I denna lag föreskrivs det om sättande av värdepapper i omlopp bland allmänheten, om informationsskyldighet på värdepappersmarknaden, om offentliga uppköpserbjudanden, om förhindrande av missbruk på värdepappersmarknaden och om tillsyn över värdepappersmarknaden.

Denna lag ska tillämpas också på verksamhet som bedrivs någon annanstans än Finland, enligt vad som föreskrivs nedan.

På värdepappersmarknaden får inte tillämpas förfaranden som strider mot god värdepappersmarknadssed.

Osann eller vilseledande information får inte ges vid marknadsföring och omsättning av värdepapper och andra finansiella instrument i samband med näringsverksamhet och vid uppfyllande av informationsskyldigheten enligt denna lag.

Information vars osanna eller vilseledande karaktär framgår efter det att den lämnats och som kan ha väsentlig betydelse för investerare ska utan dröjsmål rättas eller kompletteras i tillräcklig utsträckning.

Den som själv eller enligt uppdrag erbjuder värdepapper eller ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform eller som enligt 3, 6–9 eller 11 kap. är informationsskyldig gentemot investerare ska opartiskt och konsekvent tillhandahålla investerarna tillräcklig information om omständigheter som kan inverka väsentligt på värdepapperens värde.

Den som själv eller enligt uppdrag erbjuder värdepapper eller ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform eller som enligt 3–9 eller 11 kap. är informationsskyldig gentemot investerare ska opartiskt och konsekvent tillhandahålla investerarna tillräcklig information om omständigheter som kan inverka väsentligt på värdepapperens värde.

Utöver det som i övrigt föreskrivs om informationsskyldigheten på värdepappersmarknaden föreskrivs om blankning av finansiella instrument och de särskilda krav på information och offentliggörande som gäller denna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar.

Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Finansinspektionen övervakar dock inte den handel som Finlands Bank i syfte att sköta sina penningpolitiska åtaganden bedriver med värdepapper och andra finansiella instrument.

Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att samarbeta med Konsumentverket i ärenden som gäller tillsyn över denna lag finns i lagen om Finansinspektionen (878/2008).

Som värdepapper ska i denna lag dock inte betraktas rättigheter som ensamma för sig eller tillsammans med andra värdepapper medför rätt att besitta en viss lägenhet, en viss annan lokal eller fastighet eller en viss del av en fastighet.

Med finansiella instrument avses i denna lag värdepapper och andra finansiella instrument enligt 1 kap. 14 § i lagen om investeringstjänster (747/2012).

Med emittent avses i denna lag finländska och utländska företag som har emitterat värdepapper.

Med företag som står under bestämmande inflytande avses i denna lag företag där en aktieägare, medlem eller någon annan person har bestämmande inflytande enligt denna paragraf.

När den röstandel som avses i 2 mom. beräknas ska en sådan röstningsbegränsning inte beaktas som följer av lag, företagets bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar eller något annat avtal. När företagets sammanlagda röstetal beräknas ska de röster inte beaktas som hänför sig till aktier eller motsvarande andelar som innehas av företaget självt eller av ett företag som står under dess bestämmande inflytande.

Utöver vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. anses ett företag stå under ett annat företags bestämmande inflytande, om det har gemensam ledning med det sist nämnda företaget eller om det sistnämnda företaget på något annat sätt faktiskt utövar bestämmande inflytande i det förstnämnda.

Om en aktieägare, medlem eller annan person tillsammans med företag där han har bestämmande inflytande eller dessa företag gemensamt har bestämmande inflytande enligt 2–4 mom. i ett företag, anses det bestämmande inflytandet sträcka sig också till det företaget.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om företag som står under bestämmande inflytande gäller i tillämpliga delar också bestämmande inflytande i stiftelser.

Med reglerad marknad avses i denna lag handelsförfaranden enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 5 punkten i lagen om handel med finansiella instrument (1070/2017) och med marknadsplatsoperatör som driver en reglerad marknad avses en börs eller motsvarande företag i en annan EES-stat som av en behörig myndighet har auktoriserats att driva en reglerad marknad.

Med börs avses i denna lag en marknadsoperatör som i Finland driver en reglerad marknad enlig 1 kap. 2 § 1 mom. 7 punkten i lagen om handel med finansiella instrument.

Med börsbolag avses i denna lag ett publikt aktiebolag enligt aktiebolagslagen (624/2006) och ett bolag enligt lagen om europabolag (742/2004) som har sitt bolagsrättsliga säte i Finland och emitterar aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad.

Med målbolag avses i 9 kap. emittenter enligt öppenhetsdirektivet och i 11 kap. emittenter av värdepapper som är föremål för offentliga uppköpserbjudanden enligt 1 § i det kapitlet.

Med multilateral handelsplattform avses i denna lag en multilateral handelsplattform enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 8 punkten i lagen om handel med finansiella instrument och med marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel avses i denna lag en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral handel enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 12 punkten i lagen om handel med finansiella instrument.

Med offentliggörande avses i denna lag att obligatorisk information görs tillgänglig för investerare, Finansinspektionen och respektive reglerade marknad enligt vad som föreskrivs i 10 kap. 3 och 4 §.

Med erbjudande av värdepapper till allmänheten avses i denna lag ett meddelande som är riktat till personer och som innehåller eller är avsett att innehålla tillräcklig information om villkoren för ett erbjudande och om de värdepapper som erbjuds, för att personerna i fråga ska ha förutsättningar att fatta beslut om att teckna eller förvärva dessa värdepapper.

Med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten avses Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG.

Med EES-stat avses i denna lag en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med tredjeland någon annan stat än en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Den som erbjuder värdepapper till allmänheten eller ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad ska offentliggöra ett prospekt över värdepapperen. Bestämmelser om offentliggörande av prospekt finns i prospektförordningen.

Något prospekt behöver inte offentliggöras om erbjudandet inte omfattas av anmälningsförfarandet enligt artikel 25 i prospektförordningen och värdepapper erbjuds inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till ett sammanlagt belopp på högst 8 000 000 euro under en tolvmånadersperiod. Dessutom krävs det att den som erbjuder värdepapper offentliggör och till Finansinspektionen sänder ett basinformationsdokument som innehåller tillräcklig information enligt vilken man kan bilda sig en välgrundad uppfattning om emittenten och värdepapperen, om värdepapper erbjuds inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till ett sammanlagt belopp på minst 1 000 000 euro under en tolvmånadersperiod. Något basinformationdokument krävs emellertid inte i fråga om erbjudanden om vilka det ges sådan information som avses i 11 § 2 mom. i lagen om gräsrotsfinansiering (734/2016).

Närmare bestämmelser om utformningen av och innehållet i basinformationdokumentet och om hur det ska offentliggöras får utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Det till ett prospekt anknytande marknadsföringsmaterial som används i Finland ska lämnas till Finansinspektionen senast när marknadsföringen inleds.

Bestämmelserna i 3–5 kap. ska tillämpas på prospekt som offentliggörs över värdepapper, på erbjudande av värdepapper till allmänheten och på ansökan om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad.

Informationsskyldigheten enligt 3–5 kap. gäller också erbjudande av andelar i slutna fondföretag till allmänheten och ansökan om att andelarna ska tas upp till handel på en reglerad marknad. Bestämmelser om annan informationsskyldighet som gäller för AIF-fonder finns i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bestämmelser om informationsskyldigheten för placeringsfonder finns i lagen om placeringsfonder.

Utöver denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska också kommissionens prospektförordning tillämpas på prospekt, om inte något annat följer av 4 kap. 6 § 3 mom.

Med aktierelaterade värdepapper avses i 3–5 kap. i denna lag aktier i aktiebolag och motsvarande andelar i andra företag, andra bevis över aktierättigheter enligt 3 kap. 12 § i aktiebolagslagen och andra värdepapper som ger rätt att förvärva sådana värdepapper antingen genom byte eller genom transaktioner under förutsättning att värdepapperen har samma emittent som aktierna eller andelarna eller har emitterats av ett företag som hör till samma koncern.

Med kvalificerad investerare avses i 3–5 kap. i denna lag en professionell kund enligt 1 kap. 23 § i lagen om investeringstjänster och en godtagbar motpart enligt 1 kap. 24 § i samma lag.

Hemstaten för en värdepappersemission är Finland när emittenten har sitt bolagsrättsliga säte i Finland och det är fråga om aktierelaterade värdepapper eller andra värdepapper än de som avses i 3 mom.

Hemstaten för en värdepappersemission är Finland också när emittenten har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland och aktierelaterade värdepapper eller andra värdepapper än de som avses i 3 mom. erbjuds till allmänheten eller det görs en ansökan om att värdepapperen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska tas upp till handel först i Finland. Om någon annan än emittenten har beslutat om erbjudandet eller ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad, kan emittenten senare som hemstat för emissionen välja någon annan av de EES-stater där värdepapperen är föremål för handel på en reglerad marknad.

Den som erbjuder allmänheten värdepapper och den som ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad ska offentliggöra ett prospekt över värdepapperen innan erbjudandet träder i kraft eller handeln inleds och hålla prospektet tillgängligt för allmänheten under den tid erbjudandet gäller, enligt vad som föreskrivs i detta kapitel.

Ett prospekt får offentliggöras då Finansinspektionen har godkänt det eller den behöriga myndigheten i en annan EES-stat i enlighet med 5 kap. 2 § har meddelat Finansinspektionen att den har godkänt prospektet.

Det godkända prospektet ska offentliggöras med samma innehåll och i samma form som det godkänts.

För upprättandet och offentliggörandet av prospekt ansvarar, utöver den som erbjudit och den som emitterat värdepapperen, den som enligt uppdrag sköter erbjudandet eller ansöker om att värdepapperen ska tas upp till handel på en reglerad marknad.

Något prospekt behöver inte heller offentliggöras när icke-aktierelaterade värdepapper som fortlöpande eller vid upprepade tillfällen emitteras av ett kreditinstitut erbjuds till allmänheten eller när det görs en ansökan om att de ska tas upp till handel på en reglerad marknad, om det sammanlagda motvärdet för erbjudandena inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet beräknat för en tolvmånadersperiod understiger 75 000 000 euro. Dessutom krävs det att värdepapperen inte är efterställda, konvertibla eller utbytbara, att de inte ger rätt att teckna eller förvärva andra slag av värdepapper och att de inte är kopplade till derivatinstrument.

Den som erbjuder värdepapper enligt 1 och 2 mom. eller ansöker om att de ska tas upp till handel på en reglerad marknad har dock rätt att offentliggöra ett prospekt. Om ett prospekt offentliggörs tillämpas 3–5 kap. och bestämmelser som utfärdats med stöd av dem på prospektet.

Om samma värdepapper erbjuds eller med ett nytt erbjudande förmedlas till slutinvesterare och förutsättningarna för att enligt 1 mom. avstå från att offentliggöra prospekt då inte är uppfyllda, ska ett prospekt offentliggöras för det nya erbjudandet. Något prospekt behöver dock inte offentliggöras om det för det ursprungliga erbjudandet har offentliggjorts ett prospekt som är i kraft, om emittenten eller någon annan som ansvarar för offentliggörandet av prospektet skriftligen har samtyckt till att det ursprungliga prospektet används för ett nytt erbjudande eller en ny förmedling av samma värdepapper till slutinvesterare.

Vad som föreskrivs i 3 mom. 3 punkten ska tillämpas också på bolag som har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland och vars värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad eller i ett tredjeland på en marknad som motsvarar en reglerad marknad, om ett dokument som avses i den punkten finns att få på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden och om kommissionen i fråga om tredjelandet har fattat ett likvärdighetsbeslut enligt artikel 4.1 i prospektdirektivet.

