Syftet med denna lag är att under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden säkerställa att den kommunikation som samarbetet mellan den högsta statsledningen och de myndigheter och andra aktörer som är viktiga med tanke på säkerheten i samhället förutsätter är störningsfri och obruten samt att säkerställa att den information som behövs vid beslutsfattandet och ledningen är lättillgänglig, integrerad och konfidentiell.

Denna lag tillämpas på den offentliga förvaltningens säkerhetsnät och användningen av dess tjänster samt på övrig säkerhetsnätsverksamhet. Säkerhetsnätet är ett i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsett myndighetsnät som ägs och förvaltas av staten och som uppfyller kraven på hög beredskap och hög säkerhet i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i lag eller bestäms med stöd av lag. Till säkerhetsnätet hör ett kommunikationsnät och med det direkt sammanhörande utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma tjänster.

Det som i denna lag föreskrivs om säkerhetsnätet och användning av säkerhetsnätets tjänster tillämpas även på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på säkerhetsnätet vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om myndighetsnät och på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband tillämpas vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om en kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) och lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) tillämpas på verksamheten i säkerhetsnätet.

Säkerhetsnätet ska användas i myndigheternas interna, inbördes och externa samarbete och kommunikation som ansluter sig till statens ledning och säkerhet, försvaret, den allmänna ordningen och säkerheten, gränssäkerheten, räddningsverksamheten, sjöräddningen, nödcentralsverksamheten, invandringen och den prehospitala akutsjukvården och där kraven på hög beredskap eller hög säkerhet iakttas.

Användningen av säkerhetsnätet förutsätter användning av de gemensamma tjänster som avses i 2 kap. samt säkerhetsnätets utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur.

Säkerhetsnätet kan användas även av andra användare än de som avses i 3 §, om nätet används för skötseln av uppgifter i anslutning till verksamhet som avses i 2 § 1 mom., användaren hör till en sådan användargrupp inom myndighetsnätet som bestäms i enlighet med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och finansministeriet har godkänt användaren som användare av säkerhetsnätet.

Informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan även användas av andra än de användare som avses i 3 §, om de har beviljats ett myndighetsabonnemang som avses i 250 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.

De tillhandahållare av tjänster som avses i 3 kap. och deras underleverantörer har vid utförandet av uppgifter enligt denna lag rätt att använda säkerhetsnätet, om finansministeriet har godkänt användningen.

De utrustningsutrymmen och den utrustning som direkt hör samman med säkerhetsnätet ska vara i finska statens ägo eller besittning. Ägande-, besittnings- eller användarrätten till de utrustningsutrymmen och den utrustning som staten äger kan dock överlåtas till ett bolag som avses i 6 § enligt vad som föreskrivs i denna lag eller någon annan lag.

De utrustningsutrymmen och den utrustning som direkt hör samman med säkerhetsnätet ska finnas i Finland och tjänsterna ska produceras i Finland. Administreringen av och tillsynen över utrustningsutrymmena, utrustningen och tjänsteproduktionen ska skötas i Finland. Den utrustning och de tjänster som direkt hör samman med säkerhetsnätet får också finnas utanför Finlands gränser, om det är nödvändigt av funktionella skäl.

Sådan utrustning och sådana informationssystem som omfattas av kravet på hög beredskap eller hög säkerhet och används direkt i sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. ska vara placerade i utrustningsutrymmen i anslutning till säkerhetsnätet, om det inte av tekniska eller funktionella skäl är nödvändigt att de helt eller delvis placeras i andra utrustningsutrymmen.

Tillhandahållare av nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet är det helt statsägda aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag.

Avsikten är inte att det bolag som avses i 1 mom. ska vara vinstbringande i företagsekonomiskt hänseende i fråga om skötseln av de uppgifter som det har enligt denna lag. Bolaget ska avskilja den verksamhet som avses i denna lag administrativt, funktionellt och ekonomiskt från sin övriga verksamhet.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska aktiebolagslagen (624/2006) tillämpas på bolaget.

Tillhandahållaren av nät- och infrastrukturtjänster får anlita försvarsmakten som underleverantör för att bygga och upprätthålla ett undervattenskabelnät för säkerhetsnätet samt Försvarsförvaltningens byggverk för att bygga, låta bygga och upprätthålla utrustningsutrymmen för säkerhetsnätet.

Tillhandahållaren av nät- och infrastrukturtjänster får för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. avtala med teleföretag som är verksamma i Finland om anskaffning och överlåtelse av användarrätter till säkerhetsnätets fiberkapacitet, överföringsförbindelser, antennplatser och platser för säkerhetsnätsutrustning.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna, utrustningsutrymmen och utrustning samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgiften som tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster. Den som tillhandahåller tjänster ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja den verksamhet som avses i denna lag från sin övriga verksamhet.

Tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband är aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag. På bolagens verksamhet tillämpas 6 § 2 och 3 mom.

Vid tillhandahållande av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan en nättjänst som tillhör ett i Finland verksamt teleföretag eller dess mobilnät nyttjas i enlighet med 29 a kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgiften som tillhandahållare av integrationstjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster.

Den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja verksamheten enligt denna lag från sin övriga verksamhet eller därtill hörande verksamhet.

2 mom. har upphävts genom L 18.1.2019/53.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller integrationstjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och 8 § 2 mom. ska genom beredskapsplaner och förberedande åtgärder med tanke på verksamheten vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder se till att dess verksamhet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och i 8 § 2 mom. ska under ledning av de myndigheter som ansvarar för säkerheten i samhället delta i sådan beredskapsplanering som ansluter sig till försvaret samt i sådana övningar som höjer beredskapen i samhället i syfte att främja aktionsberedskapen vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Tillhandahållarna av tjänster i säkerhetsnätet får i sitt uppdrag anlita underleverantörer i den omfattning och på de villkor som finansministeriet bestämmer med stöd av denna lag. Underleverantörer ska anlitas bara i nödvändig utsträckning. Också i övrigt får underleverantörer anlitas endast i sådan utsträckning att den som tillhandahåller tjänsten fortfarande administrerar, styr och övervakar tjänsteproduktionen och att säkerhetsnätets säkerhet och tjänsteproduktionens kontinuitet inte äventyras.

Innan den som tillhandahåller tjänster inleder en upphandling ska den begära finansministeriets utlåtande i frågan. I synnerhet ska underleverantörens uppdragsavtal säkerställa förfarandena för hantering av störningar under normala förhållanden och av undantagssituationer.

Tillhandahållaren ansvarar för underleverantörens arbete som för sitt eget arbete. Underleverantören ska ha tillräckliga finansiella och ekonomiska förutsättningar samt teknisk prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer för att fullgöra kontraktet om underentreprenad. Underleverantören ska uppfylla kraven på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller säkerhetsnätet.

Finansministeriet svarar för den allmänna administrativa, strategiska och ekonomiska styrningen och tillsynen i fråga om säkerhetsnätets verksamhet och för styrningen och tillsynen av den informations- och kommunikationstekniska aktionsberedskapen, övriga beredskapen och säkerheten i fråga om säkerhetsnätets verksamhet.

Finansministeriet svarar för styrningen och tillsynen av tjänsteproduktionen i säkerhetsnätet.

