Syftet med denna lag är att förbättra renhushållningens och andra naturnäringars struktur och verksamhetsbetingelser samt att främja näringsverksamheten bland dem som idkar dessa näringar liksom även utvecklingen av renskötsel- och naturnäringsområdet som bosättningsområde i enlighet med principerna för hållbar utveckling.

I samband med åtgärder enligt lagen ska särskild vikt fästas vid samernas möjligheter såsom urfolk att inom sitt hembygdsområde bevara och utveckla näringar som hör till samekulturen.

Denna lag tillämpas på stöd som beviljas för förbättring och utveckling av renhushållningens och andra naturnäringars struktur och verksamhetsbetingelser och som finansieras helt eller delvis med Europeiska unionens medel eller enbart med nationella medel. Denna lag tillämpas på fiske när det gäller särskilda förmåner. Denna lag tillämpas inte på finansieringen av renstängsel som byggs med stöd av en internationell överenskommelse som är bindande för Finland och inte heller på kostnaderna för underhållet av ett sådant renstängsel.

Bestämmelser om stöd som beviljas för att förbättra jordbrukets struktur finns i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007). Denna lag kan dock tillämpas, om företagarinkomsten från jordbruket på en renhushållningslägenhet eller naturnäringslägenhet understiger det minimibelopp som är en förutsättning för att stöd ska beviljas enligt den nämnda lagen eller enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller om renhushållningens andel av företagarinkomsten i sig överstiger det nämnda minimibeloppet.

Bestämmelser om stöd som beviljas för primär förädling och saluföring av produkter från renhushållning och andra jordbruksprodukter samt för utvidgande av verksamheten på en renhushållningslägenhet eller naturnäringslägenhet till att omfatta också annat än renhushållning eller någon annan naturnäring finns i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014). Denna lag tillämpas dock på investeringar som gäller grundlig reparation av renbeteslags slakterier och på sådana processer på en lägenhet som är nödvändiga för att bearbeta en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.

Lagen tillämpas inte på stöd eller ersättningar som beviljas jordbrukare för upphörande med produktionsverksamhet. Lagen tillämpas inte på projekt eller åtgärder som fått stöd enligt skoltlagen (253/1995).

Med undantag för särskilda förmåner tillämpas lagen inte heller på stöd som finansieras med medel från Europeiska unionens strukturfonder eller Europeiska havs- och fiskerifonden eller på åtgärder som hör till området för Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om för vilka verksamheter som nämns i 1 mom. stöd enligt denna lag kan beviljas.

Denna lag tillämpas vid stödjande av renhushållning inom det renskötselområde som anges i renskötsellagen (848/1990).

I fråga om andra naturnäringar än renhushållning tillämpas bestämmelserna i denna lag i Enontekis, Enare, Utsjoki och Savukoski kommuner samt i de delar av Muonio, Kittilä, Sodankylä och Salla kommuner som ligger norr om den gränslinje som bildas av Kajanki, Tepasto, Pomovaara, Peurasuvanto, Seitajärvi i Savukoski, Ruotsukainen, Pulkkaviita och Ylirovanvaara, på det sätt som framgår av den bifogade kartan. Om gränslinjen löper genom en husgrupp tillämpas lagen på den hela husgruppen.

Till en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av denna lag kan en karta fogas över det område som avses i 2 mom.

Denna lag tillämpas på beviljande, betalning, övervakning, inspektion och återkrav av stöd som Europeiska unionen helt eller delvis finansierar, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

Vid beviljande av stöd tillämpas också vad som i Europeiska unionens lagstiftning föreskrivs eller bestäms om förutsättningarna och begränsningarna när det gäller beviljande av statligt stöd inom jordbrukssektorn och andra näringssektorer, dock med beaktande av vad som särskilt har avtalats om renhushållning i samband med Finlands anslutning till Europeiska unionen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd på stödsystem som avses i denna lag. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om införandet och varaktigheten av stödsystemet i enlighet med Europeiska unionens lagstiftning om strukturstöd för jordbruk, som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller helt finansieras med nationella medel, i enlighet med lagstiftningen som gäller andra näringar och inom ramen för de medel som i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond anvisats för finansieringen av stödsystemet.

I 1 mom. 4 och 6 punkten avses med en del av en fastighet en kvotdel eller ett outbrutet område.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om jordbruk som ska betraktas som naturnäring samt om renhushållningslägenheter och naturnäringslägenheter. Genom förordning av statsrådet utfärdas också närmare bestämmelser om näringar i anknytning till en naturnäring och om hur dessa kan beaktas vid bedömning av när ett renhushållnings- och naturnäringsföretag är stödberättigat.

En förutsättning för beviljande av stöd är att bevillningsfullmakt eller anslag har anvisats för ändamålet i statsbudgeten eller i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond.

Stöd kan inte beviljas till den del som andelen offentligt stöd av de godtagbara kostnaderna för en åtgärd överstiger det maximibelopp för offentligt stöd som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning. I fråga om programbaserade stöd får den offentliga finansieringens andel av stödet inte överstiga det maximibelopp för offentlig finansiering som anges i programmet.

Vid beviljandet av stöd enligt denna lag beaktas annat stöd som beviljats för finansiering av en åtgärd inom samma projekt som avdrag i stödets maximibelopp.

Finansieringssätten för den åtgärd som stöds ska uppges. Som privat finansiering kan utöver betalning i pengar godkännas vederlagsfria arbets- eller produktionsinsatser.

Bestämmelser om vederlagsfria arbets- och produktionsinsatser som privat finansiering utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd som ingår i program omfattas av lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006).

En förutsättning för beviljande av stöd är att det är ändamålsenligt att stödja åtgärden som helhet bedömd. Vid beviljandet av stöd ska särskild vikt fästas vid hur åtgärden påverkar näringens fortbestånd och förbättrar näringsidkarnas utkomstförutsättningar.

På samernas hembygdsområde kan man utöver de ekonomiska aspekterna också beakta åtgärdens betydelse som helhet för renskötseln och andra naturnäringar i sameområdet.

Stöd beviljas dock inte, om de förutsättningar för beviljande av stöd som anges nedan inte uppfylls.

Stöd i anslutning till näringsidkande, stöd för bostadsbyggande samt särskilda förmåner kan beviljas fysiska personer. Renbeteslag kan beviljas investeringsstöd och stöd för underhåll av renstängsel. Forskningsfinansiering kan beviljas fysiska personer, privat- och offentligrättsliga sammanslutningar samt stiftelser.

Stöd för samma åtgärd kan beviljas till flera fysiska personer tillsammans, om alla dessa uppfyller förutsättningarna för beviljande av stöd.

En fysisk person som ansöker om stöd ska ha fyllt 18 år. Stöd för byggande, utvidgning eller grundlig renovering av bostadshus beviljas inte den som fyllt 60 år och annat stöd beviljas inte den som fyllt 65 år.

Renbeteslag kan beviljas stöd endast om de uppfyller sina förpliktelser enligt renskötsellagen.

Investeringsstöd till näringsidkare, stöd för bostadsbyggande till näringsidkare, investeringsstöd till renbeteslag och forskningsfinansiering beviljas inte för åtgärder som näringsidkaren, renbeteslaget eller den som ansöker om forskningsfinansiering redan har inlett. Stöd för underhåll av renstängsel beviljas inte om underhållet har inletts innan stödansökan har anhängiggjorts. Startstöd till unga näringsidkare beviljas inte om näringsverksamheten har etablerats innan stödansökan har anhängiggjorts.

Trots 1 mom. kan renbeteslag beviljas stöd för en sådan investering som det har varit nödvändigt att inleda för att förhindra skada för någon annan än en renhushållningsidkare eller för att ersätta ett stängsel som har förstörts eller gått sönder av någon orsak som inte beror på renbeteslaget.

Närmare bestämmelser om när en åtgärd ska anses vara inledd utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser också om när det har varit nödvändigt att inleda en åtgärd av de orsaker som avses i 2 mom.

Om en åtgärd som stöds förutsätter att myndighetstillstånd utverkas måste ett sådant tillstånd uppvisas innan stöd beviljas.

Om en åtgärd som stöds innefattar en bygginvestering ska sökanden dessutom lägga fram en byggnadsplan varav det framgår hur funktionell, lämplig och miljöanpassad investeringen är.

Närmare bestämmelser om byggnadsplanens innehåll utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om tekniska, ekonomiska och funktionella samt säkerhets- och miljörelaterade omständigheter i samband med bygginvesteringar kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Stöd beviljas inte för bygginvesteringar om ansökan avser ett stödbelopp på högst 1 000 euro. När det gäller andra åtgärder är motsvarande belopp 500 euro.

Inom de gränser som avses i 7 § 1 mom. beviljas stöd i första hand för åtgärder som avsevärt främjar de syften som anges i 1 § och, om stödet ingår i ett program, för de syften som anges i programmet.

Om ansökan gäller startstöd till en ung näringsidkare ska valet av vilka åtgärder som stöds göras med tillämpning av 2 mom. 1 punkten. Om ansökan gäller bostadsfinansiering ska de faktorer som avses i 2 mom. 1 punkten och stödets inverkan på sökandens boendeförhållanden beaktas vid valet av vilka åtgärder som stöds.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för val av åtgärder som stöds.

Det som i 13 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling föreskrivs om stödformer tillämpas på de stödsystem som avses i denna lag. Med undantag av engångsersättning kan understödsformer som avses ovan också användas för att bevilja lån.

Närmare bestämmelser om understödsformerna, grunderna för hur de bestäms, fastställandet av dem, användningsändamål och urvalsförfarandet samt de maximibelopp och maximiandelar som ska tillämpas kan utfärdas genom förordning av statsrådet. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de utredningar som den som ansöker om stöd ska presentera som stöd för användningen av en viss understödsform samt om hur stödet beräknas utifrån dessa utredningar.

