2018 277/2022 15.4.2022 ändrar 1, 2, 7, 9, 10, 14–16, 18 och 31 § och även 4, 6, 8, 11, 12, 13, 19 och 21 § delvis; fogas till 6 a, 7 a, 8 a och 9 a § 488/2026 12.6.2026 ändrar 2 § delvis 473/2024 1.9.2024 ändrar 2 § 1366/2025 1.8.2026 ändrar 7 a § delvis 211/2020 9.4.2020 31.12.2020 fogas till 29 a § delvis 212/2020 6.9.2018 719/2018 6.9.2018 719/2018 6.9.2018 719/2018

719/2018 Lag om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 § Lagens syfte

Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete, nedan forskar- och studerandedirektivet. Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om rätt för en sådan tredjelandsmedborgare som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde eller som inte kan beviljas uppehållstillstånd enligt direktivet att få nationellt uppehållstillstånd.

2 § Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på tredjelandsmedborgare som ansöker om eller har beviljats tillträde till en medlemsstats (medlemsstat) territorium i Europeiska unionen (unionen) med stöd av forskar- och studerandedirektivet eller nationell lagstiftning.

Denna lag tillämpas inte på tredjelandsmedborgare

 1)

som söker internationellt skydd eller som åtnjuter internationellt skydd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet,

 2)

vars utvisning har skjutits upp på grund av faktiska eller rättsliga omständigheter,

 3)

som är familjemedlemmar till sådana medborgare i en medlemsstat som har utövat sin rätt till fri rörlighet inom unionen,

 4)

som har ställning som varaktigt bosatta i en medlemsstat i enlighet med rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning,

 5)

som, i likhet med sina familjemedlemmar och oavsett medborgarskap, har rättigheter i fråga om fri rörlighet som motsvarar unionsmedborgares rättigheter enligt avtal antingen mellan unionen och dess medlemsstater och tredjeländer eller mellan unionen och tredjeländer,

 6)

som kommer till en medlemsstat som praktikanter inom ramen för en företagsintern förflyttning av personal enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal,

 7)

som har beviljats inresa och vistelse som högkvalificerade arbetstagare i enlighet med rådets direktiv 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning.

Bestämmelserna i 6 och 7 § tillämpas inte på tredjelandsmedborgare som åtnjuter tillfälligt skydd i en medlemsstat enligt rådets direktiv 2001/55/EG om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.
3 § Förhållande till utlänningslagen

På i denna lag avsedda tredjelandsmedborgares inresa, utresa, vistelse och arbete tillämpas bestämmelserna i utlänningslagen (301/2004), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

4 § Definitioner

I denna lag avses med

 1)

tredjelandsmedborgare medborgare i andra länder än i Europeiska unionens medlemsstater eller Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz,

2)

forskare enligt forskar- och studerandedirektivet en i artikel 3.2 i forskar- och studerandedirektivet avsedd tredjelandsmedborgare som innehar en doktorsexamen eller högre högskoleexamen som ger tillträde till doktorandutbildning, som väljs ut av ett forskningsorgan och som beviljats inresa till en medlemsstats territorium för att bedriva forskningsverksamhet som normalt kräver sådan examen,

2 a)

nationell forskare en tredjelandsmedborgare som inte är en i 2 punkten avsedd forskare, men som kommer till Finland för att bedriva vetenskaplig forskning,

3)

studerande en tredjelandsmedborgare som har antagits vid en högskola och som beviljats inresa till en medlemsstats territorium för att som huvudsaklig verksamhet på heltid följa ett studieprogram som leder till en högskoleexamen, och tredjelandsmedborgare som antagits till en annan läroanstalt än en högskola och som beviljats rätt att delta i ett studieprogram som leder till ett yrke eller en examen; det kan också vara fråga om en förberedande kurs före sådan utbildning eller obligatorisk praktik,

4)

arbetspraktikant en tredjelandsmedborgare som beviljats rätt att i Finland delta i praktik som bygger på ett anställningsförhållande i syfte att förvärva kunskaper och erfarenheter i en yrkesmiljö,

4 a)

praktikant en tredjelandsmedborgare som beviljats rätt att i Finland delta i ett praktikprogram där praktiken inte utförs i ett anställningsförhållande och där syftet är att förvärva kunskaper och erfarenheter i en yrkesmiljö,

5)

volontär en tredjelandsmedborgare som beviljats rätt att delta i volontärarbete i Finland inom ramen för unionens volontärprogram eller att delta i annat volontärarbete på basis av ett avtal mellan Finland och en annan stat eller medborgarorganisationers utbytesprogram och där volontärarbetet inte utförs i ett anställningsförhållande,

6)

högskola ett universitet enligt universitetslagen (558/2009), Försvarshögskolan enligt lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), en yrkeshögskola enligt yrkeshögskolelagen (932/2014), Polisyrkeshögskolan enligt lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) och Högskolan på Åland enligt landskapslagen om Högskolan på Åland (Ålands författningssamling 2002:81),

6 a)

läroanstalt en läroanstalt i Finland som har rätt att ordna examensinriktad eller annan utbildning enligt gymnasielagen (714/2018) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017),

7)

värdenhet ett forskningsorgan, en högskola, en läroanstalt, en organisation som ansvarar för ett volontärprogram eller en enhet som tar emot praktikanter och i vars verksamhet en tredjelandsmedborgare deltar och som ligger i Finland, oavsett enhetens rättsliga form,

8)

första medlemsstat den medlemsstat som först utfärdar ett tillstånd för en tredjelandsmedborgare,

9)

andra medlemsstat varje annan medlemsstat än den första medlemsstaten,

10)

unionsprogram eller multilaterala program som innefattar rörlighetsåtgärder program finansierade av unionen eller medlemsstaterna som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet i unionen eller i de medlemsstater som deltar i de respektive programmen,

11)

tillstånd ett uppehållstillstånd som har utfärdats genom användning av det enhetliga formulär som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland och som ger innehavaren av tillståndet rätt att lagligen vistas på en medlemsstats territorium,

12)

familjemedlem en familjemedlem enligt 37 § i utlänningslagen.

5 § Avtal med forskningsorgan

Ett forskningsorgan som vill ta emot en forskare i forskningssyfte ska ingå ett avtal med forskaren. Ett forskningsorgan får ingå ett avtal om det har godkänt forskningsprojektet efter att först ha kontrollerat projektets syfte, bedömt dess planerade längd och kontrollerat tillgången till den finansiering som behövs för att genomföra projektet samt kvalifikationerna hos forskaren från tredjeland.

Avtalet ska innehålla följande uppgifter:

 1)

rubriken för eller syftet med forskningsverksamheten eller forskningsområdet,

 2)

ett åtagande av forskaren att slutföra forskningsverksamheten och ett åtagande av forskningsorganet att ta emot forskaren i detta syfte,

 3)

forskningsverksamhetens start- och slutdatum eller dess uppskattade längd,

 4)

information om rättsförhållandet mellan forskningsorganet och forskaren,

 5)

om det är fråga om ett anställningsförhållande, anställningsvillkor som följer giltiga bestämmelser och det kollektivavtal som ska tillämpas,

 6)

information om planerad rörlighet i en eller flera andra medlemsstater, om rörligheten är känd vid tiden för ansökan om uppehållstillstånd i Finland.

Avtalet hävs om forskaren inte beviljas rätt till inresa eller om rättsförhållandet mellan forskaren och forskningsorganet upphör. Forskningsorganet ska utan dröjsmål underrätta Migrationsverket om detta och om varje omständighet som kan förhindra att avtalet genomförs.
6 § Beviljande av i forskar- och studerandedirektivet avsett uppehållstillstånd för forskare (13.4.2022/277)

En forskare enligt forskar- och studerandedirektivet beviljas i direktivet avsett uppehållstillstånd för forskare för att bedriva vetenskaplig forskning. Forskaren ska ingå ett i 5 § avsett avtal med forskningsorganet.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att forskarens försörjning är tryggad på det sätt som föreskrivs i 39 § i utlänningslagen eller, om det är fråga om ett anställningsförhållande, med inkomsten av förvärvsarbetet.

Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt tillstånd för två år eller högst för den tid avtalet är giltigt, om giltighetstiden är under två år. Ett fortsatt uppehållstillstånd beviljas för högst fyra år.
6 a § Beviljande av nationellt uppehållstillstånd för forskare

En nationell forskare beviljas uppehållstillstånd som nationell forskare för att bedriva vetenskaplig forskning. Forskaren ska ingå ett avtal med forskningsorganet. På avtalet tillämpas 5 §, med undantag av 2 mom. 6 punkten i den paragrafen.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att tredjelandsmedborgarens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen eller, om det är fråga om ett anställningsförhållande, med inkomsten av förvärvsarbetet.

Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt tillstånd för högst två år, om avtalet är giltigt i minst två år, och i annat fall som tillfälligt tillstånd för avtalets giltighetstid. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas som kontinuerligt tillstånd för högst fyra år, om det föregående i denna paragraf avsedda uppehållstillståndet beviljades som kontinuerligt tillstånd, och i annat fall beviljas det som tillfälligt tillstånd för avtalets giltighetstid. En tredjelandsmedborgare som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd med stöd av denna paragraf beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd efter två års oavbruten vistelse i landet, om de omständigheter med stöd av vilka det föregående tidsbegränsade uppehållstillståndet beviljades fortfarande föreligger.

7 § Beviljande av i forskar- och studerandedirektivet avsett uppehållstillstånd för studier

En annan tredjelandsmedborgare än de som avses i 2 § 3 mom. beviljas uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid en högskola i Finland och har betalat högskolans avgifter.

Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt för den tid studierna varar. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas för den tid som återstår av studierätten.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att den studerande lägger fram utredning om att försörjningen är tryggad för det första året. Om uppehållstillståndet söks för en kortare tid än ett år, ska den studerande lägga fram utredning om att försörjningen är tryggad för uppehållstillståndets hela giltighetstid. Ett ytterligare krav för att uppehållstillstånd ska beviljas är att tredjelandsmedborgaren har en försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna. Om den beräknade studietiden är minst två år räcker det med att försäkringen täcker läkemedelskostnaderna.

En tredjelandsmedborgares försörjning ska vara tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen för uppehållstillståndets hela giltighetstid.

7 a § Beviljande av nationellt uppehållstillstånd för studier

En tredjelandsmedborgare som avses i 2 § 3 mom. beviljas nationellt uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid en högskola i Finland och har betalat högskolans avgifter.

En tredjelandsmedborgare beviljas nationellt uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande i Finland

1)

till en annan läroanstalt än en högskola, om studierna leder till examen eller yrke och tredjelandsmedborgaren har betalat de avgifter som utbildningsanordnaren kräver, eller

1 punkten har ändrats genom L 1366/2025, som träder i kraft 1.8.2026. Den tidigare formen lyder:

1)

till en annan läroanstalt än en högskola, om studierna leder till examen eller yrke, eller

 2)

till en högskola eller annan läroanstalt även för andra studier än sådana som leder till examen, om det finns grundad anledning att bevilja uppehållstillstånd.

Uppehållstillståndet beviljas för den tid studierna varar, i fråga om studier som avses i 1 mom. som kontinuerligt tillstånd och i fråga om andra studier som tillfälligt tillstånd. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas för den tid återstoden av studierna kräver. Ett fortsatt uppehållstillstånd beviljas som kontinuerligt tillstånd, om det föregående uppehållstillståndet har beviljats som kontinuerligt tillstånd, och i annat fall beviljas det som tillfälligt tillstånd.

På beviljande av uppehållstillstånd tillämpas 7 § 3 och 4 mom.

8 § Beviljande av uppehållstillstånd för arbetspraktik (13.4.2022/277)

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för praktik om

 1)

det vid tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd har gått högst två år från det att högskoleexamen avlades eller tredjelandsmedborgaren deltar i ett studieprogram som leder till en högskoleexamen,

 2)

praktiken ingår i ett mellanstatligt avtal eller medborgarorganisationers utbytesprogram, eller

 3)

tredjelandsmedborgaren är 18–30 år och utför praktik samtidigt som han eller hon studerar finska eller svenska vid en utländsk högskola eller när praktikbranschen motsvarar tredjelandsmedborgarens studier eller examen.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att praktikantens försörjning är tryggad med inkomster av förvärvsarbete.

En ytterligare förutsättning för uppehållstillstånd är att värdenheten styrker att praktiken inte ersätter något arbetstillfälle. Tredjelandsmedborgaren ska visa upp ett praktikavtal som ingåtts med värdenheten, vars villkor följer giltiga bestämmelser och det kollektivavtal som ska tillämpas och som innehåller följande uppgifter:

 1)

en beskrivning av praktikprogrammet, med uppgifter om dess utbildningssyfte eller utbildningsinnehåll,

 2)

praktikens längd,

 3)

tjänstgörings- och handledningsförhållandena under praktiken,

 4)

tiderna för praktiktjänstgöringen,

 5)

rättsförhållandet mellan praktikanten och värdenheten.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst 18 månader.

8 a § Beviljande av uppehållstillstånd för praktik

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för praktik om han eller hon har godkänts att delta i ett praktikprogram som grundar sig på unionens program, ett mellanstatligt avtal eller medborgarorganisationers utbytesprogram eller ett program som ordnas av ett offentligrättsligt samfund. Praktiken ska ha ett utbildnings- eller inlärningsmål som stöder tredjelandsmedborgarens utveckling av sin kompetens.

Tredjelandsmedborgaren ska visa upp ett praktikavtal som ingåtts med värdenheten och som innehåller följande uppgifter:

 1)

en beskrivning av praktikprogrammet, med uppgifter om dess utbildningsmål eller utbildningsinnehåll,

 2)

praktikens längd,

 3)

tjänstgörings- och handledningsförhållandena under praktiken,

 4)

tiderna för praktiktjänstgöringen,

 5)

stipendium och andra förmåner som ges för praktiken.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att tredjelandsmedborgarens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen, dock så att den huvudsakliga försörjningskällan är sådan inkomst som avses i 2 mom. 5 punkten.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst 18 månader.

9 § Beviljande av uppehållstillstånd för volontärarbete

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för volontärarbete som utförs inom ramen för unionens volontärprogram, förutsatt att han eller hon har ingått ett avtal med den värdenhet som ansvarar för volontärverksamheten. I avtalet ska ingå följande uppgifter:

 1)

en beskrivning av volontärprogrammet,

 2)

volontärarbetets längd,

 3)

tjänstgörings- och handledningsförhållandena för volontärprogrammet,

 4)

tiderna för volontärtjänstgöringen,

 5)

uppgift om de medel som finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för tredjelandsmedborgarens uppehälle och logi och en minimisumma fickpengar för hela vistelsen,

 6)

vid behov den utbildning tredjelandsmedborgaren kommer att få som hjälp för att kunna utföra volontärarbetet.

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för annat volontärarbete, om volontärarbetet grundar sig på ett avtal som Finland ingått med en annan stat eller på medborgarorganisationers utbytesprogram och de uppgifter om volontärarbetet som avses i 1 mom. 1–6 punkten läggs fram.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att volontärens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst ett år.
9 a § Beviljande av uppehållstillstånd på basis av ett avtal om feriearbete

En tredjelandsmedborgare som är medborgare i en stat som ingått ett avtal om feriearbete med finska staten beviljas uppehållstillstånd, om han eller hon uppfyller de villkor som anges i avtalet.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att tredjelandsmedborgarens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst den tid som anges i avtalet om feriearbete.

