Med statliga medel kan räntestöd betalas och statsborgen beviljas för lån som beviljats av kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner (lånebeviljare) för nybyggnad av hyreshus (räntestödslån) så som föreskrivs i denna lag. I denna lag avses med nybyggnad också det att användningsändamålet för en annan byggnad än en bostadsbyggnad, eller en betydande del av en sådan byggnad, ändras så att den används som hyresbostad.

Räntestöd betalas inte med stöd av denna lag om räntestöd för samma ändamål betalas till låntagaren med stöd av någon annan lag eller om låntagaren har beviljats lån för samma ändamål med medel från statens bostadsfond eller med andra statliga medel.

Syftet med räntestödet är att inom områden där det finns en långsiktig efterfrågan på hyresbostäder öka produktionen av hyresbostäder som har en skälig hyra och är avsedda för hyresgäster som väljs på sociala grunder.

Räntestödslån kan godkännas inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten.

Statsrådet kan fastställa regionala och andra grunder för användning av fullmakten att godkänna lån. Räntestödet ska inriktas enligt bostadsbehovet inom olika områden och i olika kommuner.

Ett lån godkänns som räntestödslån på basis av social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov.

Räntestödshyresbostäderna ska vara ändamålsenliga för boende och funktionella med hänsyn till boendemiljön, och bygg- och boendekostnaderna ska vara skäliga. Bostäderna ska främja socialt och ekologiskt hållbart boende.

Byggandet ska basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte Centralen för statligt stött bostadsbyggande av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

Ett lån kan godkännas som räntestödslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts, om inte Centralen för statligt stött bostadsbyggande av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

Som låntagare för ett räntestödslån kan godkännas också ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag vars aktier ägs av ett bolag som avses i 1 mom. och som bedriver uthyrningsverksamhet av de bostäder som ägs av låntagarbolaget på basis av den besittningsrätt till lokalerna som anknyter till äganderätten till aktier i låntagarbolaget.

En fysisk person får inte äga räntestödslåntagaren.

Ett räntestödslån får uppgå till minst 80 och högst 95 procent av objektets godkända byggkostnader. Som byggkostnader kan godtas också skäliga kostnader för anskaffning av tomt och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten, samt skäliga kostnader för rivning av en byggnad som finns på byggplatsen för huset, om objektets räntenivå förblir skälig.

Närmare bestämmelser om låneandelen och om storleken av de godtagbara tomtkostnaderna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den ränta som lånebeviljaren tar ut för ett räntestödslån får vara högst så stor som den ränta som vid respektive tidpunkt allmänt tillämpas på lån med motsvarande risker och villkor. De övriga lånekostnader som lånebeviljaren tar ut får vara av en sådan natur och högst så stora som de kostnader som vid respektive tidpunkt allmänt tas ut för motsvarande lån.

Objektet för ett räntestödslån ska vara tillräckligt försäkrat under den tid som lånet utgör räntestödslån.

Närmare bestämmelser om de allmänna villkoren för räntestödslån får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande beslutar om godkännande av ett lån som räntestödslån. Före beslutet ska centralen höra den kommun där hyreshuset är beläget.

En förutsättning för godkännande som räntestödslån är att Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänt byggplanerna och byggnadskostnaderna för objektet. Om arbetet inletts innan planerna och kostnaderna godkänts, kan lånet endast av särskilda skäl godkännas som räntestödslån.

Amorteringsplanen, räntan eller de andra lånevillkoren för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden om det finns en grundad anledning till ändringen och Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänner ändringen.

På ränta som tas ut för ett lån som godkänts som räntestödslån betalas räntestöd. Bestämmelser om räntestödets belopp och betalningstid utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statskontoret betalar räntestödet till lånebeviljaren eller till ett samfund som lånebeviljaren befullmäktigat.

Bostäderna i ett hyreshus för vars byggande räntestödslån har beviljats ska användas som hyresbostäder.

