I denna förordning finns bestämmelser om stödvillkoren, stödens storlek och grunderna för bestämmande av stöd i fråga om stöd som beviljas med stöd av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (34/2015), nedan finansieringslagen.

Företag anses huvudsakligen bedriva gårds- eller skogsbruk när över hälften av omsättningen och balansvärdet bildats inom gårds- eller skogsbruket under den avslutade räkenskapsperiod som omedelbart föregått ansökan om stöd.

Bedrivande av gårds- eller skogsbruk anses utgöra den huvudsakliga delen av en stiftelses verksamhet när över hälften av stiftelsens omsättning och balansvärde bildats inom gårds- eller skogsbruket under den avslutade räkenskapsperiod som omedelbart föregått ansökan om stöd.

En beskattningssammanslutning enligt 4 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992) anses huvudsakligen bedriva gårds- eller skogsbruk, när för sammanslutningen vid den senast verkställda beskattningen fastställts nettoinkomst av gårds- eller skogsbruk och när gårds- eller skogsbruket på basis av de anteckningar som den skattskylldige fört för deklarationen kan bedömas utgöra den huvudsakliga delen av beskattningssammanslutningens verksamhet.

I denna paragraf avses med gårdsbruk bedrivande av jord- och skogsbruk.

I denna förordning avses med områdena södra delen av Finland, mellersta delen av Finland och norra delen av Finland de områden som anges i 1 § i statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog (1308/2013).

De tal som används vid beräkningen av stödintensiteten och de godtagbara kostnaderna ska uppges innan skatter och andra betalningar dras av. Mervärdesskattens andel betraktas som en godtagbar kostnad endast när det gäller projekt för vård av skogsnaturen under förutsättning att stödmottagaren inte kan dra av mervärdesskattens andel i sin egen bokföring.

Stöd som betalas i flera poster och de godtagbara kostnaderna diskonteras till värdet vid den tidpunkt stödet beviljades. Räntan vid diskonteringen är den diskonteringsränta som tillämpas den dag då stödet beviljades. Som diskonteringsränta används referensräntan enligt kommissionens meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (08/C 14/02).

Inkomster som stödmottagaren får i samband med genomförande av finansierade åtgärder dras av från totalkostnaderna för åtgärden, om stödet bestäms enligt faktiska kostnader. Som sådana inkomster betraktas sådana inkomster av skogsbruk i samband med genomförandet av en finansierad åtgärd som uppkommer efter det att ansökan om finansiering av genomförande av åtgärden har lämnats in.

Ett arbete som gäller tidig vård av plantbestånd eller vård av ungskog ska genomföras inom 12 månader från den dag då skogscentralen beviljat stöd för åtgärden.

Ett objekt för tidig vård av plantbestånd ska omfatta minst en hektar. Ett objekt kan bestå av flera olika figurer, dock så att den minsta figuren omfattar minst en halv hektar.

Det plantbestånd som odlas ska efter arbetet vara i medeltal minst 0,7 meter och högst tre meter högt. Med plantbestånd som ska odlas avses trädbestånd som odlas som huvudträdslag.

Vid tidig vård av plantbestånd ska minst 3 000 stammar per hektar avlägsnas från objektet. I norra delen av Finland ska vid tidig vård av plantbestånd minst 2 000 stammar per hektar avlägsnas. Om plantbeståndet är glest eller ojämnt, beviljas stöd enligt arbetets effektområde. Oröjda viltsnår räknas in i effektområdet när den sammanlagda arealen av dem understiger tio procent av figurens areal.

Det trädbestånd som odlas efter tidig vård av plantbestånd får bestå av högst 5 000 stammar per hektar.

Stödet för tidig vård av plantbestånd är 160 euro per hektar.

Ett objekt för vård av ungskog ska omfatta minst två hektar. Ett objekt kan bestå av flera olika figurer, dock så att den minsta figuren omfattar minst en halv hektar.

Trädbeståndet inom ett objekt för vård av ungskog ska i medeltal, viktat med grundytan, vara högst 16 centimeter i diameter i brösthöjd före behandlingen.

Det utvecklingsdugliga trädbeståndet ska efter arbetet vara i medeltal över tre meter högt och i medeltal, viktat med grundytan, högst 16 centimeter i diameter i brösthöjd. Med utvecklingsdugligt trädbestånd avses trädbestånd som odlas som huvudträdslag.