10 § Beviljande av uppehållstillstånd för att söka arbete eller bedriva företagsverksamhet

En tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 6, 7 eller 7 a § beviljas efter att ha slutfört sitt forskningsarbete eller avlagt examen uppehållstillstånd för att söka arbete eller bedriva företagsverksamhet. En tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 6 a § beviljas efter att ha avlagt examen uppehållstillstånd för att söka arbete eller bedriva företagsverksamhet. Uppehållstillstånd ska sökas inom fem år från det att det uppehållstillstånd som beviljats med stöd av 6, 6 a, 7 eller 7 a § har gått ut.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att försörjningen för den person som avses i 1 mom. är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst två år. Uppehållstillståndet beviljas dock som kontinuerligt tillstånd, om det föregående uppehållstillståndet var kontinuerligt. Om det första uppehållstillstånd som beviljats på denna grund beviljas för kortare tid än två år, kan fortsatt uppehållstillstånd på samma grund sökas högst två gånger inom tre år från det att det första tillstånd som sökts på denna grund beviljades. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas dock inte för kortare tid än sex månader. Om en tredjelandsmedborgare avlägger en ny examen eller slutför en ny forskning, upphör hans eller hennes rätt till uppehållstillstånd som söks med stöd av denna paragraf på basis av den tidigare examen eller forskningen.

Om examensbevis från högskola, utbildningsbevis eller annat bevis på formella kvalifikationer, eller en bekräftelse från forskningsorganet om att forskningsverksamheten har slutförts, inte finns tillgängliga förrän det uppehållstillstånd som har beviljats enligt 6, 6 a, 7 eller 7 a § löper ut, och alla övriga villkor för beviljande av uppehållstillstånd är uppfyllda, får tredjelandsmedborgaren vistas i landet en skälig tid i syfte att lägga fram en sådan handling eller bekräftelse.

11 § Grunder för avslag på ansökan

En ansökan om uppehållstillstånd enligt denna lag ska avslås om

 1)

villkoren enligt 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a eller 10 § inte uppfylls,

 2)

de handlingar som uppvisas har erhållits på ett bedrägligt sätt, har förfalskats eller ändrats, eller

 3)

tredjelandsmedborgaren ses som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

En ansökan får avslås om

 1)

värdenheten inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller anställningsvillkor,

 2)

de villkor som följer av lagstiftning, kollektivavtal eller praxis inte uppfylls av värdenheten,

 3)

värdenheten har ålagts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning,

 4)

värdenheten har inrättats eller drivs huvudsakligen för att underlätta inresa för forskare, studerande, praktikanter eller volontärer,

 5)

värdenhetens företag har försatts i konkurs eller har ingen ekonomisk verksamhet, eller

 6)

det kan visas att tredjelandsmedborgarens inresa avser andra ändamål än de för vilka han eller hon ansöker om inresa.

En ansökan om uppehållstillstånd enligt 10 § får avslås om

 1)

de villkor som anges i den paragrafen inte uppfylls,

 2)

tredjelandsmedborgaren inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse i landet, eller

 3)

1 mom. 2 eller 3 punkten ska tillämpas.

I de fall som avses i 2 och 3 mom. ska hänsyn tas till de särskilda förhållandena i fallet som helhet och proportionalitetsprincipen iakttas.
12 § Återkallelse av uppehållstillstånd eller beslut att inte förlänga tillstånd

Ett uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a eller 10 § ska återkallas eller ansökan om förlängning avslås, om

1)

tredjelandsmedborgaren inte längre uppfyller villkoren i de paragraferna,

 2)

det uppehållstillstånd eller den handling som visas upp har erhållits på ett bedrägligt sätt, har förfalskats eller ändrats, eller

 3)

tredjelandsmedborgaren vistas i landet för andra ändamål än de för vilka tredjelandsmedborgaren beviljades uppehållstillstånd.

Myndigheten får återkalla eller besluta att inte förlänga ett uppehållstillstånd, om

 1)

värdenheten inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller anställningsvillkor,

 2)

de villkor som följer av lagstiftning, kollektivavtal eller praxis inte uppfylls av värdenheten,

 3)

värdenheten har ålagts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning,

 4)

värdenheten har inrättats eller drivs huvudsakligen för att underlätta inresa för forskare, studerande, praktikanter eller volontärer,

 5)

värdenhetens företag har försatts i konkurs eller har ingen ekonomisk verksamhet,

 6)

den studerande inte iakttar de tidsfrister som gäller för bedrivande av ekonomisk verksamhet, inte gör tillräckliga framsteg i sina studier, den studerandes försörjning inte är tryggad eller försäkring inte är i kraft, eller

 7)

tredjelandsmedborgaren ses som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

Om myndigheten kan återkalla eller besluta att inte förlänga en studerandes uppehållstillstånd enligt 2 mom. 1 eller 3–5 punkten, får den studerande med stöd av giltigt uppehållstillstånd fortsätta bedriva studier vid en annan läroanstalt eller göra en ny ansökan i avsikt att få en annan läroanstalt att ta emot honom eller henne för att delta i ett motsvarande studieprogram i syfte att fullfölja sina studier.

I de fall som avses i 2 och 3 mom. ska man ta hänsyn till de särskilda förhållandena i fallet som helhet och iaktta proportionalitetsprincipen.

Migrationsverket ska utan dröjsmål underrätta den medlemsstat till vilken tredjelandsmedborgaren har rest in med stöd av forskar- och studerandedirektivet om att det uppehållstillstånd som verket beviljat har återkallats.
13 § Anteckningar i uppehållstillståndskortet

I uppehållstillståndskortet antecknas ”forskare”, ”studerande”, ”praktikant” eller ”volontär” beroende på enligt vilken grund uppehållstillståndet beviljas.

Om en forskare eller en studerande beviljas uppehållstillstånd på den grunden att han eller hon kommer till en medlemsstat inom ramen för unionsprogram eller multilaterala program som innefattar rörlighetsåtgärder eller avtal mellan två eller flera erkända högskolor, ska en anteckning om programmet eller avtalet göras i uppehållstillståndskortet.

I uppehållstillståndskortet antecknas ”forskare-rörlighet”, om forskaren i sin ansökan har meddelat att han eller hon har för avsikt att bedriva en del av sin forskning i en eller flera andra medlemsstater och forskningen bedrivs i mer än 180 dagar per medlemsstat.
14 § Rätten att arbeta och idka näring

Tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd

 1)

med stöd av 6, 6 a eller 10 § har obegränsad rätt att arbeta,

 2)

med stöd av 8 § har rätt att arbeta enligt grunden för tillståndet,

 3)

med stöd av 7 eller 7 a § har rätt att arbeta, om

 a)

arbetet är arbetspraktik som ingår i examen eller ett slutarbete som ingår i studierna och utförs som förvärvsarbete, eller

 b)

arbetsmängden utjämnas under kalenderåret till i genomsnitt 30 timmar per vecka.

Rätten att arbeta i fråga om en tredjelandsmedborgare som fått uppehållstillstånd på den grund som anges i 9 a § bestäms på basis av respektive mellanstatliga avtal om feriearbete.

Bestämmelser om tredjelandsmedborgares rätt att idka näring finns i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919). I fråga om Åland finns bestämmelser om rätten att idka näring i landskapslagen om rätt att utöva näring (Ålands författningssamling 1996:47).

15 § Rätten att börja arbeta samt hur länge rätten gäller

Rätten att arbeta börjar gälla när ett uppehållstillstånd som innefattar denna rätt har beviljats och upphör att gälla när uppehållstillståndets giltighetstid går ut. Rätten enligt ett nytt uppehållstillstånd börjar gälla när uppehållstillståndet har beviljats.

Om en tredjelandsmedborgares rätt att arbeta grundar sig på ett uppehållstillstånd enligt denna lag och ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har gjorts på samma eller annan grund medan det tidigare uppehållstillståndet varit gällande, fortsätter rätten i enlighet med det tidigare uppehållstillståndet tills uppehållstillstånd har beviljats enligt den nya ansökan eller tills ett beslut om avslag vunnit laga kraft. Om uppehållstillstånd har beviljats med stöd av 8 eller 9 a § och fortsatt uppehållstillstånd söks på annan grund, upphör rätten att arbeta enligt det tidigare uppehållstillståndet dock när uppehållstillståndets giltighetstid går ut.

Med avvikelse från 2 mom. har en tredjelandsmedborgare som har avlagt examen och vars ansökan om fortsatt uppehållstillstånd för att arbeta, söka arbete eller bedriva företagsverksamhet har gjorts medan ett uppehållstillstånd som beviljats med stöd av 7 eller 7 a § varit gällande, obegränsad rätt att arbeta efter att ha gjort ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Vid avslagsbeslut fortsätter den obegränsade rätten att arbeta tills avslagsbeslutet har vunnit laga kraft.

Om rätten att arbeta grundar sig på uppehållstillstånd och personen i fråga utvisas, upphör rätten att arbeta när beslutet om utvisning blir verkställbart.
16 § Rätten för familjemedlemmar att vistas och arbeta i landet

Familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd med stöd av denna lag beviljas tillfälligt eller kontinuerligt uppehållstillstånd på grund av familjeband med stöd av denna lag. På uppehållstillståndets längd tillämpas i fråga om det första uppehållstillståndet 53 § 1 och 2 mom. i utlänningslagen och i fråga om fortsatt uppehållstillstånd 55 § 1–3 mom. i den lagen.

Familjemedlemmar till en person som beviljats uppehållstillstånd på den grund som anges i 9 a § beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband, om det avtalas om detta i avtalet om feriearbete.

Familjemedlemmarnas försörjning ska vara tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Familjemedlemmar har obegränsad rätt att arbeta.

17 § Forskares rörlighet

Om en forskare har fått uppehållstillstånd för forskare i den första medlemsstaten och de villkor för rörlighet som anges nedan är uppfyllda, har forskaren rätt att vistas och arbeta i Finland i högst två år för att bedriva en del av sin forskning vid ett forskningsorgan.
18 § Forskares familjemedlemmars rörlighet och rätt att arbeta

En forskares familjemedlemmar som har ett giltigt uppehållstillstånd beviljat av den första medlemsstaten har rätt till inresa och vistelse i Finland tillsammans med forskaren, om de villkor för rörlighet som anges nedan är uppfyllda.

En forskares familjemedlemmar har obegränsad rätt att arbeta med stöd av ett giltigt uppehållstillstånd beviljat av den första medlemsstaten. Rätten att arbeta upphör dock, om Migrationsverket på det sätt som föreskrivs i 22 § invänder mot en familjemedlems rörlighet.
19 § Studerandes rörlighet

En studerande som har ett giltigt uppehållstillstånd beviljat av den första medlemsstaten och som omfattas av ett unionsprogram eller multilateralt program som innefattar rörlighetsåtgärder eller ett avtal mellan två eller flera högskolor, har rätt till inresa och vistelse i landet i högst 360 dagar för att bedriva en del av sina högskolestudier i Finland. En studerande har rätt att arbeta enligt vad som föreskrivs i 14 §.

En studerande som inte uppfyller de villkor för rörlighet som föreskrivs i 1 mom. ska ansöka om uppehållstillstånd för studier enligt 7 eller 7 a § för att kunna bedriva en del av sina studier vid en högskola i Finland.
20 § Skyldighet att underrätta Finland om rörlighet

Forskare ska underrätta Migrationsverket och den behöriga myndigheten i den första medlemsstaten om sin avsikt att bedriva en del av forskningen i Finland och studerande ska underrätta de nämnda myndigheterna om sin avsikt att bedriva en del av studierna i Finland. Forskare ska också underrätta de nämnda myndigheterna om familjemedlemmarnas rörlighet.

De nämnda myndigheterna ska underrättas

 1)

vid tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd innan forskaren eller studeranden anländer till den första medlemsstaten, om rörligheten till Finland redan planerats, eller

 2)

efter att forskaren eller studeranden har beviljats inresa till den första medlemsstaten, så snart den planerade rörligheten till Finland är känd.

Värdenheten, forskaren och studeranden ska underrätta Migrationsverket om sådana ändringar som påverkar förutsättningarna för rörlighet.
21 § Underrättelsens innehåll

Med underrättelsen enligt 20 § ska forskaren lämna följande uppgifter och handlingar:

 1)

en kopia av ett sådant giltigt resedokument och ett sådant av den första medlemsstaten utfärdat giltigt tillstånd som gäller under rörlighetsperioden,

 2)

det avtal som ingåtts med forskningsorganet i Finland,

 3)

rörlighetens planerade längd inklusive datum för dess början och slut, om detta inte framgår av avtalet,

 4)

bevis som styrker att forskaren under sin vistelse kommer att ha tillräckliga medel för att bekosta sitt uppehälle utan att behöva ta det finländska systemet för social trygghet i anspråk samt medel för återresan till den första medlemsstaten, om forskaren inte uppfyller villkoren för rörlighet,

 5)

bevis som styrker att avgiften för underrättelsen om rörlighet är betald.

För de familjemedlemmar som följer med forskaren ska i underrättelsen ingå uppgifterna i 1 mom. 1 och 3–5 punkten, och dessutom bevis som styrker att familjemedlemmarna har vistats tillsammans med forskaren som medlemmar i forskarens familj i den första medlemsstaten och att familjemedlemmarna har försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna.

För studerande ska i underrättelsen ingå de uppgifter eller handlingar som anges i 1 mom. 1 och 3–5 punkten samt bevis som styrker att studeranden

 1)

bedriver en del av studierna i Finland inom ramen för unionsprogram eller multilaterala program som innefattar rörlighetsåtgärder, eller ett avtal mellan två eller flera högskolor,

 2)

har antagits vid en högskola i Finland,

 3)

har betalat de avgifter som krävs av högskolan,

 4)

är försäkrad för sjukvårdskostnaderna.
22 § Invändningar mot rörlighet

Migrationsverket får invända mot forskares och studerandes rörlighet till Finland inom 30 dagar efter det att verket tagit emot en fullständig underrättelse, om

 1)

de uppgifter som avses i 21 § 1 eller 3 mom. inte följer med underrättelsen,

 2)

de handlingar som uppvisas har erhållits på ett bedrägligt sätt, har förfalskats eller ändrats,

 3)

någon av de grunder för avslag som anges i 11 § 2 mom. blir tillämplig, eller

 4)

vistelsens maximala längd enligt 17 eller 19 § har nåtts.

Migrationsverket får inom den tid som anges i 1 mom. invända mot rörligheten för forskares familjemedlemmar, om

 1)

villkoren enligt 21 § 2 mom. inte är uppfyllda,

 2)

den maximala längden för forskarens vistelse enligt 17 § har nåtts, eller

 3)

de handlingar som uppvisas har erhållits på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats.