Valet av hyresgäster för räntestödshyresbostäder grundar sig på social ändamålsenlighet och ekonomiskt behov. Bostäderna anvisas hushåll med små och medelstora inkomster som är i behov av hyresbostad, och samtidigt eftersträvas en mångsidig boendestruktur i huset och ett i socialt hänseende välbalanserat bostadsområde. Hyresgästerna ska väljas med hänsyn till hushållets inkomster.

Det ska offentligt meddelas att bostäderna kan sökas.

Vid valet av hyresgäster kan undantag i enskilda fall göras från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom., om det är motiverat med beaktande av hushållets speciella förhållanden, hyresbostadssituationen på orten eller hyreshusets eller bostadsområdets boendestruktur. Undantaget får inte väsentligt försvåra möjligheterna att få en bostad för de sökande som avses i 1 mom.

Närmare bestämmelser om inkomstgränser för de hushåll som ansöker om hyresbostad och om andra grunder för valet av hyresgäster samt om avvikelse från grunderna för valet av hyresgäster får utfärdas genom förordning av statsrådet.

På personer som väljer ut hyresgäster till räntestödshyresbostäder tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelserna tillämpas också på anställda som hos en underleverantör till ägaren till en räntestödshyresbostad sköter uppgifter som gäller val av hyresgäster. Bestämmelserna om tjänsteansvar och skadeståndsansvar tillämpas också på medlemmarna i en sammanslutnings organ eller ledning när de sköter uppgifter som gäller val av hyresgäster.

Ägaren till en räntestödshyresbostad är skyldig att i skälig mån ersätta en direkt skada som orsakas av att den som ansöker om en bostad inte får den bostad han eller hon har ansökt om på grund av ägarens eller dennes företrädares felaktiga förfarande. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns även i skadeståndslagen (412/1974).

Kommunen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att använda en bostad för något annat ändamål än boende, när tillståndet gäller ett ringa antal bostäder.

Kommunen ska innan användningsändamålet ändras göra anmälan om tillståndet till Centralen för statligt stött bostadsbyggande som kan bestämma att betalningen av räntestöd för en så stor del av räntestödslånet som motsvarar den bostad som avses i tillståndet ska dras in. Räntestödet dras inte in om bostadsutrymmen ändras till gemensamma utrymmen för hyresgästerna eller för något annat ändamål som förbättrar boendeförhållandena för hyresgästerna.

Hos hyresgästerna får i hyra för en bostadslägenhet som finansieras genom räntestödslån tas ut ett skäligt belopp som fastställs av Centralen för statligt stött bostadsbyggande i beslutet om att lånet godkänns som räntestödslån (initialhyra).

Bestämmelser om hyran finns i övrigt i lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995).

Låntagaren, eller om låntagaren är ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, ett bolag som äger låntagaren, får med avkastningen av sin hyresverksamhet med räntestödsbostäder till sin ägare betala högst en skälig avkastning på de medel som ägaren placerat i objektet som en självfinansieringsandel. Den skäliga avkastningens storlek fastställs av Centralen för statligt stött bostadsbyggande i beslutet om att lånet godkänns som räntestödslån, och ska motsvara det belopp som enligt 13 § 2 mom. 5 punkten tagits ut i hyresgästernas hyra. Närmare bestämmelser om beräkningsgrunden för avkastningen och om avkastningens maximibelopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett räntestödshyreshus får överlåtas endast till en sådan av Centralen för statligt stött bostadsbyggande angiven mottagare som kan beviljas räntestödslån. Aktierna i ett låntagarbolag eller i ett bolag som äger låntagarbolaget, om låntagarbolaget är ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, får överlåtas endast till en sådan av centralen angiven mottagare som motsvarar överlåtaren. Låntagaren ska på förhand underrätta centralen om överlåtelsen av huset eller aktierna. I överlåtelseavtalet ska det finnas ett omnämnande av hur användning och överlåtelse av hyresbostäderna har begränsats.

Egendomen får dessutom säljas på exekutiv väg så som anges i konkurslagen (120/2004) eller utsökningsbalken (705/2007) eller i enlighet med vad som i ett pantsättningsavtal bestäms om en pantsatt aktie.

Annan överlåtelse är ogiltig.

