1 § Utarbetande av strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald

Utarbetandet av den nationella strategin och det nationella handlingsprogrammet för biologisk mångfald ska inledas i god tid innan giltighetstiden för respektive strategi går ut.

2 § Naturskyddsprogram

Ett naturskyddsprogram ska ange målen för programmet samt de områden som ska ingå i programmet och grunderna för valet av dem. Avgränsningen av de områden som ingår i programmet och deras läge ska anges med kartor.

En utredning om naturskyddsprogrammets ekonomiska och sociala verkningar ska genomföras och fogas till programmet.

3 § Anmälan om en åtgärd som påverkar ett område som ingår i nätverket Natura 2000

En anmälan som avses i 37 § i naturvårdslagen ska innehålla följande uppgifter:

namn och kontaktuppgifter för den som svarar för åtgärden samt fastighetsägarens kontaktuppgifter, om ägaren är någon annan än den som svarar för åtgärden,

fastighetsbeteckning för det område där åtgärden vidtas och områdets läge på en karta,

en beskrivning av den planerade åtgärden och hur den ska genomföras samt av omfattningen av det område där åtgärden vidtas,

tidpunkten för åtgärden och hur länge det tar att genomföra den, samt

en bedömning av den planerade åtgärdens inverkan på syfter med att skydda det område som ingår i nätverket Natura 2000.

4 § Skyddade naturtyper

I 64 § 1 mom. i naturskyddslagen avses med

sandstränder områden som utgörs av strand vid hav, sjö, å eller älv och som inte har ändrats märkbart genom byggande, utfyllnad eller utjämning, och där marksubstansen huvudsakligen består av sand eller finsand och vegetation är gles,

ädellövskogar på naturlig väg uppkomna områden där det växer pelarartad skogslind, lönn, ask, vresalm, skogsalm eller ek till ett sammanlagt avtal av minst 20 per hektar i en eller flera närstående grupper,

hasselskogar på naturlig väg uppkomna områden där det växer minst två meter höga eller breda hasselbuskar till ett antal av minst 20 per hektar i en eller flera närstående grupper,

klibbalsskogar sådana områden med kärrskog, madkärr eller lund som uppkommit på naturlig väg där klibbal är den mest förekommande arten med avseende på antalet stammar i det dominerande trädbeståndet,

havsstrandängar områden som uppkommit på naturlig väg eller formats av traditionell markanvändning och som till största delen består av öppet lågbevuxet strandområde som är gräsdominerat och där växtligheten förekommer mosaikartat eller i bälten längs med stränderna,

lövängar områden bestående av glest trädbevuxna ängar som formats av traditionell markanvändning och där det per hektar växer minst fem gamla lövträd eller hamlade träd med flera stammar, och där det förekommer arter som är typiska för ängar och lundar,

torrängar områden som uppkommit på naturlig väg eller formats av traditionell markanvändning och som består av huvudsakligen trädlösa och lågbevuxna torra ängar på sand-, grus- eller moränmark,

trädbevuxna kustdyner områden i samband med en successionsserie av öppna sanddyner vid havskusten eller i skärgården som består av dynformationer där sandanhopning inte längre sker och där trädbeståndets krontäckning är högst 50 procent,

svämskogar i inlandet områden vid stränder av vattendrag som består av sådan skog som domineras av lövträd och som är fuktiga vid översvämningar och tidvis torkar, där inverkan av återkommande översvämningar syns i växtlighetens strukturella drag och arter, och där barrträd, risväxter och mossor saknas eller förekommer i liten utsträckning,

10)

solexponerade sluttningar i åsskogar områden som består av sådana sluttningsområden på åsar och ändmoräner som vetter mot väst–sydost och har en lutning på minst 5 procent, ett tunt humusskikt och ett bottenskikt med öppningar, och där trädbeståndets krontäckning är högst 60 procent och det växer slåtterfibbla, getrams, backtimjan, kattfot eller motsvarande arter som är typiska för åsar,

11)

ålgräsbottnar områden som består av sådana submarina växtsamhällen på öppna sand- eller moränbottnar i Östersjön där flerårig växtlighet täcker minst 10 procent av arealen och minst hälften av detta utgörs av bandtång,