Migrationsverket ska invända mot rörligheten, om en tredjelandsmedborgare ses som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

Om Migrationsverket inte invänder mot rörligheten, ska det ge tredjelandsmedborgaren ett intyg som styrker att personen har rätt att vistas i Finland.
23 § Underrättelse om invändningar mot rörlighet

Migrationsverket ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i den första medlemsstaten och den som lämnat underrättelsen om att de invänder mot forskarens, dennes familjemedlemmars eller studerandens rörlighet till Finland.
24 § Följderna av invändningar mot rörlighet

Om Migrationsverket på grundval av 22 § invänder mot rörligheten och rörligheten ännu inte har ägt rum, ska forskaren inte beviljas rätt att bedriva en del av forskningen i Finland, studeranden inte beviljas rätt att bedriva en del av studierna i Finland och familjemedlemmarna inte beviljas rätt att komma till Finland. Om rörligheten redan har ägt rum ska forskaren och hans eller hennes familjemedlemmar samt studeranden genast upphöra med all verksamhet i Finland och lämna landet.
25 § Inresa efter underrättelse om rörlighet

Om en underrättelse om rörlighet har lämnats i enlighet med 20 § 2 mom. 1 punkten och Migrationsverket inte har framför några invändningar till den första medlemsstaten på grundval av 22 §, får en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd för forskare, familjemedlem eller studerande komma till Finland när som helst under tillståndets giltighetstid.

Om en underrättelse om rörlighet har lämnats i enlighet med 20 § 2 mom. 2 punkten, får en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd för forskare, familjemedlem eller studerande komma till Finland genast efter underrättelsen eller när som helst under tillståndets giltighetstid. Om Migrationsverket inte till den första medlemsstaten har framfört några invändningar på grundval av 22 § mot den studerandes rörlighet, får en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd för studerande resa in i Finland när som helst under tillståndets giltighetstid.
26 § Återkomst till Finland efter rörlighetsperioden

Om en forskare, hans eller hennes familjemedlemmar eller en studerande har rest in och vistas i en annan medlemsstat i unionen, men inte längre uppfyller villkoren för rörlighet där eller om ett uppehållstillstånd som beviljats av Finland inte längre är i kraft eller om det har återkallats under rörlighetsperioden, ska tredjelandsmedborgaren, efter begäran från den andra medlemsstaten, tillåtas att återvända till Finland, utan formaliteter eller dröjsmål, med en handling som beviljats av en finsk myndighet enligt forskar- och studerandedirektivet.
27 § Behörig myndighet

Migrationsverket tar emot ansökningar om uppehållstillstånd och fattar beslut om att avslå, bevilja, återkalla och avstå från att förnya uppehållstillstånd. Migrationsverket tar också emot underrättelser om rörlighet och kan framföra invändningar mot rörligheten till Finland.
28 § Beslut om ansökan

Ett beslut om ansökan om uppehållstillstånd ska delges sökanden snarast möjligt och senast inom 90 dagar efter att sökanden har lämnat in en fullständig ansökan.

Om uppgifterna i ansökan eller handlingarna är bristfälliga, ska Migrationsverket inom rimlig tid informera sökanden om vilka ytterligare uppgifter som krävs och fastställa en rimlig tidsfrist för sökanden att lämna uppgifterna. Den tidsfrist som avses i 1 mom. avbryts, till dess att de begärda tilläggsuppgifterna har lämnats. Om tilläggsuppgifterna eller handlingarna inte lämnas i tid, kan ansökan avslås.

Ansökan om uppehållstillstånd för en forskares familjemedlemmar ska behandlas samtidigt som forskarens ansökan, om ansökningarna har getts in samtidigt.
29 § Betalning av avgift för behandling av ansökningar och underrättelser

En förutsättning för att behandlingen av en ansökan om uppehållstillstånd och en underrättelse om rörlighet enligt denna lag ska inledas sedan ansökan väckts och underrättelsen lämnats är att avgiften är betald.

Ett intyg över att behandlingsavgiften är betald ska bifogas ansökan eller underrättelsen.

En ansökan om uppehållstillstånd förfaller och invändning mot rörligheten från den första medlemsstaten till Finland görs, om avgiften inte betalas inom rimlig tid.
30 § Kontaktpunkt

Migrationsverket är den kontaktpunkt som avses i artikel 37 i forskar- och studerandedirektivet, som samarbetar med kontaktpunkterna i de övriga medlemsstaterna och som ansvarar för att ta emot och översända de uppgifter om rörlighet som anges i denna lag.
31 § Sökande av ändring

Vid sökande av ändring tillämpas bestämmelserna om behörig förvaltningsdomstol i 192 § i utlänningslagen, bestämmelserna om beviljande av tillstånd att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i 196 § 4 mom. i den lagen, bestämmelserna om ingivande av besvärsskrift i 197 § 1 och 3 mom. i den lagen och bestämmelserna om avgörande av ansökan som avser verkställighet i 199 § i den lagen. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

32 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

Lagens 10 § tillämpas också på tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd enligt utlänningslagen för studier eller forskning innan denna lag träder i kraft.

Om en studerandes ansökan om uppehållstillstånd är anhängig vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas dock de bestämmelser i utlänningslagen som gäller när denna lag träder.

RP 21/2018

FvUB 7/2018

RSv 72/2018

Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUVL N:o L 132, 21.5.2016, s. 21

Fotnoten (719/2018) har tillfogats som rättelse.

Ikraftträdelsestadganden 9.4.2020/211:

Denna lag träder i kraft den 9 april 2020 och gäller till och med den 31 oktober 2020.

RP 36/2020, FvUB 5/2020, RSv 30/2020

13.4.2022/277:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2022.

RP 232/2021, FvUB 6/2022, RSv 35/2022, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUT L 132, 21.5.2016, s. 21

5.7.2024/473:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2024.

RP 26/2024, FvUB 13/2024, RSv 66/2024

22.12.2025/1366:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

RP 143/2025, KuUB 11/2025, RSv 158/2025

2018 Tutkija- ja opiskelijalaki 277/2022 15.4.2022 muutt. 1, 2, 7, 9, 10, 14–16, 18 ja 31 § sekä 4, 6, 8, 11, 12, 13, 19 ja 21 §:ää; lis. 6 a, 7 a, 8 a ja 9 a § 488/2026 12.6.2026 muutt. 2 §:ää 473/2024 1.9.2024 muutt. 2 § 1366/2025 1.8.2026 muutt. 7 a §:ää 211/2020 9.4.2020 31.12.2020 lis. 29 a §:ää 212/2020 6.9.2018 719/2018 6.9.2018 719/2018 6.9.2018 719/2018

719/2018 Laki kolmansien maiden kansalaisten maahantulon ja oleskelun edellytyksistä tutkimuksen, opiskelun, työharjoittelun ja vapaaehtoistoiminnan perusteella

Eduskunnan päätöksen mukaisesti säädetään:
1 § Lain tarkoitus

Tällä lailla pannaan täytäntöön tutkimusta, opiskelua, harjoittelua, vapaaehtoistyötä, oppilasvaihto-ohjelmaa tai koulutushanketta ja au pairina työskentelyä varten tapahtuvan kolmansien maiden kansalaisten maahantulon ja oleskelun edellytyksistä annettu Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi (EU) 2016/801, jäljempänä tutkija- ja opiskelijadirektiivi. Tässä laissa säädetään lisäksi sellaisen kolmannen maan kansalaisen, joka ei kuulu direktiivin soveltamisalaan tai jolle ei voida myöntää direktiivissä säädettyä oleskelulupaa, oikeudesta saada kansallinen oleskelulupa.

2 § Soveltamisala

Tätä lakia sovelletaan kolmannen maan kansalaisiin, jotka hakevat pääsyä tai jotka on päästetty jonkin Euroopan unionin (unioni) jäsenvaltion (jäsenvaltio) alueelle tutkija- ja opiskelijadirektiivin tai kansallisen sääntelyn perusteella.

Tätä lakia ei sovelleta kolmansien maiden kansalaisiin:

 1)

jotka hakevat kansainvälistä suojelua tai jotka saavat vaatimuksista kolmansien maiden kansalaisten ja kansalaisuudettomien henkilöiden määrittelemiseksi kansainvälistä suojelua saaviksi henkilöiksi, pakolaisten ja henkilöiden, jotka voivat saada toissijaista suojelua, yhdenmukaiselle asemalle sekä myönnetyn suojelun sisällölle annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin 2011/95/EU mukaista kansainvälistä suojelua;

 2)

joiden karkottamista on lykätty tosiseikkoihin perustuvista tai oikeudellisista syistä;

 3)

jotka ovat oikeuttaan vapaaseen liikkuvuuteen unionissa käyttäneiden jonkin jäsenvaltion kansalaisten perheenjäseniä;

 4)

jotka ovat saaneet pitkään oleskelleiden kolmansien maiden kansalaisten asemasta annetun neuvoston direktiivin 2003/109/EY mukaisen pitkään oleskelleen henkilön aseman jossain jäsenvaltiossa;

 5)

joilla itsellään ja joiden perheenjäsenillä on kansalaisuudestaan riippumatta joko unionin, sen jäsenvaltioiden ja kolmansien maiden välillä tehtyjen sopimusten tai unionin ja kolmansien maiden välillä tehtyjen sopimusten nojalla samanlainen oikeus vapaaseen liikkuvuuteen kuin jäsenvaltioiden kansalaisilla;

 6)

jotka tulevat johonkin jäsenvaltioon kolmansien maiden kansalaisten maahantulon ja oleskelun edellytyksistä yrityksen sisäisen siirron yhteydessä annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin 2014/66/EU nojalla työsuhteisiksi harjoittelijoiksi yrityksen sisäisen siirron yhteydessä;

 7)

joille on myönnetty oikeus maahantuloon erittäin pätevän työntekijän asemassa kolmansien maiden kansalaisten maahantulon ja oleskelun edellytyksistä korkeaa pätevyyttä vaativaa työtä varten annetun neuvoston direktiivin 2009/50/EY mukaisesti.

Tämän lain 6 ja 7 §:ää ei sovelleta kolmansien maiden kansalaisiin, jotka saavat vähimmäisvaatimuksista tilapäisen suojelun antamiseksi siirtymään joutuneiden henkilöiden joukottaisen maahantulon tilanteissa, ja toimenpiteistä näiden henkilöiden vastaanottamisen ja vastaanottamisesta jäsenvaltioille aiheutuvien rasitusten tasapuolisen jakautumisen edistämiseksi annetun neuvoston direktiivin 2001/55/EY mukaista tilapäistä suojelua jossain jäsenvaltiossa.

3 § Suhde ulkomaalaislakiin

Tässä laissa tarkoitettujen kolmansien maiden kansalaisten maahantuloon, maastalähtöön, oleskeluun ja työntekoon sovelletaan ulkomaalaislain (301/2004) säännöksiä, jollei tässä laissa toisin säädetä.

4 § Määritelmät

Tässä laissa tarkoitetaan:

 1)

kolmannen maan kansalaisella muun maan kuin Euroopan unionin jäsenvaltion tai Islannin, Liechtensteinin, Norjan ja Sveitsin kansalaista;

2)

tutkija- ja opiskelijadirektiivissä tarkoitetulla tutkijalla tutkija- ja opiskelijadirektiivin 3 artiklan 2 kohdassa tarkoitettua kolmannen maan kansalaista, jolla on tohtorintutkinto tai tohtoriohjelmaan pääsyn mahdollistava ylempi korkeakoulututkinto, jonka tutkimus-organisaatio valitsee ja jolle on myönnetty oikeus päästä jäsenvaltion alueelle suorittamaan sellaista tutkimustoimintaa, johon tavallisesti edellytetään tällaista tutkintoa;

2 a)

kansallisella tutkijalla kolmannen maan kansalaista, joka ei ole 2 kohdassa tarkoitettu tutkija, mutta on tulossa tekemään tieteellistä tutkimusta Suomeen;

3)

opiskelijalla kolmannen maan kansalaista, joka on hyväksytty korkeakouluun ja jolle on myönnetty oikeus päästä jäsenvaltion alueelle osallistumaan päätoimisesti kokopäiväiseen opinto-ohjelmaan, joka johtaa korkeakoulututkintoon, ja kolmannen maan kansalaista, joka on hyväksytty muuhun oppilaitokseen kuin korkeakouluun ja jolle on myönnetty oikeus osallistua opinto-ohjelmaan, joka johtaa ammattiin tai tutkintoon; kyseeseen voivat tulla myös tällaisiin koulutuksiin valmentavat opinnot tai pakollinen harjoittelujakso;

4)

työharjoittelijalla kolmannen maan kansalaista, jolle on myönnetty oikeus päästä osallistumaan Suomessa työsuhteiseen harjoitteluun, jonka tavoitteena on saada tietoa ja kokemusta ammatillisessa toimintaympäristössä;

4 a)

harjoittelijalla kolmannen maan kansalaista, jolle on myönnetty oikeus päästä osallistumaan Suomessa harjoitteluohjelmaan, jossa suoritettava harjoittelu ei tapahdu työsuhteessa ja jossa tavoitteena on saada tietoa ja kokemusta ammatillisessa toimintaympäristössä;

5)

vapaaehtoisella kolmannen maan kansalaista, jolle on myönnetty oikeus päästä osallistumaan Suomessa unionin vapaaehtoisohjelmien puitteissa tapahtuvaan vapaaehtoistoimintaan tai osallistumaan Suomen ja toisen valtion väliseen sopimukseen tai kansalaisjärjestöjen vaihto-ohjelmaan perustuvaan muuhun vapaaehtoistoimintaan ja joka ei tapahdu työsuhteessa;

6)

korkeakoululla yliopistolaissa (558/2009) tarkoitettua yliopistoa, Maanpuolustuskorkeakoulusta annetussa laissa (1121/2008) tarkoitettua Maanpuolustuskorkeakoulua, ammattikorkeakoululaissa (932/2014) tarkoitettua ammattikorkeakoulua, Poliisiammattikorkeakoulusta annetussa laissa (1164/2013) tarkoitettua Poliisiammattikorkeakoulua ja Ahvenanmaan korkeakoulusta annetussa maakuntalaissa (Ålands författningssamling 2002:81) tarkoitettua Ahvenanmaan korkeakoulua;

6 a)

oppilaitoksella Suomessa sijaitsevaa oppilaitosta, jolla on oikeus järjestää lukiolain (714/2018) tai ammatillisesta koulutuksesta annetun lain (531/2017) mukaista tutkintoon johtavaa tai muuta koulutusta;

7)

vastaanottavalla yksiköllä tutkimusorganisaatiota, korkeakoulua, oppilaitosta, vapaaehtoistoiminnasta vastaavaa organisaatiota tai harjoittelijoita vastaanottavaa yksikköä, jonka toimintaan kolmannen maan kansalainen osallistuu ja joka sijaitsee Suomessa, riippumatta yksikön oikeusmuodosta;

8)

ensimmäisellä jäsenvaltiolla sitä jäsenvaltiota, joka ensimmäisenä myöntää kolmannen maan kansalaiselle luvan;

9)

toisella jäsenvaltiolla mitä tahansa muuta Euroopan unionin jäsenvaltiota kuin ensimmäistä jäsenvaltiota;

10)

liikkuvuustoimenpiteitä sisältävillä unionin tai monenvälisillä ohjelmilla unionin tai sen jäsenvaltioiden rahoittamia ohjelmia, joilla edistetään kolmansien maiden kansalaisten liikkuvuutta unionissa tai ohjelmiin osallistuvissa jäsenvaltioissa;

11)

luvalla oleskelulupaa, joka on myönnetty kolmansien maiden kansalaisten oleskeluluvan yhtenäisestä kaavasta annetun neuvoston asetuksen (EY) N:o 1030/2002 mukaista yhtenäistä kaavaa käyttäen ja jonka nojalla luvanhaltija voi oleskella laillisesti jäsenvaltion alueella;

12)

perheenjäsenellä ulkomaalaislain 37 §:ssä tarkoitettua perheenjäsentä.