Stöd kan beviljas en sökande som idkar eller börjar idka renhushållning på en renhushållningslägenhet eller renhushållning eller någon annan naturnäring på en naturnäringslägenhet så att sökanden får den huvudsakliga delen av sin utkomst från det. En person som äger minst 80 livrenar anses dock få den huvudsakliga delen av sin utkomst från renhushållning. Den som idkar någon annan naturnäring ska ha en årlig inkomst från naturnäringar som uppgår till minst det belopp som bestäms genom förordning av statsrådet. Beloppet justeras årligen av Landsbygdsverket genom en föreskrift så att det motsvarar den allmänna inkomstutvecklingen.

För att få mera arbetskraft till ett renbeteslag kan den som äger färre än 80 livrenar, som inte har fyllt 40 år och som förbinder sig att utföra renskötselarbete för en viss tid beviljas stöd. Styrelsen för ett renbeteslag ska enligt vad som förskrivs i renskötsellagen bestämma vad som är godtagbart renskötselarbete. Närmare föreskrifter om stödet och villkoren för beviljande och om renskötselarbete som kompensation för antalet livrenar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om när stöd kan beviljas av särskilda skäl för att skaffa lösöre utan att sökanden har en renhushållnings- eller naturnäringslägenhet.

Sökanden ska med beaktande av inkomsterna vara i behov av stöd. Som inkomster kan beaktas också sökandens makes inkomster. När makar gemensamt ansöker om stöd beaktas makarnas sammanlagda inkomster.

Med make avses i denna lag näringsidkarens make eller en person som bor tillsammans med näringsidkaren i samma hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de största tillåtna inkomsterna för sökanden och dennes make samt om vilka inkomster som beaktas vid beräkningen av dessa inkomster. De största tillåtna inkomsterna kan differentieras enligt stödobjekt. Landsbygdsverket ska årligen föreskriva om en justering av maximibeloppet så att beloppet motsvarar den allmänna inkomstutvecklingen. Genom förordning av statsrådet kan det också föreskrivas om inkomster som inte ska beaktas i totalinkomsterna.

Ett villkor för beviljande av stöd är att sökanden har tillräcklig yrkesskicklighet för den näringsverksamhet som stöds. Om sökanden är en ung näringsidkare som inleder verksamheten och inte har tillräcklig yrkesskicklighet när stöd söks, är ett villkor för beviljande av stöd att han eller hon förbinder sig att uppfylla kravet på yrkesskicklighet inom 36 månader efter det att stödet beviljats.

Närmare bestämmelser om kraven på tillräcklig yrkesskicklighet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett villkor för beviljande av stöd är att sökanden bor på renskötselområdet eller, om stöd söks för någon annan naturnäring än renhushållning, på ett sådant område som avses i 4 § 2 mom.

Om en renhushållnings- eller naturnäringslägenhet består av flera lägenheter eller delar av lägenheter, anses renhushållningslägenheten eller naturnäringslägenheten vara belägen i den kommun där lägenhetens bostadsbyggnad är belägen eller, om det inte finns en bostadsbyggnad på en bebyggd renhushållnings- eller naturnäringslägenhet, i den kommun där den byggnad eller de byggnader som finns på lägenheten huvudsakligen är belägna. En obebyggd fastighet anses vara belägen i den kommun där största delen av fastighetens område är beläget.

En renhushållningslägenhet ska vara belägen inom renskötselområdet och en naturnäringslägenhet inom ett sådant område som avses i 4 § 2 mom. Om det är fråga om ett programbaserat stöd, ska renhushållnings- eller naturnäringslägenheten vara belägen inom programmets tillämpningsområde. Om sökanden är en sammanslutning ska denna ha sin hemort inom Europeiska unionen.

Närmare bestämmelser om var en renhushållnings- och naturnäringslägenhet anses vara belägen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett villkor för beviljande av stöd är att sökanden, i egenskap av ägare eller arrendator, besitter den renhushållnings- eller naturnäringslägenhet som stöds. Om två eller flera personer gemensamt besitter den lägenhet för vilken stöd söks, kan andra stöd än startstöd till näringsidkare beviljas, om personerna ansöker om stödet gemensamt och om minst en tredjedel av renhushållnings- eller naturnäringslägenheten besitts av en sådan näringsidkare inom renhushållning eller andra naturnäringar som uppfyller förutsättningarna enligt 15–18 §.

Om den del av en renhushållnings- eller naturnäringslägenhet för vilken ansöks om stöd för bygginvestering eller vilken har en väsentlig betydelse för kontinuiteten för den näringsverksamhet som stödet avser, besitts av sökanden på basis av ett arrendeavtal eller ett avtal om delning av besittningen, är en förutsättning för stödet att den avtalsenliga rätten har registrerats. Arrenderätten ska dessutom vara överförbar till tredje person utan att fastighetsägaren hörs och gälla i minst tio år.

Närmare bestämmelser om bedömningen av besittning i samägarsituationer kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett villkor för beviljande av stöd är att det kan visas att den renskötsel som bedrivs på en renhushållningslägenhet har förutsättningar för kontinuerlig lönsamhet. Motsvarande villkor gäller för renskötsel och andra naturnäringar som bedrivs på en naturnäringslägenhet. Om ansökan gäller startstöd till näringsidkare kan man vid bedömningen av förutsättningarna beakta de näringar i anknytning till en naturnäring som idkas på den lägenhet som stödet avser. Om stöd kan beviljas utan att sökanden besitter en renhushållningslägenhet eller en naturnäringslägenhet eller om ansökan gäller byggande, utvidgning eller grundlig renovering av bostad, ska sökanden visa att han eller hon med sina inkomster och offentlig och privat finansiering kan svara för genomförandet av projektet och de kostnader som finansieringen av projektet föranleder.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av verksamhetsbetingelserna för den näringsverksamhet och det renhushållnings- och naturnäringsföretag som stöds.

En förutsättning för att stöd ska beviljas är att sökanden lägger fram en plan (affärsplan) som gäller den renhushållning som stödet ska beviljas för. När stöd för etablering av näringsverksamhet söks ska planen innehålla uppgifter också om näringar i anknytning till naturnäringar. Affärsplanen ska innefatta uppgifter om de villkor som nämns i 15–21 § och om de åtgärder som stödet gäller. Affärsplanen ska dessutom, i lämplig omfattning med hänsyn till åtgärden, innehålla målen för idkande av renhushållning och andra naturnäringar, sätten att uppnå målen och en bedömning av verksamhetens utveckling. Om stöd söks för en ringa investering, behöver någon affärsplan inte presenteras.

Av affärsplanen ska framgå vilka åtgärder som vidtas för att uppfylla de åtaganden som avses i 17 § 1 mom.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om affärsplanens innehåll och om när en affärsplan inte krävs.

Ett villkor för beviljande av stöd är att man på det renhushållningsföretag eller naturnäringsföretag som stöds iakttar de obligatoriska krav som gäller för produktionsgrenen och som följer av bestämmelserna om miljö, hygien och djurs välbefinnande i Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen. Sökanden kan åläggas att redogöra för hur kraven iakttagits. Vid behov kan en närings-, trafik- och miljöcentral eller en veterinär kontrollera att kraven iakttas.

Bestämmelser om redogörelsen för iakttagandet av kraven utfärdas genom förordning av statsrådet.

Renhushållningsidkare kan beviljas stöd för investeringar som är nödvändiga för renhushållningen och som ökar effektiviteten, förbättrar kvaliteten, tryggar verksamhetsbetingelserna eller underlättar anpassningen av näringen till nya förhållanden eller krav. Stöd kan beviljas för investeringar som gäller anskaffning av såväl lös som fast egendom. För motsvarande ändamål kan stöd beviljas också för investeringar som är nödvändiga för idkande av andra naturnäringar.

Stöd kan beviljas för nödvändiga och skäliga kostnader i samband med investeringar som avses i 1 mom. Maximibeloppet av de godtagbara kostnaderna kan bestämmas med hjälp av investeringsobjektets enhetskostnader, som föreskrivs genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Om inga enhetskostnader har föreskrivits, kan det krävas en utredning om att kostnaderna är baserade på gängse prisnivå.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om verksamhet som stöds med investeringsstöd och om godtagbara kostnader.

Investeringsstöd beviljas som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds. Stödet kan fördelas och stödets form, nivå och maximibelopp bestämmas utifrån målområdet, näringsgrenen, stödets målgrupp eller stödobjektet, med beaktande av de syften som nämns i 1 §, den marknadssituation som råder inom renhushållningen eller andra naturnäringar och de disponibla medlen för finansiering av stödet. En åtgärd kan finansieras med understöd, ett statligt lån eller räntestödslån.

Närmare bestämmelser om investeringsstödets nivå och maximibelopp, stödets form och om när ett statligt lån kan beviljas helt eller delvis utan en sådan säkerhet som används allmänt i bankverksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet, inom de gränser som Europeiska unionens lagstiftning ställer.

Startstöd till unga näringsidkare kan beviljas renhushållningsidkare som efter att ha fått en renhushållningslägenhet i sin besittning första gången börjar bedriva renhushållning som näringsidkare på lägenheten. Stöd kan också beviljas näringsidkare som bedriver någon annan naturnäring och som efter att ha fått en lägenhet som lämpar sig för andra naturnäringar i sin besittning första gången börjar bedriva någon annan naturnäring i samband med renhushållning på lägenheten.

Startstöd beviljas inte den som har fyllt 41 år när stöd söks.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om verksamhet som stöds med startstöd och om etableringstidpunkten.

Startstöd kan beviljas som lika stora poster eller som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds eller som en kombination av dessa. Stödets form, nivå och maximibelopp kan bestämmas utifrån målområdet, produktionsgrenen eller stödets målgrupp med beaktande av de syften som nämns i 1 §, den marknadssituation som råder inom renhushållning och andra naturnäringar och de disponibla medlen för finansiering av stödet.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om stödets form och maximibelopp inom de gränser som Europeiska unionens lagstiftning ställer. Bestämmelser om startstödets nivå och om godtagbara kostnader inom de gränser som nämns ovan kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd för bostadsbyggande kan beviljas näringsidkare inom renhushållning eller andra naturnäringar för sådana investeringar som syftar till att förbättra bostadsförhållandena på renhushållningslägenheten eller naturnäringslägenheten. Stöd beviljas inte om annat stöd kan beviljas av offentliga medel för samma ändamål.