På ett objekt ska per hektar fällas minst 1 000 stammar med en stubbdiameter på minst tre centimeter. I norra delen av Finland ska på ett objekt per hektar fällas minst 800 stammar med en stubbdiameter på minst tre centimeter.

Det trädbestånd som odlas efter åtgärden ska bestå av högst 3 000 stammar per hektar. Om objektet är glest eller ojämnt, beviljas stöd enligt arbetets effektområde. Oröjda viltsnår räknas in i effektområdet när den sammanlagda arealen av dem understiger tio procent av figurens areal.

Stödet för vård av ungskog är 230 euro per hektar. Om det på ett objekt i södra eller mellersta delen av Finland i samband med vård av ungskog samlas ihop minst 35 kubikmeter fast mått klenträd per hektar och i norra delen av Finland minst 25 kubikmeter fast mått klenträd per hektar, är stödet 450 euro per hektar. Förutsättningen för ett högre stöd är att klenträd ska då uppsamlas från alla figurer och i huvudsak jämt.

Ett objekt för vitaliseringsgödsling ska omfatta minst två hektar. Ett objekt kan bestå av flera olika figurer, dock så att den minsta figuren omfattar minst en halv hektar.

Stöd beviljas inte för vitaliseringsgödsling när marken består av icke genomsläpplig lerjord. Ett objekt på torvmark ska till näringsnivån motsvara minst lingontorvmo.

För att stöd ska beviljas för vitaliseringsgödsling av plantbestånd krävs att den tidiga vården av plantbeståndet har gjorts på ett ändamålsenligt sätt och att plantbeståndet är i medeltal minst 0,7 meter högt.

Mängden av den borgödsel som används ska bestämmas på basis av sådana tillväxtstörningar och färgfel i barren som observeras i trädbeståndet eller med hjälp av en analys av näringsämnen eller på basis av trädbeståndets utveckling och växtförhållanden. Mängden aska som används och huruvida askgödsling är nödvändig ska avgöras utifrån växtplatsen.

Gödselfabrikat ska spridas så att en skyddszon lämnas ogödslad längs stranden av vattendrag.

På dikningsområden ska det undvikas att gödselfabrikat sprids direkt i dikena.

Gödselfabrikat ska spridas medan marken är ofrusen, förutom när det gäller askgödsling.

Stödet för vitaliseringsgödsling är 30 procent av de godtagbara, skäliga totalkostnaderna för projektet.

I de godtagbara totalkostnaderna kan kostnader för planering, arbete och material inkluderas. Kostnaderna för planering kan omfatta skäliga kostnader för analys av näringsämnen.

När det gäller samprojekt ska kostnaderna fördelas på delägarlägenheterna enligt deras respektive kostnader.

Ett objekt för vård av torvmarksskog ska vara ett enhetligt område som omfattar minst två hektar.

Efter vårdåtgärder i torvmarksskog ska trädbeståndets tillväxt på objektet årligen vara i medeltal minst en och en halv kubikmeter fast mått per hektar utan upprepad gödsling.

Kravet på näringshalt på ett objekt för vård av torvmarksskog är i södra och mellersta delen av Finland en näringshalt som motsvarar minst karg mo och i norra delen av Finland en näringshalt som motsvarar minst torr mo. Kravet på näringshalt kan dock frångås om det är dikningstekniskt ändamålsenligt.

Stöd beviljas inte om trädbeståndet på ett objekt har lidit av sådana tillväxtstörningar som inte kan identifieras på basis av synliga symtom eller en analys av näringsämnen eller på basis av trädbeståndets tillväxt och växtförhållanden, och om orsaken till tillväxtstörningarna inte kan undanröjas.

Tillståndet för trädbeståndet på ett objekt anses vara tillfredsställande med avseende på skogsvården på det sätt som förutsätts i 15 § 2 mom. 4 punkten i finansieringslagen om det på området har utförts sådan plantbeståndsvård som är nödvändig med tanke på trädbeståndets utveckling och sådan avverkning som är nödvändig för skogsvården och om det bedöms att det på objektet inte behövs avverkning eller vård under de följande 5–10 åren beroende på växtplats.

Sådana vägar på dikesrenar som avses i 15 § 1 mom. i finansieringslagen får byggas fram till den bärande markgrund som ligger närmast dikessystemet.

