sådana fall fastställa en viss tid inom vilken bristerna skall avhjälpas.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om i vilken omfattning granskning ingår i skogscentralernas uppgifter och inriktningen av granskningen samt om andra tekniska detaljer som hänför sig till ordnandet av tillsynen.

Understöd som med stöd av 20 § i statsunderstödslagen skall återbetalas skall betalas till skogscentralen.

Skogscentralen skall hos Landsbygdsverket framställa om återkrav av stödet, om den får kännedom om en sådan grund för återkrav som anges i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen. Efter det beslutar Landsbygdsverket om återkrav av stödet på det sätt som bestäms i 5 kap. i statsunderstödslagen. Om det är fråga om försummelse av vård- och underhållsskyldigheten, räknas den tidsfrist som avses i 28 § 2 mom. i statsunderstödslagen från utgången av tiden för vård- och underhållsskyldigheten.

Stödet återkrävs hos stödtagaren, om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf. Miljöstöd återkrävs hos den som under tiden som ägare inte har iakttagit de skyldigheter som hänför sig till miljöstödsavtalet. Stöd som beviljats för skogsförnyelse, vård av torvmarksskog eller byggande av skogsväg återkrävs hos den som under tiden som ägare har försummat sin vård- och underhållsskyldighet. Samtidigt upphör vård- och underhållsskyldigheten på området.

Om bestämmelser om förfarande som gäller samägda fastigheter har tillämpats när stöd beviljats, kan stödet med avvikelse från 3 mom. inte återkrävas hos en samägare som inte har mottagit stöd, om inte denna samägare själv har varit delaktig i den verksamhet som utgör grunden för att stödet återkrävs.

Landsbygdsverket kan på framställning av skogscentralen genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal skall hävas och det redan utbetalda stödet återkrävas, om markägaren genom sitt eget förfarande medvetet har försämrat miljöstödsobjektets biologiska mångfald eller i övrigt i betydande grad brutit mot avtalsvillkoren. Markägaren är i sådana fall skyldig att återbetala det utbetalda stödet till Landsbygdsverket.

Stöd kan återkrävas även efter avtalets giltighetstid, om markägaren på det sätt som avses i 1 mom. har brutit mot avtalet under dess giltighetstid.

Landsbygdsverket kan på skogscentralens framställning eller på en markägares ansökan genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal skall sägas upp och att stöd som redan utbetalats skall återkrävas delvis, om förhållanden som hänför sig till objektets biologiska mångfald eller andra förhållanden som inverkar på uppfyllandet av avtalsförpliktelserna har förändrats i sådan grad att det inte längre finns grunder för att avtalet skall vara i kraft eller det vore oskäligt om avtalet fortsatte att gälla.

Markägaren är i de situationer som avses i 1 mom. skyldig att till Landsbygdsverket återbetala en så stor del av det utbetalda stödet som motsvarar de kalendermånader som återstår av avtalsperioden. Om äganderätten till området har ändrats, är områdets nya ägare återbetalningsskyldig. Återbetalningsskyldighet föreligger dock inte i inlösningssituationer.

Om det område som är föremål för avtal byter ägare har den nya ägaren rätt att säga upp avtalet genom att skriftligen meddela skogscentralen om uppsägningen inom sex månader från överlåtelsen av äganderätten. Uppsägningen träder i kraft när den nya ägaren har återbetalat skogscentralen en så stor del av det utbetalda miljöstödet som motsvarar de hela kalendermånader som återstår av avtalsperioden.

Markägaren har även i övrigt rätt att säga upp avtalet om markägaren så önskar. Uppsägningen träder i kraft när markägaren har återbetalat skogscentralen det belopp som avses i 1 mom. förhöjt med 10 procent.

Jord- och skogsbruksministeriet har till uppgift att övervaka skogscentralernas och Landsbygdsverkets verksamhet när det gäller skötseln av de uppgifter som tilldelats dem i denna lag. Ministeriet har rätt att av skogscentralerna och Landsbygdsverket få allmänna användnings- och uppföljningsuppgifter som hänför sig till dess tillsynsuppgift och att genomföra granskningar som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag. I fråga om ministeriets granskningsrätt och utförandet av granskningarna iakttas i tillämpliga delar 16 och 17 § i statsunderstödslagen.

Jord- och skogsbruksministeriet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av skogscentralerna och Landsbygdsverket få sådana för skötseln av ministeriets uppdrag nödvändiga uppgifter om omständigheter som gäller sökanden eller mottagaren av stöd och som är av väsentlig betydelse för säkerställandet av att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet samt övervakningen av dess användning.

