Syftet med denna lag är att garantera studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet och att förbättra kvaliteten på och tillgången till tjänsterna.

Ett ytterligare villkor är att en studerande som avses i 1 mom. 1–3 punkten har anmält sig som närvarande enligt 39 § i universitetslagen, 29 § i yrkeshögskolelagen eller 30 § i lagen om Polisyrkeshögskolan.

Rätten att anlita studerandehälsovårdstjänster gäller till utgången av den termin för vilken den studerande har anmält sig som närvarande.

I denna lag avses med studerandehälsovård sådan studerandehälsovård för högskolestuderande som avses i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

På tjänsteproducenter som avses i denna lag tillämpas dessutom lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) i fråga om de uppdrag som avses i denna lag.

Vid produktion av tjänster som avses i denna lag ska iakttas vad som i allmän lagstiftning och speciallagstiftning om social- och hälsovård föreskrivs om hälso- och sjukvårdstjänster. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) föreskrivs det om kunders och patienters ställning och rättigheter.

Den allmänna uppföljningen av ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.

Den allmänna styrningen och utvecklingen av studerandehälsovård för högskolestuderande hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.

Folkpensionsanstalten ska svara för ordnandet av studerandehälsovård för högskolestuderande i hela landet.

När Folkpensionsanstalten ordnar studerandehälsovård för högskolestuderande ska den samarbeta med högskolorna, Studenternas hälsovårdsstiftelse, företrädarna för de studerande och andra relevanta aktörer.

Folkpensionsanstalten svarar för en tillräcklig tillgång på studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet och för tjänsternas tillgänglighet samt godkänner servicenätet för studerandehälsovård.

Folkpensionsanstalten ska följa och bedöma kvaliteten på och genomslaget hos den studerandehälsovård för högskolestuderande som den ordnar samt dess kostnader, produktivitet och lönsamhet.

Folkpensionsanstalten ska se till att uppgifterna om verksamhetens kvalitet, genomslag och kostnader används vid planeringen och ledningen av produktionen av studerandehälsovårdstjänster.

Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet.

När Folkpensionsanstalten ordnar studerandehälsovård för högskolestuderande ska den samarbeta med högskolorna, Studenternas hälsovårdsstiftelse, företrädarna för de studerande och andra relevanta aktörer.

Studenternas hälsovårdsstiftelse ska producera studerandehälsovårdstjänsterna i huvudsak som egen verksamhet. Om produktionsskyldigheten enligt denna lag inte kan genomföras på annat sätt, kan Studenternas hälsovårdsstiftelse skaffa kompletterande studerandehälsovårdstjänster av en annan tjänsteproducent med iakttagande av lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). Studenternas hälsovårdsstiftelse svarar för underleverantörens tjänster till en enskild studerande och har det övergripande ansvaret för de studerandehälsovårdstjänster varje enskild studerande får.

Vid produktionen av tjänster ska Studenternas hälsovårdsstiftelse med avseende på servicenätet svara för funktionalitet, resursallokering, verksamhetsutveckling, tillräcklig och kompetent yrkeskunnig personal och tillgången och tillgängligheten till tjänster samt ett yrkesmässigt ledarskap och egenkontroll. Regionala och nationella uppgifter om samordningen av tjänsterna, andra forskningsdata och information som baserar sig på kundernas och personalens erfarenheter ska användas i tjänsteproduktionen.

Eventuell annan verksamhet som bedrivs av Studenternas hälsovårdsstiftelse får inte äventyra uppfyllandet av de skyldigheter som föreskrivs i denna lag.

Studenternas hälsovårdsstiftelse ska producera studerandehälsovårdstjänster så att en studerande vardagar under öppettiderna under samma dag kan få kontakt med hälsovårdsstiftelsens verksamhetsställe och få en individuell bedömning av sitt undersöknings- eller vårdbehov och av hur brådskande det är samt av vilken yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som utför sådana undersökningar eller ger sådan vård som den studerande behöver.