Sådana åtgärder som är nödvändiga med tanke på vattenvården och som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten i finansieringslagen är, när det gäller att minska sediment- och näringsbelastningen, anläggande av slamgropar, sedimenteringsbassänger, diknings- och röjningsavbrott, skyddszoner längs vattendrag, dammar, översilningsområden och andra vattenskyddskonstruktioner som samlar upp sediment och som minskar erosionen och den mängd näringsämnen som når vattendragen.

Stödet för vård av torvmarksskog är 60 procent av de godtagbara, skäliga totalkostnaderna för projektet när objektet för vård av torvmarksskog är ett enhetligt område som omfattar minst fem hektar. I annat fall är stödbeloppet 30 procent av de godtagbara, skäliga totalkostnaderna.

I de godtagbara totalkostnaderna kan kostnader för planering, arbete och material samt sådana tillstånds- och förrättningsavgifter som hör samman med projektet inkluderas. Sådana ersättningar som beror på genomförande av projektet och som delägarna betalar till varandra är godtagbara kostnader endast när det gäller översilningsområden och sedimenteringsbassänger.

När det gäller samprojekt ska kostnaderna fördelas på delägarlägenheterna enligt deras respektive kostnader.

En skogsväg anses lämpa sig för användning under hela året även om trafiken på vägen begränsas under menförestider.

Vid dimensioneringen av vägar samt vändplatser, mötesplatser och upplagsplatser i anslutning till vägarna och vid bestämmande av deras funktionsduglighet ska de skogsvägsnormer i enlighet med god yrkespraxis följas som utarbetats för skogsbruket och som krävs när det gäller vägar av lägre grad som ska vara farbara under hela året, med undantag för menförestider.

Enskilda vägar som förbättras grundligt ska vara minst 500 meter långa.

Över 30 procent av transporterna på enskilda vägar som förbättras grundligt ska utgöras av transporter som behövs för skogsbruket. Andelen transporter inom skogsbruket bestäms i enlighet med de principer enligt vilka andelar bestäms vid en vägförrättning i syfte att fördela väghållningsskyldigheten och kostnaderna för fullgörande av skyldigheten mellan vägdelägarna.

I en grundlig förbättring kan inkluderas byggande av en ny skogsväg, om det är ändamålsenligt med tanke på användningsändamålet för den väg som förbättras grundligt. Den nya skogsvägens andel av den grundliga förbättringen får vara högst 20 procent av den totala längden på den väg som finansieras, dock högst 1 000 meter.

Om byggande av ny väg ingår i den grundliga förbättringen, får vägtätheten vara högst 15 meter per hektar inom det gemensamma verkningsområdet för den vägsträcka som förbättras grundligt och den nya vägsträckan.

Enskilda vägar som förbättras grundligt ska när de byggdes ha motsvarat åtminstone de tekniska anvisningar för byggande av basväg som gällde då vägen byggdes. En ytterligare förutsättning för beviljande av stöd är att man har sörjt för sådan nödvändig grusning och sådant skick på trummor och broar som vägtypen förutsätter samt för öppnande av tilltäppta diken och andra arbeten som underhållet förutsätter på ett sätt som motsvarar användningen av vägen under den tid då vård- och underhållskyldigheten för skogsvägar som ursprungligen byggts med statlig finansiering är i kraft.

Bredden på en grundligt förbättrad enskild vägs överbyggnad ska vara minst 3,6 meter.

Stödbeloppet för grundlig förbättring av enskild väg är i södra och mellersta delen av Finland 50 procent och i norra delen av Finland 60 procent av de godtagbara, skäliga totalkostnaderna för den grundliga förbättringen. När den grundliga förbättringen omfattar reparation av en bro, kan beloppet av det stöd som beviljas för planerings-, arbets- och materialkostnaderna för bron höjas med tio procentenheter jämfört med det ovannämnda.

I de godtagbara totalkostnaderna kan kostnader för planering, arbete och material samt sådana tillstånds- och förrättningsavgifter som hör samman med projektet inkluderas. Sådana ersättningar till delägarlägenheter som eventuellt bestäms vid vägförrättning är inte godtagbara kostnader.

Nya skogsvägar ska vara minst 500 meter långa om den uthålliga årliga avverkningsmängden på vägens verkningsområde bedöms vara minst tre kubikmeter per hektar, och minst 800 meter långa om den årliga avverkningsmängden på verkningsområdet bedöms vara mindre än tre kubikmeter per hektar.