Ett villkor för beviljande av stöd för bostadsbyggande är att den bostad som är föremål för stödet används som permanentbostad av sökanden, sökandens familjemedlemmar eller av den som i samband med generationsväxling avstår från näringsidkandet, om avträdaren har förbehållit sig rätten att bo på lägenheten. Bostaden ska till sin storlek och utrustning stå i lämplig proportion till det användningsändamål som avses ovan och ha ett lämpligt läge med tanke på näringsverksamheten. När stödets ändamålsenlighet bedöms kan också de väg-, el- och vatten- och avloppssystem som behövs för bostadsbyggnaden beaktas.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, storleken på den bostad som stöds och bostadens användningsändamål samt om godtagbara kostnader.

Beviljandet av stöd för bostadsbyggande ska vara ändamålsenligt med beaktande av sökandens ekonomiska förhållanden. Med hänsyn till detta granskas sökandens och makens totalinkomster.

Stöd beviljas för nödvändiga och skäliga kostnader för bostadsbyggande och el- och vatten- och avloppsåtgärder i anslutning till det. Stödet beviljas som en procentuell andel av de godtagbara kostnaderna för den åtgärd som stöds. Maximibeloppet av de godtagbara kostnaderna kan bestämmas med hjälp av investeringsobjektets enhetskostnader, som anges genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Om inga föreskrifter om enhetskostnaderna har utfärdats, kan det krävas en utredning om att kostnaderna är baserade på gängse prisnivå krävas.

Närmare bestämmelser om godtagbara kostnader, stödnivån, stödbelopp och stödets form utfärdas genom förordning av statsrådet.

Renbeteslag kan beviljas stöd för investeringar som behövs för att utföra en sådan uppgift i anslutning till renskötsel som föreskrivs för renbeteslag i renskötsellagen eller som annars behövs för renbeteslagets renskötsel.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1676.

Närmare bestämmelser om verksamhet som stöds, godtagbara kostnader och stödets form och maximibelopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Renbeteslag kan beviljas stöd för underhåll av sådana stängsel som avses i 31 § 2 mom. 1 punkten. Behovet av stöd bedöms utifrån antalet stängsel som renbeteslaget sköter samt deras ålder, skick och behövlighet.

Stödet beviljas på grundval av de godkända kostnaderna.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för stöd, godtagbara kostnader och stödets form och maximibelopp utfärdas genom förordning av statsrådet.

Med stöd av denna lag kan med medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond finansieras forskning och utredningar som gäller verksamhetsförutsättningarna för och utvecklandet av renhushållning och naturnäringar.

En delegation kan inrättas för att styra och följa finansieringen av forskning och utredningar.

Utöver vad som föreskrivs i 49 §, 50 § 1 mom., 53 § 1 mom. samt 54 och 58 § tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) på information och ansökan om samt beviljande, betalning, övervakning och återkrav av finansiering.

Genom förordning av statsrådet får dessutom utfärdas närmare bestämmelser om finansiering, forskning och utredningar som stöds, godtagbara kostnader, finansieringens form och maximibelopp samt om delegationen och dess uppgifter.

Till renbeteslag kan stöd beviljas i form av understöd.

Till den som genomför forskning kan finansiering beviljas i form av understöd eller forskningsfinansieringen genomföras som en överföring från gårdsbrukets utvecklingsfond.

Stöd i anslutning till lån kan beviljas för ett lån som beviljas av en godkänd kreditgivare.

En godkänd kreditgivare kan bevilja lån i form av statligt lån av de medel i gårdsbrukets utvecklingsfond som anvisats av jord- och skogsbruksministeriet (statliga lån) eller i form av andra lån, i vilka ingår ett stöd, efter det att ett stödbeslut har fattats.

Statliga lån kan beviljas inom ramen för bevillningsfullmakten i den dispositionsplan som gårdsbrukets utvecklingsfond årligen fastställer. Maximibeloppet av ett statligt lån bestäms av närings-, trafik- och miljöcentralen genom ett stödbeslut. Maximibeloppet får inte överstiga det maximibelopp som kreditgivaren har godkänt.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om maximibeloppet av statliga lån, referensräntor, det fasta antal procentenheter som referensräntan ökas med samt om förändringar i räntan och i den ränta som låntagaren betalar.

Stöd som ingår i statliga lån kan beviljas i form av ränteförmåner, räntefrihet, friår från amortering eller befrielse från skyldigheten att skaffa säkerhet för statligt lån. I ett statligt lån kan flera stödformer ingå.

Ränteförmånen är skillnaden mellan totalräntan på det statliga lånet och den ränta som låntagaren betalar. Ränteförmånen är fem procentenheter, om inte något annat följer av den minimiränta som avses i 36 § 2 mom. 3 punkten. När stödet i anslutning till ett statligt stöd har upphört ska låntagaren betala en ränta på det statliga lånet som motsvarar totalräntan.

Ett villkor för beviljande av ränteförmån är att kreditgivaren har godkänt det belopp av det statliga lånet och de lånevillkor som anges i stödansökan.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om bestämmandet av värdet av ränteförmånen, räntefriheten, friåren och befrielsen från säkerhet, om antalet friår, om maximibeloppet av stöd i anslutning till lån, om användningen av stöd under lånetiden och om kreditgivarens godkännande av lånevillkoren.

Räntestödet är fyra procentenheter. Ett villkor är dock att låntagaren betalar en årlig ränta på lånet, som är minst en procent. När räntestödet har upphört ska låntagaren betala den ränta på lånet som har överenskommits med kreditgivaren. Räntestöd beviljas inte för sådana kostnader för kredit i utländsk valuta som beror på förändringar i valutakurserna.

En förutsättning för beviljande av räntestöd är att kreditgivaren har godkänt det belopp av räntestödslånet och de lånevillkor som anges i stödansökan.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om maximibeloppet av räntestödslån, fastställande och användning av räntestöd och om kreditgivarens godkännande av lånevillkoren.

Om närings-, trafik- och miljöcentralen har skäl att misstänka att räntan på ett lån överstiger den ränta som avses i 38 § 1 mom. 2 punkten, kan centralen begära att Landsbygdsverket ska bedöma om räntan på lånet uppfyller villkoret i det ovan nämnda lagrummet. Kreditgivaren ska lämna de utredningar som Landbygdsverket begär i ärendet.

Statsborgen kan beviljas inom ramen för det maximala lånekapital som årligen fastställs i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond. Det utestående lånekapital för vilket statsborgen beviljats får samtidigt uppgå till högst 80 miljoner euro, inklusive lån som beviljats med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket och motsvarande tidigare lagstiftning. Vid beräkningen av det ovan nämnda beloppet beaktas dessutom kapitalet för sådana lån där utgifterna när borgensansvaret realiseras betalas av gårdsbrukets utvecklingsfond.

Statsborgen kan beviljas som säkerhet för räntestödslån och andra lån med normala villkor, för räntan på sådana lån samt för andra betalningar i enlighet med lånevillkoren. Statsborgens belopp får inte överstiga de godtagbara totalkostnaderna för den åtgärd som stöds.

Statsborgen kan beviljas en sökande som av skäl som sammanhänger med besittningen av en renhushållningslägenhet eller en naturnäringslägenhet eller med dess läge eller av andra motsvarande orsaker inte har tillräckliga säkerheter för att få lån.

En förutsättning för beviljande av statsborgen är att den inte är förenad med betydande risker och att motsäkerhet ställs för borgen. Motsäkerheten behöver inte vara betryggande. Ytterligare en förutsättning är att kreditgivaren ger ett positivt utlåtande om de uppgifter som framförs om lånet i stödansökan.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om verksamhet som stöds med statsborgen, statsborgens maximibelopp, fastställande av statsborgens stödandel, motsäkerhet och om bedömning av de risker som är förenade med statsborgen.

Med undantag för forsknings- eller utredningsprojekt ska en åtgärd som stöds i dess helhet genomföras inom två år efter det att stödet beviljats. I fråga om stöd som beviljats en ung näringsidkare inom renhushållning eller andra naturnäringar för etablering av näringsverksamhet anses anskaffning av lägenhet och renar vara en stödberättigad åtgärd. En kortare frist för att genomföra åtgärden kan dock sättas ut, om det är motiverat med hänsyn till det sätt på vilket åtgärden genomförs eller till verksamhetens art. Om stöd för anskaffning av lösöre har beviljats i samband med en bygginvestering och anskaffningen inte kan göras innan bygginvesteringen slutförts, ska fristen räknas från det att bygginvesteringen är slutförd.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan förlänga den frist som avses i 1 mom. på ansökan som har gjorts innan fristen gått ut. En förutsättning är att genomförandet av den åtgärd som stöds har inletts inom den frist som nämns i 1 mom. och att det finns ett godtagbart skäl att förlänga fristen. Fristen kan förlängas två gånger för högst ett år i sänder.

Närmare bestämmelser om frister för genomförande av åtgärder som stöds kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

På användning av stöd för köp av varor och tjänster eller för utläggande på entreprenad tillämpas 20 § 1, 5 och 6 mom. och 40 a § i lagen om strukturstöd till jordbruket.

Objektet för en investering som stöds får inte varaktigt eller i betydande grad användas för andra ändamål än den näringsverksamhet eller den verksamhet hos ett renbeteslag som stöds och användningsändamålet för den bostadsbyggnad som stöds får inte ändras innan fem år har förflutit från betalningen av den sista posten av ett stöd i form av understöd eller, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Om ägande- eller besittningsrätten till objektet för den investering som stöds överlåts på någon annan före utgången av den ovan nämnda fristen, ska stödtagaren före överlåtelsen utverka närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd. En förutsättning för tillståndet är att mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd och att karaktären av den verksamhet som stöds inte förändras väsentligt.