Bedömningen görs av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. I fråga om mun- och tandvård kan bedömningen göras också av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården med skyddad yrkesbeteckning.

Om det utgående från kontakten bedöms att den studerande behöver brådskande vård eller andra sådana tjänster som inte hör till studerandehälsovården för högskolestuderande, ska den studerande ges råd om tjänsterna och deras anordnare.

Den första vårdhändelsen i sådan icke-brådskande sjukvård inom studerandehälsovården som vid en bedömning enligt 10 § har konstaterats vara medicinskt nödvändig ska ordnas inom de 14 dygn som följer på bedömningen, om den studerande söker vård på grund av insjuknande, skada, förvärrning av en kronisk sjukdom, symtomdebut eller nedsättning av funktionsförmågan och det är fråga om vård inom området allmänmedicin. Vårdgivaren ska vara en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Om en studerande på grundval av en bedömning som avses i 10 § har hänvisats till någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar att den studerande för behandling av det hälsoproblem som avses i 1 mom. har behov av en undersökning som utförs eller vård som ges av en läkare, ska det ordnas tillgång till mottagning hos en läkare inom de sju dygn som följer på mottagningsbesöket hos den yrkesutbildade personen.

De längsta väntetider som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller inte vårdhändelser som ingår i en vårdplan, mottagningsbesök hos andra specialistläkare som är verksamma inom studerandehälsovården än specialistläkare inom allmänmedicin, mottagningsbesök hos psykologer eller vårdhändelser som genomförs enbart för erhållande av intyg eller utlåtanden som utfärdas inom hälso- och sjukvården.

När det gäller andra än i 1 och 2 mom. avsedda tjänster för icke-brådskande vård och för främjande av hälsa och välbefinnande inom studerandehälsovården ska den första vårdhändelsen ordnas inom en tid som är skälig med beaktande av den studerandes hälsotillstånd, studie-, arbets- och funktionsförmåga, behov av tjänster samt sjukdomens eller skadans sannolika förlopp, dock inom tre månader från bedömningen enligt 10 § eller i enlighet med en vårdplan som uppgjorts för den studerande.

Om det när en studerande vårdas eller ges en tjänst för främjande av hälsa eller välbefinnande upptäcks att den studerande för ett annat hälsoproblem än det som vårdhändelsen eller tjänsten gäller behöver undersökning eller vård i icke-brådskande sjukvård eller en tjänst för främjande av hälsa och välbefinnande inom studerandehälsovården, eller om det när tjänster i övrigt ges framkommer behov av undersökning eller vård i icke-brådskande sjukvård eller en tjänst för främjande av hälsa och välbefinnande inom studerandehälsovården, ska den genomföras inom de längsta väntetider som anges i 1–4 mom.

Den första vårdhändelsen i sådan icke-brådskande sjukvård inom studerandehälsovården som vid en bedömning enligt 10 § har konstaterats vara medicinskt nödvändig ska ordnas inom de sju dygn som följer på bedömningen, om den studerande söker vård på grund av insjuknande, skada, förvärrning av en kronisk sjukdom, symtomdebut eller nedsättning av funktionsförmågan och det är fråga om vård inom området allmänmedicin. Vårdgivaren ska vara en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Om en studerande på grundval av en bedömning som avses i 10 § har hänvisats till någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar att den studerande för behandling av det hälsoproblem som avses i 1 mom. har behov av en undersökning som utförs eller vård som ges av en läkare, ska det ordnas tillgång till mottagning hos en läkare inom de sju dygn som följer på mottagningsbesöket hos den yrkesutbildade personen.

De längsta väntetider som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller inte vårdhändelser som ingår i en vårdplan, mottagningsbesök hos andra specialistläkare som är verksamma inom studerandehälsovården än specialistläkare inom allmänmedicin, mottagningsbesök hos psykologer eller vårdhändelser som genomförs enbart för erhållande av intyg eller utlåtanden som utfärdas inom hälso- och sjukvården.