5 § Tutkimusorganisaation kanssa tehtävä sopimus

Tutkimusorganisaation, joka haluaa vastaanottaa tutkijan tutkimuksen tekemistä varten, on tehtävä hänen kanssaan sopimus. Tutkimusorganisaatio saa tehdä sopimuksen, jos se on hyväksynyt tutkimushankkeen tarkistettuaan ensin sen tavoitteen, arvioidun keston ja toteutukseen tarvittavien varojen saatavuuden sekä kolmannen maan kansalaisen tutkijanpätevyyden.

Sopimuksen on sisällettävä seuraavat tiedot:

 1)

tutkimustoiminnan tai tutkimusalan nimi tai tarkoitus;

 2)

tutkijan sitoumus saattamaan tutkimustoimintansa päätökseen ja tutkimusorganisaation sitoumus vastaanottaa tutkija tätä tarkoitusta varten;

 3)

tutkimustoiminnan alkamis- ja päättymispäivä tai sen arvioitu kesto;

 4)

tutkimusorganisaation ja tutkijan välinen oikeussuhde;

 5)

jos kyseessä on työsuhde, työehdot, jotka ovat voimassa olevien säännösten ja sovellettavan työehtosopimuksen mukaisia;

 6)

tiedot yhteen tai useampaan toiseen jäsenvaltioon suuntautuvaa liikkumista koskevista aikeista, jos liikkumisesta on tietoa haettaessa oleskelulupaa Suomeen.

Sopimus purkautuu, jos tutkijaa ei päästetä maahan tai jos tutkimusorganisaation ja tutkijan välinen oikeussuhde päättyy. Tutkimusorganisaation on viipymättä ilmoitettava Maahanmuuttovirastolle siitä ja kaikista muistakin seikoista, jotka estävät sopimuksen täytäntöönpanon.
6 § Tutkija- ja opiskelijadirektiivissä tarkoitetun oleskeluluvan myöntäminen tutkijalle (13.4.2022/277)

Tutkija- ja opiskelijadirektiivissä tarkoitetulle tutkijalle myönnetään tutkija- ja opiskelijadirektiivissä tarkoitettu tutkijan oleskelulupa tieteellisen tutkimuksen tekemistä varten. Tutkijan on tehtävä tutkimusorganisaation kanssa 5 §:ssä tarkoitettu sopimus.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että tutkijan toimeentulo on turvattu siten kuin ulkomaalaislain 39 §:ssä säädetään tai, jos kyseessä on työsuhde, ansiotyöstä saatavalla tulolla.

Oleskelulupa myönnetään jatkuvana kahdeksi vuodeksi tai enintään sopimuksen voimassaoloajaksi, jos sopimus on voimassa alle kaksi vuotta. Jatko-oleskelulupa myönnetään enintään neljäksi vuodeksi.
6 a § Kansallisen oleskeluluvan myöntäminen tutkijalle

Kansalliselle tutkijalle myönnetään oleskelulupa kansallisena tutkijana tieteellisen tutkimuksen tekemistä varten. Tutkijan on tehtävä tutkimusorganisaation kanssa sopimus. Sopimukseen sovelletaan 5 §:ää lukuun ottamatta sen 2 momentin 6 kohtaa.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että kolmannen maan kansalaisen toimeentulo on turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti tai, jos kyseessä on työsuhde, ansiotyöstä saatavalla tulolla.

Oleskelulupa myönnetään jatkuvana enintään kahdeksi vuodeksi, jos sopimus on voimassa vähintään kaksi vuotta, ja muussa tapauksessa tilapäisenä sopimuksen voimassaoloajaksi. Jatko-oleskelulupa myönnetään jatkuvana enintään neljäksi vuodeksi, jos edellinen tässä pykälässä säädetty oleskelulupa on myönnetty jatkuvana, ja muussa tapauksessa tilapäisenä sopimuksen voimassaoloajaksi. Kolmannen maan kansalaiselle, jolle on myönnetty tilapäinen oleskelulupa tämän pykälän perusteella, myönnetään kahden vuoden yhtäjaksoisen maassa oleskelun jälkeen jatkuva oleskelulupa, jos olosuhteet, joiden perusteella edellinen määräaikainen oleskelulupa myönnettiin, ovat edelleen voimassa.

7 § Tutkija- ja opiskelijadirektiivin mukaisen oleskeluluvan myöntäminen opiskelua varten

Muulle kuin 2 §:n 3 momentissa tarkoitetulle kolmannen maan kansalaiselle myönnetään oleskelulupa opiskelua varten, jos hänet on hyväksytty opiskelijaksi ammattikorkeakoulututkintoon tai alempaan tai ylempään korkeakoulututkintoon johtavaan koulutukseen Suomessa sijaitsevaan korkeakouluun ja hän on suorittanut korkeakoulun vaatimat maksut.

Oleskelulupa myönnetään jatkuvana opintojen suorittamisen ajaksi. Jatko-oleskelulupa myönnetään jäljellä olevan opinto-oikeuden ajaksi.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että opiskelija esittää selvityksen turvatusta toimeentulosta ensimmäiseksi vuodeksi. Jos oleskelulupaa haetaan lyhyemmäksi ajaksi kuin vuodeksi, opiskelijan tulee esittää selvitys turvatusta toimeentulosta koko oleskeluluvan keston ajaksi. Oleskeluluvan myöntäminen edellyttää lisäksi, että kolmannen maan kansalaisella on vakuutus, joka kattaa sairaanhoidon kustannukset. Jos opintojen arvioitu kesto on vähintään kaksi vuotta, riittävää on, että vakuutus kattaa lääkekustannukset.

Kolmannen maan kansalaisen toimeentulon on oltava turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti koko oleskeluluvan voimassaolon ajan.

7 a § Kansallisen oleskeluluvan myöntäminen opiskelua varten

Edellä 2 §:n 3 momentissa tarkoitetulle kolmannen maan kansalaiselle myönnetään kansallinen oleskelulupa opiskelua varten, jos hänet on hyväksytty opiskelijaksi ammattikorkeakoulututkintoon tai alempaan tai ylempään korkeakoulututkintoon johtavaan koulutukseen Suomessa sijaitsevaan korkeakouluun ja hän on suorittanut korkeakoulun vaatimat maksut.

Kolmannen maan kansalaiselle myönnetään kansallinen oleskelulupa opiskelua varten, jos hänet on hyväksytty opiskelijaksi Suomessa sijaitsevaan:

1)

muuhun oppilaitokseen kuin korkeakouluun, jos opiskelu johtaa tutkintoon tai ammattiin ja hän on suorittanut koulutuksen järjestäjän vaatimat maksut; tai

L:lla 1366/2025 muutettu 1 kohta tulee voimaan 1.8.2026. Aiempi sanamuoto kuuluu:

1)

muuhun oppilaitokseen kuin korkeakouluun, jos opiskelu johtaa tutkintoon tai ammattiin; tai

 2)

korkeakouluun tai muuhun oppilaitokseen myös muihin kuin tutkintoon johtaviin opintoihin, jos oleskeluluvan myöntämiselle on perusteltu syy.

Oleskelulupa myönnetään opintojen suorittamisen ajaksi jatkuvana 1 momentissa tarkoitettuihin opintoihin ja tilapäisenä muihin opintoihin. Jatko-oleskelulupa myönnetään jäljellä olevien opintojen suorittamisen ajaksi. Jatko-oleskelulupa myönnetään jatkuvana, jos edellinen oleskelulupa on myönnetty jatkuvana, ja muussa tapauksessa tilapäisenä.

Oleskeluluvan myöntämiseen sovelletaan 7 §:n 3 ja 4 momenttia.

8 § Oleskeluluvan myöntäminen työharjoittelua varten

Kolmannen maan kansalaiselle myönnetään oleskelulupa työharjoittelua varten, jos:

 1)

oleskeluluvan hakemisen hetkellä on kulunut korkeintaan kaksi vuotta korkeakoulututkinnon suorittamisesta tai kolmannen maan kansalainen osallistuu opinto-ohjelmaan, joka johtaa korkeakoulututkintoon;

 2)

työharjoittelu sisältyy valtioiden väliseen sopimukseen tai kansalaisjärjestöjen vaihto-ohjelmaan; tai

 3)

kolmannen maan kansalainen on 18–30-vuotias ja suorittaa työharjoittelun, kun hän opiskelee ulkomaisessa korkeakoulussa suomen tai ruotsin kieltä tai kun työharjoittelun ala vastaa kolmannen maan kansalaisen opintoja tai tutkintoa.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että työharjoitteluun tulevan toimeentulo on turvattu ansiotyöstä saatavalla tulolla.

Oleskeluluvan myöntäminen edellyttää lisäksi vastaanottavan yksikön todistusta siitä, että harjoittelulla ei korvata työpaikkaa. Kolmannen maan kansalaisen on esitettävä vastaanottavan yksikön kanssa tekemänsä harjoittelusopimus, jonka ehdot ovat voimassa olevien säännösten ja sovellettavan työehtosopimuksen mukaisia ja joka sisältää seuraavat tiedot:

 1)

kuvaus harjoitteluohjelmasta, mukaan lukien harjoittelun koulutustavoite tai oppimissisältö;

 2)

harjoittelun kesto;

 3)

harjoittelun sijoittamis- ja valvontaolosuhteet;

 4)

harjoitteluun käytettävä aika;

 5)

harjoittelijan ja vastaanottavan yksikön välinen oikeussuhde.

Oleskelulupa myönnetään tilapäisenä enintään 18 kuukaudeksi.

8 a § Oleskeluluvan myöntäminen harjoittelua varten

Kolmannen maan kansalaiselle myönnetään oleskelulupa harjoittelua varten, jos hänet on hyväksytty osallistumaan harjoitteluohjelmaan, joka perustuu unionin ohjelmaan, valtioiden väliseen sopimukseen tai kansalaisjärjestöjen vaihto-ohjelmaan taikka julkisoikeudellisen yhteisön järjestämään ohjelmaan. Harjoittelulla on oltava koulutus- tai oppimistavoite, joka tukee kolmannen maan kansalaisen kehittymistä osaamisessaan.

Kolmannen maan kansalaisen on esitettävä vastaanottavan yksikön kanssa tekemänsä harjoittelusopimus, joka sisältää seuraavat tiedot:

 1)

kuvaus harjoitteluohjelmasta, mukaan lukien harjoittelun koulutustavoite tai oppimissisältö;

 2)

harjoittelun kesto;

 3)

harjoittelun sijoittamis- ja valvontaolosuhteet;

 4)

harjoitteluun käytettävä aika;

 5)

harjoittelua varten annettava apuraha ja muut etuudet.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että kolmannen maan kansalaisen toimeentulo on turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti kuitenkin siten, että pääasiallisen toimeentulon lähde on 2 momentin 5 kohdassa tarkoitettu tulo.

Oleskelulupa myönnetään tilapäisenä enintään 18 kuukaudeksi.

9 § Oleskeluluvan myöntäminen vapaaehtoistoimintaa varten

Kolmannen maan kansalaiselle myönnetään oleskelulupa unionin vapaaehtoisohjelmien puitteissa tapahtuvaa vapaaehtoistoimintaa varten, jos hän on tehnyt vapaaehtoistoiminnasta vastaavan vastaanottavan yksikön kanssa sopimuksen, joka sisältää seuraavat tiedot:

 1)

kuvaus vapaaehtoisohjelmasta;

 2)

vapaaehtoistoiminnan kesto;

 3)

vapaaehtoistoiminnan sijoittamis- ja valvontaolosuhteet;

 4)

vapaaehtoistoimintaan käytettävä aika;

 5)

varat, joilla katetaan kolmannen maan kansalaisen toimeentulo- ja majoituskulut, sekä koko oleskelun ajan taskurahana annettava vähimmäismäärä;

 6)

tarvittaessa koulutus, jota kolmannen maan kansalaiselle annetaan vapaaehtoistoiminnan suorittamista varten.

Kolmannen maan kansalaiselle myönnetään oleskelulupa muuta vapaaehtoistoimintaa varten, jos vapaaehtoistoiminta perustuu Suomen toisen valtion kanssa tekemään sopimukseen tai kansalaisjärjestöjen vaihto-ohjelmaan ja vapaaehtoistoiminnasta esitetään 1 momentin 1–6 kohdassa tarkoitetut tiedot.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että vapaaehtoistoimintaan tulevan toimeentulo on turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti.

Oleskelulupa myönnetään tilapäisenä enintään yhdeksi vuodeksi.
9 a § Oleskeluluvan myöntäminen työlomasopimuksen perusteella

Kolmannen maan kansalaiselle, jonka kansalaisuusvaltion ja Suomen valtion välillä on tehty työlomasopimus, myönnetään oleskelulupa, jos hän täyttää sopimuksessa määrätyt edellytykset.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että kolmannen maan kansalaisen toimeentulo on turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti.

Oleskelulupa myönnetään tilapäisenä enintään työlomasopimuksessa määrätyksi ajaksi.

10 § Oleskeluluvan myöntäminen työnhakua ja yritystoimintaa varten

Kolmannen maan kansalaiselle, jolle on myönnetty oleskelulupa 6, 7 tai 7 a §:n perusteella, myönnetään tutkimustoiminnan loppuunsaattamisen tai tutkinnon suorittamisen jälkeen oleskelulupa työnhakua tai yritystoimintaa varten. Kolmannen maan kansalaiselle, jolle on myönnetty oleskelulupa 6 a §:n perusteella, myönnetään tutkinnon suorittamisen jälkeen oleskelulupa työnhakua tai yritystoimintaa varten. Oleskelulupaa on haettava viiden vuoden kuluessa 6, 6 a, 7 tai 7 a §:n perusteella myönnetyn oleskeluluvan voimassaoloajan päättymisestä.

Oleskeluluvan myöntämisen edellytyksenä on, että 1 momentissa tarkoitetun henkilön toimeentulo on turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti.

Oleskelulupa myönnetään tilapäisenä enintään kahdeksi vuodeksi. Oleskelulupa myönnetään kuitenkin jatkuvana, jos edellinen oleskelulupa on ollut jatkuva. Jos ensimmäinen tällä perusteella myönnetty oleskelulupa myönnetään alle kahdeksi vuodeksi, jatko-oleskelulupaa voi samalla perusteella hakea enintään kaksi kertaa kolmen vuoden sisällä siitä, kun ensimmäinen tällä perusteella haettu lupa on myönnetty. Jatko-oleskelulupaa ei kuitenkaan myönnetä alle kuudeksi kuukaudeksi. Jos kolmannen maan kansalainen suorittaa uuden tutkinnon tai saattaa loppuun uuden tutkimuksen, hänen oikeutensa tämän pykälän nojalla haettavaan oleskelulupaan päättyy aiemman tutkinnon tai tutkimuksen perusteella.