De användnings- och överlåtelsebegränsningar som gäller räntestödshyreshus eller aktier i låntagaren samt den dag begränsningarna upphör ska antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret, i aktiebreven och aktieboken och, om lagen om ett bostadsdatasystem (1328/2018) är tillämplig på aktierna i bolaget, i bostadsdatasystemet på så sätt att anteckningen framgår av både aktielägenhetsregistret och aktieboken.

De begränsningar i detta kapitel som gäller användning av räntestödshyresbostäder samt överlåtelse av räntestödshyreshus, en låntagares aktier och aktier i ett bolag som äger låntagaren upphör tio år efter det att lånet godkändes som räntestödslån. Begränsningarna tillämpas oberoende av om lånet återbetalas i förtid.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan förlänga den tid som lånet utgör räntestödslån med tio år i sänder högst två gånger, om låntagaren bedöms ha tillräckliga förutsättningar att återbetala räntestödslånet. När den tid som lånet utgör räntestödslån förlängs, förlängs den i 1 mom. avsedda begränsningstiden på motsvarande sätt som lånetiden. När centralen förlänger den tid som lånet utgör räntestödslån, ska centralen på nytt i enlighet med 13 § fastställa de poster som inkluderas i det lånefinansierade objektets hyror.

Om ett bolag som avses i 5 § 1 mom. äger flera lånefinansierade objekt eller ett bostadsaktiebolag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag som fått räntestödslån, och någon av dessa befrias från begränsningarna, ska bolagen föra en skild bokföring över uthyrningen av hyresbostäder som avses i denna lag och över bolagets övriga funktioner.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan på ansökan och på villkor som centralen bestämmer, helt eller delvis bevilja befrielse från begränsningarna enligt detta kapitel, om låntagaren har ekonomiska svårigheter eller om det finns någon annan särskild orsak till befrielse. En förutsättning för detta är att det av det lån som godkänts som räntestödslån återbetalas en andel som motsvarar den bostad eller det hus som befrias från begränsningar, eller att lånebeviljaren befriar staten från det borgensansvar enligt 20 § som gäller den andelen av lånet.

En sådan bestämmelse i bolagsordningen för ett låntagaraktiebolag som gäller bolagets, en aktieägares eller någon annan persons förköps- eller inlösningsrätt är utan verkan till dess att bestämmelserna om överlåtelse i 15 § har upphört att gälla.

Staten svarar för en lånebeviljares förluster av kapital och ränta på räntestödslån, om förlusterna beror på gäldenärens insolvens, till den del de medel som fås av säkerheterna för lånet inte täcker de obetalda amorteringarna och räntorna på lånet.

Statens ansvar gäller sådana amorteringar och räntor som har förfallit men inte betalats och som har förfallit inom den begräsningstid för användning och överlåtelse som avses i 17 §, samt dröjsmålsräntor på dessa poster till dess att lånebeviljaren får betalning för sina fordringar.

Borgensersättning kan inbegripa dröjsmålsränta högst i enlighet med 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) till dess att lånebeviljaren får betalning för sina fordringar.

Om låntagaren inom den begränsningstid för användning och överlåtelse som avses i 17 § i stället för ett räntestödslån tar ett nytt lån som Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänner som räntestödslån, räknas statens ansvar från den dag då det ursprungliga lånet godkändes som räntestödslån.

Ett räntestödslån ska ha en av Centralen för statligt stött bostadsbyggande godkänd inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än andra lån eller någon annan säkerhet som centralen godkänner.

Om ett projekt som ska beviljas räntestöd inbegriper parkeringsplatser som finns på en separat fastighet, behöver Centralen för statligt stött bostadsbyggande inte kräva någon separat säkerhet för dem, om parkeringsfastigheten är förenad med ett fastighets- eller byggnadsservitut eller om statens risk inte ökar oskäligt. Om det inte krävs någon separat säkerhet ska parkeringsplatsernas kostnader vara skäliga i förhållande till anskaffningsvärdet för projektet.

Säkerheten för ett räntestödslån kan ändras under lånetiden, om Statskontoret godkänner den nya säkerheten.