Statsrådet får genom förordning utfärda närmare bestämmelser om de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som avses i 7, 9, 11 och 12 §, om den prioritet, skyndsamhet och övriga viktighetsklassificering som gäller för säkerhetsnätets tjänsteproduktion och användning och om förfarandena för styrning och tillsyn av säkerhetsnätets verksamhet. Bestämmelserna kan också gälla arrangemang i fråga om säkerhetsnätets verksamhet samt tekniska krav och förfaringssätt i anslutning till denna verksamhet.

Finansministeriet får i syfte att fullgöra styrningsuppdraget utfärda föreskrifter som gäller dem som tillhandahåller tjänster. De kan gälla de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som avses i 7, 9, 11 och 12 §, den prioritet, skyndsamhet och övriga viktighetsklassificering som gäller för säkerhetsnätets tjänsteproduktion och användning och andra nödvändiga åtgärder för styrningen av säkerhetsnätets verksamhet. Tillhandahållarnas underleverantörer ska följa föreskrifterna när de utför uppgifter enligt denna lag.

Finansministeriet får i syfte att fullgöra tillsynsuppdraget utföra förebyggande kontroller och utvärderingar som gäller tjänsteproduktionens aktionsberedskap, säkerhet och kvalitet. Informationssäkerheten i de informationssystem och den datakommunikation som tillhandahållarna av tjänster i säkerhetsnätet använder i sin verksamhet enligt denna lag kan bedömas i enlighet med lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011). Tillhandahållarna och deras underleverantörer ska till finansministeriet ge in de uppgifter som behövs för tillsynen över säkerhet, aktionsberedaskap, annan beredskap, kontinuitet och kvalitet i fråga om tjänsteproduktionen på det sätt som finansministeriet närmare anger. Tillsynen kan också gälla underleverantörerna.

Under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) ska bestämmelserna i beredskapslagen iakttas i fråga om det beslutsfattande som gäller prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om produktionen av tjänster i och användningen av säkerhetsnätet.

Under ett sådant försvarstillstånd som avses i lagen om försvarstillstånd (1083/1991) fattar försvarsmakten beslut om prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om produktionen av tjänster i och användningen av säkerhetsnätet.

Statsrådets kansli ansvarar för ägarstyrningen i fråga om Suomen Erillisverkot Oy i enlighet med vad som bestäms i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007), om inte något annat följer av denna lag.

I styrelsen för Suomen Erillisverkot Oy och ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska det finnas ett tillräckligt antal företrädare för de myndigheter som styr säkerhetsnätets verksamhet enligt 17 § så att bolagens administration och skötseln av uppgifterna i dess helhet har ordnats på behörigt sätt för skötseln av uppgifterna enligt denna lag.

Beslut om ett tillräckligt antal företrädare som avses i 2 mom. fattas av statsrådets kansli efter att ha hört finansministeriet.

Som finansministeriets stöd vid den styrning och tillsyn som avses i 14 § finns delegationen för säkerhetsnätets verksamhet, som statsrådet tillsätter för viss tid. Delegationen leds av finansministeriet och dessutom är åtminstone statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsmakten, Försörjningsberedskapscentralen samt Finlands Kommunförbund rf företrädda i delegationen. Delegationen har till uppgift att delta i beredningen av förordningar och föreskrifter som utfärdas och beslut som fattas med stöd av bestämmelserna i denna lag samt av andra ärenden som gäller den styrning och tillsyn av säkerhetsnätets verksamhet som avses i 14 §. Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och mandatperiod samt uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 2 kap. kan ta ut avgifter för de prestationer och tjänster som de tillhandahåller med stöd av denna lag. Avgifterna får inte överstiga beloppet av de totala kostnader som tillhandahållandet av prestationen eller tjänsten medför för tillhandahållaren.

Vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) bestäms om myndigheter tillämpas på de tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. i denna lag och deras underleverantörer när de sköter sina uppgifter enligt denna lag.

Bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i fråga om dem som är anställda hos tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. eller hos deras underleverantörer och som behandlar sekretessbelagda uppgifter i anslutning till säkerhetsnätets verksamhet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Finansministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de myndigheter och i denna lag avsedda andra aktörer som deltar i säkerhetsnätets verksamhet få de uppgifter som direkt behövs för skötseln av de uppgifter som enligt denna lag hör till ministeriet.

De tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6 och 8 § har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, av en myndighet inom den offentliga förvaltningen och av den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet få de uppgifter som direkt behövs för skötseln av de uppgifter som enligt denna lag hör till de tillhandahållare av tjänster som avses ovan.

På anställda hos bolag som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet, på anställda hos underleverantörer till de tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6, 8 och 10 § och på dem som står i ett annat anställningsförhållande än tjänsteförhållande eller motsvarande anställningsförhållande till en tillhandahållare av tjänster som avses i 8 och 10 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas också på styrelsemedlemmar i bolag som avses i 6 och 8 § och på andra medlemmar i tillhandahållarnas beslutande organ samt på medlemmarna i underleverantörernas beslutande organ när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974).

Av den personal som sköter uppgifter i säkerhetsnätet krävs sådan oförvitlighet och tillförlitlighet som uppgifterna förutsätter och som vid behov kan utredas i enlighet med vad säkerhetsutredningslagen (726/2014) föreskriver.

Byggnader, konstruktioner och anläggningar som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet får uppföras på områden som besitts av staten eller av ett bolag som svarar för de uppgifter som avses i 7 § utan tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Bestämmelserna om myndigheternas tillsyn över byggnadsarbete gäller inte byggande för säkerhetsnätets verksamhet.

I fråga om brandsyn i byggnader, konstruktioner och utrustningsutrymmen som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet iakttas det som i 83 § i räddningslagen bestäms om brandsynen i lokaler som försvarsmakten besitter.

De bestämmelser i elsäkerhetslagen (410/1996) som gäller den som utför certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar samt anmälningar och överlåtelse av uppgifter tillämpas inte på besiktningar av sådan elmateriel och sådana elanläggningar som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet. Försvarsministeriet övervakar elsäkerheten i fråga om materielen och anläggningarna i enlighet med vad som föreskrivs i elsäkerhetslagen.

Försvarsmakten, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Transport- och kommunikationsverket är skyldiga att på begäran av finansministeriet i den utsträckning det är möjligt ge de tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. handräckning för att säkerställa en störningsfri verksamhet inom säkerhetsnätets tjänsteproduktion.

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2015.

Försvarsmakten och det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster är tillhandahållare av säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster enligt 6 § högst till den 31 december 2016.

Förvaltningens IT-central är tillhandahållare av säkerhetsnätets informations- och kommunikationstekniska tjänster enligt 8 § och tillhandahållare av integrationstjänster i säkerhetsnätet enligt 10 § högst till den 31 december 2016.

Statsrådet beslutar närmare inom ramen för tidsfristen enligt 1 och 2 mom. om de uppgifter och funktioner som ska överföras till de tillhandahållare av tjänster som avses i 6, 8 och 10 § och om tidsplanerna.