Jos korkeakoulututkintotodistusta, todistusta tai muuta muodollista pätevyyttä osoittavaa asiakirjaa tai tutkimusorganisaation vahvistusta tutkimustoiminnan loppuun saattamisesta ei ole saatavilla ennen 6, 6 a, 7 tai 7 a §:n perusteella myönnetyn oleskeluluvan voimassaolon päättymistä ja kaikki muut oleskeluluvan myöntämisen edellytykset täyttyvät, kolmannen maan kansalainen saa oleskella maassa kohtuullisen ajan tällaisen asiakirjan tai vahvistuksen toimittamista varten.
11 § Hakemuksen hylkäysperusteet

Tässä laissa tarkoitettu oleskelulupahakemus on hylättävä, jos:

 1)

6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a tai 10 §:ssä säädetyt edellytykset eivät täyty;

 2)

esitetyt asiakirjat on hankittu vilpillisin keinoin, ne on väärennetty tai niitä on muutettu; tai

 3)

kolmannen maan kansalaista pidetään uhkana yleiselle järjestykselle, yleiselle turvallisuudelle tai kansanterveydelle.

Hakemus voidaan hylätä, jos:

 1)

vastaanottava yksikkö ei ole täyttänyt sosiaaliturvaan, verotukseen, työntekijöiden oikeuksiin tai työehtoihin liittyviä oikeudellisia velvoitteitaan;

 2)

vastaanottava yksikkö ei täytä lainsäädännön, työehtosopimusten tai käytäntöjen mukaisia edellytyksiä;

 3)

vastaanottavalle yksikölle on määrätty seuraamuksia pimeän työn tai laittoman työnteon teettämisen vuoksi;

 4)

vastaanottava yksikkö on perustettu tai toimii pääasiassa tutkijoiden, opiskelijoiden, työharjoittelijoiden tai vapaaehtoisten maahantulon helpottamista varten;

 5)

vastaanottavan yksikön yritys on haettu konkurssiin tai sillä ei ole mitään taloudellista toimintaa; taikka

 6)

voidaan osoittaa, että kolmannen maan kansalainen tulee maahan muista kuin niistä syistä, joiden vuoksi hän hakee maahanpääsyä.

Edellä 10 §:ssä tarkoitettua oleskelulupaa koskeva hakemus voidaan hylätä, jos:

 1)

mainitussa pykälässä säädetyt edellytykset eivät täyty;

 2)

kolmannen maan kansalainen ei enää täytä maahantulon ja maassa oleskelun edellytyksiä; tai

 3)

1 momentin 2 tai 3 kohta tulisi sovellettavaksi.

Edellä 2 ja 3 momentissa tarkoitetuissa tilanteissa on otettava huomioon tapauksen erityiset olosuhteet kokonaisuudessaan ja noudatettava suhteellisuusperiaatetta.
12 § Oleskeluluvan peruuttaminen tai uusimatta jättäminen

Edellä 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a tai 10 §:ssä säädetyllä perusteella myönnetty oleskelulupa on peruutettava tai jätettävä uusimatta, jos:

1)

kolmannen maan kansalainen ei enää täytä mainituissa pykälissä säädettyjä edellytyksiä;

 2)

esitetty oleskelulupa tai asiakirja on hankittu vilpillisin keinoin, se on väärennetty tai sitä on muutettu; tai

 3)

kolmannen maan kansalainen oleskelee maassa muuta kuin sitä tarkoitusta varten, jonka perusteella hänelle on myönnetty oleskelulupa.

Oleskelulupa voidaan peruuttaa tai jättää uusimatta, jos:

 1)

vastaanottava yksikkö ei ole täyttänyt sosiaaliturvaan, verotukseen, työntekijöiden oikeuksiin tai työehtoihin liittyviä oikeudellisia velvoitteitaan;

 2)

vastaanottava yksikkö ei täytä lainsäädännön, työehtosopimusten tai käytäntöjen mukaisia edellytyksiä;

 3)

vastaanottavalle yksikölle on määrätty seuraamuksia pimeän työn tai laittoman työnteon teettämisen vuoksi;

 4)

vastaanottava yksikkö on perustettu tai toimii pääasiassa tutkijoiden, opiskelijoiden, työharjoittelijoiden tai vapaaehtoisten maahantulon helpottamista varten;

 5)

vastaanottavan yksikön yritys on haettu konkurssiin tai sillä ei ole mitään taloudellista toimintaa;

 6)

opiskelija ei noudata taloudellisen toiminnan harjoittamista koskevia aikarajoja, hänen opiskelunsa ei edisty riittävällä tavalla, hänen toimeentulonsa ei ole turvattu tai hänen vakuutuksensa ei ole voimassa; taikka

 7)

kolmannen maan kansalaista pidetään uhkana yleiselle järjestykselle, yleiselle turvallisuudelle tai kansanterveydelle.

Jos  opiskelijan  oleskelulupa  voitaisiin  peruuttaa  tai  jättää  uusimatta  2 momentin  1  tai 3–5 kohdan perusteella, hän saa jatkaa voimassa olevan oleskelulupansa mukaisia opintojaan toisessa oppilaitoksessa tai tehdä uuden hakemuksen siinä tarkoituksessa, että toinen oppilaitos ottaa hänet suorittamaan vastaavaa opinto-ohjelmaa, jotta hän voi saattaa opintonsa päätökseen.

Edellä 2 ja 3 momentissa tarkoitetuissa tapauksissa on otettava huomioon tapauksen erityiset olosuhteet kokonaisuudessaan ja noudatettava suhteellisuusperiaatetta.

Maahanmuuttoviraston on viipymättä ilmoitettava myöntämänsä oleskeluluvan peruuttamisesta sille jäsenvaltiolle, johon kolmannen maan kansalainen on tutkija- ja opiskelijadirektiivin perusteella liikkunut.
13 § Oleskelulupakorttiin tehtävä merkintä

Oleskelulupakorttiin tehdään merkintä "tutkija", "opiskelija", "harjoittelija" tai "vapaaehtoinen" sen mukaan, millä perusteella oleskelulupa myönnetään.

Jos tutkijalle tai opiskelijalle myönnetään oleskelulupa sen perusteella, että hän tulee johonkin jäsenvaltioon tietyn liikkuvuustoimenpiteitä sisältävän unionin tai monenvälisen ohjelman puitteissa taikka kahden tai useamman hyväksytyn korkeakoulun välisen sopimuksen puitteissa, oleskelulupakorttiin on tehtävä merkintä tästä ohjelmasta tai sopimuksesta.

Oleskelulupakorttiin tehdään merkintä ”tutkijoiden liikkuvuus”, jos tutkija on ilmoittanut hakemuksessaan aikovansa suorittaa osan tutkimuksestaan yhdessä tai useammassa toisessa jäsenvaltiossa ja suorituksen kesto on yli 180 päivää jäsenvaltiota kohti.
14 § Työnteko-oikeus ja oikeus harjoittaa elinkeinoa

Kolmannen maan kansalaisella, jolle on myönnetty oleskelulupa:

 1)

6, 6 a tai 10 §:n perusteella, on rajoittamaton työnteko-oikeus;

 2)

8 §:n perusteella, on luvan perusteen mukainen työnteko-oikeus;

 3)

7 tai 7 a §:n perusteella, on työnteko-oikeus, jos:

 a)

työ on tutkintoon sisältyvää työharjoittelua tai opintoihin sisältyvän lopputyön tekemistä ansiotyönä; tai

 b)

työn määrä tasoittuu kalenterivuoden aikana keskimäärin 30 tuntiin viikossa.

Edellä 9 a §:ssä säädetyllä perusteella oleskeluluvan saaneen kolmannen maan kansalaisen työnteko-oikeus määräytyy kunkin valtioiden välisen työlomasopimuksen perusteella.

Kolmannen maan kansalaisen oikeudesta harjoittaa elinkeinoa säädetään elinkeinon harjoittamisen oikeudesta annetussa laissa (122/1919). Ahvenanmaan osalta oikeudesta harjoittaa elinkeinoa säädetään oikeudesta harjoittaa elinkeinoa annetussa maakuntalaissa (Ålands författningssamling 1996:47).

15 § Oikeus aloittaa työnteko ja työnteko-oikeuden kesto

Oikeus työntekoon alkaa, kun oikeuden sisältävä oleskelulupa on myönnetty ja päättyy oleskeluluvan voimassaolon päättyessä. Uuden oleskeluluvan mukainen oikeus alkaa, kun oleskelulupa on myönnetty.

Jos kolmannen maan kansalaisen työnteko-oikeus perustuu tämän lain mukaiseen oleskelulupaan ja jatko-oleskelulupahakemus samalla tai muulla perusteella on tehty aikaisemman oleskeluluvan voimassa ollessa, työnteko-oikeus jatkuu aikaisemman oleskeluluvan mukaisena, kunnes uuden hakemuksen johdosta on myönnetty oleskelulupa tai kielteinen päätös on tullut lainvoimaiseksi. Jos oleskelulupa on myönnetty 8 tai 9 a §:n nojalla ja jatko-oleskelulupaa haetaan muulla perusteella, päättyy aikaisemman oleskeluluvan mukainen työnteko-oikeus kuitenkin oleskeluluvan voimassaoloajan päättyessä.

Poiketen siitä, mitä 2 momentissa säädetään, kolmannen maan kansalaisella, joka on suorittanut tutkinnon ja jonka työnteon, työnhaun tai yritystoiminnan perusteella tekemä jatko-oleskelulupahakemus on tehty 7 tai 7 a §:n perusteella myönnetyn oleskeluluvan voimassa ollessa, on rajoittamaton työnteko-oikeus jatko-oleskelulupahakemuksen tehtyään. Jos päätös on kielteinen, rajoittamaton työnteko-oikeus jatkuu, kunnes kielteinen päätös on lainvoimainen.

Jos työnteko-oikeus perustuu oleskelulupaan ja henkilö karkotetaan, työnteko-oikeus päättyy, kun karkottamista koskeva päätös on täytäntöönpanokelpoinen.
16 § Perheenjäsenen oleskelu- ja työnteko-oikeus

Tämän lain nojalla oleskeluluvan saaneen kolmannen maan kansalaisen perheenjäsenelle myönnetään tilapäinen tai jatkuva oleskelulupa perhesiteen perusteella tämän lain nojalla. Oleskeluluvan pituuteen sovelletaan ensimmäisen oleskeluluvan osalta ulkomaalaislain 53 §:n 1 ja 2 momenttia ja jatko-oleskeluluvan osalta 55 §:n 1–3 momenttia.

Edellä 9 a §:ssä säädetyllä perusteella oleskeluluvan saaneen perheenjäsenelle myönnetään oleskelulupa perhesiteen perusteella, jos työlomasopimuksessa siitä sovitaan.

Perheenjäsenen toimeentulon on oltava turvattu ulkomaalaislain 39 §:n mukaisesti.

Perheenjäsenellä on rajoittamaton työnteko-oikeus.

17 § Tutkijan liikkuminen

Tutkijalla, joka on saanut ensimmäisessä jäsenvaltiossa tutkijan oleskeluluvan ja jos liikkumiselle jäljempänä säädetyt edellytykset täyttyvät, on oikeus oleskella ja työskennellä Suomessa enintään kahden vuoden ajan suorittaakseen osan tutkimuksestaan jossakin tutkimusorganisaatiossa.
18 § Tutkijan perheenjäsenen liikkuminen ja työnteko-oikeus

Tutkijan perheenjäsenellä, jolla on ensimmäisen jäsenvaltion myöntämä voimassa oleva oleskelulupa, on oikeus maahantuloon ja oleskeluun Suomessa tutkijan mukana, jos liikkumiselle jäljempänä säädetyt edellytykset täyttyvät.

Tutkijan perheenjäsenellä on rajoittamaton työnteko-oikeus ensimmäisen jäsenvaltion myöntämän voimassa olevan oleskeluluvan nojalla. Työnteko-oikeus kuitenkin päättyy, jos Maahanmuuttovirasto 22 §:ssä säädetyllä tavalla vastustaa perheenjäsenen liikkuvuutta.
19 § Opiskelijan liikkuminen

Opiskelijalla, jolla on ensimmäisen jäsenvaltion myöntämä voimassa oleva lupa ja joka kuuluu liikkuvuustoimenpiteitä sisältävän unionin tai monenvälisen ohjelman tai kahden tai useamman korkeakoulun välisen sopimuksen piiriin, on oikeus maahantuloon ja oleskeluun enintään 360 päiväksi suorittaakseen osan korkeakouluopinnoistaan Suomessa. Opiskelijalla on työnteko-oikeus 14 §:ssä säädetyn mukaisesti.

Opiskelijan, joka ei täytä 1 momentissa säädettyjä liikkumisen edellytyksiä, on haettava 7 tai 7 a §:ssä tarkoitettu oleskelulupa opiskelua varten, jotta hän voi suorittaa osan opinnoistaan Suomessa sijaitsevassa korkeakoulussa.
20 § Velvollisuus ilmoittaa liikkumisesta Suomeen

Tutkijan on ilmoitettava Maahanmuuttovirastolle ja ensimmäisen jäsenvaltion toimivaltaiselle viranomaiselle aikomuksestaan suorittaa osa tutkimuksestaan Suomessa ja opiskelijan on ilmoitettava aikomuksestaan suorittaa osa opinnoistaan Suomessa. Tutkijan on ilmoitettava myös perheenjäsenensä liikkumisesta.

Ilmoittamisen on tapahduttava:

 1)

ennen tutkijan tai opiskelijan saapumista ensimmäiseen jäsenvaltioon oleskeluluvan hakemisajankohtana, kun liikkuminen Suomeen on jo suunniteltu; tai

 2)

jos ensimmäinen jäsenvaltio on sallinut tutkijan tai opiskelijan maahanpääsyn, heti kun aiottu liikkuminen Suomeen on tiedossa.

Vastaanottavan yksikön, tutkijan ja opiskelijan on ilmoitettava Maahanmuuttovirastolle muutoksista, jotka vaikuttavat liikkumisen edellytyksiin.
21 § Ilmoituksen sisältö

Tutkijan osalta on 20 §:ssä tarkoitetun ilmoituksen mukana toimitettava seuraavat tiedot ja asiakirjat:

 1)

jäljennös sellaisesta voimassa olevasta matkustusasiakirjasta ja sellaisesta ensimmäisen jäsenvaltion myöntämästä luvasta, joka on voimassa liikkumisen ajan;

 2)

Suomessa sijaitsevan tutkimusorganisaation kanssa tehty sopimus;

 3)

liikkumisen suunniteltu kesto ja ajankohta, jos niitä ei ole mainittu sopimuksessa tai muussa asiakirjassa;

 4)

todisteet siitä, että tutkijalla on riittävät varat oleskeluajalleen toimeentuloaan varten ilman, että hänen tarvitsee turvautua Suomen sosiaalihuoltojärjestelmään, sekä riittävät varat ensimmäiseen jäsenvaltioon suuntautuvaa paluumatkaa varten, jos tutkija ei täytä liikkumisen edellytyksiä;

 5)

tosite liikkumista koskevan ilmoitusmaksun suorittamisesta.

Tutkijan mukana liikkuvan perheenjäsenen osalta on ilmoitettava 1 momentin 1 ja 3–5 kohdan mukaiset tiedot tai asiakirjat sekä todisteet siitä, että perheenjäsen on oleskellut ensimmäisessä jäsenvaltiossa tutkijan perheenjäsenenä ja että perheenjäsenellä on sairaanhoidon kustannukset kattava vakuutus.

