För att förenhetliga praxis i ärenden som gäller ersättande av trafikskada finns ett organ, trafikskadenämnden, som ger utlåtanden och tillämpningsrekommendationer i dessa ersättningsfrågor.

Trafikskadenämnden består av en ordförande, tre vice ordförande och sju andra medlemmar.

Statsrådet utser ordföranden, vice ordförandena och de övriga medlemmarna samt sju ersättare för högst tre år åt gången.

Om nämndens ordförande eller en vice ordförande, medlem eller ersättare avgår eller avlider under mandatperioden, skall social- och hälsovårdsministeriet utse en ny ordförande, vice ordförande, medlem eller ersättare i hans eller hennes ställe för den återstående mandatperioden.

Nämndens medlemmar skall vara förtrogna med trafikskadefrågor.

Ordföranden, vice ordförandena och minst en annan medlem skall ha avlagt juris kandidatexamen. Ordföranden skall dessutom vara förtrogen med domarvärv och väl förtrogen med trafikförsäkring. Två av medlemmarna skall vara specialläkare som är förtrogna med de ärenden som behandlas i nämnden. En av medlemmarna skall ha avlagt diplomingenjörsexamen och vara förtrogen med fordonsteknik och en av medlemmarna skall vara förtrogen med verksamhet som gäller reparation av fordon.

I syfte att främja enhetligheten i ersättningspraxis har trafikskadenämnden till uppgift att ge rekommendationer och utlåtanden i ärenden om ersättande av trafikskada och, i syfte att främja tillgång till allmän information om trafikskador, att informera om sin verksamhet.

Nämnden kan ge allmänna tillämpningsrekommendationer i ärenden om ersättning enligt trafikförsäkringslagen (279/1959) och i principiella frågor om tillämpningen av trafikförsäkringslagen.

När det finns ett lagakraftvunnet domstolsavgörande i ett ersättningsärende får trafikskadenämnden inte behandla ärendet till den del det har avgjorts.

Nämnden avgör ärendena på föredragning antingen i plenum eller i en sektion som nämnden tillsatt. Ärenden av ringa betydelse och andra ärenden som inte kräver behandling i nämnden eller en sektion kan behandlas i den ordning som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Nämnden har rätt att anlita sakkunniga.

Vid behandlingen av ärenden i nämnden iakttas l―13, 16, 24, 26 och 27 § lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) samt språklagen (148/1922), lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/1991), lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/1966) och lagen om översändande av handlingar (74/1954).

Innan ärendet avgörs skall en part ges tillfälle att ge sitt svaromål i ärendet, om inte hörande är uppenbart onödigt.

Behandlingen av ärenden i nämnden är avgiftsfri.

En försäkringsanstalt som avses i 1 mom. har rätt att begära nämndens utlåtande även i andra ärenden som är under behandling i anstalten och som gäller dess ersättningsåtgärder.

Om försäkringsanstaltens beslut i ett ärende som avses i 1 mom. avviker från nämndens utlåtande till nackdel för ersättningstagaren, skall utlåtandet fogas till beslutet. Beslutet skall även delges nämnden.

Skadelidande, försäkringstagare och övriga ersättningsberättigade har rätt att begära nämndens utlåtande i ärenden som gäller ersättande av trafikskada eller andra krav som hänför sig till samma trafikskada.

En i 4 mom. avsedd har rätt att begära nämndens utlåtande inom 90 dagar från den dag då den i 1 mom. avsedda försäkringsanstalten fattade sitt ersättningsbeslut.

För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag kan trafikskadenämnden förvärva rättigheter och ingå förbindelser i sitt namn samt söka, kära och svara vid domstolar och hos andra myndigheter. Nämndens hemort är Helsingfors.

Nämndens ordförande och de personer som nämnden särskilt utser har rätt att företräda nämnden och teckna dess namn. Nämnden skall meddela Försäkringsinspektionen dessa personers namn och hemort. Försäkringsinspektionen utfärder på begäran intyg över vem som har rätt att företräda nämnden och teckna dess namn.

Utan hinder av sekretessbestämmelserna har trafikskadenämnden rätt att för utredningen av ett ärende som den behandlar få behövliga uppgifter av myndigheter, dem som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet, Pensionsskyddscentralen, pensions- eller försäkringsanstalter, den skadelidandes eller någon annan ersättningssökandes arbetsgivare, arbetslöshetskassor och andra förmånsbeviljare.

När trafikskadenämndens medlemmar, sakkunniga och andra som har hand om nämndens uppgifter sköter nämndens åligganden tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på dem.

Den som i egenskap av trafikskadenämndens medlem eller ersättare eller anställd hos den eller sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller den som med stöd av 18 kap. 6 b § lagen om försäkringsbolag (1062/1979) har fått kännedom om omständigheter som hänför sig till ett försäkringsbolags, bolagets kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller affärs- eller yrkeshemligheter får inte röja det för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har föreskrivits samtycker till att uppgifterna röjs eller om annat inte har bestämts någon annanstans i lag.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 1 mom. döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889), om inte gärningen är straffbar enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag.

Försäkringsinspektionen utövar tillsyn över trafikskadenämndens verksamhet.

Trafikskadenämndens verksamhet finansieras med avgifter som tas ut hos de försäkringsbolag som avses i 19 § trafikförsäkringslagen och hos Statskontoret. Avgifternas totalbelopp bestäms på grundval av nämndens budget, som Försäkringsinspektionen årligen fastställer.

De kostnader som trafikskadenämndens verksamhet medför fördelas mellan de försäkringsbolag som bedriver trafikförsäkringsverksamhet och Statskontoret i förhållande till försäkringsbolagens premieintäkter av trafikförsäkringen i Finland och Statskontorets beräknade premieintäkt. För avgifterna kan fastställas ett minimibelopp.

Försäkringsinspektionen fastställer storleken av de avgifter som skall tas ut hos försäkringsbolagen och Statskontoret.

Närmare bestämmelser om uttagandet och redovisningen av avgifterna till trafikskadenämnden kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om nämndens förvaltning och ordnandet av dess verksamhet samt om annan verkställighet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2002. Lagens 4 och 6 § träder dock i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Nämnden inleder skötseln av de uppgifter som avses i 4 § den 1 januari 2003.

De ärenden som före den 1 januari 2003 är anhängiga och som den 1 januari 2003 är obehandlade i den nämnd som avses i 17 a § trafikförsäkringslagen överförs nämnda dag för behandling i den nämnd som avses i denna lag.

Den första mandatperioden för medlemmarna i den nämnd som inleder sin verksamhet efter denna lags ikraftträdande kan vara längre än tre år, dock inte längre än fyra år.

Statsrådet kan utse ordföranden, vice ordförandena och tre övriga medlemmar innan nämnden tillsätts fulltalig på det sätt som avses i 2 § 2 och 3 mom. Dessa medlemmar har rätt att besluta om anställning av personal och om andra åtgärder som är nödvändiga för att nämnden skall kunna inleda sin verksamhet.