En i 3 § avsedd myndighet och andra användare av säkerhetsnätet ska ta i bruk säkerhetsnätets tjänster senast när de tjänster som avses i 7, 9 och 11 § är tillgängliga och det serviceavtal för en tjänst som anskaffats självständigt och som motsvarar tjänsten i fråga har upphört att gälla.

Den skyldighet enligt 5 § som gäller placering av informationssystem gäller endast informationssystem som tas i bruk eller förnyas efter det att lagen har trätt i kraft.

I fråga om ordnandet av personalens ställning tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse i arbetsavtalslagen (55/2001) och i statstjänstemannalagen (750/1994).

Statsrådet kan överlåta sådana rättigheter som gäller ägande, besittning och användning av statens fasta och lösa egendom samt sådana immateriella rättigheter vilka har ett direkt samband med skötseln av säkerhetsnätets verksamhet samt nät- och infrastrukturverksamheten och uppgifter om den till det bolag som avses i 6 §. Statsrådet beslutar efter föredragning från finansministeriet om vilka objekt som ska överlåtas och värdet av dem samt villkoren för överlåtelsen och om övriga arrangemang som gäller överlåtelsen. Statsrådet beslutar vilken del av egendomen som ska överlåtas i utbyte mot aktier i aktiebolaget. Statsrådet kan innan denna lag träder i kraft fatta beslut om överlåtelse av rättigheter som gäller ägande, besittning och användning av egendom samt om överlåtelse av immateriella rättigheter och av nät- och infrastrukturverksamheten och uppgifter om den.

Informationssäkerheten i de informationssystem och den datakommunikation som den som tillhandahåller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster använder i den verksamhet som avses i 7 § ska bedömas inom tre år efter det att denna lag har trätt i kraft med iakttagande av lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation och lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004).

Sådana gällande avtal och förbindelser som direkt gäller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster och som ingåtts av försvarsmakten, Förvaltningens IT-central, gränsbevakningsväsendet, Statens IT-servicecentral vid Statskontoret eller det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster innan denna lag trädde i kraft, samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dessa, överförs vid denna lags ikraftträdande till det bolag som avses i 6 §, om inte något annat följer av 25 §.

Sådana ärenden som direkt gäller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster och som är anhängiga vid försvarsmakten, Förvaltningens IT-central eller det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster när denna lag träder i kraft överförs vid denna lags ikraftträdande till det bolag som avses i 6 §, om inte något annat följer av 25 §.

Tämän lain tarkoituksena on normaalioloissa ja niiden häiriötilanteissa sekä poikkeusoloissa varmistaa valtion ylimmän johdon ja yhteiskunnan turvallisuuden kannalta tärkeiden viranomaisten ja muiden toimijoiden yhteistoiminnan edellyttämän viestinnän häiriöttömyys ja jatkuvuus sekä turvata päätöksenteossa ja johtamisessa tarvittavan tiedon käytettävyys, eheys ja luottamuksellisuus.

Tätä lakia sovelletaan julkisen hallinnon turvallisuusverkkoon ja sen palvelujen käyttöön sekä muuhun turvallisuusverkkotoimintaan. Turvallisuusverkko on valtion omistuksessa ja hallinnassa oleva tietoyhteiskuntakaaressa (917/2014) tarkoitettu viranomaisverkko, joka täyttää korkean varautumisen ja turvallisuuden vaatimukset siten kuin siitä laissa erikseen säädetään tai lain nojalla määrätään. Turvallisuusverkkoon kuuluu viestintäverkko ja siihen välittömästi liittyvät laitetilat, laitteet ja muu infrastruktuuri sekä turvallisuusverkon yhteiset palvelut.

Jollei tässä laissa toisin säädetä, turvallisuusverkkoon sovelletaan tietoyhteiskuntakaaren viranomaisverkkoa koskevia säännöksiä.

Jollei tässä laissa toisin säädetä, turvallisuusverkkotoimintaan sovelletaan valtion yhteisten tieto- ja viestintäteknisten palvelujen järjestämisestä annetun lain (1226/2013) säännöksiä ja julkisen hallinnon tietohallinnon ohjauksesta annetun lain (634/2011) säännöksiä.

Turvallisuusverkon käyttövelvoite koskee sellaista valtion johtamiseen ja turvallisuuteen, maanpuolustukseen, yleiseen järjestykseen ja turvallisuuteen, rajaturvallisuuteen, pelastustoimintaan, meripelastustoimintaan, hätäkeskustoimintaan, maahanmuuttoon ja ensihoitopalveluun liittyvää viranomaisten sisäistä, välistä ja ulkoista yhteistoimintaa ja viestintää, joissa noudatetaan korkean varautumisen tai turvallisuuden vaatimuksia.

Turvallisuusverkon käyttövelvoite edellyttää 2 luvussa tarkoitettujen yhteisten palvelujen sekä laitetilojen, laitteiden ja muun infrastruktuurin käyttöä.

Turvallisuusverkkoa voi käyttää myös muu kuin 3 §:ssä tarkoitettu käyttäjä, jos verkon käyttö koskee 2 §:n 1 momentissa tarkoitettuun toimintaan liittyvien tehtävien hoitamista, käyttäjä kuuluu tietoyhteiskuntakaaren mukaan määräytyvään viranomaisverkon käyttäjäryhmään ja valtiovarainministeriö on hyväksynyt käyttäjän turvallisuusverkon käyttäjäksi.

Valtion kokonaan omistama Suomen Erillisverkot Oy -niminen osakeyhtiö ja sen viranomaisradioverkkotoiminnan palveluja tuottavat tytäryhtiöt saavat käyttää turvallisuusverkkoa niille kuuluvien viranomaisradioverkkotoimintaan liittyvien tehtävien hoitamisessa.

Turvallisuusverkkoon välittömästi kuuluvat laitetilat ja laitteet omistaa tai niitä hallitsee Suomen valtio. Valtion omistuksessa olevien laitetilojen ja laitteiden omistus-, hallinta- tai käyttöoikeus voidaan kuitenkin luovuttaa 6 §:ssä tarkoitetulle yhtiölle siten kuin siitä tässä tai muussa laissa säädetään.

Turvallisuusverkkoon välittömästi kuuluvien laitetilojen ja laitteiden on sijaittava ja palvelut on tuotettava Suomessa. Turvallisuusverkon laitetilojen, laitteiden ja palvelutuotannon hallinta ja valvonta on hoidettava Suomessa. Turvallisuusverkkoon välittömästi kuuluvia laitteita ja palveluja voidaan sijoittaa myös Suomen ulkopuolelle, jos se on toiminnallisista syistä välttämätöntä.

Sellaisten välittömästi 2 §:n 1 momentissa tarkoitetussa toiminnassa käytettävien laitteiden ja tietojärjestelmien, joita koskevat korkean varautumisen tai turvallisuuden vaatimukset, on oltava turvallisuusverkon laitetiloissa, ellei niiden sijoittaminen kokonaan tai osittain muuhun laitetilaan ole teknisistä tai toiminnallisista syistä välttämätöntä.

Turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottajana toimii valtion kokonaan omistama Suomen Erillisverkot Oy -niminen osakeyhtiö.