Opiskelijan osalta on toimitettava ilmoituksen mukana 1 momentin 1 ja 3–5 kohdan mukaiset tiedot tai asiakirjat sekä todisteet siitä, että opiskelija:

 1)

suorittaa osan opinnoista Suomessa liikkuvuustoimenpiteitä sisältävän unionin tai monenvälisen ohjelman tai kahden tai useamman korkeakoulun välisen sopimuksen puitteissa;

 2)

on hyväksytty korkeakouluun Suomessa;

 3)

on maksanut korkeakoulun vaatimat maksut;

 4)

on vakuutettu sairaanhoidon kustannusten varalta.
22 § Liikkumisen vastustaminen

Maahanmuuttovirasto voi vastustaa tutkijan ja opiskelijan liikkumista Suomeen 30 päivän kuluessa täydellisen ilmoituksen vastaanottamisesta, jos:

 1)

ilmoituksen mukana ei ole toimitettu 21 §:n 1 tai 3 momentin mukaisia tietoja;

 2)

esitetyt asiakirjat on hankittu vilpillisin keinoin, ne on väärennetty tai niitä on muutettu;

 3)

jokin 11 §:n 2 momentissa säädetystä perusteesta tulisi sovellettavaksi; tai

 4)

17 tai 19 §:ssä säädetty oleskelun enimmäiskesto on täyttynyt.

Maahanmuuttovirasto voi 1 momentissa säädetyssä määräajassa vastustaa tutkijan perheenjäsenen liikkumista, jos:

 1)

21 §:n 2 momentin mukaiset edellytykset eivät täyty;

 2)

tutkijan 17 §:ssä säädetty oleskelun enimmäiskesto on täyttynyt; tai

 3)

esitetyt asiakirjat on hankittu vilpillisin keinoin, ne on väärennetty tai niitä on muutettu.

Maahanmuuttoviraston on vastustettava liikkumista, jos kolmannen maan kansalaista pidetään uhkana yleiselle järjestykselle, yleiselle turvallisuudelle tai kansanterveydelle.

Jos Maahanmuuttovirasto ei vastusta liikkumista, se antaa kolmannen maan kansalaiselle todistuksen, joka osoittaa kolmannen maan kansalaisen oikeuden oleskella Suomessa.
23 § Ilmoitus liikkumisen vastustamisesta

Maahanmuuttoviraston on ilmoitettava viipymättä ensimmäisen jäsenvaltion toimivaltaisille viranomaisille ja ilmoituksen tekijälle siitä, että se vastustaa kyseessä olevan tutkijan, tämän perheenjäsenen tai opiskelijan liikkumista Suomeen.
24 § Liikkumisen vastustamisen vaikutus

Jos Maahanmuuttovirasto vastustaa liikkumista 22 §:n mukaisesti eikä liikkuminen ole vielä toteutunut, tutkijalle ei myönnetä oikeutta suorittaa osa tutkimuksestaan Suomessa, opiskelijalle ei myönnetä oikeutta suorittaa osa opinnoistaan Suomessa eikä perheenjäsenelle myönnetä oikeutta saapua Suomeen. Jos liikkuminen on jo toteutunut, tutkijan ja hänen perheenjäsenensä sekä opiskelijan on lopetettava välittömästi kaikki toimintansa Suomessa ja poistuttava maasta.
25 § Maahantulo liikkumista koskevan ilmoituksen jälkeen

Jos ilmoitus liikkumisesta on tehty 20 §:n 2 momentin 1 kohdassa säädetyn mukaisesti eikä Maahanmuuttovirasto ole ilmoittanut ensimmäiselle jäsenvaltiolle vastustavansa liikkumista 22 §:ssä säädetyn mukaisesti, tutkijan luvan ja tutkijan perheenjäsenen luvan tai opiskelijan luvan ensimmäisessä jäsenvaltiossa saanut kolmannen maan kansalainen saa saapua Suomeen milloin tahansa luvan voimassaoloaikana.

Jos ilmoitus liikkumisesta on tehty 20 §:n 2 momentin 2 kohdassa säädetyn mukaisesti, tutkijan luvan ja tutkijan perheenjäsenen luvan ensimmäisessä jäsenvaltiossa saanut kolmannen maan kansalainen saa saapua Suomeen ilmoittamisen jälkeen välittömästi tai milloin tahansa sen jälkeen luvan voimassaoloaikana. Jollei Maahanmuuttovirasto ole ilmoittanut ensimmäiselle jäsenvaltiolle vastustavansa opiskelijan liikkumista 22 §:n mukaisesti, opiskelijan luvan ensimmäisessä jäsenvaltiossa saanut kolmannen maan kansalainen saa saapua Suomeen milloin tahansa luvan voimassaoloaikana.
26 § Paluu Suomeen liikkumisen jälkeen

Jos tutkija, hänen perheenjäsenensä tai opiskelija on liikkunut toiseen Euroopan unionin jäsenvaltioon mutta ei enää täytä siellä liikkumisen edellytyksiä tai Suomen myöntämä oleskelulupa ei ole enää voimassa tai se on peruutettu liikkumisen aikana, kolmannen maan kansalaisella on toisen jäsenvaltion tekemän pyynnön jälkeen oikeus palata Suomeen ilman muodollisuuksia ja viipymättä tutkija- ja opiskelijadirektiivissä tarkoitetulla Suomen viranomaisen myöntämällä asiakirjalla.
27 § Toimivaltainen viranomainen

Maahanmuuttovirasto vastaanottaa oleskelulupahakemuksen ja päättää sen hylkäämisestä sekä oleskeluluvan myöntämisestä, peruuttamisesta ja uusimatta jättämisestä. Maahanmuuttovirasto myös vastaanottaa liikkumista koskevat ilmoitukset ja voi vastustaa liikkumista Suomeen.
28 § Päätös hakemukseen

Päätös oleskelulupahakemukseen on annettava tiedoksi hakijalle mahdollisimman pian ja viimeistään 90 päivän kuluttua kuluessa siitä, kun hakija on esittänyt täydellisen hakemuksen.

Jos oleskelulupahakemuksessa esitetyt tiedot tai asiakirjat ovat puutteelliset, Maahanmuuttoviraston on ilmoitettava hakijalle kohtuullisen ajan kuluessa, mitä lisätietoja vaaditaan ja asetettava niiden toimittamista varten kohtuullinen määräaika. Edellä 1 momentissa säädetyn määräajan kuluminen keskeytyy, kunnes vaaditut lisätiedot on saatu. Jos lisätietoja tai asiakirjoja ei ole toimitettu määräajassa, hakemus voidaan hylätä.

Tutkijan perheenjäsenen oleskelulupahakemus on käsiteltävä samaan aikaan kuin tutkijan hakemus, jos hakemukset tehdään samaan aikaan.
29 § Hakemusten ja ilmoitusten käsittelystä perittävän maksun suorittaminen

Tämän lain nojalla tehdyn oleskelulupahakemuksen ja liikkumista koskevan ilmoituksen käsittelyn aloittaminen sen vireilletulon jälkeen edellyttää, että käsittelystä perittävä maksu on suoritettu.

Käsittelymaksun suorittamista koskeva tosite on esitettävä hakemuksen tai ilmoituksen liitteenä.

Oleskelulupahakemus raukeaa ja liikkumista ensimmäisestä jäsenvaltiosta Suomeen vastustetaan, jos maksua ei suoriteta kohtuullisessa ajassa.
30 § Yhteyspiste

Maahanmuuttovirasto toimii tutkija- ja opiskelijadirektiivin 37 artiklassa tarkoitettuna yhteyspisteenä, joka tekee yhteistyötä muiden jäsenvaltioiden yhteyspisteiden kanssa ja vastaa tässä laissa säädettyjen liikkumista koskevien tietojen vastaanottamisesta ja toimittamisesta.
31 § Muutoksenhaku

Muutoksenhaussa sovelletaan ulkomaalaislain 192 §:ää toimivaltaisesta hallinto-oikeudesta, 196 §:n 4 momenttia valitusluvan myöntämisestä korkeimpaan hallinto-oikeuteen, 197 §:n 1 ja 3 momenttia valituskirjelmän toimittamisesta ja 199 §:ää täytäntöönpanoa koskevan hakemuksen ratkaisemisesta. Muutoin muutoksenhaussa hallintotuomioistuimeen sovelletaan, mitä oikeudenkäynnistä hallintoasioissa annetussa laissa (808/2019) säädetään.

32 § Voimaantulo

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä syyskuuta 2018.

Lain 10 §:ää sovelletaan myös kolmannen maan kansalaiseen, jolle on myönnetty ulkomaalaislaissa tarkoitettu oleskelulupa opiskelua tai tutkimuksen tekemistä varten ennen tämän lain voimaantuloa.

Jos opiskelijan oleskelulupahakemus on vireillä tämän lain voimaan tullessa, sovelletaan kuitenkin tämän lain voimaan tullessa voimassa olleita ulkomaalaislain säännöksiä.

HE 21/2018

HaVM 7/2018

EV 72/2018

Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2016/801/EU (32016L0801); EUVL N:o L 132, 21.5.2016, s. 21

Direktiiviviittaus (719/2018) on lisätty oikaisuna.

Muutossäädösten voimaantulo ja soveltaminen 9.4.2020/211:

Tämä laki tulee voimaan 9 päivänä huhtikuuta 2020 ja on voimassa 31 päivään lokakuuta 2020 asti.

HE 36/2020, HaVM 5/2020, EV 30/2020

13.4.2022/277:

Tämä laki tulee voimaan 15 päivänä huhtikuuta 2022.

HE 232/2021, HaVM 6/2022, EV 35/2022, Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2016/801/EU (32016L0801); EUVL L 132, 21.5.2016, s. 21

5.7.2024/473:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä syyskuuta 2024.

HE 26/2024, HaVM 13/2024, EV 66/2024

22.12.2025/1366:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä elokuuta 2026.

HE 143/2025, SiVM 11/2025, EV 158/2025

2018 277/2022 15.4.2022 ändrar 1, 2, 7, 9, 10, 14–16, 18 och 31 § och även 4, 6, 8, 11, 12, 13, 19 och 21 § delvis; fogas till 6 a, 7 a, 8 a och 9 a § 488/2026 12.6.2026 ändrar 2 § delvis 473/2024 1.9.2024 ändrar 2 § 1366/2025 1.8.2026 ändrar 7 a § delvis 211/2020 9.4.2020 31.12.2020 fogas till 29 a § delvis 212/2020 6.9.2018 719/2018 6.9.2018 719/2018 6.9.2018 719/2018

719/2018 Lag om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 § Lagens syfte

Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete, nedan forskar- och studerandedirektivet. Denna lag innehåller dessutom bestämmelser om rätt för en sådan tredjelandsmedborgare som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde eller som inte kan beviljas uppehållstillstånd enligt direktivet att få nationellt uppehållstillstånd.

2 § Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på tredjelandsmedborgare som ansöker om eller har beviljats tillträde till en medlemsstats (medlemsstat) territorium i Europeiska unionen (unionen) med stöd av forskar- och studerandedirektivet eller nationell lagstiftning.

Denna lag tillämpas inte på tredjelandsmedborgare

 1)

som söker internationellt skydd eller som åtnjuter internationellt skydd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet,

 2)

vars utvisning har skjutits upp på grund av faktiska eller rättsliga omständigheter,

 3)

som är familjemedlemmar till sådana medborgare i en medlemsstat som har utövat sin rätt till fri rörlighet inom unionen,

 4)

som har ställning som varaktigt bosatta i en medlemsstat i enlighet med rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning,

 5)

som, i likhet med sina familjemedlemmar och oavsett medborgarskap, har rättigheter i fråga om fri rörlighet som motsvarar unionsmedborgares rättigheter enligt avtal antingen mellan unionen och dess medlemsstater och tredjeländer eller mellan unionen och tredjeländer,

 6)

som kommer till en medlemsstat som praktikanter inom ramen för en företagsintern förflyttning av personal enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal,

 7)

som har beviljats inresa och vistelse som högkvalificerade arbetstagare i enlighet med rådets direktiv 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning.

Bestämmelserna i 6 och 7 § tillämpas inte på tredjelandsmedborgare som åtnjuter tillfälligt skydd i en medlemsstat enligt rådets direktiv 2001/55/EG om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.
3 § Förhållande till utlänningslagen

På i denna lag avsedda tredjelandsmedborgares inresa, utresa, vistelse och arbete tillämpas bestämmelserna i utlänningslagen (301/2004), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

4 § Definitioner

I denna lag avses med

 1)

tredjelandsmedborgare medborgare i andra länder än i Europeiska unionens medlemsstater eller Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz,

2)

forskare enligt forskar- och studerandedirektivet en i artikel 3.2 i forskar- och studerandedirektivet avsedd tredjelandsmedborgare som innehar en doktorsexamen eller högre högskoleexamen som ger tillträde till doktorandutbildning, som väljs ut av ett forskningsorgan och som beviljats inresa till en medlemsstats territorium för att bedriva forskningsverksamhet som normalt kräver sådan examen,

2 a)

nationell forskare en tredjelandsmedborgare som inte är en i 2 punkten avsedd forskare, men som kommer till Finland för att bedriva vetenskaplig forskning,

3)

studerande en tredjelandsmedborgare som har antagits vid en högskola och som beviljats inresa till en medlemsstats territorium för att som huvudsaklig verksamhet på heltid följa ett studieprogram som leder till en högskoleexamen, och tredjelandsmedborgare som antagits till en annan läroanstalt än en högskola och som beviljats rätt att delta i ett studieprogram som leder till ett yrke eller en examen; det kan också vara fråga om en förberedande kurs före sådan utbildning eller obligatorisk praktik,

4)

arbetspraktikant en tredjelandsmedborgare som beviljats rätt att i Finland delta i praktik som bygger på ett anställningsförhållande i syfte att förvärva kunskaper och erfarenheter i en yrkesmiljö,

4 a)

praktikant en tredjelandsmedborgare som beviljats rätt att i Finland delta i ett praktikprogram där praktiken inte utförs i ett anställningsförhållande och där syftet är att förvärva kunskaper och erfarenheter i en yrkesmiljö,

5)

volontär en tredjelandsmedborgare som beviljats rätt att delta i volontärarbete i Finland inom ramen för unionens volontärprogram eller att delta i annat volontärarbete på basis av ett avtal mellan Finland och en annan stat eller medborgarorganisationers utbytesprogram och där volontärarbetet inte utförs i ett anställningsförhållande,

6)

högskola ett universitet enligt universitetslagen (558/2009), Försvarshögskolan enligt lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), en yrkeshögskola enligt yrkeshögskolelagen (932/2014), Polisyrkeshögskolan enligt lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) och Högskolan på Åland enligt landskapslagen om Högskolan på Åland (Ålands författningssamling 2002:81),

6 a)

läroanstalt en läroanstalt i Finland som har rätt att ordna examensinriktad eller annan utbildning enligt gymnasielagen (714/2018) eller lagen om yrkesutbildning (531/2017),

7)

värdenhet ett forskningsorgan, en högskola, en läroanstalt, en organisation som ansvarar för ett volontärprogram eller en enhet som tar emot praktikanter och i vars verksamhet en tredjelandsmedborgare deltar och som ligger i Finland, oavsett enhetens rättsliga form,

8)

första medlemsstat den medlemsstat som först utfärdar ett tillstånd för en tredjelandsmedborgare,

9)

andra medlemsstat varje annan medlemsstat än den första medlemsstaten,

10)

unionsprogram eller multilaterala program som innefattar rörlighetsåtgärder program finansierade av unionen eller medlemsstaterna som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet i unionen eller i de medlemsstater som deltar i de respektive programmen,

11)

tillstånd ett uppehållstillstånd som har utfärdats genom användning av det enhetliga formulär som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland och som ger innehavaren av tillståndet rätt att lagligen vistas på en medlemsstats territorium,

12)

familjemedlem en familjemedlem enligt 37 § i utlänningslagen.