12)

skyddade kransalgsbottnar områden med undervattensbestånd av kärlväxter och alger på grunda, skyddade gyttjebottnar i Östersjön där de dominerande arterna är kransalger,

13)

kalkhällar områden med bergblottningar som består helt eller delvis av kalcit kalksten och dolomit där det förekommer harmynta, kungsmynta, murruta, kalksvartbräken, klippbräcka, kalkfläta, kalkkvastmossa, kruskalkmossa, planmossa, plyschmossa, stor klockmossa, brun guldskivlav, dvärglocklav, guldskivlavart Protoblastenia lilacina, guldskivlavart Protoblastenia rupestris, gyttrad jordlav, kalklavgömming, kalkspricklav, ljus locklav, öppen locklav, ljuskantad locklav, stor jordlav eller rödbrun jordlav eller motsvarande arter som kräver eller trivs i kalk.

5 § Strikt skyddade naturtyper

I 65 § 1 mom. i naturskyddslagen avses, utöver vad som föreskrivs i det momentet, med

serpentinberg och block- och grusfält inom serpentinbergsområden områden som ligger annanstans än i fjällområdet och där det förekommer smal hönsarv, serpentintyper av fjällnörel, praktnejlikas serpentinras i Kaavi, brunbräken, grönbräken, spenslig fjällnejlika, serpentinraser av fjällarv, glansbryum, atlantärgmossa, spricklavart Acarospora rhizobola, elfenbenslav, narrklotterlav, skorpmussellav, korallblylav, forsgytterlav, gytterlav, rikfruktig rosettlav eller sten-lecidella; vad som föreskrivs om serpentinberg och block- och grusfält inom serpentinbergsområden gäller också sådana högst 50 meter breda växtbetäckta områden mellan serpentinbergblottningar eller block- eller grusfält inom serpentinbergsområden,

öppna kustdyner områden som huvudsakligen består av trädlösa sandformationer där naturtypen dyner förekommer i bälten längs med stränderna och där de dominerande arterna är flockfibbla, gullris, kruståtel, kråkbär, saltarv eller strandråg, samt lavar och mossor på sandunderlag.

6 § Fridlysning av arter

I 69 § 2 mom. i naturvårdslagen avsedda fridlysta arter är

i hela landet de djurarter som räknas upp i bilaga 1,

söder om landskapen Norra Österbotten och Kajanaland de djurarter som räknas upp i bilaga 2,

i hela landet de växtarter som räknas upp i bilaga 3,

söder om landskapen Norra Österbotten och Kajanaland de växtarter som räknas upp i bilaga 4,

i landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland de växtarter som räknas upp i bilaga 5.

7 § Hotade arter

I 75 § 1 mom. i naturvårdslagen avsedda hotade arter som avses är i hela landet de arter som räknas upp i bilaga 6.

8 § Arter som kräver särskilt skydd

I 77 § 1 mom. i naturvårdslagenavsedda arter som kräver särskilt skydd är de arter som har märkts ut med en stjärna (*) i bilaga 6.

9 § Arter som kräver strikt skydd inom Europeiska unionen

I 78 § 1 mom. i naturvårdslagen avsedda arter som förekommer i Finland och som kräver strikt skydd inom Europeiska unionen är de arter som räknas upp i bilaga 7.

10 § Anskaffning av naturskyddsområden

Närings-, trafik- och miljöcentralen sköter anskaffningen av fastigheter som överlämnas i miljöministeriets besittning, med undantag för i 60 § 1 mom. i naturvårdslagen avsedda fastigheter som förvärvas för utvidgning av ett naturskyddsområde som centralen anskaffar för att överlämnas i Forststyrelsens besittning. Forststyrelsen skaffar fastigheter som blir i Forststyrelsens besittning.

11 § Periodisering av ersättningar

Första posten av en periodiserad ersättning som avses i 115 § i naturvårdslagen ska betalas inom den tid som i 52 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977) anges för betalning av återstoden av ersättningen. De övriga posterna ska betalas med ett års intervaller efter att den nämnda tiden gått ut.

En ersättning som är mindre än 200 000 euro periodiseras inte.

12 § Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 14 december 2023.