Den näringsverksamhet eller övriga verksamhet som stöds får inte läggas ned eller inskränkas väsentligt innan fem år har förflutit från betalningen av den sista posten av ett stöd i form av understöd och, om stödet ansluter sig till ett lån, från det att lånet eller den sista låneposten har lyfts. Om ägande- eller besittningsrätten till den näringsverksamhet som stöds eller medel som anknyter till den i avsevärd mån överlåts på någon annan före utgången av den ovan nämnda fristen, ska stödtagaren före överlåtelsen utverka närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd. En förutsättning för tillståndet är att mottagaren uppfyller villkoren för beviljande av stöd och att karaktären av den näringsverksamhet eller någon annan verksamhet som stöds inte förändras väsentligt.

Som en överlåtelse enligt 2 och 3 mom. betraktas inte att objektet för den investering som stöds eller den näringsverksamhet som är föremål för stödet övergår genom arvsrättsligt förvärv eller generationsväxling i samband med att stöd har betalats för upphörande med renhushållning eller naturnäringsverksamhet eller startstöd har beviljats näringsidkare inom renhushållning eller naturnäringar.

Stödtagaren ska föra bok över den åtgärd som stöds. Bokföringen ska ordnas så att den är en del av stödtagarens bokföring enligt bokföringslagen (1336/1997) så att bokföringen över den åtgärd som stöds utan svårighet kan identifieras och avskiljas från den övriga bokföringen.

Om stödtagaren är en person som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) eller som en del av en renhushållningsidkares bokföring, betraktas som tillräcklig bokföring över den åtgärd som stöds det som krävs i fråga om stödtagarens övriga bokföring för att beskattning ska kunna verkställas. Bokföringen ska då ordnas så att kostnaderna för den åtgärd som stöds utan svårighet kan identifieras och avskiljas från den övriga bokföringen.

Stödtagaren ska förvara bokföringsmaterialet om den åtgärd som stöds så som föreskrivs i 2 kap. 9 och 10 § i bokföringslagen. Om det är fråga om stöd som ingår i ett program som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen ska material som anknyter till bokföringen förvaras minst tre år efter det att Europeiska kommissionen betalar Europeiska unionens sista finansieringsandel enligt programmet.

Stödtagaren är skyldig att lämna den myndighet som har beviljat stödet riktiga och tillräckliga uppgifter om den åtgärd som stöds, hur åtgärden framskrider och om hur stödet används.

Stödtagaren ska utan dröjsmål underrätta den behöriga närings-, trafik- och miljöcentral om förändringar i stödtagarens ställning eller verksamhet eller den åtgärd som stöds och som kan inverka på förutsättningarna för betalning av stöd eller leda till återkrav av stöd.

Stödtagaren är skyldig att biträda den som utför en inspektion enligt 93 och 94 § genom att utan ersättning lämna ut uppgifter som är nödvändiga för att inspektionen ska kunna genomföras och upplysningar som gäller objektet för inspektionen samt vid behov genom att presentera det objekt och den åtgärd som stöds.

Landsbygdsverket ska i lämplig omfattning informera om möjligheten att ansöka om stöd som avses i 5–8 kap., om fristen för ansökan om stöd, om ansökningsförfarandet samt om de viktigaste förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

Stöd ska sökas elektroniskt via en nättjänst som är en del av det informationssystem som avses i 50 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling. Sökanden identifieras i nättjänsten med en sådan stark autentisering som avses i 2 § 1 punkten i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009). En stödansökan kan också göras med hjälp av en blankett som fastställts för ändamålet och som ska undertecknas.

Till ansökan ska fogas de handlingar, utredningar och planer som är nödvändiga för att bedöma förutsättningarna för beviljande av stöd.

Ansökan med bilagor sparas i informationssystemet och hanteras därefter i huvudsak elektroniskt. En ansökan som gjorts med en blankett arkiveras elektroniskt, om inte något annat följer av särskilda skäl.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas vid ansökan om stöd, om de bilagor som avses i 2 mom. samt om det sätt på vilket planerna och utredningarna ska presenteras och om förfarandet vid elektronisk ansökan.

En frist för ansökan om stöd kan sättas ut. Om någon frist inte sätts ut, kan stödansökningarna avgöras per stödperiod. Stödansökningarna ska ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Närmare bestämmelser om fristen för ansökan om stöd och om stödperioderna får utfärdas genom förordning av statsrådet. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om hur mottagandet och behandlingen av stödansökan ska ordnas tekniskt, om de anteckningar som ska göras i ansökningshandlingarna samt om överföringen till informationssystemet av stödansökningar som gjorts på en blankett.

Om inte annat föreskrivs med stöd av 119 eller 127 § är Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral behörig myndighet.

Innan beslut om att bevilja stöd fattas kan närings-, trafik- och miljöcentralen begära utlåtande av andra myndigheter, Renbeteslagsföreningen eller sametinget om omständigheter som gäller stödtagaren och den åtgärd som stöds, om det behövs för bedömningen av förutsättningarna för beviljande av stöd.

Om kostnaderna för en investering som gäller renhushållning överstiger det belopp som bestäms genom förordning av statsrådet, ska utlåtande begäras av Renbeteslagsföreningen. Om investeringen dessutom genomförs på samernas hembygdsområde, ska utlåtande också begäras av sametinget.

Innan stöd beviljas kan närings-, trafik- och miljöcentralen, i syfte att göra en bedömning av förutsättningarna för beviljande av stöd och av den åtgärd som ansökan avser, besöka renhushållningslägenheten, naturnäringslägenheten eller någon annan plats där näringsidkaren eller renbeteslaget avser genomföra investeringen. De observationer som görs i samband med besöket ska antecknas och meddelas sökanden. Besök får inte göras i de lokaler på en renhushållningslägenhet eller naturnäringslägenhet som används som permanentbostad.

Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att avbryta beviljandet av stöd inom hela renskötselområdet eller regionalt, om Europeiska unionens lagstiftning kräver det.

Beviljande av stöd kan avbrytas för viss tid eller tills vidare. Före avbrottet ska det i fråga om renhushållning föras förhandlingar med Renbeteslagsföreningen och i fråga om andra naturnäringar med de producent- och näringsorganisationer som saken gäller. Om avbrottet gäller samernas hembygdsområde, ska förhandlingar om avbrottet föras med sametinget. Information om avbrottet ska lämnas i lämplig omfattning och publiceras i Officiella tidningen.

Efter det att närings-, trafik- och miljöcentralen har fått de årliga anslagen till sitt förfogande ska centralen förhandla med sametinget om de principer som utöver denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska iakttas vid beslut om vilka objekt som ska stödjas.

På förhandlingarna tillämpas bestämmelserna i 9 § i sametingslagen.

Resultatet av förhandlingarna ska meddelas jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om beviljande av stöd och statsborgen.

I stödbeslutet ska nämnas det belopp som beviljats i stöd enligt 5–8 kap., de stödvillkor som föreskrivs i denna lag, förutsättningarna för betalning och återkrav av stödet samt borgensvillkoren. I beslutet ska dessutom de villkor och förutsättningar som följer av Europeiska unionens lagstiftning tas in. Byggnadsplaner godkänns genom stödbeslut som gäller bygginvesteringar.

Genom beslut som gäller stöd i anslutning till lån godkänns beloppet av och villkoren för ett statligt lån eller ett lån som omfattas av räntestöd eller statsborgen liksom även beloppet av och villkoren för statsborgen. Om beslutet om statligt lån, räntestöd eller statsborgen ändras till följd av överklagande, förutsätts kreditgivarens samtycke för ändring av lånebeloppet och villkoren.

Om en åtgärd som stöds förutsätter att tillstånd utverkas och om sökanden inte har uppvisat ett lagakraftvunnet tillstånd vid den tidpunkt då stödbeslutet ska fattas, kan beslutet kompletteras med ett villkor om att beslutet förfaller om sökanden inte inom den utsatta fristen uppvisar ett lagakraftvunnet tillstånd som gör det möjligt att genomföra åtgärden i enlighet med stödbeslutet.

5 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1676.

Utlåtande om ansökningar om finansiering av forsknings- eller utredningsprojekt ska begäras av Sametinget, om projektet genomförs eller det huvudsakliga forskningsobjektet finns på samernas hembygdsområde eller om projektet berör samernas traditionella näringar på ett väsentligt sätt. Utlåtande ska alltid begäras när det är fråga om betydande forsknings- eller utredningsprojekt som gäller renhushållning.

I fråga om stöd enligt 5–9 kap. får den rätt till stöd som följer av stödbeslut överföras till andra som uppfyller villkoren i 4 kap., om förutsättningarna för beviljande av stödet i fråga uppfylls. Mottagaren ska ansöka om överföring av rätt enligt beslutet med iakttagande av det förfarande som avses i 48 §. Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om överföring av stödbeslut.

Startstöd i form av understöd till unga näringsidkare betalas utan särskild ansökan. Stödet betalas ut i högst två årliga poster.

Om startstödet har beviljats innan näringsidkaren har börjat idka renhushållning eller någon annan naturnäring är en förutsättning för betalning av den första understödsposten att stödtagaren lägger fram en utredning över att den näringsverksamhet som stödet avser har inletts på renhushållningslägenheten eller naturnäringslägenheten. Om stödet har beviljats på grund av ett sådant åtagande som avses i 17 § 1 mom. är en förutsättning för utbetalning av den andra understödsposten dessutom att stödtagaren visar att de åtgärder som avses i 22 § 1 mom. har vidtagits.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om utbetalning av startstöd i form av understöd och om fristen för inlämnande av utredningar enligt 2 mom. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om sådana utredningar som avses ovan.

Ansökan om utbetalning av ett sådant investeringsstöd och stöd för bostadsbyggande som beviljats för ett renhushållnings- eller naturnäringsföretag samt av stöd för renbeteslags investeringar och underhåll av stängsel ska göras genom den nättjänst som avses i 48 § 1 mom. På behandlingen av ansökan om utbetalning av stöd tillämpas bestämmelserna om behandling av stödansökan i 48 §. En utbetalningsansökan kan också göras med hjälp av en blankett som fastställts för ändamålet och som ska undertecknas. För inlämnandet av ansökan kan en skälig frist som räknas från stödbeslutet sättas ut eller, när det är fråga om den sista utbetalningsansökan för en åtgärd som stöds, från det att åtgärden har genomförts. Ansökan ska ges in till den närings-, trafik- och miljöcentral som har beviljat stödet.