Finansinspektionen kan på ansökan helt eller delvis bevilja undantag från skyldigheten att offentliggöra prospekt också då värdepapper erbjuds för att finansiera allmännyttig verksamhet som inte huvudsakligen bedrivs i vinstsyfte, förutsatt att undantaget inte äventyrar investerarnas ställning.

Ett prospekt ska ge investerarna tillräcklig information för att de ska kunna bilda sig en välgrundad uppfattning om värdepapperen, emittenten och eventuell borgensman. Prospektet ska innehålla väsentlig och tillräcklig information om emittentens och den eventuella borgensmannens tillgångar, åtaganden, finansiella ställning, resultat och framtidsutsikter samt om rättigheter som är förenade med värdepapperen och andra omständigheter som väsentligt inverkar på värdepapperens värde. Informationen ska presenteras i en sammanhängande och begriplig form.

Prospektet behöver dock inte innehålla information om borgensmannen, om det är finska staten eller någon annan EES-stat som är borgensman.

3 mom. har upphävts genom L 19.12.2018/1228.

Ett prospekt ska offentliggöras antingen som ett sammanhängande dokument eller som tre separata dokument. Om prospektet offentliggörs i tre delar ska delarna benämnas registreringsdokument, värdepappersnot och sammanfattning.

Ett registreringsdokument ska innehålla information om emittenten.

Den som ansvarar för att ett prospekt offentliggörs kan ansöka om godkännande av enbart ett sådant registreringsdokument som avses i denna paragraf. På dokumentets giltighet tillämpas då 16 § i detta kapitel och på dess godkännande 5 kap.

Godkännande av ett registreringsdokument berättigar inte till erbjudande av värdepapper eller upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad utan en värdepappersnot och sammanfattning som godkänts i enlighet med 5 kap.

En värdepappersnot ska innehålla information om de värdepapper som erbjuds till allmänheten eller som ansöks bli upptagna till handel på en reglerad marknad. Noten ska vid behov också innehålla uppgifter om sådana förändringar i ett registreringsdokument som kan ha väsentlig betydelse för investerare.

Prospektet ska innehålla en sammanfattning. Sammanfattningen ska i korthet och på allmänspråk ge sådan viktig information som tillsammans med prospektet i övrigt gör det möjligt att bilda sig en välgrundad uppfattning om värdepapperen i fråga. Sammanfattningens uppgifter och det sätt som de framförs på ska underlätta jämförelse med sammanfattningar om liknande värdepapper.

Någon sammanfattning behöver inte upprättas om prospektet avser en ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad av sådana icke-aktierelaterade värdepapper vars nominella värde eller motvärde är minst 100 000 euro.

Om icke-aktierelaterade värdepapper eller sådana aktierelaterade värdepapper som berättigar till aktier eller till en prestation som baserar sig på aktiers värdeutveckling erbjuds som en del av ett emissionsprogram, kan prospektet offentliggöras i form av ett grundprospekt.

Grundprospektet ska innehålla uppgifter om registreringsdokumentet, värdepappersnoten och sammanfattningen. Om de slutgiltiga villkoren för erbjudandet av värdepapperen inte kan tas in i grundprospektet när detta offentliggörs eller kompletteras, ska villkoren offentliggöras utan obefogat dröjsmål efter det att de bestämts.

Grundprospektet ska kompletteras med iakttagande av 14 §.

De slutgiltiga villkoren för ett värdepapperserbjudande ska, om de inte framgår av grundprospektet eller av en komplettering av grundprospektet, ges in till Finansinspektionen samtidigt som de offentliggörs i enlighet med 2 mom. Finansinspektionen ska ge in dem till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten och, på begäran av den som har begärt att prospektet ska godkännas, till den mottagande EES-statens behöriga myndighet med iakttagande av vad som i 5 kap. 6 och 7 § föreskrivs om meddelanden till andra myndigheter.

I ett prospekt kan information lämnas också genom hänvisning till ett tidigare offentliggjort dokument eller ett dokument som offentliggörs samtidigt som prospektet, förutsatt att Finansinspektionen tidigare har godkänt dokumentet eller att dokumentet har getts in till Finansinspektionen i samband med ansökan om godkännande av prospektet eller i samband med offentliggörande enligt 10 kap.

I sammanfattningen får information inte lämnas genom hänvisning till andra dokument.

Ett prospekt ska avfattas på finska eller svenska om värdepapper erbjuds till allmänheten eller om ansökan avser upptagande till handel på en reglerad marknad enbart i Finland. Finansinspektionen kan dock på ansökan samtycka till att prospekt avfattas på andra språk.

Om värdepapper erbjuds till allmänheten eller ansöks bli upptagna till handel på en reglerad marknad endast i någon annan EES-stat än Finland, ska prospektet avfattas på ett språk som godkänns av den mottagande EES-statens behöriga myndighet eller allmänt används på den internationella finansmarknaden. En sammanfattning av prospektet ska på begäran av den mottagande EES-statens behöriga myndighet översättas till ett eller flera officiella språk som myndigheten kräver. När prospektet överlämnas till Finansinspektionen för godkännande ska det likväl vara avfattat på något språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden eller på något annat språk som godkänns av Finansinspektionen.

Om värdepapper erbjuds till allmänheten eller ansöks bli upptagna till handel på en reglerad marknad i Finland och i någon annan EES-stat, ska prospektet i de mottagande EES-staterna tillhandahållas antingen på ett språk som respektive mottagande EES-stats behöriga myndighet godkänner eller på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden. En sammanfattning av prospektet ska på begäran av den mottagande EES-statens behöriga myndighet översättas till ett eller flera officiella språk som myndigheten kräver.

Om icke-aktierelaterade värdepapper vars nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde är minst 100 000 euro ansöks bli upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera EES-stater, får prospektet avfattas på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden eller på ett språk som godkänns av Finansinspektionen och av den behöriga myndigheten i varje annan mottagande EES-stat. Finansinspektionen kan kräva att sammanfattningen avfattas på finska eller svenska eller på båda dessa språk om det är påkallat för att skydda investerare. Sammanfattningen ska på begäran av den mottagande EES-statens behöriga myndighet översättas till ett eller flera sådana officiella språk som myndigheten kräver.

Ett prospekt som godkänts i någon annan EES-stat ska, liksom dess kompletteringar, avfattas på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden eller på något annat språk som godkänns av Finansinspektionen. Finansinspektionen kan kräva att det till meddelandet fogas en sammanfattning som översatts till finska eller svenska eller till båda dessa språk om det är påkallat för att skydda investerare.

Finansinspektionen kan också samtycka till att det i ett prospekt i stället för viss information tas in likvärdig information. En förutsättning är att den information som förutsätts bli intagen i prospektet visar sig vara oändamålsenlig med avseende på emittentens verksamhetsområde, rättsliga form eller de värdepapper som avses i prospektet.

Om ett prospekt är behäftat med fel eller brister eller det finns väsentlig ny information som uppdagas efter det att prospektet godkänts men innan erbjudandets giltighetstid löper ut eller innan värdepapperet har tagits upp till handel på en reglerad marknad och om felet, bristen eller informationen kan ha väsentlig betydelse för investerarna, ska allmänheten informeras utan onödigt dröjsmål genom att rättelse eller komplettering av prospektet offentliggörs på samma sätt som prospektet.

Rättelsen eller kompletteringen får offentliggöras då Finansinspektionen har godkänt den eller då en annan EES-stats behöriga myndighet i enlighet med 5 kap. 2 § har meddelat Finansinspektionen att den godkänner den.

Investerare som har förbundit sig att teckna eller köpa värdepapper innan en rättelse eller komplettering av prospektet offentliggörs, ska ges rätt att återkalla sitt beslut inom en tidsfrist på minst två bankdagar efter det att rättelsen eller kompletteringen offentliggjorts. En förutsättning för återkallelse är dessutom att det fel, den brist eller den väsentliga nya information som avses i 1 mom. har uppdagats innan värdepapperen levereras till investerarna. Information om rätten att återkalla beslut ska ges i samband med rättelsen eller kompletteringen.

Om det när ett prospekt offentliggörs eller kompletteras inte är möjligt att i det ta in uppgifter om de erbjudna värdepapperens slutliga antal eller pris, ska i prospektet anges de grunder eller villkor enligt vilka värdepapperens slutliga antal eller pris fastställs och maximipriset enligt erbjudandet. Det slutliga antalet eller priset ska utan obefogat dröjsmål efter fastställelsen offentliggöras och meddelas Finansinspektionen.

Om varken grunderna för fastställelse av värdepapperens antal och pris eller maximipriset offentliggörs i prospektet, har investerare rätt att återkalla redan fattade beslut om teckning och köp av sådana värdepapper inom två bankdagar efter det att uppgifterna om värdepapperens slutliga antal och pris har offentliggjorts.

Ett prospekt är giltigt från det att Finansinspektionen har godkänt det eller någon annan EES-stats behöriga myndighet i enlighet med 5 kap. 2 § har underrättat Finansinspektionen om ett godkännande.

Ett prospekt är giltigt till dess giltigheten av det erbjudande som gäller de värdepapper som avses i prospektet har upphört eller till dess de värdepapper som avses i prospektet har tagits upp till handel på en reglerad marknad, dock högst tolv månader efter det att prospektet har godkänts.

Ett tidigare godkänt och offentliggjort prospekt kan, när högst tolv månader har förflutit efter det att det godkänts, användas i samband med ett värdepapperserbjudande eller en ansökan om upptagande av värdepapper till handel på en reglerad marknad.

Ett grundprospekt är giltigt i tolv månader efter det att det har godkänts.

Ett godkänt registreringsdokument är giltigt i tolv månader efter det att det godkänts.

Prospekt över säkerställda obligationslån som avses i lagen om hypoteksbanksverksamhet (688/2010) och över motsvarande utländska värdepapper är i kraft så länge som värdepapperen i fråga emitteras fortlöpande och vid upprepade tillfällen.

Finansinspektionen ska inom tio bankdagar efter det att ett prospekt har överlämnats till den för godkännande besluta om det godkänns. Om prospektet gäller en emittent vars värdepapper inte tidigare har erbjudits till allmänheten eller tagits upp till handel på en reglerad marknad eller till motsvarande handel i en EES-stat, ska Finansinspektionen fatta sitt beslut inom 20 bankdagar efter det att prospektet har överlämnats till den för godkännande.

Om Finansinspektionen anser att de inlämnade handlingarna är bristfälliga eller måste kompletteras, räknas tidsfristen för godkännande från den dag då de kompletterande uppgifterna tillställs Finansinspektionen. Finansinspektionen ska inom tio bankdagar efter det att ansökan lämnats in uppmana sökanden att komplettera sin ansökan. Om ett prospekt efter godkännandet måste kompletteras i enlighet med 4 kap. 14 §, ska Finansinspektionen besluta om godkännande av kompletteringen inom sju bankdagar efter det att kompletteringen lämnats in för godkännande.

Ett prospekt ska godkännas om det uppfyller de villkor som föreskrivs i 3–5 kap.

Prospekt som godkänts i en annan EES-stat och dess kompletteringar är giltiga i Finland och ska göras tillgängliga för allmänheten här, om någon annan stat än Finland är hemstat för emissionen, värdepapperen erbjuds till allmänheten eller ansöks bli upptagna till handel på en reglerad marknad i Finland och den andra statens behöriga myndighet har tillställt Finansinspektionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten kopior av prospektet och den kompletterande informationen samt ett intyg över att de är upprättade i enlighet med prospektdirektivet.