Yhtiön tarkoituksena ei ole tuottaa liiketaloudellista voittoa sille tämän lain mukaan kuuluvien tehtävien hoitamisessa. Yhtiön on erotettava tässä laissa tarkoitettu toiminta hallinnollisesti, toiminnallisesti ja taloudellisesti muusta toiminnastaan.

Turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottajana voi toimia myös Suomen Erillisverkot Oy:n tätä tarkoitusta varten erikseen perustama ja kokonaan omistama tytäryhtiö. Tytäryhtiöllä ei saa olla muita tehtäviä tai toimintoja eikä sen tarkoituksena saa olla liiketaloudellisen voiton tuottaminen.

Jollei tässä laissa toisin säädetä, sovelletaan yhtiöön osakeyhtiölain (624/2006) säännöksiä.

Verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottajan alihankkijana turvallisuusverkon merikaapeliverkon rakentamisessa ja ylläpidossa voi toimia puolustusvoimat ja turvallisuusverkon laitetilojen rakentamisessa, rakennuttamisessa ja ylläpidossa Puolustushallinnon rakennuslaitos.

Verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottaja voi 1 momentissa tarkoitettujen tehtävien hoitamiseksi sopia Suomessa toimivan teleyrityksen kanssa turvallisuusverkon kuitukapasiteetin, siirtoyhteyksien ja antenni- ja laitepaikan käyttöoikeuksien hankkimisesta tai luovuttamisesta.

Valtioneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottajan tehtävistä, palveluista ja niiden käytöstä, laitetiloista ja laitteista sekä niiden tuottamista tukevista menettelytavoista ja tietojärjestelmistä.

Turvallisuusverkon tieto- ja viestintäteknisten palvelujen tuottajana toimii valtion yhteisten tieto- ja viestintäteknisten palvelujen järjestämisestä annetun lain 5 §:n 1 momentissa tarkoitettu palvelukeskus.

Palveluntuottajan on erotettava tässä laissa tarkoitettu toiminta hallinnollisesti, toiminnallisesti ja taloudellisesti muusta kuin tämän lain mukaisesta toiminnastaan.

Valtioneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä tieto- ja viestintäteknisten palvelujen tuottajan tehtävistä, palveluista ja niiden käytöstä sekä niiden tuottamista tukevista menettelytavoista ja tietojärjestelmistä.

Turvallisuusverkon integraatiopalvelujen tuottajana toimii valtion yhteisten tieto- ja viestintäteknisten palvelujen järjestämisestä annetun lain 5 §:n 1 momentissa tarkoitettu palvelukeskus.

Turvallisuusverkon integraatiopalvelujen tuottajan on erotettava tässä laissa tarkoitettu toiminta hallinnollisesti, toiminnallisesti ja taloudellisesti muusta kuin tämän lain mukaisesta tai siihen liittyvästä toiminnastaan.

Integraatiopalvelujen tuottajalla ja sen alihankkijalla on oikeus käyttää turvallisuusverkkoa siinä määrin kuin se on näille kuuluvien tehtävien suorittamiseksi välttämätöntä.

Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä integraatiopalvelujen tuottajan tehtävistä, palveluista ja niiden käytöstä sekä niiden tuottamista tukevista menettelytavoista ja tietojärjestelmistä.

Edellä 6 §:ssä tarkoitetun palvelutuottajan on valmiussuunnitelmin ja normaaliolojen häiriötilanteissa tai poikkeusoloissa tapahtuvan toiminnan etukäteisvalmisteluin sekä muilla toimenpiteillä huolehdittava siitä, että sen toiminta jatkuu mahdollisimman häiriöttömästi normaaliolojen häiriötilanteissa sekä poikkeusoloissa.

Edellä 6 §:ssä tarkoitetun palvelutuottajan on osallistuttava maanpuolustukseen liittyvään varautumisen suunnitteluun sekä yhteiskunnan varautumista ja valmiuden kohottamista koskeviin, normaaliolojen häiriötilanteiden tai poikkeusolojen toimintavalmiutta edistäviin harjoituksiin yhteiskunnan turvallisuudesta vastaavien viranomaisten ohjauksessa.

Turvallisuusverkon palvelutuottajat voivat käyttää tehtävässään alihankkijaa siinä laajuudessa ja niillä edellytyksillä kuin valtiovarainministeriö tämän lain nojalla päättää. Alihankinnan laajuuden tulee rajoittua vain välttämättömään. Alihankkijaa voidaan käyttää muutoinkin vain siinä laajuudessa, että palvelutuotannon hallinta, ohjaus ja valvonta säilyvät palvelutuottajalla ja että turvallisuusverkon turvallisuus tai palvelutuotannon jatkuvuus ei vaarannu.

Palvelutuottajan on ennen hankintamenettelyn aloittamista pyydettävä asiasta valtiovarainministeriön lausunto. Alihankkijan toimeksiantosopimuksessa on erityisesti varmistettava normaaliolojen häiriötilanteiden ja poikkeustilanteiden hallintamenettelyt.

Palvelutuottaja vastaa alihankkijan työstä kuin omastaan. Alihankkijalla on oltava riittävät rahoitukselliset ja taloudelliset edellytykset sekä tekninen suorituskyky ja ammatillinen pätevyys alihankinnan toteuttamiseen. Alihankkijan on täytettävä turvallisuusverkon turvallisuutta, valmiutta, varautumista ja jatkuvuutta koskevat vaatimukset.

Valtiovarainministeriö vastaa turvallisuusverkkotoiminnan yleishallinnollisesta, strategisesta, taloudellisesta ja tieto- ja viestintäteknisen varautumisen, valmiuden ja turvallisuuden ohjauksesta ja valvonnasta.

Turvallisuusverkon palvelutuotannon ohjauksesta ja valvonnasta vastaa valtiovarainministeriö.

Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä 7, 9, 11 ja 12 §:ssä tarkoitetuista turvallisuutta, varautumista, valmiutta ja jatkuvuutta koskevista vaatimuksista sekä turvallisuusverkon palvelutuotannon ja käytön ensisijaisuus-, kiireellisyys- ja tärkeysmäärittelystä sekä turvallisuusverkkotoiminnan ohjauksen ja valvonnan menettelyistä. Säännökset voivat koskea myös turvallisuusverkkotoiminnan järjestelyjä sekä toimintaa koskevia teknisiä vaatimuksia ja menettelytapoja.

Ohjauksen toteuttamiseksi valtiovarainministeriö voi antaa palvelutuottajille määräyksiä. Määräykset voivat koskea 7, 9, 11 ja 12 §:ssä tarkoitettuja turvallisuutta, varautumista, valmiutta ja jatkuvuutta koskevia vaatimuksia sekä turvallisuusverkon palvelutuotannon ja käytön ensisijaisuus-, kiireellisyys- ja muuta tärkeysmäärittelyä tai muita turvallisuusverkkotoiminnan ohjauksen kannalta välttämättömiä toimenpiteitä. Palvelutuottajien alihankkijoiden on noudatettava määräyksiä niiden suorittaessaan tämän lain mukaisia tehtäviä.