När det gäller andra än i 1 och 2 mom. avsedda tjänster för icke-brådskande vård och för främjande av hälsa och välbefinnande inom studerandehälsovården ska den första vårdhändelsen ordnas inom en tid som är skälig med beaktande av den studerandes hälsotillstånd, studie-, arbets- och funktionsförmåga, behov av tjänster samt sjukdomens eller skadans sannolika förlopp, dock inom tre månader från bedömningen enligt 10 § eller i enlighet med en vårdplan som uppgjorts för den studerande.

Om det när en studerande vårdas eller ges en tjänst för främjande av hälsa eller välbefinnande upptäcks att den studerande för ett annat hälsoproblem än det som vårdhändelsen eller tjänsten gäller behöver undersökning eller vård i icke-brådskande sjukvård eller en tjänst för främjande av hälsa och välbefinnande inom studerandehälsovården, eller om det när tjänster i övrigt ges framkommer behov av undersökning eller vård i icke-brådskande sjukvård eller en tjänst för främjande av hälsa och välbefinnande inom studerandehälsovården, ska den genomföras inom de längsta väntetider som anges i 1–4 mom.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 10 a § ska sådan undersökning som har konstaterats vara odontologiskt nödvändig eller den första undersöknings- eller vårdhändelsen för sådan vård som konstaterats vara nödvändig vid en i 10 § avsedd bedömning som gäller mun- och tandvård ordnas inom en tid som är skälig med beaktande av den studerandes hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp, dock inom fyra månader från den i 10 § avsedda bedömningen.

Om en studerande på grundval av en bedömning som avses i 10 § har hänvisats till någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvård än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar behov av undersökning som utförs eller vård som ges av en tandläkare, ska det ordnas tillgång till en tandläkare inom fyra veckor från det att behovet av tjänsten konstaterades eller inom fyra månader från den i 10 § avsedda bedömningen.

Om en tandläkare konstaterar behov av en undersökning som utförs eller vård som ges av en specialisttandläkare som är verksam inom studerandehälsovården, ska tillgång till en specialisttandläkare ordnas inom skälig tid, dock inom tre månader från det att tandläkaren konstaterade behovet av tjänsten.

Vårdperioden ska slutföras inom skälig tid utan onödigt dröjsmål mellan vårdbesöken. I vårdplanen ska anges en odontologisk motivering till att vården periodiseras.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte i en situation där individuella undersöknings- eller vårdintervall har bestämts för den studerande. Undersökningen eller vården ska ordnas i enlighet med undersöknings- eller vårdintervall som angetts i en vårdplan, om det inte vid en bedömning enligt 10 § framkommer omständigheter på basis av vilka det bör eller kan avvikas från de individuella undersöknings- eller vårdintervallen.

Om en till studerandehälsovården hörande periodisk kontroll av munhälsan utförs av någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvård än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar behov av undersökning som utförs eller vård som ges av en tandläkare, ska det ordnas tillgång till en tandläkare inom fyra veckor från det att behovet av tjänsten konstaterades. På vården tillämpas dessutom 3 och 4 mom.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 10 a § ska sådan undersökning som har konstaterats vara odontologiskt nödvändig eller den första undersöknings- eller vårdhändelsen för sådan vård som konstaterats vara nödvändig vid en i 10 § avsedd bedömning som gäller mun- och tandvård ordnas inom en tid som är skälig med beaktande av den studerandes hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp, dock inom tre månader från den i 10 § avsedda bedömningen.

Om en studerande på grundval av en bedömning som avses i 10 § har hänvisats till någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvård än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar behov av undersökning som utförs eller vård som ges av en tandläkare, ska det ordnas tillgång till en tandläkare inom fyra veckor från det att behovet av tjänsten konstaterades eller inom tre månader från den i 10 § avsedda bedömningen.