Understödet kan betalas ut i högst fem poster. Som understöd betalas högst den andel av de godtagbara kostnaderna enligt betalningsansökan som motsvarar stödnivån och beloppet av det beviljade stödet. Stödtagaren ska vid behov lägga fram en utredning om privat finansiering.

En förutsättning för utbetalning av understödet är att stödtagaren har iakttagit stödvillkoren. En ytterligare förutsättning är att stödtagaren har haft faktiska, slutliga och verifierbara utgifter som sammanhänger med den åtgärd som stöds. Om stöd har beviljats för en bygginvestering är en förutsättning för utbetalning av den sista posten att hela investeringen har genomförts i enlighet med stödbeslutet. Till utbetalningsansökan ska fogas de bokföringshandlingar och utredningar som är nödvändiga med tanke på förutsättningarna för utbetalning av understödet. En förutsättning för utbetalning av stöd som beviljats för bostadsbyggande är, i stället för bokföringshandlingar, dock att det visas att byggandet framskridit i enlighet med de godtagbara kostnaderna.

Närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av om utgifterna är faktiska, slutliga och verifierbara samt om påvisande av att byggandet framskridit utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om betalningsposterna för investeringsstöd i form av understöd och om fristen för inlämnande av utbetalningsansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan, om utbetalning och om handlingar och utredningar som ska fogas till utbetalningsansökan.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om utbetalningen av understöd enligt 5–9 kap. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska sammanställa uppgifterna om utbetalning av stöd som den beviljat och lämna dem till Landsbygdsverket. Landsbygdsverket svarar för kontrollen och godkännandet av utgifterna och för den tekniska utbetalningen av stöden.

Kreditgivaren kan bevilja statliga lån eller, om stödet beviljas som räntestöd, räntestödslån, och skuldebrevet får undertecknas efter det att stödbeslutet har fattats. Lån får inte beviljas på villkor som avviker från stödbeslutet. I skuldebrevet ska det tas in ett villkor om att de lånevillkor som framgår av stödbeslutet har företräde framför skuldebrevsvillkoren. Stödbeslutet ska fogas till skuldebrevet.

Statliga lån och räntestödslån får lyftas innan stödbeslutet har vunnit laga kraft. Lånet får lyftas i högst två poster. Om ett statligt lån eller räntestöd har beviljats för en bygginvestering får lånet dock lyftas i högst fem poster.

Statliga lån och räntestödslån eller lånets första post ska lyftas inom den frist som nämns i 43 §. Om ett statligt lån eller räntestöd har beviljats för en bygginvestering får det statliga lånets eller räntestödlånets sista post inte lyftas innan hela bygginvesteringen har genomförts i enlighet med stödbeslutet. Lånets sista post ska då lyftas inom fem månader efter utgången av den frist som anges i 43 §.

För att lyfta statliga lån eller räntestödslån eller en lånepost ska stödtagaren utverka tillstånd. Tillståndet ska uppvisas för kreditgivaren innan lånet lyfts.

Närmare bestämmelser om hur lån lyfts utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar på ansökan tillstånd att lyfta det lån som stöds eller dess poster. På ansökan om tillstånd att lyfta lån tillämpas bestämmelserna i 57 § 1 mom. om ansökan om utbetalning. Till ansökan ska fogas de handlingar som avses i 57 § 3 mom. För ansökan om tillstånd att lyfta lån kan det sättas ut en frist som kan förlängas en gång på ansökan som görs innan fristen gått ut. För att fristen ska förlängas ska det finnas ett godtagbart skäl.

Av ett lån som stöds kan på en gång lyftas högst en andel som motsvarar de faktiska kostnaderna. En förutsättning för beviljande av tillstånd att lyfta lånet är att stödvillkoren har iakttagits. Dessutom krävs att stödtagarens utgifter är slutliga och verifierbara samt gäller den åtgärd som stöds. Stödtagaren ska vid behov lägga fram en utredning om hur privat finansiering genomförs.

När det är fråga om ett lån för vilket beviljats startstöd till en ung näringsidkare och stödet har beviljats före etableringen av näringsverksamheten, är en förutsättning för beviljande av tillstånd att lyfta lånet att stödtagaren lägger fram en utredning om att näringsverksamheten har inletts på lägenheten. Om stödet har beviljats på grund av ett sådant åtagande som avses i 17 § 1 mom. är en förutsättning för beviljande av tillstånd att lyfta lånet att stödtagaren visar att de åtgärder som avses i 22 § 2 mom. har vidtagits. Om lånet lyfts i två poster ska den sistnämnda utredningen läggas fram innan den andra posten lyfts. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att lyfta lånet innan åtgärderna har vidtagits.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för bedömning av om utgifter är faktiska, slutliga och verifierbara samt om fristen för att utverka tillstånd att lyfta lån. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om blanketter för ansökan om tillstånd och om de handlingar och utredningar som ska fogas till ansökan.

När ett statligt lån lyfts ska det finnas en säkerhet för lånet av det slag som används allmänt i bankverksamhet, om inte närings-, trafik- och miljöcentralen av särskilda skäl beviljar befrielse från ställande av säkerhet.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att ett statligt lån ska få beviljas helt eller delvis utan en sådan säkerhet som avses i 1 mom. utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.

Ett statligt lån ska amorteras halvårsvis i lika stora amorteringar. Förfallodagar för amortering är den 30 april och den 31 oktober.

Den första amorteringen på ett lån förfaller till betalning senast den förfallodag som först infaller sedan ett år förflutit efter det att lånet eller dess första post har lyfts. Om ett statligt lån har beviljats för en bygginvestering, förfaller dock den första amorteringen till betalning senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter det att lånet eller dess första post har lyfts. Ränta ska betalas halvårsvis på förfallodagarna från den dag då lånet eller varje lånepost har lyfts.

Kreditgivaren och stödtagaren kan avtala om extra amorteringar, hur dessa påverkar återstående amorteringar och om förtida återbetalning av hela lånet.

Kreditgivaren kan bevilja uppskov med amorteringar om detta är nödvändigt på grund av stödtagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. Uppskov kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst fem år. Om uppskov beviljas sammanlagt över tre år, ska kreditgivaren ansöka om tillstånd för uppskov av närings-, trafik- och miljöcentralen. Till följd av uppskov kan lånetiden förlängas inom den maximitid som anges i 36 § 2 mom. 1 punkten och 38 § 1 punkten eller de återstående amorteringarna höjas.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av uppskov och om hur uppskov inverkar på stödet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Räntestödslån ska amorteras halvårsvis eller kvartalsvis i lika stora poster.

Den första amorteringen förfaller till betalning senast den förfallodag som först infaller sedan ett år förflutit efter det att lånet eller den första låneposten lyftes. Om räntestödslånet har beviljats för en bygginvestering förfaller den första amorteringen dock senast den förfallodag som först infaller sedan två år förflutit efter det att lånet eller den första låneposten lyftes. Ränta ska betalas halvårsvis eller kvartalsvis från och med den dag då lånet eller varje lånepost lyfts.

Kreditgivaren och stödtagaren kan avtala om extra amorteringar, hur dessa påverkar återstående amorteringar och om förtida återbetalning av hela lånet.

Kreditgivaren kan bevilja uppskov med amorteringar om detta är nödvändigt på grund av stödtagarens tillfälliga ekonomiska svårigheter. Uppskov kan beviljas för högst ett år i sänder och sammanlagt för högst fem år. Till följd av uppskov kan lånetiden förlängas inom den maximitid som anges i 36 § 2 mom. 1 punkten och 38 § 1 punkten eller de återstående amorteringarna höjas.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av uppskov och om hur uppskov inverkar på stödet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statliga lån och andra lån som stöds får överföras på andra godkända kreditgivare. Lån får överföras på andra stödtagare, om närings-, trafik- och miljöcentralen godkänner överföringen i samband med ett beslut enligt 55 §.

Villkoren för ett statligt lån får inte ändras utan närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd.

Villkoren för andra lån som stöds får ändras under förutsättning att detta inte påverkar uppfyllandet av förutsättningarna eller villkoren för stödet eller på statens ställning som borgensman. I annat fall ska stödtagaren utverka närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd till ändring av villkoren. Om statsborgen inte har beviljats för ett räntestödslån får lånet överföras och lånevillkoren ändras utan begränsningar efter det att räntestöd inte längre betalas ut.

Tillstånd till ändring av villkoren får inte beviljas om en ändring av lånevillkoren inverkar på uppfyllandet av förutsättningarna för beviljande av stödet eller väsentligt ökar statens ansvar för ett lån som grundar sig på statligt ansvar eller statsborgen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om situationer där det förutsätts tillstånd för ändring av lånevillkor samt om den tid inom vilken tillstånd ska utverkas. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om de blanketter som ska användas i tillståndsförfarandet.

Från stöd i anslutning till statliga lån avdras genast när lånet lyfts den andel av stödet som utgörs av värdet av befrielsen från ställandet av säkerhet. Från det sammanlagda nominella beloppet av de friår, den räntefrihet och de ränteförmåner som beviljats avdras för varje ränteperiod beloppet av amorteringen per halvår samt beloppet av räntefriheten eller ränteförmånen för respektive period under ett friår. Om stödet inte räcker till för alla stödandelar under en ränteperiod, ska stödandelarna dras av i den ovan nämnda ordningen.

Från den totalränta på statliga lån som gäller under respektive ränteperiod avdras i ränteförmån en andel som motsvarar det belopp som avses i 37 § 2 mom. I ränteförmån avdras sammanlagt högst en andel som motsvarar det beviljade stödets nominella belopp.

Från stöd i anslutning till statsborgen som beviljats för räntestödslån eller något annat lån avdras genast när lånet lyfts den andel av stödet i anslutning till lånet som utgörs av stöd som ingår i statsborgen.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om det förfarande som kreditgivaren ska iaktta när stöd i anslutning till lån används för statliga lån som kreditgivaren har beviljat.