Valvonnan toteuttamiseksi valtiovarainministeriö voi suorittaa palvelutuotannon varautumista, turvallisuutta ja laatua koskevia ennakollisia tarkastuksia ja arviointeja. Turvallisuusverkon palvelutuottajien tämän lain mukaisessa toiminnassaan käyttämien tietojärjestelmien ja tietoliikennejärjestelyjen tietoturvallisuus voidaan arvioida siten kuin viranomaisten tietojärjestelmien ja tietoliikennejärjestelyjen tietoturvallisuuden arvioinnista annetussa laissa (1406/2011) säädetään. Palvelutuottajien ja niiden alihankkijoiden on toimitettava valtiovarainministeriölle tarvittavat tiedot palvelutuotannon turvallisuuden, valmiuden, varautumisen, jatkuvuuden ja laadun seuraamiseksi siten kuin valtiovarainministeriö siitä tarkemmin määrää. Valvonta voidaan kohdistaa myös palvelutuottajien alihankkijoihin.

Valmiuslaissa (1552/2011) tarkoitetuissa poikkeusoloissa noudatetaan turvallisuusverkon palvelutuotannon ja käytön ensisijaisuus-, kiireellisyys- ja muuta tärkeysmäärittelyä koskevassa päätöksenteossa valmiuslain säännöksiä.

Puolustustilalaissa (1083/1991) tarkoitetun puolustustilan aikana puolustusvoimat päättää turvallisuusverkon palvelutuotannon ja käytön ensisijaisuus-, kiireellisyys- ja muusta tärkeysmäärittelystä.

Valtioneuvoston kanslia vastaa 6 §:n 1 momentissa tarkoitetun turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalveluja tuottavan yhtiön omistajaohjauksesta siten kuin siitä säädetään valtion yhtiöomistuksesta ja omistajaohjauksesta annetussa laissa (1368/2007), jollei tästä laista muuta johdu.

Suomen Erillisverkot Oy:n ja 6 §:n 3 momentissa tarkoitetun yhtiön hallituksessa on oltava riittävä edustus 17 §:ssä tarkoitetuista turvallisuusverkkotoimintaa ohjaavista viranomaisista.

Valtiovarainministeriön tukena 14 §:ssä tarkoitetussa ohjauksessa ja valvonnassa toimii turvallisuusverkkotoiminnan neuvottelukunta, jonka valtioneuvosto asettaa määräajaksi. Neuvottelukuntaa johtaa valtiovarainministeriö ja sen lisäksi siinä ovat edustettuina ainakin valtioneuvoston kanslia, ulkoasiainministeriö, sisäministeriö, puolustusministeriö, liikenne- ja viestintäministeriö, sosiaali- ja terveysministeriö, puolustusvoimat, Huoltovarmuuskeskus sekä Suomen Kuntaliitto ry. Neuvottelukunnan tehtävänä on osallistua tämän lain säännösten perusteella annettavien asetusten, määräysten ja tehtävien päätösten sekä muiden turvallisuusverkkotoiminnan 14 §:ssä tarkoitettua ohjausta ja valvontaa koskevien asioiden valmisteluun. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä neuvottelukunnan kokoonpanosta ja toimikaudesta sekä tehtävistä.

Turvallisuusverkon 2 luvussa tarkoitetut palveluntuottajat voivat periä tämän lain perusteella tuottamistaan suoritteista ja palveluista maksuja. Maksujen suuruus ei saa ylittää suoritteen tai palvelun tuottamisesta palveluntuottajalle aiheutuvien kokonaiskustannusten määrää.

Mitä viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa (621/1999) säädetään viranomaisista, sovelletaan tämän lain 2 luvussa tarkoitettuihin palvelutuottajiin ja näiden käyttämiin alihankkijoihin silloin, kun ne hoitavat tässä laissa niille säädettyjä tehtäviä.

Henkilön, joka toimii 2 luvussa tarkoitetun palveluntuottajan tai tämän käyttämän alihankkijan palveluksessa ja käsittelee turvallisuusverkkotoimintaan liittyviä salassa pidettäviä tietoja, vaitiolovelvollisuudesta ja hyväksikäyttökiellosta säädetään viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa.

Valtiovarainministeriöllä on oikeus salassapitosäännösten estämättä saada turvallisuusverkkotoimintaan osallistuvilta viranomaisilta ja muilta tässä laissa tarkoitetuilta toimijoilta ministeriölle tämän lain mukaan kuuluvan tehtävän hoitamisessa välittömästi tarvittavat tiedot.

Turvallisuusverkon 6 ja 8 §:ssä tarkoitetuilla palveluntuottajilla on salassapitosäännösten estämättä oikeus saada toisiltaan, julkisen hallinnon viranomaiselta ja turvallisuusverkon integraatiopalvelujen tuottajalta edellä tarkoitetuille palveluntuottajille tämän lain mukaan kuuluvien tehtävien hoitamisessa välittömästi tarvittavat tiedot.

Turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalveluja tuottavan yhtiön palveluksessa olevaan henkilöön ja turvallisuusverkon 6, 8 ja 10 §:ssä tarkoitettujen palvelutuottajien alihankkijoiden palveluksessa oleviin henkilöihin ja 8 ja 10 §:ssä tarkoitetun palvelutuottajan muussa kuin virkasuhteessa tai siihen rinnastettavassa palvelussuhteessa oleviin sovelletaan rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä heidän suorittaessaan turvallisuusverkkotoimintaan liittyviä tehtäviä. Rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä sovelletaan myös 6 §:ssä tarkoitettujen yhtiöiden hallituksen jäseniin ja muihin palvelutuottajien päättävissä toimielimissä oleviin sekä alihankkijoiden päättävissä elimissä oleviin heidän tehdessään turvallisuusverkkotoimintaan liittyviä tehtäviä.

Turvallisuusverkon tehtäviä hoitavalta henkilöstöltä vaaditaan tehtävien edellyttämää nuhteettomuutta ja luotettavuutta, joka voidaan tarvittaessa selvittää siten kuin turvallisuusselvityslaissa (726/2014) säädetään.

Välittömästi turvallisuusverkkoon liittyviä rakennuksia, rakennelmia ja laitteita saadaan rakentaa valtion taikka 7 §:ssä tarkoitetuista tehtävistä vastaavan yhtiön hallinnassa olevilla alueilla ilman maankäyttö- ja rakennuslaissa (132/1999) säädettyä lupaa. Mitä rakennustyön viranomaisvalvonnasta säädetään, ei koske rakentamista turvallisuusverkkotoimintaa varten.

Turvallisuusverkkoon välittömästi liittyvien rakennusten, rakennelmien ja laitetilojen palotarkastuksissa noudatetaan, mitä pelastuslain 83 §:ssä säädetään puolustusvoimien hallinnassa olevien tilojen palotarkastuksista.

Sähköturvallisuuslain (410/1996) säännöksiä, jotka koskevat varmennus- ja määräaikaistarkastuksen suorittajaa, ilmoituksia ja tietojen antamista, ei sovelleta turvallisuusverkkoon välittömästi liittyvien sähkölaitteiden ja -laitteistojen tarkastuksiin. Puolustusministeriö valvoo näiden laitteiden ja laitteistojen sähköturvallisuutta siten kuin siitä sähköturvallisuuslaissa säädetään.