Om den andra statens myndighet har gett tillstånd att inte offentliggöra viss information som krävs enligt prospektdirektivet, ska avvikelsen och dess motivering framgå av myndighetens intyg för att avvikelsen ska gälla i Finland.

Finansinspektionen ska godkänna ett prospekt och dess kompletteringar när emittenten har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland och prospektet är upprättat enligt lagstiftningen i tredjeland, under förutsättning att prospektet och kompletteringarna uppfyller de av de internationella organisationerna för tillsyn över värdepappersmarknaden framtagna krav som motsvarar denna lag, prospektdirektivet och bestämmelser som har utfärdats med stöd av dessa. Sökanden ska lägga fram en utredning om överensstämmelse med kraven och om att prospektet har godkänts av en myndighet på emittentens säte eller av någon annan myndighet.

Marknadsföringsmaterial som har samband med ett erbjudande eller upptagande till handel på en reglerad marknad ska tillställas Finansinspektionen senast då marknadsföringen inleds. Marknadsföringsmaterialet ska hänvisa till prospektet och ange var prospektet finns tillgängligt.

Finansinspektionen kan i stället för att godkänna ett prospekt besluta att behandlingen av ansökan ska överföras till en annan EES-stats behöriga myndighet. En förutsättning för överföringen är att sökanden ber att behandlingen ska överföras eller att erbjudandet eller upptagandet till handel, till följd av förhållandena kring emissionen, har en betydande koppling till en annan EES-stat. En förutsättning för överföring är dessutom att den mottagande statens behöriga myndighet samtycker till detta och att Finansinspektionen underrättar Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om beslutet. Finansinspektionen ska underrätta sökanden om sitt beslut inom tre bankdagar efter det att den fattat beslutet.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om godkännande av prospekt och kompletteringar i enlighet med 1 §, samtidigt som den underrättar emittenten och den som bett att prospektet ska godkännas om sitt beslut.

Om avsikten är att värdepapper ska erbjudas till allmänheten eller att de ska ansökas bli upptagna till handel på en reglerad marknad i en eller flera andra EES-stater, ska Finansinspektionen på sökandens begäran tillställa den eller de berörda staternas behöriga myndighet ett intyg över att det godkända prospektet och dess kompletteringar har upprättats i enlighet med prospektdirektivet samt en kopia av prospektet och kompletteringarna. Finansinspektionen ska tillställa den behöriga myndigheten intyget inom tre bankdagar efter det att begäran om intyg har framställts eller, om begäran har framställts samtidigt som prospektet eller kompletteringarna har överlämnats för godkännande, inom en bankdag efter det att prospektet eller kompletteringarna har godkänts.

Till ett meddelande som avses i 1 mom. ska det vid behov fogas en på sökandens ansvar gjord översättning av sammanfattningen till det officiella språk som den mottagande EES-statens behöriga myndighet kräver. Om Finansinspektionen har gett tillstånd till att viss prospektinformation inte behöver offentliggöras i prospektet, måste avvikelsen och dess motivering framgå av det intyg som avses i 1 mom.

Om Finansinspektionen konstaterar fel eller brister i ett prospekt utifrån vilket värdepapper erbjuds till allmänheten i Finland eller ansöks bli upptagna till handel på en börs, ska den underrätta den behöriga myndighet som godkänt prospektet om detta och be den kräva att prospektet kompletteras på motsvarande sätt som enligt 4 kap. 14 §.

Finansinspektionen ska se till att de prospekt som den godkänt de senaste tolv månaderna eller en förteckning över dem finns tillgängliga på dess webbplats och att prospekten är tillgängliga för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten under motsvarande tid.

Finansinspektionen ska se till att de godkända prospekt och kompletteringar som en myndighet i någon annan EES-stat under de senaste tolv månaderna anmält till Finansinspektionen i enlighet med 2 § 1 mom. finns tillgängliga på dess webbplats. Där ska också finnas länkar till de prospekt och kompletteringar som har offentliggjorts på webbplatsen för den berörda EES-statens behöriga myndighet, emittentens webbplats eller den reglerade marknadens webbplats.

Om det visar sig att de åtgärder som den behöriga myndigheten i hemstaten för emissionen har vidtagit är otillräckliga och att den verksamhet som avses i 1 mom. fortsätter, ska Finansinspektionen efter att ha underrättat den myndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om saken vidta behövliga åtgärder för att skydda investerarna. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om åtgärderna.

11 § har upphävts genom L 19.12.2018/1228.

Bestämmelser om offentliggörande av insiderinformation finns i artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen.

En emittent ska på Finansinspektionens begäran lämna Finansinspektionen en redogörelse i enlighet med artikel 17.4 tredje stycket i marknadsmissbruksförordningen för villkoren för uppskjutandet av offentliggörande av information.

I detta kapitel föreskrivs det om emittenters skyldighet att informera investerare om bokslut och finansiella delårsrapporter.

Vad som föreskrivs i detta kapitel tillämpas på emittenter vars värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad när deras hemstat med avseende på den regelbundna informationsskyldigheten enligt 2 och 3 § är Finland.

Finland är hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten för emittenter av aktier, värdepapper som berättigar till aktier och därmed jämförbara värdepapper, när aktierna och värdepapperen är föremål för handel på en reglerad marknad och om emittenten har sitt bolagsrättsliga säte i Finland.

Bestämmelser om hemstaten för den regelbundna informationsskyldigheten för emittenter som har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland finns i 3 a §.

Finland är hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten för en emittent av andra värdepapper än sådana som avses i 2 §, när de är föremål för handel på en reglerad marknad och deras nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde understiger 1 000 euro, om emittenten har sitt bolagsrättsliga säte i Finland.

En emittent av värdepapper som avses i 1 mom. och vars nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde är minst 1 000 euro ska som hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten välja någon av de EES-stater där emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad eller den EES-stat där emittenten har sitt bolagsrättsliga säte. Valet av hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten är i kraft minst tre år åt gången, dock högst så länge som emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad i EES-staten i fråga och emittentens i 2 § avsedda värdepapper inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad.

En emittent ska offentliggöra uppgift om vilken EES-stat som valts till hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten. Uppgift om valet ska dessutom ges in till den behöriga myndigheten i den EES-stat där emittenten har sitt bolagsrättsliga säte och i de EES-stater där emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad.

Bestämmelser om hemstaten för den regelbundna informationsskyldigheten för emittenter som har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland finns i 3 a §.

En emittent som har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland och som har emitterat aktier, värdepapper som berättigar till aktier och därmed jämförbara värdepapper, vilka är föremål för handel på en reglerad marknad, ska som hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten välja någon av de EES-stater där dessa värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad. Valet av hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten är i kraft så länge som emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad i EES-staten i fråga.

En emittent som har sitt bolagsrättsliga säte i ett tredjeland och som har emitterat andra än i 1 mom. avsedda värdepapper, vilka är föremål för handel på en reglerad marknad, ska som hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten välja någon av de EES-stater där emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad. Valet av hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten är i kraft minst tre år åt gången, dock högst så länge som emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad i EES-staten i fråga och emittentens i 1 mom. avsedda värdepapper inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad.

En emittent ska offentliggöra uppgift om vilken EES-stat som valts till hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten. Uppgift om valet ska dessutom ges in till den behöriga myndigheten i de EES-stater där emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad.

Om en emittent som har emitterat värdepapper som avses i 3 eller 3 a § inte har offentliggjort sin hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten inom tre månader från det att värdepapperen togs upp till handel på en reglerad marknad, anses hemstaten vara den EES-stat där emittentens värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad. Om dessa EES-stater är fler än en anses de alla vara hemstater för den regelbundna informationsskyldigheten tills emittenten har valt en av dem, offentliggjort uppgiften och meddelat den till den behöriga myndigheten i enlighet med 3 eller 3 a §.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om informationsskyldighet gäller också slutna fondföretag vars andelar är föremål för handel på en reglerad marknad. Bestämmelser om annan informationsskyldighet som gäller för AIF-fonder finns i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Bestämmelser om informationsskyldigheten för placeringsfonder finns i lagen om placeringsfonder.

En emittent ska offentliggöra sitt bokslut och sin verksamhetsberättelse utan obefogat dröjsmål senast tre veckor före den bolagsstämma där bokslutet ska framläggas för fastställelse, dock senast fyra månader efter räkenskapsperiodens utgång. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska offentliggöras i enlighet med kommissionens tekniska standarder för tillsyn.

Bokslutet ska ge en rättvisande bild av emittentens och dess koncerns verksamhetsresultat och finansiella ställning. I verksamhetsberättelsen ska det ges en rättvisande översikt över utvecklingen och resultatet av emittentens och dess koncerns verksamhet och över deras finansiella ställning samt över de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de står inför.

Dessutom ska emittenten i verksamhetsberättelsen lämna uppgifter om omständigheter som väsentligt kan inverka på offentliga uppköpserbjudanden som avser bolagets värdepapper.

Emittenten ska foga en bolagsstyrningsrapport till verksamhetsberättelsen eller till en särskild berättelse.

Emittenten ska i verksamhetsberättelsen eller i en separat berättelse lägga fram en icke-finansiell rapport med iakttagande av 3 a kap. i bokföringslagen (1336/1997).

Utöver bokslut och verksamhetsberättelse ska emittenten offentliggöra en revisionsberättelse.

Om en delårsrapport över räkenskapsperiodens sex första månader eller den förlängda räkenskapsperiodens tolv första månader enligt revisorerna inte har upprättats i enlighet med bestämmelserna, ska detta anges i revisionsberättelsen.

9 § har upphävts genom L 23.10.2015/1278.

En emittent av värdepapper ska offentliggöra en halvårsrapport för räkenskapsperiodens sex första månader. Skyldigheten gäller dock inte en emittent som på en reglerad marknad har emitterat endast andra värdepapper än aktier, värdepapper som berättigar till aktier och därmed jämförbara värdepapper och som per enhet har ett nominellt värde av minst 100 000 euro eller motsvarande belopp i någon annan valuta på emissionsdagen.

Halvårsrapporten ska offentliggöras utan obefogat dröjsmål, dock senast tre månader efter utgången av rapportperioden. Tidpunkten ska offentliggöras så snart den har fastställts.

Halvårsrapporten ska ge en rättvisande bild av emittentens verksamhetsresultat och finansiella ställning. Halvårsrapporten ska utarbetas enligt samma redovisnings- och värderingsprinciper som följs i bokslutet. Uppgifterna i halvårsrapporten ska vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande period under föregående räkenskapsperiod. Om emittenten ska upprätta ett koncernbokslut, ges halvårsrapporten som information om koncernen.

Halvårsrapportens redogörelsedel ska innehålla en allmän beskrivning av emittentens verksamhetsresultat och finansiella ställning samt dessas utveckling under rapportperioden. Redogörelsedelen ska innefatta en beskrivning av betydande händelser och transaktioner under rapportperioden, av deras inverkan på emittentens verksamhetsresultat och finansiella ställning och av betydande risker och osäkerhetsmoment i emittentens affärsverksamhet under den närmaste framtiden.

Halvårsrapportens tabelldel ska utarbetas i enlighet med de internationella redovisningsstandarder för delårsrapporter som avses i bokföringslagen (1336/1997).

Om emittentens revisor har granskat halvårsrapporten ska revisorn i sitt utlåtande uppge hur omfattande granskningen varit. Revisorsutlåtandet ska då fogas till halvårsrapporten.

Om emittentens revisor inte har granskat halvårsrapporten ska emittenten uppge detta i halvårsrapporten.