Om en tandläkare konstaterar behov av en undersökning som utförs eller vård som ges av en specialisttandläkare som är verksam inom studerandehälsovården, ska tillgång till en specialisttandläkare ordnas inom skälig tid, dock inom tre månader från det att tandläkaren konstaterade behovet av tjänsten.

Vårdperioden ska slutföras inom skälig tid utan onödigt dröjsmål mellan vårdbesöken. I vårdplanen ska anges en odontologisk motivering till att vården periodiseras.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte i en situation där individuella undersöknings- eller vårdintervall har bestämts för den studerande. Undersökningen eller vården ska ordnas i enlighet med undersöknings- eller vårdintervall som angetts i en vårdplan, om det inte vid en bedömning enligt 10 § framkommer omständigheter på basis av vilka det bör eller kan avvikas från de individuella undersöknings- eller vårdintervallen.

Om en till studerandehälsovården hörande periodisk kontroll av munhälsan utförs av någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvård än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar behov av undersökning som utförs eller vård som ges av en tandläkare, ska det ordnas tillgång till en tandläkare inom fyra veckor från det att behovet av tjänsten konstaterades. På vården tillämpas dessutom 3 och 4 mom.

I samband med en bedömning enligt 10 § ska det bedömas huruvida Studenternas hälsovårdsstiftelse klarar av att producera vården inom de längsta väntetider som anges i 10 a och 10 b §. Bestämmelser om att skaffa tjänster av andra tjänsteproducenter finns i 8 § 3 mom.

Studenternas hälsovårdsstiftelse ska för varje verksamhetsställe månadsvis i det allmänna datanätet offentliggöra nyckeltal för den föregående kalendermånaden om hur de i 10, 10 a och 10 b § föreskrivna längsta väntetiderna har hållits. Institutet för hälsa och välfärd producerar nyckeltalen utifrån de uppgifter som institutet fått med stöd av 5 och 5 c § i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Institutet för hälsa och välfärd ska ge behövliga uppgifter till stiftelsen för offentliggörande.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om de i 1 mom. avsedda nyckeltal som ska offentliggöras.

I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet finns en delegation för studerandehälsovård för högskolestuderande, som statsrådet tillsätter för tre år i sänder.

I delegationen finns representanter för social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Folkpensionsanstalten, Finlands Kommunförbund, Institutet för hälsa och välfärd, Studenternas hälsovårdsstiftelse, universiteten och yrkeshögskolorna samt studentkårerna och studerandekårerna.

Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning, tillsättande och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse ska samordna studerandehälsovårdstjänsterna med andra social- och hälsovårdstjänster och rehabiliteringstjänster i samarbete med välfärdsområdena och andra serviceanordnare. Därutöver ska Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse se till att servicehelheten och fungerande servicekedjor tryggas i samarbete med den studerandehälsovård som välfärdsområdena ordnar och den övriga social- och hälsovården samt med anordnarna av rehabiliteringstjänster.

I en situation där Studenternas hälsovårdsstiftelse inte kan producera studerandehälsovårdstjänster på det sätt som avses i denna lag, ska Folkpensionsanstalten ordna tjänsterna på något annat sätt.

Godtagbara kostnader vid finansieringen av studerandehälsovården är de behövliga och skäliga kostnaderna för produktionen av studerandehälsovårdstjänster med beaktande av de mål för kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet som Folkpensionsanstalten ställt upp för de tjänster den ansvarar för att ordna.

De godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården utgörs av de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovårdstjänster för en enskild studerande multiplicerade med antalet högskolestuderande som anmält sig som närvarande.

Finansieringen av totalkostnaderna för studerandehälsovården består av en nationell finansieringsandel och av de statliga ersättningar som Folkpensionsanstalten betalar i enlighet med 20 a § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013).