5 § Avtal med forskningsorgan

Ett forskningsorgan som vill ta emot en forskare i forskningssyfte ska ingå ett avtal med forskaren. Ett forskningsorgan får ingå ett avtal om det har godkänt forskningsprojektet efter att först ha kontrollerat projektets syfte, bedömt dess planerade längd och kontrollerat tillgången till den finansiering som behövs för att genomföra projektet samt kvalifikationerna hos forskaren från tredjeland.

Avtalet ska innehålla följande uppgifter:

 1)

rubriken för eller syftet med forskningsverksamheten eller forskningsområdet,

 2)

ett åtagande av forskaren att slutföra forskningsverksamheten och ett åtagande av forskningsorganet att ta emot forskaren i detta syfte,

 3)

forskningsverksamhetens start- och slutdatum eller dess uppskattade längd,

 4)

information om rättsförhållandet mellan forskningsorganet och forskaren,

 5)

om det är fråga om ett anställningsförhållande, anställningsvillkor som följer giltiga bestämmelser och det kollektivavtal som ska tillämpas,

 6)

information om planerad rörlighet i en eller flera andra medlemsstater, om rörligheten är känd vid tiden för ansökan om uppehållstillstånd i Finland.

Avtalet hävs om forskaren inte beviljas rätt till inresa eller om rättsförhållandet mellan forskaren och forskningsorganet upphör. Forskningsorganet ska utan dröjsmål underrätta Migrationsverket om detta och om varje omständighet som kan förhindra att avtalet genomförs.
6 § Beviljande av i forskar- och studerandedirektivet avsett uppehållstillstånd för forskare (13.4.2022/277)

En forskare enligt forskar- och studerandedirektivet beviljas i direktivet avsett uppehållstillstånd för forskare för att bedriva vetenskaplig forskning. Forskaren ska ingå ett i 5 § avsett avtal med forskningsorganet.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att forskarens försörjning är tryggad på det sätt som föreskrivs i 39 § i utlänningslagen eller, om det är fråga om ett anställningsförhållande, med inkomsten av förvärvsarbetet.

Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt tillstånd för två år eller högst för den tid avtalet är giltigt, om giltighetstiden är under två år. Ett fortsatt uppehållstillstånd beviljas för högst fyra år.
6 a § Beviljande av nationellt uppehållstillstånd för forskare

En nationell forskare beviljas uppehållstillstånd som nationell forskare för att bedriva vetenskaplig forskning. Forskaren ska ingå ett avtal med forskningsorganet. På avtalet tillämpas 5 §, med undantag av 2 mom. 6 punkten i den paragrafen.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att tredjelandsmedborgarens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen eller, om det är fråga om ett anställningsförhållande, med inkomsten av förvärvsarbetet.

Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt tillstånd för högst två år, om avtalet är giltigt i minst två år, och i annat fall som tillfälligt tillstånd för avtalets giltighetstid. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas som kontinuerligt tillstånd för högst fyra år, om det föregående i denna paragraf avsedda uppehållstillståndet beviljades som kontinuerligt tillstånd, och i annat fall beviljas det som tillfälligt tillstånd för avtalets giltighetstid. En tredjelandsmedborgare som har beviljats tillfälligt uppehållstillstånd med stöd av denna paragraf beviljas kontinuerligt uppehållstillstånd efter två års oavbruten vistelse i landet, om de omständigheter med stöd av vilka det föregående tidsbegränsade uppehållstillståndet beviljades fortfarande föreligger.

7 § Beviljande av i forskar- och studerandedirektivet avsett uppehållstillstånd för studier

En annan tredjelandsmedborgare än de som avses i 2 § 3 mom. beviljas uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid en högskola i Finland och har betalat högskolans avgifter.

Uppehållstillståndet beviljas som kontinuerligt för den tid studierna varar. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas för den tid som återstår av studierätten.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att den studerande lägger fram utredning om att försörjningen är tryggad för det första året. Om uppehållstillståndet söks för en kortare tid än ett år, ska den studerande lägga fram utredning om att försörjningen är tryggad för uppehållstillståndets hela giltighetstid. Ett ytterligare krav för att uppehållstillstånd ska beviljas är att tredjelandsmedborgaren har en försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna. Om den beräknade studietiden är minst två år räcker det med att försäkringen täcker läkemedelskostnaderna.

En tredjelandsmedborgares försörjning ska vara tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen för uppehållstillståndets hela giltighetstid.

7 a § Beviljande av nationellt uppehållstillstånd för studier

En tredjelandsmedborgare som avses i 2 § 3 mom. beviljas nationellt uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande till en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid en högskola i Finland och har betalat högskolans avgifter.

En tredjelandsmedborgare beviljas nationellt uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande i Finland

1)

till en annan läroanstalt än en högskola, om studierna leder till examen eller yrke, eller

 2)

till en högskola eller annan läroanstalt även för andra studier än sådana som leder till examen, om det finns grundad anledning att bevilja uppehållstillstånd.

Uppehållstillståndet beviljas för den tid studierna varar, i fråga om studier som avses i 1 mom. som kontinuerligt tillstånd och i fråga om andra studier som tillfälligt tillstånd. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas för den tid återstoden av studierna kräver. Ett fortsatt uppehållstillstånd beviljas som kontinuerligt tillstånd, om det föregående uppehållstillståndet har beviljats som kontinuerligt tillstånd, och i annat fall beviljas det som tillfälligt tillstånd.

På beviljande av uppehållstillstånd tillämpas 7 § 3 och 4 mom.

8 § Beviljande av uppehållstillstånd för arbetspraktik (13.4.2022/277)

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för praktik om

 1)

det vid tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd har gått högst två år från det att högskoleexamen avlades eller tredjelandsmedborgaren deltar i ett studieprogram som leder till en högskoleexamen,

 2)

praktiken ingår i ett mellanstatligt avtal eller medborgarorganisationers utbytesprogram, eller

 3)

tredjelandsmedborgaren är 18–30 år och utför praktik samtidigt som han eller hon studerar finska eller svenska vid en utländsk högskola eller när praktikbranschen motsvarar tredjelandsmedborgarens studier eller examen.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att praktikantens försörjning är tryggad med inkomster av förvärvsarbete.

En ytterligare förutsättning för uppehållstillstånd är att värdenheten styrker att praktiken inte ersätter något arbetstillfälle. Tredjelandsmedborgaren ska visa upp ett praktikavtal som ingåtts med värdenheten, vars villkor följer giltiga bestämmelser och det kollektivavtal som ska tillämpas och som innehåller följande uppgifter:

 1)

en beskrivning av praktikprogrammet, med uppgifter om dess utbildningssyfte eller utbildningsinnehåll,

 2)

praktikens längd,

 3)

tjänstgörings- och handledningsförhållandena under praktiken,

 4)

tiderna för praktiktjänstgöringen,

 5)

rättsförhållandet mellan praktikanten och värdenheten.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst 18 månader.

8 a § Beviljande av uppehållstillstånd för praktik

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för praktik om han eller hon har godkänts att delta i ett praktikprogram som grundar sig på unionens program, ett mellanstatligt avtal eller medborgarorganisationers utbytesprogram eller ett program som ordnas av ett offentligrättsligt samfund. Praktiken ska ha ett utbildnings- eller inlärningsmål som stöder tredjelandsmedborgarens utveckling av sin kompetens.

Tredjelandsmedborgaren ska visa upp ett praktikavtal som ingåtts med värdenheten och som innehåller följande uppgifter:

 1)

en beskrivning av praktikprogrammet, med uppgifter om dess utbildningsmål eller utbildningsinnehåll,

 2)

praktikens längd,

 3)

tjänstgörings- och handledningsförhållandena under praktiken,

 4)

tiderna för praktiktjänstgöringen,

 5)

stipendium och andra förmåner som ges för praktiken.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att tredjelandsmedborgarens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen, dock så att den huvudsakliga försörjningskällan är sådan inkomst som avses i 2 mom. 5 punkten.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst 18 månader.

9 § Beviljande av uppehållstillstånd för volontärarbete

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för volontärarbete som utförs inom ramen för unionens volontärprogram, förutsatt att han eller hon har ingått ett avtal med den värdenhet som ansvarar för volontärverksamheten. I avtalet ska ingå följande uppgifter:

 1)

en beskrivning av volontärprogrammet,

 2)

volontärarbetets längd,

 3)

tjänstgörings- och handledningsförhållandena för volontärprogrammet,

 4)

tiderna för volontärtjänstgöringen,

 5)

uppgift om de medel som finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för tredjelandsmedborgarens uppehälle och logi och en minimisumma fickpengar för hela vistelsen,

 6)

vid behov den utbildning tredjelandsmedborgaren kommer att få som hjälp för att kunna utföra volontärarbetet.

En tredjelandsmedborgare beviljas uppehållstillstånd för annat volontärarbete, om volontärarbetet grundar sig på ett avtal som Finland ingått med en annan stat eller på medborgarorganisationers utbytesprogram och de uppgifter om volontärarbetet som avses i 1 mom. 1–6 punkten läggs fram.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att volontärens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst ett år.
9 a § Beviljande av uppehållstillstånd på basis av ett avtal om feriearbete

En tredjelandsmedborgare som är medborgare i en stat som ingått ett avtal om feriearbete med finska staten beviljas uppehållstillstånd, om han eller hon uppfyller de villkor som anges i avtalet.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att tredjelandsmedborgarens försörjning är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst den tid som anges i avtalet om feriearbete.

10 § Beviljande av uppehållstillstånd för att söka arbete eller bedriva företagsverksamhet

En tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 6, 7 eller 7 a § beviljas efter att ha slutfört sitt forskningsarbete eller avlagt examen uppehållstillstånd för att söka arbete eller bedriva företagsverksamhet. En tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 6 a § beviljas efter att ha avlagt examen uppehållstillstånd för att söka arbete eller bedriva företagsverksamhet. Uppehållstillstånd ska sökas inom fem år från det att det uppehållstillstånd som beviljats med stöd av 6, 6 a, 7 eller 7 a § har gått ut.

En förutsättning för uppehållstillstånd är att försörjningen för den person som avses i 1 mom. är tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Uppehållstillståndet beviljas som tillfälligt tillstånd för högst två år. Uppehållstillståndet beviljas dock som kontinuerligt tillstånd, om det föregående uppehållstillståndet var kontinuerligt. Om det första uppehållstillstånd som beviljats på denna grund beviljas för kortare tid än två år, kan fortsatt uppehållstillstånd på samma grund sökas högst två gånger inom tre år från det att det första tillstånd som sökts på denna grund beviljades. Fortsatt uppehållstillstånd beviljas dock inte för kortare tid än sex månader. Om en tredjelandsmedborgare avlägger en ny examen eller slutför en ny forskning, upphör hans eller hennes rätt till uppehållstillstånd som söks med stöd av denna paragraf på basis av den tidigare examen eller forskningen.

Om examensbevis från högskola, utbildningsbevis eller annat bevis på formella kvalifikationer, eller en bekräftelse från forskningsorganet om att forskningsverksamheten har slutförts, inte finns tillgängliga förrän det uppehållstillstånd som har beviljats enligt 6, 6 a, 7 eller 7 a § löper ut, och alla övriga villkor för beviljande av uppehållstillstånd är uppfyllda, får tredjelandsmedborgaren vistas i landet en skälig tid i syfte att lägga fram en sådan handling eller bekräftelse.

11 § Grunder för avslag på ansökan

En ansökan om uppehållstillstånd enligt denna lag ska avslås om

 1)

villkoren enligt 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a eller 10 § inte uppfylls,

 2)

de handlingar som uppvisas har erhållits på ett bedrägligt sätt, har förfalskats eller ändrats, eller

 3)

tredjelandsmedborgaren ses som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

En ansökan får avslås om

 1)

värdenheten inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller anställningsvillkor,

 2)

de villkor som följer av lagstiftning, kollektivavtal eller praxis inte uppfylls av värdenheten,

 3)

värdenheten har ålagts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning,

 4)

värdenheten har inrättats eller drivs huvudsakligen för att underlätta inresa för forskare, studerande, praktikanter eller volontärer,

 5)

värdenhetens företag har försatts i konkurs eller har ingen ekonomisk verksamhet, eller

 6)

det kan visas att tredjelandsmedborgarens inresa avser andra ändamål än de för vilka han eller hon ansöker om inresa.

En ansökan om uppehållstillstånd enligt 10 § får avslås om

 1)

de villkor som anges i den paragrafen inte uppfylls,

 2)

tredjelandsmedborgaren inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse i landet, eller

 3)

1 mom. 2 eller 3 punkten ska tillämpas.

I de fall som avses i 2 och 3 mom. ska hänsyn tas till de särskilda förhållandena i fallet som helhet och proportionalitetsprincipen iakttas.
12 § Återkallelse av uppehållstillstånd eller beslut att inte förlänga tillstånd

Ett uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 8 a, 9, 9 a eller 10 § ska återkallas eller ansökan om förlängning avslås, om

1)

tredjelandsmedborgaren inte längre uppfyller villkoren i de paragraferna,

 2)

det uppehållstillstånd eller den handling som visas upp har erhållits på ett bedrägligt sätt, har förfalskats eller ändrats, eller

 3)

tredjelandsmedborgaren vistas i landet för andra ändamål än de för vilka tredjelandsmedborgaren beviljades uppehållstillstånd.

Myndigheten får återkalla eller besluta att inte förlänga ett uppehållstillstånd, om

 1)

värdenheten inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller anställningsvillkor,

 2)

de villkor som följer av lagstiftning, kollektivavtal eller praxis inte uppfylls av värdenheten,

 3)

värdenheten har ålagts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning,

 4)

värdenheten har inrättats eller drivs huvudsakligen för att underlätta inresa för forskare, studerande, praktikanter eller volontärer,

 5)

värdenhetens företag har försatts i konkurs eller har ingen ekonomisk verksamhet,

 6)

den studerande inte iakttar de tidsfrister som gäller för bedrivande av ekonomisk verksamhet, inte gör tillräckliga framsteg i sina studier, den studerandes försörjning inte är tryggad eller försäkring inte är i kraft, eller

 7)

tredjelandsmedborgaren ses som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

Om myndigheten kan återkalla eller besluta att inte förlänga en studerandes uppehållstillstånd enligt 2 mom. 1 eller 3–5 punkten, får den studerande med stöd av giltigt uppehållstillstånd fortsätta bedriva studier vid en annan läroanstalt eller göra en ny ansökan i avsikt att få en annan läroanstalt att ta emot honom eller henne för att delta i ett motsvarande studieprogram i syfte att fullfölja sina studier.

I de fall som avses i 2 och 3 mom. ska man ta hänsyn till de särskilda förhållandena i fallet som helhet och iaktta proportionalitetsprincipen.