Om en emittents räkenskapsperiod har förlängts ska emittenten dessutom för de tolv första månaderna av räkenskapsperioden offentliggöra en halvårsrapport som motsvarar en sådan halvårsrapport för räkenskapsperiodens sex första månader som avses i 11 §.

En emittent som är verksam inom utvinningsindustrin eller avverkning av primärskog enligt artikel 41.1 och 41.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG ska en gång per år offentliggöra en sådan rapport om betalningar till staternas regeringar som avses i artikel 43 eller 44 i det direktivet. Rapporten ska offentliggöras inom sex månader efter räkenskapsperiodens slut.

15 § har upphävts genom L 23.10.2015/1278.

När en emittent har regelbunden informationsskyldighet gäller i fråga om språket vad som föreskrivs i 10 kap. 4 §.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om de uppgifter i verksamhetsberättelsen som avses i den förordning som utfärdats med stöd av 17 §.

Finansinspektionen ska bevilja emittenter vars hemstat är ett tredjeland undantag att offentliggöra uppgifter i halvårsrapporter, bokslut och verksamhetsberättelser i enlighet med regleringen i sin hemstat, om kraven enligt hemstatens lagstiftning anses motsvara de krav som Finlands lagstiftning ställer.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten när den beviljar emittenter vars hemstat är ett tredjeland undantag enligt 2 mom.

Bestämmelserna i 4–6 och 6 a § i detta kapitel ska tillämpas på de emittenter som avses i 7 kap. 2, 3 och 3 a § och vars hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten är Finland.

Bestämmelserna i 8 § i detta kapitel ska tillämpas på de emittenter som har sitt bolagsrättsliga säte i Finland och vars värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad.

Bestämmelserna i 6 b § i detta kapitel ska tillämpas på de emittenter som avses i 7 kap. 3 och 3 a § och vars hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten är Finland.

En emittent ska meddela sina transaktioner med egna aktier till den marknadsplatsoperatör som driver den reglerade marknad där emittentens aktier är föremål för handel. Meddelandet ska lämnas innan följande handelsdag börjar.

När det gäller transaktioner med egna aktier ska emittenten dessutom iaktta vad som i 9 kap. föreskrivs om offentliggörande av betydande ägar- och röstandelar.

Börser ska offentliggöra meddelanden som de fått med stöd av 2 §.

En emittent av aktier ska hålla en fullmaktsmall som är avsedd att användas vid bolagsstämman tillgänglig för aktieägarna, om en sådan mall har upprättats för emittentens räkning eller på dennes vägnar.

Om det i villkoren för ett obligationslån som är föremål för handel på en reglerad marknad bestäms om obligationsinnehavarnas möte ska emittenten av obligationslånet offentliggöra tidpunkten och platsen för mötet, de ärenden som ska behandlas och andra uppgifter om obligationsinnehavarnas centrala rättigheter samt möteskallelsen.

Dessutom ska emittenten hålla en fullmaktsmall som är avsedd att användas vid sammanträdet tillgänglig för obligationsinnehavarna, om en sådan mall har upprättats för emittentens räkning eller på dennes vägnar.

Av kallelsen ska det framgå hur den fullmaktsmall som avses i 1 och 2 mom. hålls tillgänglig.

Aktieemittenten ska offentliggöra kallelse till bolagsstämma.

En emittent ska offentliggöra aktiestockens röstetal och totalantalet aktier i slutet av varje kalendermånad under vilken det har skett förändringar i dessa avseenden, om inte röstetalet och totalantalet redan har offentliggjorts under kalendermånaden.

En emittent ska utan dröjsmål offentliggöra förändringar i rättigheter som är förenade med de emitterade värdepapperen.

Den som emitterar obligationslån ska se till att alla innehavare av obligationslån som har emitterats samtidigt och på samma villkor behandlas lika med avseende på de rättigheter som är förenade med skuldebreven.

En emittent ska utan dröjsmål offentliggöra information om att emittenten har ansökt om att dess värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad. Börsen ska utan obefogat dröjsmål offentliggöra att ansökan inkommit, om emittenten inte har offentliggjort detta.

Den som sköter förvaltarregistrering enligt lagen om värdeandelssystem och om clearingverksamhet (348/2017) och den som är förvarare enligt lagen om värdepapperskonton (750/2012) är skyldig att ge emittenter information om dess delägare.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om meddelanden om emittenters transaktioner med egna aktier enligt 2 § och om offentliggörande av meddelandena enligt 3 §.

I detta kapitel föreskrivs det om anmälan om och offentliggörande av betydande ägar- och röstandelar när det är fråga om emittenter vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad.

Detta kapitel ska tillämpas på börsbolag som är målbolag och på deras aktieägare och personer som jämställs med aktieägare. Detta kapitel ska tillämpas också på andra emittenter vars hemstat för den regelbundna informationsskyldigheten är Finland enligt 7 kap. 3 a § 1 mom. och på deras aktieägare och personer som jämställs med aktieägare.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte aktier som nationella centralbanker som hör till Europeiska centralbankssystemet förvärvar eller avyttrar när de fullgör sina uppgifter som monetära myndigheter eller inom ett betalningssystem, om den rösträtt som följer med sådana aktier inte utnyttjas.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller också andelar som emitterats av ett slutet fondföretag.

Med målbolag avses i detta kapitel börsbolag och andra emittenter enligt 1 § 2 mom. vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad och i fråga om vilka ägar- och röstandelar ska anmälas och offentliggöras i enlighet med detta kapitel.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om aktieägare gäller också personer som jämställs med aktieägare.

Med aktieägare jämställs personer som utövar bestämmande inflytande i aktieägaren samt andra personer vars andel enligt 5, 6, 6 a eller 6 b § eller inkluderade andel i målbolaget enligt 7 § förändras.

En aktieägare ska anmäla sin ägar- och röstandel till målbolaget och Finansinspektionen (flaggningsanmälan) när andelen uppnår, överskrider eller underskrider 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50 eller 90 procent eller två tredjedelar av röstetalet eller totalantalet aktier i målbolaget (flaggningsgräns).

Flaggningsanmälan ska göras också då aktieägaren på basis av ett finansiellt instrument har rätt att förvärva ett sådant antal aktier i målbolaget som uppnår, överskrider eller underskrider flaggningsgränsen. Vid tillämpningen av denna paragraf betraktas som finansiellt instrument också ett finansiellt instrument vars värde bestäms utifrån en aktie i målbolaget och som har liknande ekonomisk effekt som ett finansiellt instrument som berättigar till aktier i målbolaget. Flaggningsanmälan ska göras oberoende av om det finansiella instrumentet realiseras genom fysisk eller kontant avveckling av de underliggande tillgångarna.

Den ägar- eller röstandel som avses i 1 mom. och som grundar sig på ett finansiellt instrument ska beräknas med hänsyn till det totala nominella beloppet för aktierna. Om ett finansiellt instrument endast kan realiseras genom kontantavräkning, ska andelen beräknas enligt det deltajusterade antalet aktier.

Skyldigheten att göra en flaggningsanmälan gäller endast finansiella instrument som kan leda till att aktieägaren förvärvar en ägar- eller röstandel eller till en liknande ekonomisk effekt. Från dem får det då inte göras avdrag med finansiella instrument som kan leda till att aktier i samma målbolag avyttras.

Flaggningsanmälan ska göras också när den ägar- och röstandel som en aktieägare har enligt 5 och 6 § och den ägarandel som grundar sig på ett finansiellt instrument enligt 6 a § sammanlagt uppnår, överskrider eller underskrider flaggningsgränsen.

Flaggningsanmälan ska göras också när aktieägaren förvärvar de i 6 a § avsedda finansiella instrumentens underliggande aktier.

Ett moderföretag till ett fondbolag som avses i lagen om placeringsfonder eller till ett fondbolag som beviljats verksamhetstillstånd i en annan EES-stat (moderföretag) behöver inte räkna samman sina ägar- och röstandelar med de ägar- och röstandelar som en placeringsfond som förvaltas av fondbolaget eller ett fondföretag innehar, om den rösträtt som hänför sig till aktierna utövas oberoende av moderföretaget. Moderföretaget får i detta fall inte ge direkta eller indirekta anvisningar eller på något annat sätt försöka påverka fondbolaget vad gäller utövandet av de rösträtter som hänför sig till aktierna.

Ett moderföretag till en tillhandahållare av investeringstjänster som beviljats verksamhetstillstånd i Finland eller i en annan EES-stat behöver inte räkna samman sina ägar- och röstandelar med de ägar- och röstandelar som tillhandahållaren av investeringstjänster förvaltar med stöd av förmögenhetsförvaltningsavtal, om tillhandahållaren av investeringstjänster kan utöva den rösträtt som hänför sig till aktierna endast i enlighet med givna anvisningar och den utövar rösträtten oberoende av moderföretaget. Moderföretaget till tillhandahållaren av investeringstjänster får i detta fall inte ge direkta eller indirekta anvisningar eller på något annat sätt försöka påverka tillhandahållaren av investeringstjänster vad gäller utövandet av de rösträtter som hänför sig till ak-tierna.

Moderföretaget ska utan obefogat dröjsmål meddela Finansinspektionen om ändringar i de uppgifter som anges i 3 mom.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte sådana förvärv eller avyttringar av ägar- och röstandelar som en tillhandahållare av investeringstjänster gör i egenskap av marknadsgarant och som leder till att femprocentsgränsen uppnås eller överskrids eller till att andelen underskrider denna gräns om inte marknadsgaranten ingriper i ledningen av emittenten och inte heller förmår emittenten att köpa aktierna i fråga eller påverkar deras pris.

En marknadsgarant ska underrätta Finansinspektionen då den avser tillämpa undantaget i denna paragraf och då den inte längre avser tillämpa det. Anmälan till Finansinspektionen ska göras målbolagsvis. Anmälan ska göras utan obefogat dröjsmål i enlighet med 9 § 1 mom.

En förutsättning för tillämpningen av undantaget i denna paragraf är dessutom att marknadsgaranten kan särskilja de förvärv eller avyttringar av ägar- eller röstandelar som denne gjort i egenskap av marknadsgarant från andra förvärv och avyttringar.

Finansinspektionen ska bevilja ett moderföretag till ett fondbolag eller en tillhandahållare av investeringstjänster som beviljats verksamhetstillstånd i ett tredjeland tillstånd att tillämpa ett undantag som avses i 8 a §, om bestämmelserna i hemstaten för fondbolaget eller tillhandahållaren av investeringstjänster motsvarar kraven i 8 a §. Moderföretaget ska lägga fram en utredning om överensstämmelse med kraven för Finansinspektionen.

Flaggningsanmälan ska göras utan obefogat dröjsmål, dock senast handelsdagen efter det att aktieägaren fick kännedom om eller borde ha haft kännedom om förvärvet eller avyttringen, om sin möjlighet att utöva rösträtten eller om den rättshandling som lett till att aktieägarens ägar- och röstandel förändrats eller kommer att förändras i det fall att rättshandlingen genomförs så som anges i 5, 6, 6 a eller 6 b §. Aktieägaren ska anses ha fått kännedom om rättshandlingen senast två handelsdagar efter det att den genomförts.

En aktieägare behöver inte göra flaggningsanmälan om denna görs av den person som har bestämmande inflytande över aktieägaren.

Flaggningsanmälan ska göras på grundval av de uppgifter som målbolaget i enlighet med 8 kap. 6 § har offentliggjort om målbolagets sammanlagda röstetal och antal aktier. I flaggningsanmälan ska de andelar som avses i 5, 6, 6 a och 6 b § i det här kapitlet vara specificerade.