Den nationella finansieringsandelen består av den finansieringsandel för studerandehälsovården som staten betalar till Folkpensionsanstalten samt av de i 25 § avsedda hälsovårdsavgifter som de studerande betalar till Folkpensionsanstalten. Målet är att med statens medel täcka 77 procent och med de hälsovårdsavgifter som tas ut hos de studerande 23 procent av den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården.

Riksdagen beslutar årligen om den godtagbara nationella finansieringsandelen och statens finansieringsandel av studerandehälsovården i samband med behandlingen av statsbudgeten.

Staten ersätter Folkpensionsanstalten för omkostnaderna för verkställigheten av denna lag i enlighet med 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001).

Social- och hälsovårdsministeriet gör årligen upp en kalkyl över de godtagbara totalkostnader för studerandehälsovården som avses i 14 § och för finansieringen av dem. Kalkylen grundar sig på behovet av och tillgången på studerandehälsovårdstjänster och deras lönsamhet och genomslag. I kalkylen beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången på tjänster och eventuella problem i fråga om tillgången samt den förändrade kostnadsnivån.

I kalkylen över de godtagbara totalkostnaderna ska med avvikelse från vad som föreskrivs ovan en sådan förändring av produktionen av studerandehälsovårdstjänster beaktas som föranleds av lag eller förordning eller av en betydande förändring i verksamhetsmiljön.

De i kalkylen godtagbara totalkostnaderna höjs årligen, dock högst med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

Utöver vad som föreskrivs i 14 § ska staten ansvara för att Folkpensionsanstalten har tillräckliga resurser för ordnande av studerandehälsovården för högskolestuderande, om det blir nödvändigt för att säkerställa tillgången på studerandehälsovårdstjänster av överraskande eller oförutsedda orsaker.

Staten betalar ett förskott på sin finansieringsandel av den studerandehälsovård som ordnas med stöd av denna lag till Folkpensionsanstalten i fyra årliga poster.

Folkpensionsanstalten ska tio bankdagar före betalningen av en post meddela social- och hälsovårdsministeriet hur stor statens betalningspost är.

Folkpensionsanstalten fastställer de slutliga finansieringsandelarna för studerandehälsovården vad gäller staten och de studerandes hälsovårdsavgift efter utgången av Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod.

Om intäkterna av de hälsovårdsavgifter som betalas av de studerande inte helt och hållet ett visst år täcker 23 procent av den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården, finansieras den resterande andelen av statens medel. Om intäkterna av de hälsovårdsavgifter som betalas av de studerande ett visst år utgör mer än 23 procent av den nationella finansieringsandelen, återbetalas den överstigande andelen inte till de studerande.

Under- eller överskottet i statens finansieringsandel beaktas i den betalningspost av förskott för innevarande år som betalas efter fastställandet av finansieringsandelarna.

Folkpensionsanstalten ska årligen före utgången av april till social- och hälsovårdsministeriet lämna en utredning om kvaliteten, tillgången och tillgängligheten hos den studerandehälsovård enligt 17 § i hälso- och sjukvårdslagen som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerat under det föregående året och om tjänsternas genomförande, totalkostnader och slutliga finansieringsandelar.

Närmare bestämmelser om utredningens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten ska årligen före utgången av april till social- och hälsovårdsministeriet lämna en kalkyl över totalkostnaderna för studerandehälsovården för det följande året och över den nationella finansieringsandelen och hälsovårdsavgiftens storlek.

Kalkylen grundar sig på behovet av och tillgången på studerandehälsovårdstjänster och deras lönsamhet och genomslag. I kalkylen beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången på tjänster och eventuella problem i fråga om tillgången samt den förändrade kostnadsnivån. Dessutom ska betydande förändringar i verksamhetsmiljön beaktas i kalkylen.