Puolustusvoimat, poliisi, Rajavartiolaitos ja Liikenne- ja viestintävirasto ovat valtiovarainministeriön pyynnöstä velvollisia mahdollisuuksiensa mukaan antamaan 2 luvussa tarkoitetuille palveluntuottajille virka-apua turvallisuusverkon palvelutuotannon häiriöttömän toiminnan takaamiseksi.

Tämä laki tulee voimaan 15 päivänä tammikuuta 2015.

Puolustusvoimat ja valtion yhteisten tieto- ja viestintäteknisten palvelujen järjestämisestä annetun lain 5 §:n 1 momentissa tarkoitettu palvelukeskus toimivat 6 §:ssä tarkoitettuina turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottajina enintään 31 päivään joulukuuta 2016 saakka.

Hallinnon tietotekniikkakeskus toimii 8 §:ssä tarkoitettuna turvallisuusverkon tieto- ja viestintäteknisten palvelujen ja 10 §:ssä tarkoitettuna turvallisuusverkon integraatiopalvelujen tuottajana enintään 31 päivään joulukuuta 2016 saakka.

Valtioneuvosto päättää tarkemmin 1 ja 2 momentissa säädetyn määräajan puitteissa 6, 8 ja 10 §:ssä tarkoitetuille palveluntuottajille siirrettävistä tehtävistä ja toiminnoista sekä aikataulusta.

Edellä 3 §:ssä tarkoitetun viranomaisen ja turvallisuusverkon muun käyttäjän on otettava turvallisuusverkon palvelut käyttöönsä viimeistään silloin, kun 7, 9 ja 11 §:ssä tarkoitetut palvelut ovat käytettävissä ja kyseistä palvelua vastaavan itsenäisesti hankitun palvelun palvelusopimus on päättynyt.

Edellä 5 §:ssä tarkoitettu tietojärjestelmien sijoittamisvelvollisuus koskee vain lain voimaantulon jälkeen käyttöönotettavia tai uudistettavia tietojärjestelmiä.

Henkilöstön aseman järjestämiseen sovelletaan työsopimuslain (55/2001) ja valtion virkamieslain (750/1994) liikkeenluovutusta koskevia säännöksiä.

Valtioneuvosto voi luovuttaa turvallisuusverkkotoiminnan hoitamiseen välittömästi liittyvän valtion kiinteän ja irtaimen omaisuuden omistusta, hallintaa ja käyttöä koskevat oikeudet, immateriaaliset oikeudet sekä verkko- ja infrastruktuuritoiminnan ja sitä koskevat tiedot 6 §:ssä tarkoitetulle yhtiölle. Valtioneuvosto päättää valtiovarainministeriön esittelystä luovutuksen kohteet, niiden arvon ja ehdot, joilla luovutus tapahtuu, sekä muut luovuttamiseen liittyvät järjestelyt. Valtioneuvosto päättää, mikä osa omaisuudesta luovutetaan osakeyhtiöön osakkeita vastaan. Valtioneuvosto voi päättää omaisuuden omistusta, hallintaa ja käyttöä koskevien oikeuksien, immateriaalisten oikeuksien sekä verkko- ja infrastruktuuritoiminnan ja sitä koskevien tietojen luovuttamisesta ennen tämän lain voimaantuloa.

Turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalvelujen tuottajan 7 §:ssä tarkoitetussa toiminnassa käyttämien tietojärjestelmien ja tietoliikennejärjestelyjen tietoturvallisuus on arvioitava kolmen vuoden kuluessa tämän lain voimaan tulosta noudattaen, mitä viranomaisten tietojärjestelmien ja tietoliikennejärjestelyjen tietoturvallisuuden arvioinnista annetussa laissa ja kansainvälisistä tietoturvavelvoitteista annetussa laissa (588/2004) säädetään.

Puolustusvoimien, Hallinnon tietotekniikkakeskuksen, rajavartiolaitoksen, Valtiokonttorin valtion IT-palvelukeskuksen ja valtion yhteisten tieto- ja viestintäteknisten palvelujen järjestämisestä annetun lain 5 §:n 1 momentissa tarkoitetun palvelukeskuksen ennen tämän lain voimaantuloa tekemät välittömästi turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalveluja koskevat voimassa olevat sopimukset ja sitoumukset sekä niistä johtuvat oikeudet ja velvollisuudet siirtyvät tämän lain voimaan tullessa 6 §:ssä tarkoitetulle yhtiölle, jollei 25 §:stä muuta johdu.

Puolustusvoimissa, Hallinnon tietotekniikkakeskuksessa ja valtion yhteisten tieto- ja viestintäteknisten palvelujen järjestämisestä annetun lain 5 §:n 1 momentissa tarkoitetussa palvelukeskuksessa tämän lain voimaan tullessa vireillä olevat asiat, jotka koskevat välittömästi turvallisuusverkon verkko- ja infrastruktuuripalveluja, siirtyvät tämän lain voimaan tullessa 6 §:ssä tarkoitetulle yhtiölle, jollei 25 §:stä muuta johdu.

Syftet med denna lag är att under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden säkerställa att den kommunikation som samarbetet mellan den högsta statsledningen och de myndigheter och andra aktörer som är viktiga med tanke på säkerheten i samhället förutsätter är störningsfri och obruten samt att säkerställa att den information som behövs vid beslutsfattandet och ledningen är lättillgänglig, integrerad och konfidentiell.

Denna lag tillämpas på den offentliga förvaltningens säkerhetsnät och användningen av dess tjänster samt på övrig säkerhetsnätsverksamhet. Säkerhetsnätet är ett i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsett myndighetsnät som ägs och förvaltas av staten och som uppfyller kraven på hög beredskap och hög säkerhet i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i lag eller bestäms med stöd av lag. Till säkerhetsnätet hör ett kommunikationsnät och med det direkt sammanhörande utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma tjänster.

Det som i denna lag föreskrivs om säkerhetsnätet och användning av säkerhetsnätets tjänster tillämpas även på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på säkerhetsnätet vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om myndighetsnät och på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband tillämpas vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om en kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) tillämpas på verksamheten i säkerhetsnätet.

Säkerhetsnätet ska användas i myndigheternas interna, inbördes och externa samarbete och kommunikation som ansluter sig till statens ledning och säkerhet, försvaret, den allmänna ordningen och säkerheten, gränssäkerheten, räddningsverksamheten, sjöräddningen, nödcentralsverksamheten, invandringen och den prehospitala akutsjukvården och där kraven på hög beredskap eller hög säkerhet iakttas.

Användningen av säkerhetsnätet förutsätter användning av de gemensamma tjänster som avses i 2 kap. samt säkerhetsnätets utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur.

Säkerhetsnätet kan användas även av andra användare än de som avses i 3 §, om nätet används för skötseln av uppgifter i anslutning till verksamhet som avses i 2 § 1 mom., användaren hör till en sådan användargrupp inom myndighetsnätet som bestäms i enlighet med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och finansministeriet har godkänt användaren som användare av säkerhetsnätet.

Informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan även användas av andra än de användare som avses i 3 §, om de har beviljats ett myndighetsabonnemang som avses i 250 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.

De tillhandahållare av tjänster som avses i 3 kap. och deras underleverantörer har vid utförandet av uppgifter enligt denna lag rätt att använda säkerhetsnätet, om finansministeriet har godkänt användningen.