När ett målbolag får en flaggningsanmälan ska det utan obefogat dröjsmål offentliggöra den information som ingår i anmälan. Målbolaget är inte skyldigt att offentliggöra informationen om inte aktieägaren är anmälningsskyldig. Om målbolaget inte känner till all information som ska offentliggöras i flaggningsanmälan ska även detta meddelas i samband med offentliggörandet. Om det i flaggningsanmälan dessutom har lämnats annan information, ska också denna information offentliggöras samtidigt.

Målbolaget är inte skyldigt att offentliggöra informationen om inte aktieägaren är anmälningsskyldig.

Målbolaget ska utan obefogat dröjsmål enligt 5–7 § offentliggöra den information i flaggningsanmälan som gäller förändringar i målbolagets egna ägar- eller röstandelar.

Finansinspektionen ska bevilja ett målbolag med bolagsrättslig hemort i ett tredjeland tillstånd att offentliggöra en flaggningsanmälan som målbolaget fått kännedom om i enlighet med bestämmelserna i tredjelandet, om flaggningsanmälan till målbolaget och offentliggörandet av anmälan enligt bestämmelserna i tredjelandet ska göras högst sju handelsdagar från det att ägar- eller röst-andelen uppnår, överskrider eller sjunker under den föreskrivna gränsen. Målbolaget ska lägga fram en utredning om bestämmelserna i tredjelandet för Finansinspektionen.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten när inspektionen beviljar tillstånd enligt denna paragraf.

Flaggningsanmälningar ska göras skriftligen på finska eller svenska eller på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden.

När ett målbolag offentliggör en flaggningsanmälan ska det tillämpa 10 kap. 4 § i fråga om språket.

I syfte att genomföra öppenhetsdirektivet får Finansinspektionen meddela närmare föreskrifter om innehållet i anmälningsskyldigheten enligt detta kapitel, om hur innehållet ska presenteras och om beräkningsmetoderna, om inte något annat följer av en delegerad akt som antagits av kommissionen eller av en teknisk standard för genomförande.

13 § har upphävts genom L 23.10.2015/1278.

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på emittenter av värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad, när emittentens hemstat för regelbunden informationsskyldighet enligt 7 kap. är Finland. Om värdepapperen är föremål för handel på en reglerad marknad endast i en annan EES-stat än Finland ska bestämmelserna i den mottagande EES-staten om offentliggörande av obligatorisk information iakttas i stället för 3 § 1 mom. när obligatorisk information offentliggörs.

Bestämmelserna i 3 § 1 mom. tillämpas dessutom på emittenter vars hemstat för obligatorisk informationsskyldighet enligt 7 kap. är någon annan stat än Finland, om emittenten har värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad endast i Finland.

Med obligatorisk information avses i denna lag information som en emittent ska offentliggöra enligt 7–9 och 11 kap. och enligt artikel 17.1 i marknadsmissbruksförordningen.

En emittent ska offentliggöra obligatorisk information så att en snabb och opartisk tillgång till informationen kan tryggas. Emittenten ska sända informationen till centrala medier och hålla informationen tillgänglig på sin webbplats.

Dessutom ska emittenten lämna den obligatoriska informationen till den centrala lagringsenhet som finansministeriet utsett, till Finansinspektionen och till den berörda marknadesoperatör som driver en reglerad marknad.

Obligatorisk information ska offentliggöras på finska eller svenska. Med Finansinspektionens tillstånd kan en emittent dock offentliggöra information på något annat språk än finska eller svenska.

Om värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad i Finland har tagits upp till handel på en reglerad marknad också i någon annan EES-stat, ska den obligatoriska informationen offentliggöras också på ett språk som godkänts av den mottagande EES-statens behöriga myndighet eller på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden.

Om värdepapper har tagits upp till handel på en reglerad marknad i en eller flera EES-stater men inte i Finland, ska den obligatoriska informationen offentliggöras på ett språk som godkänts av den mottagande EES-statens behöriga myndighet eller på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden.

En emittent av vars värdepapper endast sådana icke-aktierelaterade värdepapper är föremål för handel på en reglerad marknad vilka per enhet har ett nominellt värde eller ett bokföringsmässigt motvärde av minst 100 000 euro eller ett på emissionsdagen motsvarande belopp i någon annan valuta, kan offentliggöra den obligatoriska informationen på finska eller svenska eller på ett språk som godkänts av den mottagande EES-statens behöriga myndighet eller på ett språk som allmänt används på den internationella finansmarknaden.

En emittent ska hålla obligatorisk information som avses i 7–9 och 11 kap. och information om emittentens val av hemstat enligt 7 kap. 3 § 3 mom. och 3 a § 3 mom. tillgänglig för allmänheten på sin webbplats i minst fem år.

Trots det som föreskrivs i 1 mom. ska en emittent hålla information som avses i 7 kap. 5, 7, 8 och 10 § tillgänglig för allmänheten på sin webbplats i minst tio år.

Den centrala lagringsenheten ska hålla obligatorisk information som den fått tillgänglig för allmänheten i minst fem år.

Trots det som föreskrivs i 1 mom. ska en emittent hålla information som avses i 7 kap. 5, 7, 8 och 10 § tillgänglig för allmänheten i den centrala lagringsenheten i minst tio år.

Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om den i egenskap av den mottagande EES-statens behöriga myndighet konstaterar att en emittent, ägare eller innehavare av aktier eller andra finansiella instrument eller den som är skyldig att i enlighet med 9 kap. göra anmälan om sin ägar- eller röstandel bryter mot 7–10 kap., mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av dem eller mot EU-rättsakter som gäller 7–10 kap.

Om det visar sig att de åtgärder som den behöriga myndigheten i emissionens hemstat eller för den regelbundna informationsskyldigheten har vidtagit är otillräckliga och att det fortfrande sker sådana överträdelser som avses i 1 mom., ska Finansinspektionen efter att ha underrättat myndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten vidta behövliga åtgärder för att skydda investerarna. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om åtgärderna.

Genom förordning av finansministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om den centrala lagringsenhet som avses i 3 § 2 mom. och om dess verksamhet samt om tillgänglighållande av information enligt 6 §, i syfte att genomföra öppenhetsdirektivet och de rättsakter som kommissionen antagit med stöd av öppenhetsdirektivet.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om offentliggörande och tillgänglighållande av obligatorisk information enligt detta kapitel.

Detta kapitel ska, med undantag för 27 §, tilllämpas när någon frivilligt (frivilligt uppköpserbjudande) eller förpliktad enligt 19 § (obligatoriskt uppköpserbjudande) offentligt erbjuder sig att köpa aktier som är föremål för handel på en reglerad marknad i Finland.

Om inte något annat följer av 1 eller 2 mom. ska 27 § tillämpas när någon offentligt erbjuder sig att köpa aktier som på ansökan av emittenten är föremål för handel på en multilateral handelsplattform i Finland.

Vad som föreskrivs i 5 och 6 §, 10 § 2 mom., 11 § 3 mom. och 13, 14, 19–22, 26 och 28 § ska tillämpas på målbolaget och på bolagets aktieägare också då målbolaget har sitt bolagsrättsliga säte i Finland och de aktier eller till aktier berättigande värdepapper som målbolaget emitterat är föremål för handel på en reglerad marknad i någon annan EES-stat än Finland.

Vad som föreskrivs i detta kapitel ska, med undantag för 11 § 1 mom. och 30 § 2 mom., inte tillämpas på offentliga uppköpserbjudanden där målbolaget har sitt bolagsrättsliga säte i någon annan EES-stat än Finland, om den enligt direktivet om uppköpserbjudanden behöriga staten är någon annan stat än Finland.

Om målbolaget har sitt bolagsrättsliga säte i någon annan EES-stat än Finland ska de bestämmelser som gäller i den andra staten tillämpas på målbolagets yttrande om uppköpserbjudandet enligt 13 §, på den röstandel som ger upphov till skyldighet att lämna ett erbjudande enligt 19–22 § och på undantag från skyldigheten.

Bestämmelserna i 7–12 §, 15 § 1 och 2 mom., 16 § 1 och 2 mom., 18 § och 26 § ska tilllämpas också när ett målbolag förvärvar egna aktier genom ett offentligt uppköpserbjudande.

Med personer som agerar i samråd avses i detta kapitel fysiska och juridiska personer som enligt avtal eller annars agerar tillsammans med en aktieägare, med en person som lämnar uppköpserbjudanden eller med ett målbolag i syfte att utöva eller förvärva ett betydande inflytande i målbolaget eller förhindra att ett offentligt uppköpserbjudande genomförs.

Finansinspektionen kan på ansökan av särskilda skäl besluta att personer som avses i 2 mom. 3 punkten inte ska betraktas som personer som agerar i samråd.

Vad som i detta kapitel föreskrivs om aktieägare ska tillämpas också på personer som inte äger aktier men vars röstandel beräknad enligt 20 § 1 och 2 mom. överskrider den gräns för skyldigheten att lämna erbjudande som nämns i 19 §.

Den som lämnat ett offentligt uppköpserbjudande (budgivaren) får inte särbehandla innehavarna av ett målbolags värdepapper som avses i 1 § (opartiskt bemötande).

Budgivaren får inte vidta åtgärder som förhindrar eller väsentligt försvårar genomförandet av det offentliga uppköpserbjudandet och de villkor som uppställs för det.

Budgivaren eller en person som agerar i samråd med denne får inte efter det att uppköpserbjudandet offentliggjorts och innan resultatet av uppköpserbjudandet offentliggjorts utan särskild orsak avyttra aktier som målbolaget emitterat eller sådana av målbolaget emitterade värdepapper som berättigar till aktier. Om värdepapper avyttras ska budgivaren i god tid och minst fem bankdagar innan värdepapperen avyttras offentliggöra information om den planerade avyttringen.

Beslutet om ett offentligt uppköpserbjudande ska offentliggöras omedelbart och delges målbolaget.

Efter offentliggörandet ska beslutet utan dröjsmål delges en företrädare för de anställda i målbolaget och det företag som lämnat erbjudandet eller, om det inte finns någon sådan företrädare, de anställda.

Vid offentliggörande ska nämnas vilket antal värdepapper erbjudandet avser, giltighetstiden och det vederlag som erbjuds samt övriga väsentliga villkor för genomförande av erbjudandet. Av offentliggörandet ska även framgå förfarandet i det fall att de antagna svaren omfattar fler värdepapper än erbjudandet avser. Av offentliggörandet ska det också framgå om budgivaren har förbundit sig att iaktta rekommendationen enligt 28 § 1 mom. och, i annat fall, en motivering till varför inte.

Före offentliggörande ska budgivaren säkerställa att kontant vederlag, om sådant erbjuds, till fullo kan betalas och vidta alla rimliga åtgärder för att säkerställa betalning av andra typer av vederlag.

Finansinspektionen kan på ansökan av målbolagets styrelse, för en person som tagit kontakt med målbolaget eller med dess aktieägare i syfte att lämna ett uppköpserbjudande eller som offentligt meddelat sin avsikt att lämna ett uppköpserbjudande, sätta ut en tidsfrist inom vilken personen antingen ska offentliggöra uppköpserbjudandet eller meddela att den inte kommer att lämna något offentligt uppköpserbjudande. En tidsfrist kan sättas ut om vetskap om det planerade uppköpserbjudandet skulle kunna störa målbolagets eller en annan av erbjudandet påverkad värdepappersmarknads normala funktion eller under en orimligt lång tid försvåra målbolagets affärsverksamhet. Om uppköpserbjudandet inte offentliggörs inom tidsfristen eller om personen i fråga offentligt meddelar att den inte kommer att lämna något offentligt uppköpserbjudande, får personen eller en person som handlar i samråd med denne inte lämna något offentligt uppköpserbjudande inom sex månader efter tidsfristen eller det offentliga meddelandet. Begränsningen av rätten att lämna ett offentligt uppköpserbjudande upphör, om någon annan än den person som tidsfristen avser eller en person som handlar i samråd med denne lämnar ett offentligt uppköpserbjudande på målbolagets värdepapper.