För att statens ansvar ska gälla krävs det att lånebeviljaren sköter räntestödslånet och säkerheterna för lånet i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats och de föreskrifter som meddelats med stöd av den, samt med iakttagande av god banksed. Under den tid som statens ansvar gäller är lånebeviljaren också skyldig att enligt Statskontorets föreskrifter underrätta kontoret om försenade lånebetalningar.

Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen och att iaktta Statskontorets föreskrifter när egendom som utgör säkerhet för räntestödslånet realiseras på exekutiv väg eller i ett konkursförfarande. Ackord eller andra därmed jämförbara arrangemang eller frivillig realisering av egendom som utgör säkerhet för räntestödslånet får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet av lånet, göras endast med Statskontorets samtycke.

Statskontoret betalar av statens medel till lånebeviljaren gottgörelse enligt 20 § när förlusten har klarlagts efter det att gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Försäljning av säkerhet förutsätts dock inte om gäldenären vid det saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993) får behålla den egendom som utgör säkerhet.

Om lånebeviljaren efter det att gottgörelsen har betalts, hos låntagaren kan driva in sådana utestående amorteringar och räntor som låntagaren inte har betalt, ska lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till Statskontoret.

Statskontoret kan hos låntagaren driva in de gottgörelser som kontoret har betalt till lånebeviljaren samt hos låntagaren ta ut en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) på den gottgörelse som Statskontoret har betalt. Anteckning om detta ska göras i skuldebrevet.

Gottgörelse för förlusterna kan lämnas obetald eller beloppet av gottgörelsen kan sänkas, om denna lag eller de bestämmelser som utfärdats eller de föreskrifter som meddelats med stöd av den eller god banksed inte har iakttagits vid beviljandet eller skötseln av räntestödslånet eller vid skötseln av säkerheten för lånet.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Statskontoret och kommunen har rätt att styra och övervaka att denna lag följs.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande övervakar att bestämmelserna i 13 och 14 § iakttas. Centralen utövar också allmän styrning av kommunerna och låntagarna.

Kommunen övervakar att grunderna för valet av hyresgäster följs. Lånebeviljaren övervakar att användningen av lånemedlen och räntestödet överensstämmer med denna lag.

Närmare bestämmelser om övervakningen av valet av hyresgäster, fastställandet av hyra och justering av hyran samt om betalningen av avkastning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Statskontoret och kommunen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av låntagaren och lånebeviljaren för granskning och användning få de handlingar och upptagningar som de anser behövliga för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt rätt att ta sådana kopior av dem som behövs för tillsynen. Låntagaren och lånebeviljaren ska utan obefogat dröjsmål lämna de uppgifter och utredningar som har begärts av den som är behörig att utföra granskningen och som behövs för tillsynen. Lånebeviljaren ska lämna in uppgifterna om lånet till Statskontoret med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande och Statskontoret får meddela föreskrifter om de uppgifter om tillsynsobjektets ekonomiska ställning som behövs för tillsynen och det sätt på vilket uppgifterna ska lämnas.

Låntagaren ska på förhand meddela Centralen för statligt stött bostadsbyggande om sådant som kan inverka på iakttagandet av 13 och 14 §.

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få information har Centralen för statligt stött bostadsbyggande och Statskontoret rätt att av myndigheter och andra som sköter ett offentligt uppdrag på begäran få sådan information om låntagare som är nödvändig för den tillsyn som det föreskrivs om i denna paragraf. Informationen får hämtas genom en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen sekretessen är avsedd att skydda.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret får genom sitt beslut befullmäktiga en annan myndighet eller en utomstående sakkunnig att utföra sådana granskningar som avses i 24 a § 1 mom. En utomstående sakkunnig får på begäran av Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret bistå vid granskningen. På utomstående revisorer och sakkunniga tillämpas 16 § i statsunderstödslagen (688/2001).

Om samfund eller långivare försummar en uppgift som de har ålagts i denna lag, underlåter att lämna information som begärts eller i övrigt handlar i strid med bestämmelserna i denna lag, kan Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret utsätta en tidsfrist inom vilken uppgiften ska utföras eller förfarandet korrigeras. Centralen för statligt stött bostadsbyggande eller Statskontoret kan förena utförandet av uppgiften eller korrigeringen av förfarandet med vite.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande får påföra en ny ägare som avses i 15 § en påföljdsavgift för den tidigare ägarens handlande enligt 1 mom. endast om den nya ägaren vid överlåtelsetidpunkten känt till eller borde ha känt till handlandet.