De utrustningsutrymmen och den utrustning som direkt hör samman med säkerhetsnätet ska vara i finska statens ägo eller besittning. Ägande-, besittnings- eller användarrätten till de utrustningsutrymmen och den utrustning som staten äger kan dock överlåtas till ett bolag som avses i 6 § enligt vad som föreskrivs i denna lag eller någon annan lag.

De utrustningsutrymmen och den utrustning som direkt hör samman med säkerhetsnätet ska finnas i Finland och tjänsterna ska produceras i Finland. Administreringen av och tillsynen över utrustningsutrymmena, utrustningen och tjänsteproduktionen ska skötas i Finland. Den utrustning och de tjänster som direkt hör samman med säkerhetsnätet får också finnas utanför Finlands gränser, om det är nödvändigt av funktionella skäl.

Sådan utrustning och sådana informationssystem som omfattas av kravet på hög beredskap eller hög säkerhet och används direkt i sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. ska vara placerade i utrustningsutrymmen i anslutning till säkerhetsnätet, om det inte av tekniska eller funktionella skäl är nödvändigt att de helt eller delvis placeras i andra utrustningsutrymmen.

Tillhandahållare av nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet är det helt statsägda aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag.

Avsikten är inte att det bolag som avses i 1 mom. ska vara vinstbringande i företagsekonomiskt hänseende i fråga om skötseln av de uppgifter som det har enligt denna lag. Bolaget ska avskilja den verksamhet som avses i denna lag administrativt, funktionellt och ekonomiskt från sin övriga verksamhet.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska aktiebolagslagen (624/2006) tillämpas på bolaget.

Tillhandahållaren av nät- och infrastrukturtjänster får anlita försvarsmakten som underleverantör för att bygga och upprätthålla ett undervattenskabelnät för säkerhetsnätet samt Försvarsförvaltningens byggverk för att bygga, låta bygga och upprätthålla utrustningsutrymmen för säkerhetsnätet.

Tillhandahållaren av nät- och infrastrukturtjänster får för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. avtala med teleföretag som är verksamma i Finland om anskaffning och överlåtelse av användarrätter till säkerhetsnätets fiberkapacitet, överföringsförbindelser, antennplatser och platser för säkerhetsnätsutrustning.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna, utrustningsutrymmen och utrustning samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgiften som tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster. Den som tillhandahåller tjänster ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja den verksamhet som avses i denna lag från sin övriga verksamhet.

Tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband är aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag. På bolagens verksamhet tillämpas 6 § 2 och 3 mom.

Vid tillhandahållande av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan en nättjänst som tillhör ett i Finland verksamt teleföretag eller dess mobilnät nyttjas i enlighet med 29 a kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgiften som tillhandahållare av integrationstjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster.

Den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja verksamheten enligt denna lag från sin övriga verksamhet eller därtill hörande verksamhet.

2 mom. har upphävts genom L 18.1.2019/53.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller integrationstjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och 8 § 2 mom. ska genom beredskapsplaner och förberedande åtgärder med tanke på verksamheten vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder se till att dess verksamhet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och i 8 § 2 mom. ska under ledning av de myndigheter som ansvarar för säkerheten i samhället delta i sådan beredskapsplanering som ansluter sig till försvaret samt i sådana övningar som höjer beredskapen i samhället i syfte att främja aktionsberedskapen vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Tillhandahållarna av tjänster i säkerhetsnätet får i sitt uppdrag anlita underleverantörer i den omfattning och på de villkor som finansministeriet bestämmer med stöd av denna lag. Underleverantörer ska anlitas bara i nödvändig utsträckning. Också i övrigt får underleverantörer anlitas endast i sådan utsträckning att den som tillhandahåller tjänsten fortfarande administrerar, styr och övervakar tjänsteproduktionen och att säkerhetsnätets säkerhet och tjänsteproduktionens kontinuitet inte äventyras.

Innan den som tillhandahåller tjänster inleder en upphandling ska den begära finansministeriets utlåtande i frågan. I synnerhet ska underleverantörens uppdragsavtal säkerställa förfarandena för hantering av störningar under normala förhållanden och av undantagssituationer.

Tillhandahållaren ansvarar för underleverantörens arbete som för sitt eget arbete. Underleverantören ska ha tillräckliga finansiella och ekonomiska förutsättningar samt teknisk prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer för att fullgöra kontraktet om underentreprenad. Underleverantören ska uppfylla kraven på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller säkerhetsnätet.

Finansministeriet svarar för den allmänna administrativa, strategiska och ekonomiska styrningen och tillsynen i fråga om säkerhetsnätets verksamhet och för styrningen och tillsynen av den informations- och kommunikationstekniska aktionsberedskapen, övriga beredskapen och säkerheten i fråga om säkerhetsnätets verksamhet.

Finansministeriet svarar för styrningen och tillsynen av tjänsteproduktionen i säkerhetsnätet.

Statsrådet får genom förordning utfärda närmare bestämmelser om de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som avses i 7, 9, 11 och 12 §, om den prioritet, skyndsamhet och övriga viktighetsklassificering som gäller för säkerhetsnätets tjänsteproduktion och användning och om förfarandena för styrning och tillsyn av säkerhetsnätets verksamhet. Bestämmelserna kan också gälla arrangemang i fråga om säkerhetsnätets verksamhet samt tekniska krav och förfaringssätt i anslutning till denna verksamhet.

Finansministeriet får i syfte att fullgöra styrningsuppdraget utfärda föreskrifter som gäller dem som tillhandahåller tjänster. De kan gälla de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som avses i 7, 9, 11 och 12 §, den prioritet, skyndsamhet och övriga viktighetsklassificering som gäller för säkerhetsnätets tjänsteproduktion och användning och andra nödvändiga åtgärder för styrningen av säkerhetsnätets verksamhet. Tillhandahållarnas underleverantörer ska följa föreskrifterna när de utför uppgifter enligt denna lag.

Finansministeriet får i syfte att fullgöra tillsynsuppdraget utföra förebyggande kontroller och utvärderingar som gäller tjänsteproduktionens aktionsberedskap, säkerhet och kvalitet. Informationssäkerheten i de informationssystem och den datakommunikation som tillhandahållarna av tjänster i säkerhetsnätet använder i sin verksamhet enligt denna lag kan bedömas i enlighet med lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011). Tillhandahållarna och deras underleverantörer ska till finansministeriet ge in de uppgifter som behövs för tillsynen över säkerhet, aktionsberedaskap, annan beredskap, kontinuitet och kvalitet i fråga om tjänsteproduktionen på det sätt som finansministeriet närmare anger. Tillsynen kan också gälla underleverantörerna.

Under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) ska bestämmelserna i beredskapslagen iakttas i fråga om det beslutsfattande som gäller prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om produktionen av tjänster i och användningen av säkerhetsnätet.

Under ett sådant försvarstillstånd som avses i lagen om försvarstillstånd (1083/1991) fattar försvarsmakten beslut om prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om produktionen av tjänster i och användningen av säkerhetsnätet.

Statsrådets kansli ansvarar för ägarstyrningen i fråga om Suomen Erillisverkot Oy i enlighet med vad som bestäms i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007), om inte något annat följer av denna lag.