Vid offentliggörande av information som avses i detta kapitel ska, med undantag för offentliggörande av handlingar som gäller ett uppköpserbjudande, iakttas vad som i 10 kap. föreskrivs om förfaranden, meddelanden och tillgänglighållande. Budgivaren och den som är skyldig att lämna ett offentligt uppköpserbjudande ska dessutom delge målbolaget den information som ska offentliggöras. Målbolaget ska delge budgivaren den information som ska offentliggöras.

Efter det att information har offentliggjorts enligt detta kapitel ska den utan dröjsmål delges en företrädare för de anställda i målbolaget och i det företag som lämnat erbjudandet eller, om det inte finns en sådan företrädare, de anställda.

Innan ett uppköpserbjudande träder i kraft ska budgivaren offentliggöra och under den tid erbjudandet gäller ge allmänheten tillgång till en erbjudandehandling med sådan väsentlig och tillräcklig information som krävs för att erbjudandets förmånlighet ska kunna bedömas samt överlämna erbjudandehandlingen till målbolaget och till den berörda operatör som ordnar handel på en reglerad marknad.

En erbjudandehandling får offentliggöras när Finansinspektionen har godkänt den. Finansinspektionen ska inom fem bankdagar efter det att handlingen har överlämnats till den för godkännande besluta om den får offentliggöras. Erbjudandehandlingen får lämnas till Finansinspektionen för godkännande när beslutet om uppköpserbjudandet har offentliggjorts i enlighet med 9 §. Erbjudandehandlingen ska godkännas om den uppfyller de villkor som anges i 1 mom.

Efter det att erbjudandehandlingen har offentliggjorts ska målbolaget delge den till en företrädare för de anställda eller, om det inte finns en sådan, till de anställda.

Om en erbjudandehandling är behäftad med fel eller brister eller det finns väsentlig ny information som uppdagas innan erbjudandets giltighetstid löper ut och som kan ha väsentlig betydelse för investerarna, ska allmänheten utan dröjsmål informeras om saken genom att en rättelse eller komplettering offentliggörs på samma sätt som erbjudandehandlingen. Finansinspektionen kan i samband med godkännandet av en komplettering av erbjudandehandlingen förutsätta att erbjudandetiden förlängs med högst tio bankdagar, för att innehavarna av de värdepapper som erbjudandet avser ska kunna ompröva det.

Finansinspektionen ska som erbjudandehandling erkänna ett sådant prospekt för de erbjudna värdepapperen som har godkänts av en EES-stats behöriga myndighet och som uppfyller de krav som ställs på erbjudandehandlingar.

Ett uppköpserbjudande ska vara i kraft minst tre och högst tio veckor. Rättshandlingar varmed ägande- eller rösträtten för de värdepapper som erbjudits till försäljning i enlighet med villkoren för ett uppköpserbjudande överförs till budgivaren (genomförande av ett uppköpserbjudande) får inte utföras förrän erbjudandet varit i kraft minst tre veckor.

Ett uppköpserbjudande kan av särskilda skäl vara i kraft en längre tid än tio veckor, förutsatt att målbolagets verksamhet inte försvåras under en oskäligt lång tid. Information om att uppköpserbjudandets giltighetstid löper ut ska offentliggöras minst två veckor innan detta sker.

Finansinspektionen kan på ansökan av målbolaget och vid behov utan att höra budgivaren bestämma att erbjudandets giltighetstid och en sådan begränsning av genomförandet av ett uppköpserbjudande som avses i 1 mom. ska förlängas, för att målbolaget ska ha möjlighet att sammankalla bolagsstämma för att överväga erbjudandet. Budgivaren har till följd av en sådan förlängning rätt att återta det inom fem bankdagar efter att ha fått del av Finansinspektionens beslut.

Målbolagets styrelse ska offentliggöra sitt yttrande om erbjudandet. Yttrandet ska offentliggöras så snart som möjligt efter det att erbjudandehandlingen eller ett utkast till denna har överlämnats till målbolaget, dock senast fem bankdagar innan erbjudandets giltighetstid tidigast kan löpa ut. Yttrandet ska fogas till erbjudandehandlingen.

Av det yttrande som avses i 1 mom. ska det också framgå om målbolaget har förbundit sig att följa rekommendationerna enligt 28 § om förfaranden vid offentliga uppköpserbjudanden och, i annat fall, en motivering till varför inte.

Målbolaget ska i samband med offentliggörandet delge det yttrande som avses i 1 mom. till företrädarna för de anställda eller, om det inte finns sådana företrädare, till de anställda.

Om målbolaget före offentliggörandet av det yttrande som avses i 1 mom. får ett separat yttrande från företrädarna för de anställda om erbjudandets effekter på sysselsättningen, ska detta yttrande fogas till styrelsens yttrande.

Om målbolagets styrelse efter att ha fått kännedom om ett offentliggjort uppköpserbjudande avser att utöva sitt emissionsbemyndigande enligt 9 kap. 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen eller besluta om åtgärder och arrangemang i enlighet med sin allmänna behörighet enligt 6 kap. 2 § 1 mom. i den lagen och om detta förhindrar eller kan förhindra eller avsevärt försvåra genomförandet av uppköpserbjudandet eller av väsentliga villkor i erbjudandet, ska styrelsen föra ärendet till bolagsstämman för avgörande i enlighet med 6 kap. 7 § 2 mom. i aktiebolagslagen. Ärendet behöver dock inte föras till stämman för avgörande, om förfarandet följer de allmänna principerna i 1 kap. i aktiebolagslagen och artikel 3 i direktivet om uppköpserbjudanden och styrelsen utan dröjsmål offentliggör orsaken till att ärendet inte förs till bolagsstämman.

Den som lämnar ett frivilligt uppköpserbjudande kan ställa villkor för genomförande av det. Ett obligatoriskt uppköpserbjudande kan vara villkorligt endast med avseende på nödvändiga myndighetsbeslut. Budgivaren ska utan obefogat dröjsmål offentliggöra att erbjudandevillkoren är uppfyllda eller att den avstår från att kräva att villkoren ska uppfyllas.

Om budgivaren har ändrat erbjudandevillkoren ska på de ändrade villkoren tillämpas vad som i 9 § föreskrivs om offentliggörande och delgivning av uppköpserbjudanden och vad som i 11 § 4 mom. föreskrivs om komplettering av erbjudandehandlingar.

Målbolagets styrelse ska komplettera sitt yttrande enligt 13 § om uppköpserbjudandet så snart som möjligt efter det att de ändrade villkoren har överlämnats till styrelsen, dock senast fem bankdagar innan det ändrade erbjudandets giltighetstid tidigast kan löpa ut.

Om den som lämnat ett villkorligt uppköpserbjudande har förbehållit sig rätten att avstå från eller ändra något av villkoren för genomförande av uppköpserbjudandet kan de innehavare av målbolagets värdepapper som godkänt uppköpserbjudandet återta sitt godkännande så länge uppköpserbjudandet är i kraft, till dess att budgivaren har offentliggjort att alla erbjudandevillkor är uppfyllda eller att den avstått från att kräva att villkoren uppfylls.

I andra situationer än de som avses i 1 mom. kan de innehavare av målbolagets värdepapper som godkänt uppköpserbjudandet återta sitt godkännande så länge uppköpserbjudandet är i kraft, om det har varit i kraft över tio veckor och om transaktioner ännu inte har gjorts i syfte att genomföra det.

Trots vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. kan de innehavare av värdepapper i målbolaget som godkänt uppköpserbjudandet återta sitt godkännande så länge uppköpserbjudandet är i kraft, om ett konkurrerande uppköpserbjudande har offentliggjorts och om transaktioner ännu inte har gjorts i syfte att genomföra erbjudandet.

Om det under erbjudandetiden offentliggörs ett annat uppköpserbjudande (konkurrerande erbjudande) på värdepapper som är föremål för ett offentligt uppköpserbjudande, får den första budgivaren förlänga sitt erbjudande i enlighet med det konkurrerande erbjudandet, trots den längsta tid som anges i 12 § 1 mom. Samtidigt kan den första budgivaren också ändra erbjudandevillkoren i enlighet med 15 §. Beslut om förlängning av erbjudandetiden och ändring av villkor ska offentliggöras. I fråga om offentliggörande av beslut tillämpas vad som i 11 § 4 mom. föreskrivs om komplettering av erbjudandehandlingar. Målbolagets styrelse ska komplettera sitt yttrande enligt 13 § så snart som möjligt efter det att det konkurrerande erbjudandet har offentliggjorts, dock senast fem bankdagar innan det första erbjudandets giltighetstid tidigast kan löpa ut.

Om ett konkurrerande erbjudande har lämnats får den som lämnat det första frivilliga uppköpserbjudandet under erbjudandetiden, innan det konkurrerande erbjudandets giltighetstid löper ut, besluta att det första erbjudandet förfaller. Beslutet om att erbjudandet förfaller ska offentliggöras.

Finansinspektionen kan på målbolagets ansökan, för dem som lämnar konkurrerande uppköpserbjudanden, sätta ut en tidsfrist efter vilken erbjudandevillkoren inte längre får ändras. En tidsfrist får sättas ut tidigast tio veckor efter det att det första uppköpserbjudandet offentliggjorts, om konkurrerande uppköpserbjudanden kan komma att försvåra målbolagets verksamhet under en oskäligt lång tid.

När erbjudandetiden har löpt ut ska budgivaren utan dröjsmål offentliggöra den ägar- och röstandel som denne kan få i målbolaget genom att förvärva de värdepapper som erbjudits och med beaktande av de värdepapper som budgivaren annars har förvärvat och sedan tidigare äger. Om uppköpserbjudandet var villkorligt ska det samtidigt meddelas om budgivaren genomför uppköpserbjudandet.

En aktieägare vars röstandel ökar till över 30 procent eller till över 50 procent av det röstetal som målbolagets aktier medför (gräns för skyldigheten att lämna erbjudande) efter det att målbolagets aktier har tagits upp till handel på en reglerad marknad (den som är skyldig att lämna erbjudande) ska lämna ett offentligt uppköpserbjudande på alla andra aktier som målbolaget har emitterat samt på de värdepapper som målbolaget har emitterat och som berättigar till aktier.

Vid beräkning av en aktieägares röstandel beaktas inte röstbegränsning som baserar sig på lag eller bolagsordningen eller på något annat avtal. I målbolagets sammanlagda röstetal beaktas inte de röster som hänför sig till aktier som innehas av målbolaget eller av ett företag eller en stiftelse där bolaget har bestämmande inflytande.

Frågan om vilken av de i 1 mom. avsedda personerna som är skyldig att lämna erbjudande ska i oklara fall avgöras av Finansinspektionen.

Om de värdepapper som har lett till överskridning av gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande har förvärvats genom ett offentligt uppköpserbjudande som lämnats på alla aktier som målbolaget emitterat och på värdepapper som målbolaget har emitterat och som berättigar till dess aktier eller annars under giltighetstiden för ett sådant offentligt uppköpserbjudande, uppkommer dock inte någon skyldighet att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande. Om de värdepapper som har lett till överskridning av gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande annars har förvärvats genom ett offentligt uppköpserbjudande, uppkommer inte någon skyldighet att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande innan den rösträtt som de förvärvade värdepapperen medför har övergått till budgivaren.