När kalkylen görs upp ska Folkpensionsanstalten beakta de beräknade driftskostnaderna och anläggningskostnaderna för studerandehälsovården samt den del av de administrativa kostnaderna för Studenternas hälsovårdsstiftelse som hänför sig till verksamhet enligt denna lag.

Folkpensionsanstalten betalar förskott på den nationella finansieringsandelen för studerandehälsovården till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktionen av tjänster. I förskottet ingår förskottet på statens andel samt intäkterna av den influtna hälsovårdsavgiften.

Folkpensionsanstalten betalar förskottet till Studenternas hälsovårdsstiftelse årligen i fyra poster.

Folkpensionsanstalten granskar efter utgången av Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod de totalkostnader som föranletts av produktionen av studerandehälsovård och hur de för verksamheten uppställda målen för kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet har nåtts.

Folkpensionsanstalten fastställer de totalkostnader som föranletts av produktionen av studerandehälsovård samt den slutliga ersättning för studerandehälsovården för det föregående året som ska betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Folkpensionsanstalten drar från de totalkostnader som den har fastställt av de ersättningar som med stöd av 20 a § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård har betalats till Studenternas hälsovårdsstiftelse och Studenternas hälsovårdsstiftelses övriga intäkter. Den slutliga ersättning som Studenternas hälsovårdsstiftelse får kan vara högst lika stor som kostnaderna för produktionen av studerandehälsovårdstjänster minskat med de ersättningar och intäkter som nämns ovan.

Om Folkpensionsanstalten vid en granskning enligt 1 mom. märker att ett för stort förskott har betalats till Studenternas hälsovårdsstiftelse, fattar den beslut om återbetalning av det överbetalda förskottet (överskott). Om Studenternas hälsovårdsstiftelse utifrån granskningen har rätt till ersättning som är större än förskottet (underskott), ska Folkpensionsanstalten betala skillnaden mellan förskottet och den slutliga finansieringsandelen. Över- eller underskottet i finansieringen beaktas i den betalningspost av förskott som betalas efter det att den nationella finansieringen har fastställts.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av finansieringen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om Studenternas hälsovårdsstiftelse har använt den finansiering som är avsedd att täcka kostnaderna för studerandehälsovården för något annat ändamål än sådan verksamhet som avses i denna lag, fattar Folkpensionsanstalten beslut om återkrav.

Folkpensionsanstalten kan beakta ett återkrav i följande betalningsposter av förskott som betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse.

Högskolestuderande som avses i 2 § i denna lag och som till läroanstalten har anmält sig som närvarande, eller bedriver andra militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier vid Försvarshögskolan än studier som krävs för officerstjänst, ska varje termin betala en hälsovårdsavgift till Folkpensionsanstalten.

Om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen senast den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 15 mars. Om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen efter den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 31 juli.

Om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen senast den 30 september, ska avgiften betalas senast den 15 november. Om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen efter den 30 september, ska avgiften betalas senast den 31 december.

Om Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen eller internationella avtal innehåller bestämmelser som avviker från detta kapitel, ska dessa tillämpas i stället för i detta kapitel.

Hälsovårdsavgiftens storlek bestäms så att de studerandes i 14 § avsedda finansieringsandel av den nationella finansieringen täcks med intäkterna av hälsovårdsavgiften. Hälsovårdsavgiften ska vara lika stor för alla studerande som är skyldiga att betala den.

Bestämmelser om hälsovårdsavgiftens belopp utfärdas årligen före den 30 november genom förordning av statsrådet.

Folkpensionsanstalten utfärdar på den studerandes begäran ett debiteringsbeslut över hälsovårdsavgiften.

Om hälsovårdsavgiften betalas efter det att betalningstiden gått ut, tas en fast dröjsmålsavgift ut. Dröjsmålsavgiften får uppgå till högst 15 procent av hälsovårdsavgiftens belopp. Bestämmelser om dröjsmålsavgiftens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om en studerande inte betalar hälsovårdsavgiften inom föreskriven tid ska Folkpensionsanstalten skicka en betalningspåminnelse till den studerande. Hälsovårdsavgiften för högskolestuderande och dröjsmålsavgiften är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivningen och preskriberingen av dessa avgifter finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Preskriptionstiden räknas från det förfallodatum som anges i 24 § 2 och 3 mom.