Nya skogsvägars vägtäthet får vara högst 15 meter per hektar inom verkningsområdet. På områden där den årliga avverkningsmängden bedöms vara högst en kubikmeter per hektar får vägtätheten vara högst åtta meter per hektar inom verkningsområdet. Med avvikelse från detta kan stöd beviljas om det är fråga om att avlägsna en terrängsvårighet som hindrar skogstransporten.

Över hälften av transporterna på nya skogsvägar ska utgöras av transporter som behövs för skogsbruket. Andelen transporter inom skogsbruket bestäms i enlighet med de principer enligt vilka andelar bestäms vid en vägförrättning i syfte att fördela väghållningsskyldigheten och kostnaderna för fullgörande av skyldigheten mellan vägdelägarna.

Bredden på en ny skogsvägs överbyggnad ska vara minst 4,0 meter.

Stödet för byggande av nya skogsvägar som genomförs som samprojekt är i södra delen av Finland 30 procent, i mellersta delen av Finland 40 procent och i norra delen av Finland 50 procent av de godtagbara, skäliga kostnaderna för byggandet av den nya skogsvägen. När byggandet av ny väg omfattar byggande av en bro, kan beloppet av det stöd som beviljas för planerings-, arbets- och materialkostnaderna för bron höjas med tio procentenheter.

I de godtagbara totalkostnaderna kan kostnader för planering, arbete och material samt sådana tillstånds- och förrättningsavgifter som hör samman med projektet inkluderas. Sådana ersättningar till delägarlägenheter som eventuellt bestäms vid vägförrättning är inte godtagbara kostnader.

Miljöstöd ska i första hand allokeras till bevarande av särdrag hos sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen (1093/1996).

Skogscentralen kan under de förutsättningar som anges i 19 § i finansieringslagen bevilja miljöstöd också för andra objekt än sådana som avses i 1 mom.

Storleken på miljöstöd är en tredjedel av det belopp som fås då markägarens självriskandel dras av från summan av grundersättningen och ersättningen för avverkningsvärdet för objektet.

Grundersättningen är det genomsnittliga rotpriset per kubikmeter virke för det område som bestäms utifrån landskapsindelningen, multiplicerat med två och arealen av objektet för miljöstödet.

Ersättningen för avverkningsvärdet fås genom att volymen av trädbeståndet på objektet multipliceras med rotpriset per kubikmeter virke för det område som bestäms utifrån landskapsindelningen. Som trädbestånd betraktas sådana marknadsdugliga trädbestånd som avses i 16 § i statsrådets förordning om hållbar skötsel och användning av skog.

Självriskandelen är fyra procent av värdet på trädbeståndet på den lägenhet på vilken objektet ligger eller högst 3 000 euro. När värdet på trädbeståndet bestäms används rotpriset per kubikmeter virke för det område som bestäms utifrån landskapsindelningen.

Beredning av miljöstödsavtal ersätts enligt faktiska kostnader och stödbeloppet är högst 20 procent av storleken på det miljöstöd som beviljas för avtalsobjektet. Dessutom kan skäliga kostnader för upprättande och genomförande av vård- och underhållsplaner ersättas fullt ut i form av miljöstöd.

Med hyggesbränning enligt 21 § 1 mom. 3 punkten i finansieringslagen avses bränning av avverkningsrester och ytvegetation och, om naturvårdsträd har lämnats på området, bränning av grupper av naturvårdsträd.

Skäliga kostnader för planering och genomförande av projekt kan ersättas fullt ut i form av stöd för vård av skogsnaturen.

Markägare kan ersättas för ekonomiskt bortfall på grund av bränning av naturvårdsträd. Ersättningen fås genom att den uppskattade volymen av det marknadsdugliga trädbeståndet före bränningen multipliceras med rotpriset per kubikmeter virke för det område som bestäms utifrån landskapsindelningen.

Finansieringsbeslut om projekt för vård av skogsnaturen ska fattas på basis av ansökan. Grunderna för godkännande av ansökningar är hur betydande och verksamma de föreslagna åtgärderna är samt hur kostnadseffektivt genomförandet är sett till främjandet av skogsnaturens mångfald. Finansiering allokeras till åtgärder genom vilka man kan uppnå de regionalt mest betydande målen för mångfalden, vattenvården samt skogligt mångbruk och landskaps-, kultur- och rekreationsvärden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2015.