Landsbygdsverket beslutar på kreditgivarens ansökan om beviljande av lån till kreditgivaren för beviljande av statliga lån. Lån kan sökas genom förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Landsbygdsverket ska upprätta ett skuldebrev mellan staten och en eller flera kreditgivare, underteckna skuldebrevet på statens vägnar och ansvara för förvaring och överlåtelse av det till låntagaren när lånet har betalats eller ersatts med ett nytt skuldebrev.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandena vid ansökan om och beviljande och betalning av statliga medel samt om när kreditgivaren kan agera utan förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Kreditgivaren är skyldig att till staten betala de förfallna amorteringarna och räntorna på statliga lån efter hand och till det belopp som låntagarna är skyldiga att betala sin skuld till kreditgivaren. Avräkningarna ska göras inom sju bankdagar efter det att lånet har förfallit för gäldenärens del eller gäldenären har betalat en extra amortering.

Betalningar enligt Landsbygdsverkets beslut med anledning av kreditgivarens ansökan om gottgörelse ska göras inom sju bankdagar efter det att kreditgivaren har fått del av beslutet.

Till kreditgivarna betalas ersättning för de kostnader som skötseln av statliga lån medför. Bestämmelser om ersättningens storlek och om betalningsvillkor utfärdas genom förordning av statsrådet.

Landsbygdsverket ska besluta att de ersättningar enligt 1 mom. som betalats till ett kreditinstitut för skötseln av statliga lån helt eller delvis ska återkrävas hos kreditinstitutet, om kreditinstitutet inte har skött ett statligt lån så som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den eller så som god banksed kräver. Trots vad som föreskrivs i 95 § kan ersättningarna återkrävas under hela lånetiden.

Lån som staten beviljat en kreditgivare betalas av Landsbygdsverket genom förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Landsbygdsverket betalar arvodet för skötseln av ett statligt lån till kreditgivaren på ansökan genom förmedling av ett centralt finansiellt institut.

Kreditgivaren ska genom förmedling av ett centralt finansiellt institut betala amorteringarna och räntorna på ett statligt lån till Landsbygdsverket för intäktsföring i gårdsbrukets utvecklingsfond.

De ändringar i statliga lån som gjorts vid reglering enligt lagen om företagssanering (47/1993) eller vid reglering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) görs även i skulder mellan kreditinstituten och staten.

Landsbygdsverket kan meddela föreskrifter om de fall där kreditgivarna kan utföra de ovan nämnda uppgifterna utan ett centralt finansiellt institut.

Av den totalränta på räntestödslån som gäller under respektive ränteperiod betalas i räntestöd en andel som motsvarar det belopp som avses i 39 § 1 mom. I räntestöd betalas emellertid sammanlagt högst en andel som motsvarar det beviljade stödets nominella belopp.

Om ett räntestödslån betalas tillbaka i dess helhet upphör betalningen av räntestöd räknat från den dag då lånet betalades tillbaka. Räntestöd betalas inte för lånekapital som förfallit till betalning, om det inte är fråga om ett förfarande som har samband med företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner. Om totalräntan på ett räntestödslån sänks till följd av ett ovan avsett eller jämförbart förfarande, påverkas räntestödets belopp inte av en fastställd sänkning av den ränta som låntagaren betalar.

Kreditgivaren ska separat ansöka om betalning av räntestöd för varje ränteperiod, dock högst en gång i månaden. Ett centralt finansiellt institut som Landsbygdsverket godkänt vidarebefordrar ansökan till Landsbygdsverket, som sköter betalningen till institutet. Det centrala finansiella institutet förmedlar räntestödet till kreditgivaren.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandet vid ansökan om och förmedling av räntestöd.

Statliga lån och räntestödslån av ringa belopp ska betalas tillbaka i en eller två poster på den följande förfallodagen eller på de två följande förfallodagarna.

Bestämmelser om maximibeloppet av betalningsposter och om förfarandet för uttag av dem utfärdas genom förordning av statsrådet.

Staten svarar för en kreditgivares slutliga förluster av kapital och ränta på statliga lån som har beviljats enligt denna lag, om förlusterna beror på gäldenärens insolvens, till den del de medel som fås av säkerheterna för lånet inte täcker de obetalda amorteringarna och räntorna på det statliga lånet.

För att statens ansvar ska gälla krävs att kreditgivaren sköter lånet och säkerheterna för det i enlighet med denna lag samt iakttar god banksed. Den kreditgivare som har beviljat lånet är även skyldig att bevaka statens intressen när den egendom som utgör säkerhet för lånet realiseras genom företagssanering, frivillig skuldsanering, exekutiv auktion eller konkursförfarande.

En frivillig realisering av den egendom som utgör säkerhet för det statliga lånet så att återkrav av lånet äventyras får genomföras endast med samtycke av närings-, trafik- och miljöcentralen.

Landsbygdsverket kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet i anslutning till bevakningen av statens intressen.

Landsbygdsverket beslutar om den gottgörelse för kapital och räntor som på grundval av statens ansvar ska betalas till kreditinstitut. Innan gottgörelsen fastställs ska Landsbygdsverket klarlägga att den slutliga förlusten till följd av gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats och att förlusten inte har kunnat täckas med medel från försäljning av den egendom som utgör säkerhet eller, om personborgen inte utgör säkerhet, den säkerhet som ställts. Försäljning av säkerheten krävs dock inte när gäldenären eller tredje man som ansvarar för lånet får behålla den egendom som utgör säkerhet vid företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner eller vid en annan liknande reglering eller vid reglering av säkerhetsansvaret. Landsbygdsverket betalar gottgörelsen till kreditinstitutet med medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond.

De amorteringar och räntor som låntagaren betalar till kreditgivaren efter gottgörelsen ska redovisas till Landsbygdsverket.

Landsbygdsverket beslutar om återkrav hos låntagaren av den gottgörelse som har betalats till kreditgivaren till den del lånet eller räntor på lånet inte har betalats till staten. En årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982) kan tas ut av låntagaren på gottgörelse som på basis av ansökan om gottgörelse har betalats till kreditgivaren. En anteckning om detta ska göras i stödbeslutet.

Gottgörelse för förlusterna behöver inte betalas till kreditgivaren eller beloppet av gottgörelsen kan sänkas, om denna lag eller god banksed inte har iakttagits vid skötseln av lånet.

Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om förfarandet vid ansökan om och betalning av gottgörelse.

Landsbygdsverket ska behandla en ansökan om gottgörelse som gäller statliga lån inom tre månader från det att kreditgivarens ansökan har inkommit till Landsbygdsverket och den slutliga förlusten till följd av gäldenärens och en eventuell borgensmans insolvens har konstaterats. Om ansökan om gottgörelse inte kan avgöras som sädan, räknas tiden om tre månader från det att den sista av de tilläggsutredningar som är nödvändiga för att ansökan ska kunna avgöras och som Landsbygdsverket begärt har lämnats in. Om tiden överskrids är staten skyldig att betala dröjsmålsränta för den överskridande tiden enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen.

Statsborgen beviljas som fyllnadsborgen. Stödtagaren ska utverka tillstånd enligt 61 § för att lyfta lån eller låneposter med borgen. Tillståndet ska uppvisas för kreditgivaren innan lånet lyfts.

Statsborgen träder i kraft efter det att det lån som stöds eller lånets första post har lyfts, den engångsavgift som avses i 106 § 1 mom. har betalats och motsäkerhet ställts. Borgensförbindelsen är inte bindande för staten om de åtgärder som nämns ovan inte har genomförts inom två år efter det att statsborgen beviljades eller om de villkor som nämns i 65 § inte iakttas.

Utöver vad som i denna lag föreskrivs tillämpas på statsborgen vad som föreskrivs i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999). På preskription av statsborgen tillämpas dock inte 19 § 3 mom. i den nämnda lagen.

En förutsättning för att en förmån enligt 1 mom. ska få utnyttjas är att Forststyrelsen på ansökan fattar beslut om att bevilja tillstånd till det. Tillstånd kan beviljas endast om förläggandet av byggnaden i fråga ska anses nödvändigt för idkandet av renhushållning eller andra naturnäringar. Innan tillstånd beviljas ska Forststyrelsen begära utlåtande av närings-, trafik- och miljöcentralen om nödvändigheten av en stödjepunkt och, i fråga om en stödjepunkt för renhushållning, av det renbeteslag inom vars område man har för avsikt att placera stödjepunkten. I fråga om en stödjepunkt för renhushållning ska dessutom begäras utlåtande av sametinget, om man har för avsikt att placera stödjepunkten i sameområdet. Med tillämpning av motsvarande förfarande kan ett tillstånd överföras på en person, som besittningen av en naturnäringslägenhet har överförts till och som uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd. I Forststyrelsens beslut ska också det stödbelopp som ingår i förmånen anges.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighetstid och grunderna för bästämmande av stöd och om det belopp som anses ingå i tillståndet. Närmare bestämmelser om förutsättningarna och villkoren för beviljande av tillstånd kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Forststyrelsen kan, efter att närings-, trafik- och miljöcentralen gett utlåtande i saken, återkalla en beviljad särskild förmån, om förmånen inte längre kan anses motiverad med tanke på idkandet av renhushållning eller andra naturnäringar.

Forststyrelsen kan förutsätta att byggnader och konstruktioner som har uppförts på ett sådant område som avses i 87 § 1 mom. 1–3 punkten ska avlägsnas inom en viss tid efter det att förmånen har upphört.

För närings-, trafik- och miljöcentralen ska stödtagaren lägga fram utredningar om genomförande av de målsättningar och åtgärder som ingår i en affärsplan.