Hälsovårdsavgiften och dröjsmålsavgiften kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar ut. Utan den studerandes samtycke kan kvittning dock endast ske mot studiepenning som betalas ut med stöd av lagen om studiestöd (65/1994).

Studenternas hälsovårdsstiftelse är en sådan personuppgiftsansvarig som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) när det gäller sådana journalhandlingar inom hälsovården som uppkommer i verksamhet som omfattas av dess produktionsansvar.

I situationer som avses i 13 § är dock Folkpensionsanstalten personuppgiftsansvarig.

Folkpensionsanstalten är personuppgiftsansvarig i fråga om de uppgifter som samlas in om betalningar av hälsovårdsavgiften.

Folkpensionsanstalten har oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att från högskolornas riksomfattande datalager och från högskolorna få de uppgifter som den behöver för att ta ut hälsovårdsavgiften. Sådana uppgifter är högskolans namn och läroanstaltsnummer, examen som avläggs, den studerandes namn, personbeteckning och behövliga kontaktuppgifter, uppgifter om närvaro och övriga uppgifter som är nödvändiga för att ta ut avgiften.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att av utsökningsmyndigheter, allmänna domstolar, tillståndsmyndigheter inom social- och hälsovården och andra statliga myndigheter avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för avgörandet av ett ärende enligt 3 och 4 kap.

Vid indrivning av hälsovårdsavgiften har Folkpensionsanstalten i enskilda fall rätt att behandla uppgifter som den har samlat in för att avgöra andra förmåner som den verkställer eller för att driva in andra fordringar, om de är nödvändiga för att avgöra ärendet och Folkpensionsanstalten också i övrigt har rätt att få uppgifterna särskilt.

Folkpensionsanstalten har oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att av Studenternas hälsovårdsstiftelse få de uppgifter som den behöver för att följa upp och bedöma tillgången, tillgängligheten, kvaliteten, genomslaget, lönsamheten och produktiviteten hos den studerandehälsovård för högskolestuderande som Folkpensionsanstalten ordnar och det kontinuerliga utvecklandet av den. Uppgifterna får dock inte innehålla personuppgifter.

Folkpensionsanstalten har rätt att granska Studenternas hälsovårdsstiftelses bokföring och att inspektera stiftelsens verksamhet och lokaler vid en på förhand anmäld tidpunkt. Folkpensionsanstaltens rätt att få de uppgifter som avses i 4 mom. gäller också i fråga om de tjänster enligt denna lag som Studenternas hälsovårdsstiftelse skaffar hos andra tjänsteproducenter.

Studenternas hälsovårdsstiftelse har rätt att på begäran avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av de personuppgiftsansvariga för högskolornas riksomfattande datalager få de uppgifter som är nödvändiga för att säkerställa tillgången till studerandehälsovårdstjänster och tjänsternas tillgänglighet och för att i tillräcklig grad identifiera de studerande.

Om den studerande inte har en finsk personbeteckning, får Studenternas hälsovårdsstiftelse i stället för personbeteckningen, utöver de uppgifter som avses i 1 mom., begära uppgift om den studerandes födelsetid och könstillhörighet för att skapa en tillfällig identifikationskod för honom eller henne. Den tillfälliga identifikationskoden får användas endast när den studerandes uppgifter behandlas inom studerandehälsovården.