Migrationsverket ska utan dröjsmål underrätta den medlemsstat till vilken tredjelandsmedborgaren har rest in med stöd av forskar- och studerandedirektivet om att det uppehållstillstånd som verket beviljat har återkallats.
13 § Anteckningar i uppehållstillståndskortet

I uppehållstillståndskortet antecknas ”forskare”, ”studerande”, ”praktikant” eller ”volontär” beroende på enligt vilken grund uppehållstillståndet beviljas.

Om en forskare eller en studerande beviljas uppehållstillstånd på den grunden att han eller hon kommer till en medlemsstat inom ramen för unionsprogram eller multilaterala program som innefattar rörlighetsåtgärder eller avtal mellan två eller flera erkända högskolor, ska en anteckning om programmet eller avtalet göras i uppehållstillståndskortet.

I uppehållstillståndskortet antecknas ”forskare-rörlighet”, om forskaren i sin ansökan har meddelat att han eller hon har för avsikt att bedriva en del av sin forskning i en eller flera andra medlemsstater och forskningen bedrivs i mer än 180 dagar per medlemsstat.
14 § Rätten att arbeta och idka näring

Tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd

 1)

med stöd av 6, 6 a eller 10 § har obegränsad rätt att arbeta,

 2)

med stöd av 8 § har rätt att arbeta enligt grunden för tillståndet,

 3)

med stöd av 7 eller 7 a § har rätt att arbeta, om

 a)

arbetet är arbetspraktik som ingår i examen eller ett slutarbete som ingår i studierna och utförs som förvärvsarbete, eller

 b)

arbetsmängden utjämnas under kalenderåret till i genomsnitt 30 timmar per vecka.

Rätten att arbeta i fråga om en tredjelandsmedborgare som fått uppehållstillstånd på den grund som anges i 9 a § bestäms på basis av respektive mellanstatliga avtal om feriearbete.

Bestämmelser om tredjelandsmedborgares rätt att idka näring finns i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919). I fråga om Åland finns bestämmelser om rätten att idka näring i landskapslagen om rätt att utöva näring (Ålands författningssamling 1996:47).

15 § Rätten att börja arbeta samt hur länge rätten gäller

Rätten att arbeta börjar gälla när ett uppehållstillstånd som innefattar denna rätt har beviljats och upphör att gälla när uppehållstillståndets giltighetstid går ut. Rätten enligt ett nytt uppehållstillstånd börjar gälla när uppehållstillståndet har beviljats.

Om en tredjelandsmedborgares rätt att arbeta grundar sig på ett uppehållstillstånd enligt denna lag och ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har gjorts på samma eller annan grund medan det tidigare uppehållstillståndet varit gällande, fortsätter rätten i enlighet med det tidigare uppehållstillståndet tills uppehållstillstånd har beviljats enligt den nya ansökan eller tills ett beslut om avslag vunnit laga kraft. Om uppehållstillstånd har beviljats med stöd av 8 eller 9 a § och fortsatt uppehållstillstånd söks på annan grund, upphör rätten att arbeta enligt det tidigare uppehållstillståndet dock när uppehållstillståndets giltighetstid går ut.

Med avvikelse från 2 mom. har en tredjelandsmedborgare som har avlagt examen och vars ansökan om fortsatt uppehållstillstånd för att arbeta, söka arbete eller bedriva företagsverksamhet har gjorts medan ett uppehållstillstånd som beviljats med stöd av 7 eller 7 a § varit gällande, obegränsad rätt att arbeta efter att ha gjort ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Vid avslagsbeslut fortsätter den obegränsade rätten att arbeta tills avslagsbeslutet har vunnit laga kraft.

Om rätten att arbeta grundar sig på uppehållstillstånd och personen i fråga utvisas, upphör rätten att arbeta när beslutet om utvisning blir verkställbart.
16 § Rätten för familjemedlemmar att vistas och arbeta i landet

Familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd med stöd av denna lag beviljas tillfälligt eller kontinuerligt uppehållstillstånd på grund av familjeband med stöd av denna lag. På uppehållstillståndets längd tillämpas i fråga om det första uppehållstillståndet 53 § 1 och 2 mom. i utlänningslagen och i fråga om fortsatt uppehållstillstånd 55 § 1–3 mom. i den lagen.

Familjemedlemmar till en person som beviljats uppehållstillstånd på den grund som anges i 9 a § beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeband, om det avtalas om detta i avtalet om feriearbete.

Familjemedlemmarnas försörjning ska vara tryggad i enlighet med 39 § i utlänningslagen.

Familjemedlemmar har obegränsad rätt att arbeta.

17 § Forskares rörlighet

Om en forskare har fått uppehållstillstånd för forskare i den första medlemsstaten och de villkor för rörlighet som anges nedan är uppfyllda, har forskaren rätt att vistas och arbeta i Finland i högst två år för att bedriva en del av sin forskning vid ett forskningsorgan.
18 § Forskares familjemedlemmars rörlighet och rätt att arbeta

En forskares familjemedlemmar som har ett giltigt uppehållstillstånd beviljat av den första medlemsstaten har rätt till inresa och vistelse i Finland tillsammans med forskaren, om de villkor för rörlighet som anges nedan är uppfyllda.

En forskares familjemedlemmar har obegränsad rätt att arbeta med stöd av ett giltigt uppehållstillstånd beviljat av den första medlemsstaten. Rätten att arbeta upphör dock, om Migrationsverket på det sätt som föreskrivs i 22 § invänder mot en familjemedlems rörlighet.
19 § Studerandes rörlighet

En studerande som har ett giltigt uppehållstillstånd beviljat av den första medlemsstaten och som omfattas av ett unionsprogram eller multilateralt program som innefattar rörlighetsåtgärder eller ett avtal mellan två eller flera högskolor, har rätt till inresa och vistelse i landet i högst 360 dagar för att bedriva en del av sina högskolestudier i Finland. En studerande har rätt att arbeta enligt vad som föreskrivs i 14 §.

En studerande som inte uppfyller de villkor för rörlighet som föreskrivs i 1 mom. ska ansöka om uppehållstillstånd för studier enligt 7 eller 7 a § för att kunna bedriva en del av sina studier vid en högskola i Finland.
20 § Skyldighet att underrätta Finland om rörlighet

Forskare ska underrätta Migrationsverket och den behöriga myndigheten i den första medlemsstaten om sin avsikt att bedriva en del av forskningen i Finland och studerande ska underrätta de nämnda myndigheterna om sin avsikt att bedriva en del av studierna i Finland. Forskare ska också underrätta de nämnda myndigheterna om familjemedlemmarnas rörlighet.

De nämnda myndigheterna ska underrättas

 1)

vid tidpunkten för ansökan om uppehållstillstånd innan forskaren eller studeranden anländer till den första medlemsstaten, om rörligheten till Finland redan planerats, eller

 2)

efter att forskaren eller studeranden har beviljats inresa till den första medlemsstaten, så snart den planerade rörligheten till Finland är känd.

Värdenheten, forskaren och studeranden ska underrätta Migrationsverket om sådana ändringar som påverkar förutsättningarna för rörlighet.
21 § Underrättelsens innehåll

Med underrättelsen enligt 20 § ska forskaren lämna följande uppgifter och handlingar:

 1)

en kopia av ett sådant giltigt resedokument och ett sådant av den första medlemsstaten utfärdat giltigt tillstånd som gäller under rörlighetsperioden,

 2)

det avtal som ingåtts med forskningsorganet i Finland,

 3)

rörlighetens planerade längd inklusive datum för dess början och slut, om detta inte framgår av avtalet,

 4)

bevis som styrker att forskaren under sin vistelse kommer att ha tillräckliga medel för att bekosta sitt uppehälle utan att behöva ta det finländska systemet för social trygghet i anspråk samt medel för återresan till den första medlemsstaten, om forskaren inte uppfyller villkoren för rörlighet,

 5)

bevis som styrker att avgiften för underrättelsen om rörlighet är betald.

För de familjemedlemmar som följer med forskaren ska i underrättelsen ingå uppgifterna i 1 mom. 1 och 3–5 punkten, och dessutom bevis som styrker att familjemedlemmarna har vistats tillsammans med forskaren som medlemmar i forskarens familj i den första medlemsstaten och att familjemedlemmarna har försäkring som täcker sjukvårdskostnaderna.

För studerande ska i underrättelsen ingå de uppgifter eller handlingar som anges i 1 mom. 1 och 3–5 punkten samt bevis som styrker att studeranden

 1)

bedriver en del av studierna i Finland inom ramen för unionsprogram eller multilaterala program som innefattar rörlighetsåtgärder, eller ett avtal mellan två eller flera högskolor,

 2)

har antagits vid en högskola i Finland,

 3)

har betalat de avgifter som krävs av högskolan,

 4)

är försäkrad för sjukvårdskostnaderna.
22 § Invändningar mot rörlighet

Migrationsverket får invända mot forskares och studerandes rörlighet till Finland inom 30 dagar efter det att verket tagit emot en fullständig underrättelse, om

 1)

de uppgifter som avses i 21 § 1 eller 3 mom. inte följer med underrättelsen,

 2)

de handlingar som uppvisas har erhållits på ett bedrägligt sätt, har förfalskats eller ändrats,

 3)

någon av de grunder för avslag som anges i 11 § 2 mom. blir tillämplig, eller

 4)

vistelsens maximala längd enligt 17 eller 19 § har nåtts.

Migrationsverket får inom den tid som anges i 1 mom. invända mot rörligheten för forskares familjemedlemmar, om

 1)

villkoren enligt 21 § 2 mom. inte är uppfyllda,

 2)

den maximala längden för forskarens vistelse enligt 17 § har nåtts, eller

 3)

de handlingar som uppvisas har erhållits på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats.

Migrationsverket ska invända mot rörligheten, om en tredjelandsmedborgare ses som ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan.

Om Migrationsverket inte invänder mot rörligheten, ska det ge tredjelandsmedborgaren ett intyg som styrker att personen har rätt att vistas i Finland.
23 § Underrättelse om invändningar mot rörlighet

Migrationsverket ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i den första medlemsstaten och den som lämnat underrättelsen om att de invänder mot forskarens, dennes familjemedlemmars eller studerandens rörlighet till Finland.
24 § Följderna av invändningar mot rörlighet

Om Migrationsverket på grundval av 22 § invänder mot rörligheten och rörligheten ännu inte har ägt rum, ska forskaren inte beviljas rätt att bedriva en del av forskningen i Finland, studeranden inte beviljas rätt att bedriva en del av studierna i Finland och familjemedlemmarna inte beviljas rätt att komma till Finland. Om rörligheten redan har ägt rum ska forskaren och hans eller hennes familjemedlemmar samt studeranden genast upphöra med all verksamhet i Finland och lämna landet.
25 § Inresa efter underrättelse om rörlighet

Om en underrättelse om rörlighet har lämnats i enlighet med 20 § 2 mom. 1 punkten och Migrationsverket inte har framför några invändningar till den första medlemsstaten på grundval av 22 §, får en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd för forskare, familjemedlem eller studerande komma till Finland när som helst under tillståndets giltighetstid.

Om en underrättelse om rörlighet har lämnats i enlighet med 20 § 2 mom. 2 punkten, får en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd för forskare, familjemedlem eller studerande komma till Finland genast efter underrättelsen eller när som helst under tillståndets giltighetstid. Om Migrationsverket inte till den första medlemsstaten har framfört några invändningar på grundval av 22 § mot den studerandes rörlighet, får en tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd för studerande resa in i Finland när som helst under tillståndets giltighetstid.
26 § Återkomst till Finland efter rörlighetsperioden

Om en forskare, hans eller hennes familjemedlemmar eller en studerande har rest in och vistas i en annan medlemsstat i unionen, men inte längre uppfyller villkoren för rörlighet där eller om ett uppehållstillstånd som beviljats av Finland inte längre är i kraft eller om det har återkallats under rörlighetsperioden, ska tredjelandsmedborgaren, efter begäran från den andra medlemsstaten, tillåtas att återvända till Finland, utan formaliteter eller dröjsmål, med en handling som beviljats av en finsk myndighet enligt forskar- och studerandedirektivet.
27 § Behörig myndighet

Migrationsverket tar emot ansökningar om uppehållstillstånd och fattar beslut om att avslå, bevilja, återkalla och avstå från att förnya uppehållstillstånd. Migrationsverket tar också emot underrättelser om rörlighet och kan framföra invändningar mot rörligheten till Finland.
28 § Beslut om ansökan

Ett beslut om ansökan om uppehållstillstånd ska delges sökanden snarast möjligt och senast inom 90 dagar efter att sökanden har lämnat in en fullständig ansökan.

Om uppgifterna i ansökan eller handlingarna är bristfälliga, ska Migrationsverket inom rimlig tid informera sökanden om vilka ytterligare uppgifter som krävs och fastställa en rimlig tidsfrist för sökanden att lämna uppgifterna. Den tidsfrist som avses i 1 mom. avbryts, till dess att de begärda tilläggsuppgifterna har lämnats. Om tilläggsuppgifterna eller handlingarna inte lämnas i tid, kan ansökan avslås.

Ansökan om uppehållstillstånd för en forskares familjemedlemmar ska behandlas samtidigt som forskarens ansökan, om ansökningarna har getts in samtidigt.
29 § Betalning av avgift för behandling av ansökningar och underrättelser

En förutsättning för att behandlingen av en ansökan om uppehållstillstånd och en underrättelse om rörlighet enligt denna lag ska inledas sedan ansökan väckts och underrättelsen lämnats är att avgiften är betald.

Ett intyg över att behandlingsavgiften är betald ska bifogas ansökan eller underrättelsen.

En ansökan om uppehållstillstånd förfaller och invändning mot rörligheten från den första medlemsstaten till Finland görs, om avgiften inte betalas inom rimlig tid.
30 § Kontaktpunkt

Migrationsverket är den kontaktpunkt som avses i artikel 37 i forskar- och studerandedirektivet, som samarbetar med kontaktpunkterna i de övriga medlemsstaterna och som ansvarar för att ta emot och översända de uppgifter om rörlighet som anges i denna lag.
31 § Sökande av ändring

Vid sökande av ändring tillämpas bestämmelserna om behörig förvaltningsdomstol i 192 § i utlänningslagen, bestämmelserna om beviljande av tillstånd att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i 196 § 4 mom. i den lagen, bestämmelserna om ingivande av besvärsskrift i 197 § 1 och 3 mom. i den lagen och bestämmelserna om avgörande av ansökan som avser verkställighet i 199 § i den lagen. Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

32 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 september 2018.

Lagens 10 § tillämpas också på tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd enligt utlänningslagen för studier eller forskning innan denna lag träder i kraft.

Om en studerandes ansökan om uppehållstillstånd är anhängig vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas dock de bestämmelser i utlänningslagen som gäller när denna lag träder.

RP 21/2018

FvUB 7/2018

RSv 72/2018

Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUVL N:o L 132, 21.5.2016, s. 21

Fotnoten (719/2018) har tillfogats som rättelse.

Ikraftträdelsestadganden 9.4.2020/211:

Denna lag träder i kraft den 9 april 2020 och gäller till och med den 31 oktober 2020.

RP 36/2020, FvUB 5/2020, RSv 30/2020

13.4.2022/277:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2022.

RP 232/2021, FvUB 6/2022, RSv 35/2022, Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/801/EU (32016L0801); EUT L 132, 21.5.2016, s. 21

5.7.2024/473:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2024.

RP 26/2024, FvUB 13/2024, RSv 66/2024