Närmare bestämmelser om innehållet i de utredningar som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om hur utredningarna ska presenteras och ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Kreditgivaren ska ordna uppföljning av hur statliga lån, räntestödslån och lån som omfattas av statsborgen sköts och hur stöd i anslutning till statliga lån, räntestöd för andra lån och andra stöd i anslutning till lån används. Kreditgivaren ska regelbundet sända Landsbygdsverket uppgifter om beviljande, lyftande och amortering av lån, uppgifter om betalning av ränta på statliga lån, räntestödslån och lån mot statsborgen och uppgifter om användning av stöd i anslutning till lån. Kreditgivaren utan dröjsmål ska se till att ändringar som gäller statliga lån och andra lån som stöds förs in i kreditgivarens datasystem.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som kreditgivaren ska lämna till Landsbygdsverket utfärdas genom förordning av statsrådet. Landsbygdsverket meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna ska presenteras och lämnas.

För uppföljningen av finansiering, beviljande, betalning, inspektion, återkrav och effekterna av stöd finns ett registerbaserat informationssystem. I lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) föreskrivs om hur registren ska föras och användas samt om uppgifternas offentlighet och sekretess.

Personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på registrerades rätt att granska de uppgifter om sig själva som finns i informationssystemet för övervakning, på rättelse av fel och brister i uppgifterna samt på utplånande av föråldrade och onödiga uppgifter.

Närmare bestämmelser om andra uppgifter än personuppgifter som ska föras in i registret kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgifterna i informationssystemet förvaras tio år från beslutet om beviljande av stöd. Om stöd har beviljats ska uppgifterna förvaras tio år från utbetalningen av den sista posten eller från det att den sista posten av ett statligt lån eller ett lån som är föremål för räntestöd lyfts, dock så länge som räntestöd betalas. Uppgifter om statsborgen ska förvaras så länge som borgen är i kraft eller, om borgensansvaret har realiserats, så länge regressfordran kan drivas in. Uppgifter om statliga lån ska förvaras så länge som kreditinstitutet har en fordran på låntagaren för ett statligt lån eller, om en kreditgivare har ansökt om en gottgörelse för ett statligt lån hos Landsbygdsverket, till dess att beslutet om ansökan om gottgörelse har vunnit laga kraft. När det är fråga om stöd som ingår i program som delfinansieras av Europeiska unionen ska uppgifterna dessutom förvaras fem år från det att Europeiska kommissionen betalar Europeiska unionens sista finansieringsandel enligt programmet.

Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket kan förrätta inspektioner som gäller beviljare, utbetalare och förmedlare av stöd samt stödtagare, i syfte att utöva tillsyn över att förutsättningarna och villkoren för beviljande, betalning och användning av stöd iakttas. Närings-, trafik- och miljöcentralen har motsvarande rätt i fråga om förmedlare och stödtagare. Nämnda myndigheter har rätt att få upplysningar trots sekretessbestämmelserna.

Inspektion får i den omfattning som tillsynsuppdraget kräver utsträckas till lokaler, konstruktioner, byggnader, redskap, omständigheter, informationssystem och handlingar som är relevanta för en åtgärd som stöds och för användningen av stöd. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som används som permanentbostad.

För att inspektionsuppdraget ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt kan en utomstående revisor befullmäktigas för inspektionen. Revisorn ska vara en revisor eller revisionssammanslutning enligt revisionslagen (1141/2015) eller lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). En revisionssammanslutning ska utse en ansvarig revisor för inspektionen. Vid utförandet av inspektionsuppdraget tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På en revisor tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när denne utför en inspektion. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974).

En inspektionsberättelse ska upprättas över inspektionen och utan dröjsmål lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen och Landsbygdsverket.

Den som utför inspektionen har rätt att omhänderta handlingar och annat material som har samband med användningen av stödet, om detta krävs för att syftet med inspektionen ska uppnås. Handlingarna och annat material ska utan dröjsmål returneras när de inte längre behövs för inspektionen.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011).

Ett belopp som uppgår till högst 25 euro kan dock efterskänkas.

Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för återbetalning av stödet. Mellan stödtagarna fördelas ansvaret i det förhållande som stödtagaren har deltagit i den verksamhet som legat till grund för skyldigheten att betala tillbaka stödet.

Stöd som återkrävs ska betalas tillbaka senast inom ett år från närings-, trafik- och miljöcentralens beslut.

På stöd i anslutning till statliga lån tillämpas bestämmelserna i 95 §.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan också ålägga en kreditgivare att säga upp ett statligt lån, om något av de villkor som anges i 95 § 1 mom. uppfylls.

Ett statligt lån som blir uppsagt ska betalas tillbaka i högst två poster senast inom sex månader från närings-, trafik- och miljöcentralens beslut.

Stödtagaren ska omedelbart underrätta den som beviljat stödet om sådana förändringar enligt 95 § 1 mom. eller 96 § i de omständigheter som utgör grund för beviljande av stödet, det statliga lånet eller statsborgen eller är en förutsättning för utbetalning av stödet eller lyftande av lånet och som kan orsaka återkrav eller indragning av stödet eller uppsägning av det statliga lånet.

Stödtagaren kan på begäran meddelas ett bindande förhandsbesked om huruvida en planerad åtgärd som gäller det åtagande som avses i 17 § 1 mom., affärsplanen, den näring som idkas eller en förändring eller överlåtelse av den egendom som stöds orsakar en påföljd enligt 95 § 1 mom. eller 96 §. I ansökan ska den fråga specificeras i vilken förhandsbesked söks och den utredning läggas fram som behövs för avgörande av ärendet. Närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om förhandsbesked gäller ett år efter det att beslutet meddelades. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan inte avvika från ett förhandsbesked som den har meddelat, om inte stödtagarens åtgärder väsentligt avviker från de åtgärder som stödtagaren angett i ansökan om förhandsbesked eller stödtagaren för att få ett förhandsbesked har angett väsentligt vilseledande eller bristfälliga uppgifter.

Förhandsbesked meddelas inte om en ansökan i ärendet är anhängig eller om myndigheten har avgjort ärendet eller om ärendet ska avgöras av något av Europeiska unionens organ.

Närmare bestämmelser om förfarandet när förhandsbesked begärs och meddelas kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om det genom ett beslut som vunnit laga kraft har bestämts att ett räntestöd ska återkrävas av låntagaren, kan kreditgivaren säga upp ett räntestödslån helt eller delvis.

Stödtagaren ska på belopp som återbetalas eller återkrävs betala en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ökad med tre procentenheter. Ränta ska betalas från stödets utbetalningsdag eller, om det belopp som ska betalas tillbaka är ett statligt lån eller det stöd som ska återkrävas är kopplat till räntan, från den dag då lånet lyftes till dess att det återkrävda beloppet har betalats tillbaka. På statligt lån ska dock betalas ovan avsedd ränta från den dag då beslutet om återkrav fattades, om återkravet grundar sig på 96 § 3 mom. Om det är fråga om ett kalkylerat stöd som inte är kopplat till räntan på ett statligt lån, gäller skyldigheten att betala ränta från den dag då stödet började användas.

Om ett statligt lån sägs upp och ett stöd i anslutning till lånet samtidigt återkrävs, ska ingen ränta räknas på det stöd som är kopplat till räntan på det lån som återkrävs och den ränta som låntagaren redan har betalat ska dras av från räntan för återkrav av lånet.

Om ett belopp som återkrävs inte betalas senast den förfallodag som avses i 102 § 1 mom., ska en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen betalas på beloppet.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan avstå från att helt eller delvis driva in belopp som betalats felaktigt eller utan grund eller ränta som ska betalas på beloppet, om det som helhet betraktat med hänsyn till stödtagarens omständigheter och verksamhet är oskäligt att driva in det fulla beloppet. Återkrav och indrivning av ränta ska dock ske till fullt belopp om Europeiska unionens lagstiftning om sådana strukturstöd till jordbruket eller fiskerinäringen som helt eller delvis finansieras av Europeiska unionen eller som i sin helhet finansieras med nationella medel kräver det.

Beslut om återkrav och avbrytande av utbetalning av stöd och om uppsägning av statliga lån fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Genom beslutet fastställs det belopp som återkrävs eller sägs upp, räntan enligt 99 § och förfallodagen för betalningen av dem.

Beslut om återkrav ska fattas utan ogrundat dröjsmål efter det att närings-, trafik- och miljöcentralen fått vetskap om den grund som anges i 95 § och senast tio år efter det att den sista stödposten har betalats. Ett stöd i anslutning till ett statligt lån anses vara använt när den sista stödpost som är kopplad till räntan på lånet har använts.

Landsbygdsverket svarar för verkställandet av återkravsbeslut. Återkrav med stöd av ett beslut som vunnit laga kraft kan genomföras så att det belopp som återkrävs jämte ränta dras av från övriga stöd som betalas till stödtagaren. I fråga om återkrav av statliga lån och uttag av ränta på dem ligger ansvaret dock på det kreditinstitut som beviljat lånet.

Beslut om återkrav kan verkställas genom utsökning efter det att beslutet har vunnit laga kraft. På verkställigheten av beslutet tillämpas lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Uppsägning av statliga lån och uttag av ränta för återkrav hör dock till det kreditinstitut som beviljat lånet.

På personer som är i en kreditgivares eller ett centralt finansiellt instituts anställning tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter uppgifter som avses i denna lag. På skada som orsakats i samband med skötseln av de uppgifter som avses ovan tillämpas skadeståndslagen.

Kreditgivaren ska underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om överföring av ett lån som stöds till en annan kreditgivare och om sådana ändringar av lånevillkoren som avses i 65 § 3 mom. och som inte förutsätter närings-, trafik- och miljöcentralens tillstånd.

När kreditgivare sköter statliga lån ska de beakta statens intressen i egenskap av kreditgivare och när de sköter lån med borgen ska de beakta statens intressen i egenskap av borgensman. Kreditgivaren ska utan dröjsmål underrätta Landsbygdsverket om sådana förändringar när det gäller stödtagarens ekonomiska ställning, det lån som stöds eller värdet på den egendom som utgör säkerhet för lån, som kan ha betydelse för statens ställning som kreditgivare eller borgensman.

Kreditgivaren och det centrala finansiella institutet ska på specifik begäran till jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen lämna ut sådana uppgifter om stödtagare som är nödvändiga för övervakningen av att förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd iakttas.