Studenternas hälsovårdsstiftelse har för ordnande av hälsoundersökning rätt att utöver de uppgifter som nämns i 1 och 2 mom. få information om huruvida en högskolestuderande är en första årets studerande. Studenternas hälsovårdsstiftelse har också rätt att på begäran avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna få kontaktuppgifter till sådana studerande som är berättigade till hälsoundersökning, för att de i tillräcklig utsträckning ska kunna informeras om undersökningen. Sådana uppgifter är antingen den studerandes personliga telefonnummer eller, om han eller hon inte har ett eget telefonnummer eller det inte är tillgängligt, hans eller hennes hemadress.

32 § har upphävts genom L 15.12.2023/1137.

På den verksamhet som i enlighet med denna lag bedrivs av Studenternas hälsovårdsstiftelse och sådana underleverantörer som avses i 8 § tillämpas språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015) och 2, 3 och 4 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003), om inte något annat föreskrivs i någon annan lag.

Studenternas hälsovårdsstiftelse och sådana underleverantörer som avses i 8 § ska i tvåspråkiga kommuner ordna tjänster på både finska och svenska så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer, antingen finska eller svenska. I enspråkiga kommuner ordnas tjänsterna på kommunens språk så att kunden har rätt att använda finska eller svenska. Kunden har rätt att använda samiska när det gäller studerandehälsovårdstjänster som produceras inom samernas hembygdsområde enligt vad som föreskrivs i samiska språklagen.

Om hälsovårdspersonalen inte behärskar något annat språk än finska eller svenska eller om kunden på grund av sensorisk funktionsnedsättning eller talsvårigheter eller av någon annan orsak inte kan göra sig förstådd, ska vid tillhandahållandet av tjänster i den mån det är möjligt tolkning ordnas och en tolk anskaffas.

När Studenternas hälsovårdsstiftelse och sådana underleverantörer som avses i 8 § producerar tjänster ska de dessutom se till att nordiska medborgare vid behov har möjlighet att använda sitt eget språk, antingen finska, isländska, norska, svenska eller danska när de anlitar tjänster som avses i denna lag. I den mån det är möjligt ska det då ses till att nordiska medborgare får behövlig tolk- och översättningshjälp.

Om en person på förhand har reserverat mottagningstid för att få service men utan godtagbar orsak underlåtit att komma till mottagningen vid den reserverade tiden, tar Studenternas hälsovårdsstiftelse ut en avgift hos honom eller henne enligt vad som föreskrivs om avgiftens storlek genom förordning av statsrådet.

Studenternas hälsovårdsstiftelse meddelar på den studerandes begäran ett debiteringsbeslut om avgiften för den oanvända tiden.

Vid delgivning av beslut som Folkpensionsanstalten har meddelat med stöd av denna lag iakttas vad som i 20 a § i lagen om Folkpensionsanstalten föreskrivs om delgivning av beslut om en förmån.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården utövar tillsyn över lagligheten i verksamheten hos Studenternas hälsovårdsstiftelse och sådana underleverantörer som avses i 8 § på det sätt som föreskrivs i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008).

På personer som är anställda hos Studenternas hälsovårdsstiftelse tillämpas vad som i 40 kap. i strafflagen (39/1889) föreskrivs om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Det som föreskrivs i 1 mom. gäller också personer som är anställda hos andra tjänsteproducenter när de utför uppgifter som avses i denna lag.

Omprövning får begäras av i 22, 23, 26 och 27 § avsedda beslut av Folkpensionsanstalten och ett i 34 § avsett beslut av Studenternas hälsovårdsstiftelse. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Om den finansiering som beviljats i statsbudgeten visar sig vara otillräcklig på grund av ett oförutsett behov av tjänster för yrkeshögskolestuderande, kan tilläggsfinansiering för verksamheten beviljas årligen under de första tre åren.

Universitetsstuderande som anmäler sig som närvarande hösten 2020 betalar i samband med betalningen av medlemsavgift till studentkåren för läsåret 2020–2021 hälsovårdsavgift endast för höstterminen. Hälsovårdsavgift enligt denna lag betalas till Folkpensionsanstalten från och med vårterminen 2021.