Landsbygdsverkets har till uppgift att vid tillsynen över efterlevnaden av denna lag utföra nödvändiga granskningar av skogscentralerna på det sätt som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer. I fråga om Landsbygdsverkets tillsynsuppgift iakttas i detta fall i tillämpliga delar vad som bestäms i 38 § om jord- och skogsbruksministeriets tillsynsuppgift.

Ändring i ett i denna lag avsett beslut av skogscentralen om beviljande av stöd och om stödets slutliga belopp söks på det sätt som anges i 34 § i statsunderstödslagen. I beslut som fattats med anledning av rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av skogsbruksmarken i fråga är belägen.

I ett i denna lag avsett beslut av Landsbygdsverket vilket gäller återkrav, hävning och uppsägning av avtal samt temporärt förbud som meddelats ett ombud får ändring sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig.

Skogscentralen har rätt att söka ändring i ett i 2 mom. avsett beslut av Landsbygdsverket eller förvaltningsdomstolen, om Landsbygdsverkets beslut avviker från skogscentralens framställning eller om förvaltningsdomstolen ändrar Landsbygdsverkets beslut eller upphäver det.

Vid mätningar i terrängen som hänför sig till denna lag tillämpas de metoder för mätning och värdering som allmänt används inom skogsbruket.

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. Beslut om beviljande av stöd enligt denna lag kan fattas fram till den 31 december 2013. Medel som anvisas för syftet med denna lag kan användas fram till den 31 december 2018 om det är fråga om utbetalning av stöd som i enlighet med denna lag beviljats för skogsförnyelse eller för byggande av skogsväg eller vård av torvmarksskog som genomförs som samprojekt. För utbetalning av andra stöd som beviljats i enlighet med denna lag kan medlen användas fram till den 31 december 2016.

Genom denna lag upphävs lagen av den 12 december 1996 om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) och lagen av den 30 december 1996 om fastighetssamägares deltagande i åtgärder enligt lagstiftningen om skogsbruksfinansiering (1349/1996) jämte ändringar. Av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk förblir dock 11 § i kraft i tre år efter denna lags ikraftträdande och 19 a § till och med den 31 december 2008. På finansiering som avses i de nämnda paragraferna och på ärenden som väckts före denna lags ikraftträdande tillämpas de lagar som upphävs genom denna lag och de bestämmelser som utfärdas med stöd av dem.

Med avvikelse från 2 mom. kan ett ärende om stöd för genomförande av en plan dock avgöras i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, om planen godkänts i enlighet med den nämnda lagen före denna lags ikraftträdande och stöd för genomförande av planen har sökts inom ett år från den här lagens ikraftträdande. I sådana fall skall skogscentralen avgöra ärendet inom två år från denna lags ikraftträdande.

Medel som anvisas för syftet med denna lag får användas under fem års tid efter denna lags ikraftträdande om det är fråga om utbetalning av den lånefinansiering eller det stöd för skogsförnyelse eller för byggande av skogsväg eller iståndsättningsdikning i form av samprojekt som har beviljats i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. För utbetalning av annan finansiering som beviljats med stöd av den upphävda lagen får medel användas inom tre år från den här lagens ikraftträdande.

Den begränsning av äganderätten som avses i 4 § 3 mom. i denna lag tillämpas inte på delägarlag för en samfälld skog eller ett samfällt område som har bildats före den 1 mars 2003.

Stöd för skogsförnyelsekan kan inte beviljas med stöd av 9 §, om nytt genomförande av ett skogsförnyelseprojekt enligt den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk under trädbeståndets omloppstid har finansierats på samma objekt.

Stöd för vård av ungskog kan inte beviljas med stöd av 10 §, om sådant arbete för vård av ungskog som avses i den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk under trädbeståndets omloppstid har finansierats på samma objekt.

Stöd för vård av torvmarksskog kan beviljas med stöd av 12 § endast om minst 20 år förflutit sedan dikning utförts i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller en motsvarande tidigare lag. Stöd kan dock också beviljas om åtgärderna är nödvändiga på grund av exceptionella naturförhållanden.

Stöd för byggande av skogsväg kan beviljas med stöd av 13 § endast om minst 20 år förflutit sedan ett vägprojekt i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller en motsvarande tidigare lag slutförts.

Stöd för uttag av energived kan inte beviljas med stöd av 14 §, om arbete med uttag av energived i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk under trädbeståndets omloppstid har finansierats på samma objekt.

Stöd för flisning kan beviljas med stöd av 15 §, om träden för den energived som skall flisas har fällts i samband med sådan vård av ungskog som har finansierats i enlighet med den upphävda lagen om finansiering av hållbart skogsbruk och övriga i denna lag angivna villkor för beviljande av stöd uppfylls.