I styrelsen för Suomen Erillisverkot Oy och ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska det finnas ett tillräckligt antal företrädare för de myndigheter som styr säkerhetsnätets verksamhet enligt 17 § så att bolagens administration och skötseln av uppgifterna i dess helhet har ordnats på behörigt sätt för skötseln av uppgifterna enligt denna lag.

Beslut om ett tillräckligt antal företrädare som avses i 2 mom. fattas av statsrådets kansli efter att ha hört finansministeriet.

Som finansministeriets stöd vid den styrning och tillsyn som avses i 14 § finns delegationen för säkerhetsnätets verksamhet, som statsrådet tillsätter för viss tid. Delegationen leds av finansministeriet och dessutom är åtminstone statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsmakten, Försörjningsberedskapscentralen samt Finlands Kommunförbund rf företrädda i delegationen. Delegationen har till uppgift att delta i beredningen av förordningar och föreskrifter som utfärdas och beslut som fattas med stöd av bestämmelserna i denna lag samt av andra ärenden som gäller den styrning och tillsyn av säkerhetsnätets verksamhet som avses i 14 §. Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och mandatperiod samt uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 2 kap. kan ta ut avgifter för de prestationer och tjänster som de tillhandahåller med stöd av denna lag. Avgifterna får inte överstiga beloppet av de totala kostnader som tillhandahållandet av prestationen eller tjänsten medför för tillhandahållaren.

Vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) bestäms om myndigheter tillämpas på de tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. i denna lag och deras underleverantörer när de sköter sina uppgifter enligt denna lag.

Bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i fråga om dem som är anställda hos tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. eller hos deras underleverantörer och som behandlar sekretessbelagda uppgifter i anslutning till säkerhetsnätets verksamhet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Finansministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de myndigheter och i denna lag avsedda andra aktörer som deltar i säkerhetsnätets verksamhet få de uppgifter som direkt behövs för skötseln av de uppgifter som enligt denna lag hör till ministeriet.

De tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6 och 8 § har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, av en myndighet inom den offentliga förvaltningen och av den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet få de uppgifter som direkt behövs för skötseln av de uppgifter som enligt denna lag hör till de tillhandahållare av tjänster som avses ovan.

På anställda hos bolag som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet, på anställda hos underleverantörer till de tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6, 8 och 10 § och på dem som står i ett annat anställningsförhållande än tjänsteförhållande eller motsvarande anställningsförhållande till en tillhandahållare av tjänster som avses i 8 och 10 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas också på styrelsemedlemmar i bolag som avses i 6 och 8 § och på andra medlemmar i tillhandahållarnas beslutande organ samt på medlemmarna i underleverantörernas beslutande organ när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974).

Av den personal som sköter uppgifter i säkerhetsnätet krävs sådan oförvitlighet och tillförlitlighet som uppgifterna förutsätter och som vid behov kan utredas i enlighet med vad säkerhetsutredningslagen (726/2014) föreskriver.

Byggnader, konstruktioner och anläggningar som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet får uppföras på områden som besitts av staten eller av ett bolag som svarar för de uppgifter som avses i 7 § utan tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Bestämmelserna om myndigheternas tillsyn över byggnadsarbete gäller inte byggande för säkerhetsnätets verksamhet.

I fråga om brandsyn i byggnader, konstruktioner och utrustningsutrymmen som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet iakttas det som i 83 § i räddningslagen bestäms om brandsynen i lokaler som försvarsmakten besitter.

De bestämmelser i elsäkerhetslagen (410/1996) som gäller den som utför certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar samt anmälningar och överlåtelse av uppgifter tillämpas inte på besiktningar av sådan elmateriel och sådana elanläggningar som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet. Försvarsministeriet övervakar elsäkerheten i fråga om materielen och anläggningarna i enlighet med vad som föreskrivs i elsäkerhetslagen.

Försvarsmakten, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Transport- och kommunikationsverket är skyldiga att på begäran av finansministeriet i den utsträckning det är möjligt ge de tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. handräckning för att säkerställa en störningsfri verksamhet inom säkerhetsnätets tjänsteproduktion.

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2015.

Försvarsmakten och det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster är tillhandahållare av säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster enligt 6 § högst till den 31 december 2016.

Förvaltningens IT-central är tillhandahållare av säkerhetsnätets informations- och kommunikationstekniska tjänster enligt 8 § och tillhandahållare av integrationstjänster i säkerhetsnätet enligt 10 § högst till den 31 december 2016.

Statsrådet beslutar närmare inom ramen för tidsfristen enligt 1 och 2 mom. om de uppgifter och funktioner som ska överföras till de tillhandahållare av tjänster som avses i 6, 8 och 10 § och om tidsplanerna.

En i 3 § avsedd myndighet och andra användare av säkerhetsnätet ska ta i bruk säkerhetsnätets tjänster senast när de tjänster som avses i 7, 9 och 11 § är tillgängliga och det serviceavtal för en tjänst som anskaffats självständigt och som motsvarar tjänsten i fråga har upphört att gälla.

Den skyldighet enligt 5 § som gäller placering av informationssystem gäller endast informationssystem som tas i bruk eller förnyas efter det att lagen har trätt i kraft.

I fråga om ordnandet av personalens ställning tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse i arbetsavtalslagen (55/2001) och i statstjänstemannalagen (750/1994).

Statsrådet kan överlåta sådana rättigheter som gäller ägande, besittning och användning av statens fasta och lösa egendom samt sådana immateriella rättigheter vilka har ett direkt samband med skötseln av säkerhetsnätets verksamhet samt nät- och infrastrukturverksamheten och uppgifter om den till det bolag som avses i 6 §. Statsrådet beslutar efter föredragning från finansministeriet om vilka objekt som ska överlåtas och värdet av dem samt villkoren för överlåtelsen och om övriga arrangemang som gäller överlåtelsen. Statsrådet beslutar vilken del av egendomen som ska överlåtas i utbyte mot aktier i aktiebolaget. Statsrådet kan innan denna lag träder i kraft fatta beslut om överlåtelse av rättigheter som gäller ägande, besittning och användning av egendom samt om överlåtelse av immateriella rättigheter och av nät- och infrastrukturverksamheten och uppgifter om den.

Informationssäkerheten i de informationssystem och den datakommunikation som den som tillhandahåller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster använder i den verksamhet som avses i 7 § ska bedömas inom tre år efter det att denna lag har trätt i kraft med iakttagande av lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation och lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004).

Sådana gällande avtal och förbindelser som direkt gäller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster och som ingåtts av försvarsmakten, Förvaltningens IT-central, gränsbevakningsväsendet, Statens IT-servicecentral vid Statskontoret eller det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster innan denna lag trädde i kraft, samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dessa, överförs vid denna lags ikraftträdande till det bolag som avses i 6 §, om inte något annat följer av 25 §.

Sådana ärenden som direkt gäller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster och som är anhängiga vid försvarsmakten, Förvaltningens IT-central eller det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster när denna lag träder i kraft överförs vid denna lags ikraftträdande till det bolag som avses i 6 §, om inte något annat följer av 25 §.