Kreditgivarens och det centrala finansiella institutets upplysningsskyldighet gäller också sekretessbelagda uppgifter. Uppgifterna får inte användas för andra ändamål än de har lämnats ut för till en myndighet för att denna ska kunna sköta sina uppgifter.

För statsborgen ska stödtagaren betala en avgift, som kan bestämmas utifrån en procentuell borgensandel av det lån som borgen beviljats för, riskerna i anknytning till borgen eller de administrativa kostnader som borgen medför eller en kombination av dessa. För statsborgen tas dessutom två gånger per år ut en avgift som bestäms på samma grunder som den engångsavgift som tas ut för borgen. Avgifterna redovisas till gårdsbrukets utvecklingsfond.

Kreditgivaren ska förmedla de avgifter som avses i 1 mom. till staten. För skötseln av denna uppgift betalar Landsbygdsverket ersättning till kreditgivaren. Ersättningen betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om borgensavgifter och om sätten att bestämma borgensavgifter samt om ersättningar till kreditgivare. Landsbygdsverket kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid förmedlingen av avgifter.

Landsbygdsverket svarar för intressebevakningen i samband med statens borgensansvar och regressrätt.

Landsbygdsverket kan besluta att en regressfordran ska lämnas oindriven om stödtagaren inte skäligen kan anses klara av att betala den på grund av varaktig arbetsoförmåga, långvarig arbetslöshet, försörjningsplikt eller någon annan jämförbar orsak.

Avgifter som har samband med realisering av borgensansvar betalas av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel. Ersättningar som fåtts på grund av regressrätten ska redovisas till fonden.

Handlingarna ska förvaras tills det statliga lånet eller lånet som omfattas av statsborgen har betalats tillbaka. Om kreditinstitutet har ansökt om gottgörelse för ett statligt lån eller betalning på grundval av statsborgen ska handlingarna enligt 1 mom. förvaras tills gottgörelsen har betalats eller betalningen på grundval av statsborgen har erlagts eller beslut om avslag på ansökan om gottgörelse eller betalning på grundval av statsborgen har fattats och vunnit laga kraft.

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden eller stödtagaren, dennes hälsotillstånd, ekonomiska situation och affärs- eller yrkesverksamhet eller om finansiering med offentliga medel eller andra omständigheter som är nödvändiga för behandlingen av stödärendet.

Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen har trots sekretessbestämmelserna rätt att till andra myndigheter eller andra som sköter offentliga uppdrag eller till Europeiska unionens organ överlämna sådana uppgifter om stödtagaren som samlats in vid skötseln av uppgifter enligt denna lag och som är nödvändiga för fullgörande av den inspektionsuppgift som föreskrivs för myndigheten eller organet eller för att övervaka att Europeiska unionens lagstiftning har följts.

Uppgifter som erhållits på basis av 1 eller 2 mom. får inte användas för andra ändamål än de har begärts för.

Beslut enligt denna lag kan delges på det sätt som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen.

Ett beslut som gäller återkrav av stöd ska dock delges på det sätt som föreskrivs i 60 § i förvaltningslagen.

Beslut enligt denna lag är avgiftsfria för sökanden och stödtagaren. På Forststyrelsens beslut om särskilda förmåner och i 97 § 2 mom. avsedda beslut om förhandsbesked tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992), dock så att ett beslut är avgiftsfritt till den del som det gäller stöd som ingår i särskilda förmåner.

Jord- och skogsbruksministeriet svarar för att bevillningsfullmakter eller anslag som avses i 7 § 1 mom. fördelas till stöden enligt denna lag och beslutar om anvisning av dem till närings-, trafik- och miljöcentralen.

2 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1676.

På tekniskt bistånd för verkställighet av stöd enligt denna lag tillämpas vad som föreskrivs om användning av tekniskt bistånd i 65 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling.

Landsbygdsverkets, Forststyrelsens samt närings-, trafik- och miljöcentralens beslut får överklagas genom besvär till Norra Finlands förvaltningsdomstol på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Besvärsskriften får ges in också till den myndighet som fattat beslutet. Myndigheten ska utan dröjsmål sända besvärsskriften samt handlingarna i ärendet och sitt utlåtande över besvären till förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolens beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav av stöd får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. I övrigt får ett beslut av förvaltningsdomstolen överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Landsbygdsverkets, Forststyrelsens och närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär till landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Besvärsskrivelsen kan också lämnas in till den myndighet vars beslut överklagas. Myndigheten ska vidarebefordra besvärsskrivelsen och handlingarna i ärendet samt sitt yttrande till besvärsmyndigheten.

Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnds beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav av stöd får överklagas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen. I övrigt får besvärsnämndens beslut överklagas genom besvär till högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen meddelar besvärstillstånd.

På en sådan upphandling som genomförs av en upphandlande enhet som avses i 6 § 1 mom. 5 punkten i lagen om offentlig upphandling för vilken beviljats stöd enligt denna lag och där upphandlingen överskrider de tröskelvärden som avses i 15 § i lagen om offentlig upphandling tillämpas 11 kap. i nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Genom denna lag upphävs lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000).

Denna lag tillämpas på de stödsystem som avses i 3 § och som tagits i bruk genom förordning av statsrådet.

Medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond kan fortfarande användas också för sådana projekt som ska slutföras enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar eller tidigare lagstiftning och för vilka medlen har kunnat användas enligt de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Dessutom används egendom som har förvärvats eller erhållits på något annat sätt för ändamål som nämns i lagen om renskötsellägenheter, renhushållningslagen eller naturnäringslagen efter att denna lag träder i kraft för sådana ändamål som anges i 3 § i lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond.

Ärenden som är anhängiga med stöd av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar och tidigare lagstiftning slutbehandlas enligt de nämnda lagarna av den myndighet som ärendet är anhängigt vid när denna lag träder i kraft. Understöd som beviljats ska betalas av den beviljande myndigheten.

I fråga om verkställigheten av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar, renhushållningslagen och naturnäringslagen samt annan lagstiftning som gäller före denna lags ikraftträdande och i fråga om statens, en kommuns och ett kreditinstituts fordringar som har uppkommit med stöd av nämnda lagstiftning iakttas de bestämmelser och de avtalsvillkor enligt bestämmelserna som gäller vid denna lags ikraftträdande, dock så att ärenden som hör till närings-, trafik- och miljöcentralens behörighet behandlas och avgörs av Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral.

I fråga om förutsättningarna för betalningslättnader för statens försäljningsprisfordringar, statliga lån eller räntestödslån enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar och tidigare lagstiftning tillämpas de bestämmelser som gäller vid denna lags ikraftträdande. På förfarandet för beviljande av betalningslättnader för räntestödslån tillämpas dock vad som föreskrivs i 64 § 4 mom.

I fråga om beviljande, betalning och övervakning av samt övriga förfaringssätt som gäller av Europeiska unionen delfinansierade programbaserade understöd och andra stöd enligt den lagstiftning som gäller före denna lags ikraftträdande iakttas de bestämmelser och föreskrifter om den aktuella programperioden som gäller vid denna lags ikraftträdande, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

För skötseln av statliga lån som beviljats med stöd av lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar och tidigare lagstiftning betalas till kreditinstituten en skälig ersättning för skötselkostnader och andra kostnader. Närmare bestämmelser om grunderna för och beloppet av ersättningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

När denna lag har trätt i kraft söks ändring i beslut som närings-, trafik- och miljöcentralen, Landsbygdsverket och landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd har fattat i ärenden enligt lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar, renhushållningslagen, naturnäringslagen och tidigare lagstiftning på det sätt som föreskrivs i 115 § i denna lag om motsvarande ärenden, trots vad som tidigare har föreskrivits om sökande av ändring.

Om det i någon annan lag eller i en föreskrift som utfärdats med stöd av den hänvisas till lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar anses hänvisningen innebära en hänvisning till motsvarande föreskrifter i denna lag, om inte något annat följer av denna lag.

Forststyrelsen kan fatta beslut om att bevilja ett renbeteslag, som med besittningsrätt enligt lagen om renskötsellägenheter besitter ett byggplatsområde, tillstånd att byta ett byggplatsområde, vars läge är oändamålsenligt eller som blivit obehövligt på grund av sitt läge, till en plats som anvisats av Forststyrelsen och som är lämplig för renhushållning. Renbeteslaget ska flytta de byggnader som det äger från området inom två år från Forststyrelsens beslut. Forststyrelsen kan förena sitt beslut med vite eller hot om tvångsutförande på det sätt som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).

Närmare bestämmelser om tillståndsförfarandet vid byte av byggplats kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Lagen om renskötsellägenheter, naturnäringslagen och renhushållningslagen iakttas i fråga om ärenden som gäller verkställigheten av de nämnda lagarna och om vilka det inte föreskrivs något annat i denna lag. Detta gäller även betalningslättnader och begränsningar i samband med lägenheter. Överföring av statens fordringar, återkrav av statens fordringar och av understöd, befrielse för en lägenhet eller en del av den från begränsningar och pantansvar, beviljande av tillstånd för överlåtelse samt beviljande av betalningslättnader i fråga om statens fordringar hör dock till närings-, trafik- och miljöcentralens behörighet. Understöd som har beviljats av jord- och skogsbruksministeriet återkrävs dock av det ministerium som beviljat stödet. De nämnda lagarna iakttas i tillämpliga delar också i fråga om lån. Beslut om betalningslättnader och överföring av lån fattas dock av det kreditinstitut som beviljat lånet. Kreditinstitutet ska då iaktta vad som föreskrivs i den lagstiftning som gäller före denna lags ikraftträdande.

Bestämmelser om avvikande förfaranden i anslutning till ansökan, utbetalning, överföring eller återkrav av stöd eller andra förmåner eller motsvarande åtgärder vid tillämpningen av 118–126 § kan dock utfärdas genom förordning av statsrådet om en ändamålsenlig tillämpning av tidigare lagstiftning med hänsyn till de stödsystem som föreskrivs i denna lag kräver det.

Landsbygdsverket kan meddela närmare föreskrifter om de handlingar som behövs vid behandlingen av ärenden enligt 118–126 §.