Om en aktieägare i målbolaget har en röstandel som överskrider gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande blir inte en annan aktieägare skyldig att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande förrän dennes röstandel överskrider den först nämnde aktieägarens röstandel.

Om överskridningen av gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande uteslutande beror på målbolagets eller en annan aktieägares åtgärder, uppkommer inte någon skyldighet att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande förrän den aktieägare som överskridit gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande förvärvar eller tecknar fler aktier i målbolaget eller på något annat sätt utökar sin röstandel i målbolaget.

Om överskridningen av gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande beror på att flera aktieägare i samråd lämnar ett frivilligt offentligt uppköpserbjudande på målbolaget, uppkommer inte någon skyldighet att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande om agerandet i samråd begränsas till enbart uppköpserbjudandet.

Någon skyldighet att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande föreligger inte längre om den som är skyldig att lämna erbjudande eller någon som agerar i samråd med denne, inom en månad efter det att skyldigheten att lämna erbjudande uppkommit avstår från den röstandel som överskrider gränsen för skyldigheten genom att avyttra aktier i målbolaget eller annars minska sin röstandel i målbolaget. För att slippa sin skyldighet får den som är skyldig att lämna erbjudande och de personer som agerar i samråd med denne inte under denna tid utnyttja sin rösträtt i målbolaget. Den som är skyldig att lämna erbjudande ska dessutom i samband med offentliggörandet av uppgiften om att skyldigheten uppkommit offentliggöra sin avsikt att avstå från den röstandel som överskrider gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande. En uppgift om att röstandelen sjunkit under gränsen för skyldighet att lämna erbjudande ska offentliggöras omedelbart.

Det uppkommer ingen skyldighet att lämna ett obligatoriskt uppköpserbjudande, om överskridningen av gränsen för skyldigheten att lämna erbjudande beror på att Verket för finansiell stabilitet, som avses i lagen om myndigheten för finansiell stabilitet (1195/2014), utövar resolutionsbefogenheter enligt 9–11 kap. i lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014).

Den som är skyldig att lämna erbjudande ska omedelbart offentliggöra uppkomsten av skyldigheten.

Den som är skyldig att lämna erbjudande ska offentliggöra uppköpserbjudandet inom en månad efter det att skyldigheten har uppkommit. Förfarandet med uppköpserbjudande ska inledas inom en månad efter det att erbjudandet offentliggjorts.

Som vederlag vid obligatoriskt uppköpserbjudande ska betalas ett skäligt pris. Som ett alternativ till kontant vederlag kan erbjudas vederlag i form av värdepapper eller en kombination av värdepapper och kontanter.

Ett skäligt pris ska bestämmas utifrån det högsta pris som den som är skyldig att lämna erbjudande eller den som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 § under de senaste sex månaderna före uppkomsten av skyldigheten att lämna erbjudande har betalat för de värdepapper som erbjudandet avser. Detta pris kan frångås av särskilda skäl.

Om den som är skyldig att lämna erbjudande eller den som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 § inte under de senaste sex månaderna före uppkomsten av skyldigheten att lämna erbjudande har förvärvat sådana värdepapper som erbjudandet avser, ska som utgångspunkt för bestämmandet av ett skäligt pris betraktas det med antalet avslut vägda genomsnittspris som vid handel på en reglerad marknad under de tre senaste månaderna före uppkomsten av skyldigheten att lämna erbjudande har betalats för de värdepapper som erbjudandet avser. Detta pris kan frångås av särskilda skäl.

Den som är skyldig att lämna erbjudande och den som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 § ska underrätta Finansinspektionen om sina förvärv av aktier i målbolaget och av målbolaget emitterade värdepapper som berättigar till dess aktier och de betalda vederlagen under de tolv senaste månaderna före uppkomsten av skyldigheten att lämna erbjudande och under tiden mellan uppkomsten av skyldigheten och den tidpunkt då erbjudandets giltighet löper ut.

Vederlag kan vid frivilligt uppköpserbjudande betalas i form av kontanter, värdepapper eller en kombination av dessa. Budgivaren kan när det är fråga om ett frivilligt uppköpserbjudande fritt besluta om vederlaget, om inte något annat följer av 2 och 3 mom. eller 7 §.

Om ett frivilligt uppköpserbjudande lämnas på alla aktier som målbolaget har emitterat och de värdepapper som målbolaget har emitterat och som berättigar till dess aktier, ska som utgångspunkt när vederlaget bestäms betraktas det högsta pris som den som har lämnat uppköpserbjudandet eller den som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 § under de senaste sex månaderna före offentliggörandet av erbjudandet har betalat för de värdepapper som erbjudandet avser. Detta pris kan frångås av särskilda skäl. På sådana erbjudanden ska tillämpas vad som i 23 § 4 mom. föreskrivs om överlämnande av uppgifter till Finansinspektionen.

Om budgivaren eller den som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 §, efter offentliggörandet av ett frivilligt uppköpserbjudande eller efter det att skyldighet att lämna erbjudande uppkommit och innan erbjudandetiden löper ut förvärvar värdepapper i målbolaget på villkor som är bättre än erbjudandevillkoren, ska budgivaren ändra sitt erbjudande så att det motsvarar detta förvärv på bättre villkor (höjnings-skyldighet).

Om budgivaren eller den som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 §, inom nio månader efter det att erbjudandetiden har löpt ut förvärvar värdepapper i målbolaget på villkor som är bättre än erbjudandevillkoren, ska de värdepappersinnehavare som har godkänt uppköpserbjudandet kompenseras för skillnaden mellan förvärvet på bättre villkor och vederlaget enligt det offentliga uppköpserbjudandet (kompensationsskyldighet).

Om skyldigheten att lämna erbjudande enligt 19 § har uppkommit i samband med ett frivilligt uppköpserbjudande, ska de värdepappersinnehavare som godkänt det frivilliga uppköpserbjudandet vid tillämpningen av 1 och 2 mom. jämställas med värdepappersinnehavare som har godkänt ett obligatoriskt uppköpserbjudande.

Budgivaren ska omedelbart offentliggöra att höjnings- eller kompensationsskyldighet har uppkommit. Den höjning som avses i 1 mom. ska betalas till de värdepappersinnehavare som godkänt uppköpserbjudandet i samband med betalningen av vederlag eller, om vederlaget redan har betalats, utan dröjsmål. Den kompensation som avses i 2 mom. ska inom en månad efter det att kompensationsskyldigheten uppkommit betalas till de värdepappersinnehavare som godkänt uppköpserbjudandet.

Vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska inte tillämpas på ett sådant högre pris på målbolagets värdepapper som har fastställts i en skiljedom enligt aktiebolagslagen, om inte budgivaren eller de som till denne står i ett sådant förhållande som avses i 5 § har erbjudit sig att förvärva målbolagets värdepapper på bättre villkor än erbjudandevillkoren före eller under skiljeförfarandet.

Finansinspektionen kan av särskilda skäl på ansökan bevilja undantag från skyldigheten att lämna erbjudande och från andra skyldigheter enligt detta kapitel, förutsatt att undantaget inte strider mot de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2–4 § eller mot de allmänna principerna i 7 och 8 § i detta kapitel och i artikel 3 i direktivet om uppköpserbjudanden.

Finansinspektionen kan bevilja undantag från tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om den behöriga EES-staten enligt målbolagets bolagsrättsliga säte inte är Finland. Undantag kan också beviljas om ställningen för innehavarna av målbolagets värdepapper skyddas enligt bestämmelser som tilllämpas i någon annan stat och som motsvarar bestämmelserna i detta kapitel.

Den som offentligt erbjuder sig att köpa aktier som på ansökan av emittenten har tagits upp till handel på en multilateral handelsplattform eller värdepapper som berättigar till sådana aktier får inte särbehandla innehavarna av de värdepapper som erbjudandet avser.

Budgivaren ska tillhandahålla innehavarna av målbolagets värdepapper sådan relevant och tillräckligt information att dessa kan göra en väl underbyggd bedömning av uppköpserbjudandet.

Uppköpserbjudandet ska offentliggöras och sändas till värdepapperens innehavare, marknadsplatsoperatören som ordnar multilateral handel och Finansinspektionen för kännedom. Innan erbjudandet offentliggörs ska budgivaren förvissa sig om sin förmåga att till fullt belopp betala eventuellt vederlag i pengar och vidta alla åtgärder som rimligen kan krävas för att säker-ställa betalning av vederlag i någon annan form.

På ett offentligt uppköpserbjudande ska tilllämpas 24 § 1 och 3 mom. och 25 §.

Börsbolag ska direkt eller indirekt höra till ett oberoende organ som representerar stora delar av näringslivet och har inrättats i Finland och som i syfte att främja god värdepappersmarknadssed rekommenderar hur ett målbolags ledning ska agera vid offentliga uppköpserbjudanden och om avtalsbaserade strukturer för att upprätthålla bestämmande inflytande, eller i syfte att styra bolagsrättsliga förfaranden som ska tilllämpas i samband med företagsköp. Organet kan också ge yttranden om dessa frågor.

Det organ som avses i 1 mom. eller ett jämförbart organ kan i syfte att främja god värdepappersmarknadssed också ge andra rekommendationer och yttranden än sådana som avses i 1 mom. och som gäller tillämpningsområdet för denna lag och därmed sammanhängande bolagsrättsliga frågor. Alla som är verksamma på värdepappersmarknaden har rätt att be organet om yttranden.

Ett börsbolag ska meddela Finansinspektionen till vilket organ som avses i 1 och 2 mom. det hör. På begäran av Finansinspektionen ska organet tillställa Finansinspektionen sina stadgar och övriga för tillsynen behövliga uppgifter om sig som Finansinspektionen har bett om.

Om en rekommendation som avses i 1 mom. har tagits in i börsregler ska budgivaren förbinda sig att iaktta dem.

Den som vid fullgörande av uppdrag som avses i detta kapitel eller som medlem, ersättare eller tjänsteman i det organ som avses i 28 § har fått kännedom om icke-offentliggjorda uppgifter om en emittents eller någon annan persons ekonomiska ställning eller enskilda förhållanden eller om en företagshemlighet, får inte röja eller utnyttja informationen, om det inte har föreskrivits eller på behörigt sätt bestämts att den ska röjas eller om inte den i vars intresse tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke.

Om det organ som avses i 28 § är en börs får en medlem, ersättare eller tjänsteman hos börsen trots 1 mom. röja information som avses i bestämmelsen för en person som är anställd eller medlem i ett organ hos ett företag som i en annan stat ordnar handel som motsvarar en reglerad marknad och står under myndighetstillsyn, om röjandet av informationen behövs för att trygga en effektiv tillsyn över värdepappersmarknaden. En ytterligare förutsättning är att personen i fråga omfattas av motsvarande tystnadsplikt som enligt 1 mom.

Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att ge information finns i lagen om Finansinspektionen.

Närmare bestämmelser om innehållet i och offentliggörandet av erbjudandehandlingar och om undantag i fråga om innehållet utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid erkännande av erbjudandehandlingar som godkänts av en EES-stats behöriga myndighet och om översättning av sådana handlingar till finska eller svenska samt om ytterligare information som ska framgå av handlingarna utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Finansinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om de grunder på vilka personer som avses i 5 § anses agera i samråd, om grunderna för avtal och andra arrangemang som avses i 20 § 1 mom. 4 punkten och om grunderna för att bevilja undantag enligt 26 §.

