Bland medlemmarna i polisläroinrättningarnas styrelse skall finnas företrädare för undervisningssektorn, polisbranschen och andra intressegrupper som har samband med polisverksamheten. I styrelsen skall också båda polisläroinrättningarnas personal och studerande vara representerade. Vid val av styrelsemedlemmar skall beaktas att landets båda språkgrupper skall vara företrädda.

Den polisdirektör som är chef för inrikesministeriets polisavdelnings enhet för polisverksamhet samt den polisöverinspektör som är utbildningschef vid polisavdelningen har rätt att närvara och yttra sig vid polisläroinrättningarnas styrelsemöten.

Föredragande i polisläroinrättningarnas styrelse är Polisyrkeshögskolans rektor, Polisskolans föreståndare eller en av dem förordnad tjänsteman vid polisläroinrättningen i fråga.

Inrikesministeriet tillsätter polisens forskningspolitiska delegation med uppgift att definiera polisens strategiskt viktiga forskningsobjekt, prioritera de av polisens högsta ledning godkända forskningsobjekten, koordinera forskningen inom polisbranschen, främja forskningsverksamheten samt verkställa uppföljning och utvärdering.

Den yrkeshögskoleexamen som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är polisbefälsexamen. De studier som leder till polisbefälsexamen ordnas inom ramen för ett tvådelat utbildningsprogram.

Den första delen av utbildningsprogrammet för polisbefäl leder till tjänsteexamen för polisbefäl. Omfattningen av tjänsteexamen för polisbefäl är minst 90 studiepoäng. Den totala omfattningen av de studier som leder till polisbefälsexamen är minst 180 studiepoäng. I fråga om studierna gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i 4―10 § i statsrådets förordning om yrkeshögskolor (352/2003).

I de studier som leder till polisbefälsexamen ingår grundstudier och yrkesstudier, fritt valbara studier samt praktik som främjar yrkesfärdigheten och ett lärdomsprov.

Examina som avläggs vid Polisskolan är grundexamen för polis och polisunderbefälsexamen. Dessutom ansvarar Polisskolan för de yrkesinriktade specialiseringsstudierna.

Studierna för grundexamen för polis omfattar grundstudier, yrkesstudier och slutarbete. I studierna ingår också en arbetspraktikperiod under handledning och en period av fältarbete. Omfattningen av grundexamen för polis är minst 165 studiepoäng.

Studierna för polisunderbefälsexamen omfattar obligatoriska studier, valfria studier och en avhandling. Omfattningen av polisunderbefälsexamen är minst 45 studiepoäng.

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna inom polisväsendets olika delområden är minst 45 studiepoäng.

Valet av studerande kan delges genom att resultaten offentliggörs på polisläroinrättningens anslagstavla vid en på förhand meddelad tidpunkt. De som blivit valda underrättas även personligen om antagningen.

När resultaten offentliggörs skall sökanden informeras om hur han eller hon kan få veta på vilket sätt de grunder som iakttagits vid antagningen har tillämpats på honom eller henne och hur ändring kan sökas.

Utifrån de riktlinjer som polisens högsta ledning dragit upp kan genom polisläroinrättningens beslut även andra personer än sådana som hör till polisens personal antas till polisutbildning.

Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2005.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 19 december 1997 om polisutbildning (1272/1997) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.