Påföljdsavgiften uppgår till en procent av räntestödslånets belopp justerat med byggnadskostnadsindex. Påföljdsavgift tas ut för varje kalendermånad under vilken bolaget har handlat på det sätt som avses i 25 § 1 mom. eller inte har rättat felaktiga eller vilseledande uppgifter som avses i 25 § 1 mom. 1 eller 4 punkten.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande kan sänka påföljdsavgiften, om den annars skulle bli oskälig.

Påföljdsavgiften betalas till Statskontoret, som redovisar den till statens bostadsfond.

Påföljdsavgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). En påföljdsavgift får dock verkställas endast om påförandet eller betalningen av avgiften har vunnit laga kraft.

Centralen för statligt stött bostadsbyggande ska påföra påföljdsavgiften inom två år från det att centralen eller Statskontoret fått kännedom om ett handlande enligt 25 § 1 mom., dock inom tio år från det att det lagstridiga handlandet har upphört.

Om ett räntestödslån återbetalas, upphör betalningen av räntestödet räknat från den dag lånet återbetalas. Betalningen av räntestöd upphör också om låntagaren i enlighet med 18 § beviljas befrielse från begränsningarna enligt 2 kap.

Om ett bolag som avses i 5 § handlat på ett sätt som avses i 25 § 1 mom. och om förfarandet som strider mot bestämmelserna inte är obetydligt, kan Centralen för statligt stött bostadsbyggande inställa betalningen av räntestödet och förplikta låntagaren att helt eller delvis till statens bostadsfond betala det räntestöd som staten har betalat för lånet.

På det räntestöd som ska återbetalas enligt 1 mom. ska låntagaren, räknat från betalningsdagen för respektive räntestödspost till återbetalningsdagen, betala ränta enligt den räntefot som avses i 3 § 2 mom. i räntelagen, ökad med tre procentenheter. Om återbetalningen eller räntan inte betalas inom utsatt tid, ska på det belopp som förfallit till betalning betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen.

Om betalningen av räntestöd upphör med stöd av 26 § eller inställs med stöd av 27 § men räntestödslånet inte återbetalas, ska låntagaren betala en borgensavgift för statsborgen som beräknas på det utestående lånekapitalet. Borgensavgiften uppgår till en procent per år av det utestående lånekapitalet.

På ansökan kan Statskontoret av särskilda skäl och på de villkor som det bestämmer besluta att borgensavgiften inte tas ut eller sänka avgiften från det som föreskrivs i 1 mom.

Borgensavgifterna betalas till statens bostadsfond.

Om räntestödslånets objekt är beläget på arrendemark, ska arrenderätten kunna överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs.

Ett lån kan godkännas som räntestödslån endast om uppsägning av avtalet under den tid för användnings- och överlåtelsebegränsning som avses i 17 § 1 mom. har förbjudits i arrendeavtalet och den återstående arrendetiden är minst 15 år. Om Centralen för statligt stött bostadsbyggande på ansökan och i enlighet med 17 § 2 mom. förlänger den tid som lånet utgör räntestödslån, ska arrendeavtalet vara i kraft fem år längre än den tid som lånet utgör räntestödslån.

I fråga om beslut som fattats av Centralen för statligt stött bostadsbyggande, Statskontoret eller kommunen får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Beslut av Centralen för statligt stött bostadsbyggande i ärenden enligt 8 §, 13 § 1 mom., 14 § eller 17 § 2 mom. får dock inte överklagas genom besvär.

I fråga om beslut som gäller val eller godkännande av hyresgäster får omprövning inte begäras och ändring inte sökas genom besvär i förvaltningsdomstol. Klagomål över fel och försummelser i anknytning till valet av hyresgäster till räntestödshyresbostäder får anföras hos den myndighet som enligt 24 § svarar för tillsynen.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.