Bestämmelser om insiderinformation, insiderhandel, olagligt röjande av insiderinformation, marknadsmanipulation och undantag som gäller dem samt om förhindrande och upptäckt av marknadsmissbruk, insiderförteckningar, transaktioner utförda av personer i ledande ställning och investeringsrekommendationer finns i marknadsmissbruksförordningen.

2 § har upphävts genom L 1074/2017.

En emittent ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av bestämmelser och föreskrifter om finansmarknaden. I förfarandet ska med iakttagande av personuppgiftslagen (523/1999) ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet för rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars till följd av myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag.

Emittenten ska bevara behövlig information som gäller den rapport som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den som är föremål för rapporten har. Senast tre år efter den föregående undersökningen ska behovet av fortsatt bevarande undersökas. En anteckning ska göras om undersökningen.

Utöver vad som föreskrivs i personuppgiftslagen har en sådan registrerad person som en rapport enligt 1 mom. avser inte rätt till insyn i den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser. Bestämmelser om rättigheterna för den registrerade person som avses i rapporten finns i personuppgiftslagen.

4 § har upphävts genom L 29.12.2016/1445.

Emittenter av finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad och emittenter vars finansiella instrument på ansökan av emittenten har tagits upp till handel på multilaterala handelsplattformar ska hålla sådan information om transaktioner av personer i ledande ställning och dem närstående personer som har anmälts och offentliggjorts enligt artikel 19 i marknadsmissbruksförordningen tillgänglig för allmänheten på sin webbplats i minst fem år.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de transaktionsrapporter som avses i 3 § 1 mom. och hur de ska behandlas hos emittenten samt, inom de gränser som marknadsmissbruksförordningen tillåter, om definitionen av närstående person i artikel 3.1.26 i den förordningen och om höjande av det gränsvärde som avses i artikel 19.9 i marknadsmissbruksförordningen.

2 mom. har upphävts genom L 29.6.2016/519.

De närmare bestämmelser och föreskrifter som gäller de bestämmelser som avses i 1 mom. är också sådana bestämmelser som avses i 38 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Finansinspektionen.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. i denna paragraf påförs påföljdsavgift också för försummelse eller överträdelse av följande bestämmelser som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen: bestämmelserna i denna lag om offentliggörande av information i 7 kap. 5, 6, 8 och 10–14 §, bestämmelsen om offentliggörande av förändringar i rättigheter som är förenade med värdepapperen i 8 kap. 6 a § och bestämmelserna om anmälan om betydande ägar- och röstandelar i 9 kap. 5, 6, 6 a, 6 b, 9 och 10 §.

Påföljdsavgift påförs dessutom för försummelse eller överträdelse av följande bestämmelser som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen: närmare bestämmelser och föreskrifter som gäller de bestämmelser som avses i 1–3 mom. i denna paragraf samt sådana bestämmelser i förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av prospektdirektivet, öppenhetsdirektivet och marknadsmissbruksförordningen.

Påföljdsavgift påförs dessutom för försummelse eller överträdelse av följande bestämmelser som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen: närmare bestämmelser och föreskrifter som gäller de bestämmelser som avses i 1–3 mom. i denna paragraf samt sådana bestämmelser i förordningar och beslut som kommissionen antagit med stöd av prospektförordningen, öppenhetsdirektivet och marknadsmissbruksförordningen.

I 4 kap. i lagen om Finansinspektionen föreskrivs om påförande, offentliggörande och verkställighet av administrativa påföljder.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar en annan person skada genom förfarande som strider mot denna lag, mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den eller mot marknadsmissbruksförordningen, prospektförordningen eller förordningar eller beslut som Europeiska kommissionen antagit med stöd av marknadsmissbruksförordningen, prospektförordningen eller öppenhetsdirektivet är skyldig att ersätta skadan.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar en annan person skada genom förfarande som strider mot denna lag, mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den eller mot marknadsmissbruksförordningen eller mot förordningar eller beslut som Europeiska kommissionen antagit med stöd av marknadsmissbruksförordningen, öppenhetsdirektivet eller prospektdirektivet är skyldig att ersätta skadan.

Skada som uteslutande beror på informationen i en i artikel 7 i prospektförordningen avsedd prospektsammanfattning för investerare eller en i 15.1 andra stycket i prospektförordningen avsedd särskild sammanfattning av ett EU-tillväxtprospekt, inklusive en översättning av en sådan, ska ersättas endast om informationen är vilseledande, inexakt eller motstridig i förhållande till prospektet i övrigt eller om sammanfattningen inte innehåller information som är relevant i förhållande till prospektets övriga delar.

Skada som uteslutande beror på informationen i ett registreringsdokument eller i ett i artikel 9 i prospektförordningen avsett universellt registreringsdokument ska ersättas endast om registreringsdokumentet eller det universella registreringsdokumentet används som en del av ett godkänt prospekt.

Skada som uteslutande beror på information i en i 4 kap. 9 § avsedd sammanfattning av ett prospekt för investerare ska ersättas endast om informationen är vilseledande, inexakt eller motstridig i förhållande till prospektet i övrigt eller om sammanfattningen inte innehåller information som är relevant i förhållande till prospektets övriga delar. Sammanfattningen ska innehålla en tydlig varning om saken.

3 § har upphävts genom L 29.6.2016/519.

I fråga om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. i skadeståndslagen (412/1974).

5 § har upphävts genom L 19.12.2018/1228, som träder i kraft 22.7.2019. Den tidigare formen lyder:

Närmare bestämmelser om innehållet i sådana varningar i prospektsammanfattningar som avses i 2 § utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Finansinspektionen kan bestämma att erbjudande av värdepapper till allmänheten ska skjutas upp med högst tio på varandra följande bankdagar åt gången. Ett sådant uppskov förutsätter att Finansinspektionen har grundad anledning att misstänka att den som erbjuder värdepapper eller enligt uppdrag sköter erbjudandet handlar i strid med denna lag eller bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den eller med prospektförordningen eller förordningar eller beslut som Europeiska kommissionen antagit med stöd av prospektförordningen. Innan Finansinspektionen fattar beslutet ska den ge den som beslutet avser tillfälle att bli hörd, om inte ärendets brådskande natur eller en annan särskild orsak föranleder något annat.

Finansinspektionen kan bestämma att erbjudande av värdepapper till allmänheten ska skjutas upp med högst tio på varandra följande bankdagar åt gången. Ett sådant uppskov förutsätter att Finansinspektionen har grundad anledning att misstänka att den som erbjuder värdepapper eller enligt uppdrag sköter erbjudandet handlar i strid med denna lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Innan Finansinspektionen fattar beslutet ska den ge den som beslutet avser tillfälle att bli hörd, om inte ärendets brådskande natur eller en annan särskild orsak föranleder något annat.

Finansinspektionen kan av vägande skäl förbjuda den som bryter mot de skyldigheter att anmäla betydande ägar- och röstandelar som avses i 9 kap. 5, 6, 6 a, 6 b och 9 §, att utöva sin rösträtt och företräda de aktier som överträdelsen gäller vid målbolagets bolagsstämma. Förbudet gäller tills anmälningsskyldigheten har fullgjorts, om inte Finansinspektionen av särskilt vägande skäl förlänger förbudet för en viss tid, dock högst tre månader. Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag ska Finansinspektionen utan dröjsmål meddela målbolaget om ett förbud eller om att förbudet upphört.

Finansinspektionen kan för högst tio på varandra följande bankdagar förbjuda, uppskjuta eller avsluta sådan marknadsföring av värdepappersprospekt som utförs av värdepappersemittenten, den som erbjuder värdepapper, den som ansöker om att värdepapper ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en finansiell mellanhand, om Finansinspektionen har grundad anledning att misstänka att de som ansvarar för informationen i prospektet enligt prospektförordningen har handlat i strid med prospektförordningen eller förordningar eller beslut som Europeiska kommissionen antagit med stöd av den.

Finansinspektionen kan för viss tid, högst fem år, vägra att godkänna prospekt som upprättats av en viss värdepappersemittent, erbjudare av värdepapper eller person som ansöker om att värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad, om denna upprepade gånger och allvarligt har brutit mot prospektförordningen.

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om vägran att godkänna ett prospekt, varefter Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten underrättar de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna om saken.

Finansinspektionen kan förbjuda den som i samband med erbjudande, marknadsföring eller omsättning av värdepapper och andra finansiella instrument eller uppfyllande av informationsskyldigheten i fråga om värdepapper och andra finansiella instrument på värdepappersmarknaden handlar i strid med denna lag eller bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, eller i strid med prospektförordningen eller förordningar eller beslut som Europeiska kommissionen antagit med stöd av den, att fortsätta eller upprepa ett sådant förfarande. Finansinspektionen kan samtidigt kräva att förfarandet ändras eller rättas, om detta måste anses behövligt med tanke på de uppenbara olägenheter som förfarandet orsakar investerarna.

Finansinspektionen kan förbjuda den som handlar i strid med marknadsmissbruksförordningen att fortsätta eller upprepa förfarandet. Finansinspektionen kan samtidigt kräva att förfarandet ändras eller rättas, om detta måste anses behövligt med tanke på att investerarna ska få riktiga och tillräckliga uppgifter.

Finansinspektionen kan avbryta granskningen av ett prospekt som överlämnats till den för godkännande eller förordna att värdepappersemittenten, erbjudaren av värdepapper eller den som ansöker om att värdepapper tas upp till handel på en reglerad marknad kompletterar informationen i prospektet, om det behövs för att säkerställa investerarskyddet.

Finansinspektionen kan förbjuda den som i samband med erbjudande, marknadsföring eller omsättning av värdepapper och andra finansiella instrument eller uppfyllande av informationsskyldigheten i fråga om värdepapper och andra finansiella instrument på värdepappersmarknaden handlar i strid med denna lag att fortsätta eller upprepa ett förfarande som strider mot denna lag. Finansinspektionen kan samtidigt kräva att förfarandet ändras eller rättas, om detta måste anses vara nödvändigt med tanke på de uppenbara olägenheter som förfarandet orsakar investerarna.

Finansinspektionen kan förbjuda den som handlar i strid med marknadsmissbruksförordningen att fortsätta eller upprepa förfarandet. Finansinspektionen kan samtidigt kräva att förfarandet ändras eller rättas, om detta måste anses vara behövligt med tanke på att investerarna ska få riktiga och tillräckliga uppgifter.

Finansinspektionen kan förena förbud och beslut som avses i 1, 1 b och 2 § med vite. Vitet döms ut av Finansinspektionen. På vitesärenden tillämpas viteslagen (1113/1990).

Finansinspektionen kan förena förbud eller beslut som avses i 1 och 2 § med vite. Vitet döms ut av Finansinspektionen. På vitesärenden tilllämpas viteslagen (1113/1990).

Bestämmelser om överklagande av Finansinspektionens beslut enligt denna lag finns i förvaltningsprocesslagen (586/1996) och i 73 § i lagen om Finansinspektionen. Förvaltningsdomstolen ska behandla ärenden som avses i 11 kap. 12 § skyndsamt.

Bestämmelser om straff för missbruk av insiderinformation finns i 51 kap. 1 och 2 § i strafflagen.

Bestämmelser om straff för röjande av insiderinformation finns i 51 kap. 2 a § i strafflagen.

Bestämmelser om straff för marknadsmanipulation finns i 51 kap. 3 och 4 § i strafflagen.

Bestämmelser om straff för informationsbrott som gäller värdepappersmarknaden finns i 51 kap. 5 § i strafflagen.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 11 kap. 29 § eller 12 kap. 3 § ska dömas till straff enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.