Syftet med denna lag är att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och hållbart sätt och att minska riskerna av användningen av växtskyddsmedel.

Denna lag innehåller bestämmelser om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, nedan ramdirektivet.

Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som i kemikalielagen (599/2013) och Europeiska unionens kemikalielagstiftning föreskrivs om kemikalier. På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (541/2023).

Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel och tillsynen över dem ingår i livsmedelslagen (297/2021) och foderlagen (1263/2020) samt i resthaltsförordningen.

Bestämmelser om de krav som utrustning för spridning av växtskyddsmedel måste uppfylla innan den släpps ut på marknaden eller tas i bruk ingår i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

På växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har löpt ut samt på växtskyddsmedel som annars ska tas ur bruk tillämpas avfallslagen (646/2011). Bestämmelser om genetiskt modifierade organismer finns dessutom i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för den som hanterar växtskyddsmedel ska också de krav som anges i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med bilaga III till ramdirektivet.

Bestämmelser om produktgodkännande för utsläppande på marknaden och användning av ett växtskyddsmedel finns i artikel 28 i växtskyddsmedelsförordningen. Bestämmelser om förbud mot att på marknaden släppa ut ett växtskyddsmedel som inte har produktgodkänts i enlighet med växtskyddsmedelsförordningen eller använda ett sådant växtskyddsmedel finns i artikel 28.1 i växtskyddsmedelsförordningen.

Produktgodkännande ges av Säkerhets- och kemikalieverket, till vilket det ansöknings- och dokumentmaterial som avses i artikel 33 i växtskyddsmedelsförordningen ska lämnas.

Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas.

Aktörerna ska iaktta särskild försiktighet vid lagring, hantering, utspädning och blandning av växtskyddsmedel före och under spridningen för att åtgärderna inte ska medföra någon risk för människors hälsa eller för miljön.

Växtskyddsmedel ska förvaras i ändamålsenliga förvaringslokaler separat från livsmedel och foder. Tillvaratagande och bortskaffande av rester av växtskyddsmedel och växtskyddsmedlens förpackningar ska ske i enlighet med avfallslagen.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till utbildning i korrekt och säker hantering och användning av växtskyddsmedel.

Utbildningen ska med beaktande av målgruppen omfatta tillräcklig undervisning åtminstone om korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, om integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, om användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och om dokumentation över användningen av växtskyddsmedel (utbildningsprogram).

Närmare bestämmelser om utbildningsprogrammet utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner på ansökan anordnare av utbildningen enligt 8 §.

En utbildningsanordnare godkänns, om anordnaren har tillräcklig utbildning i och erfarenhet av växtskyddsmedel och användningen av dem. Utbildningsanordnaren kan anlita sakkunniga vid tillhandahållandet av utbildningen. Godkännandet av en utbildningsanordnare gäller i fem år.

Utbildningsanordnaren ska årligen meddela Säkerhets- och kemikalieverket antalet deltagare i utbildningen. Handlingar som gäller anordnandet av utbildning ska bevaras i minst fem år från det att utbildningen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

Närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel.

I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. För att avlägga examen krävs inte deltagande i utbildning enligt 8 §, om motsvarande kunskaper har förvärvats på något annat sätt. Över avlagd examen utfärdas ett bevis vars mall fastställs av Säkerhets- och kemikalieverket. Examen är giltig i fem år.

Närmare bestämmelser om innehållet i och avläggande av examen inom området för växtskyddsmedel får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas i 10 § avsedda examina inom området för växtskyddsmedel för yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare. Säkerhets- och kemikalieverket godkänner examensanordnare på ansökan.

Som examensanordnare godkänns en fysisk person, om denne har god kännedom om och tillräcklig praktisk erfarenhet av examensområdet. Godkännandet gäller i fem år.

Trots sekretessbestämmelserna ska examensanordnaren lämna i 35 § 3 mom. avsedda uppgifter om de personer som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket för registrering. Handlingar som gäller anordnande och avläggande av examen ska bevaras i minst fem år från det att examen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På examensanordnare och deras anställda tilllämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Växtskyddsmedel får spridas endast med spridningsutrustning som är lämplig för ändamålet, i gott skick och säker att använda. Utrustningen ska rengöras efter användningen.

För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars korrekta funktion har säkerställts genom regelbundna tester, om inte något annat följer av 14 § 5 mom. Den som testar spridningsutrustningen ska upprätta ett protokoll över testningen och förse den godkända spridningsutrustningen med godkännandemärkning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om kraven på utrustning för spridning av växtskyddsmedel, om underhåll och testning av utrustningen samt om godkännandemärkning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska bedöma de risker som användning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel orsakar för människors hälsa och för miljön. Riskbedömningen omfattar en bedömning av hur omfattande användningen av spridningsutrustningen är.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om riskbedömningen av utrustning för spridning av växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel godkänns av verket på ansökan. En testare av spridningsutrustning godkänns om denne har tillräcklig kännedom om området och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Godkännandet gäller i fem år.

Testaren av utrustning för spridning av växtskyddsmedel ska årligen lämna anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om antal och typ av spridningsutrustning som testats. Handlingar som gäller testningen ska bevaras i minst fem år från testningstidpunkten och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På testare tillämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Närmare bestämmelser om anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Sådan utrustning för spridning av växtskyddsmedel som är i yrkesmässig användning ska testas med högst fem års intervaller till utgången av 2020 och därefter med högst tre års intervaller. Ny utrustning för spridning av växtskyddsmedel som uppfyller de krav som ställts på maskiners säkerhet ska testas minst en gång inom fem år från det att utrustningen skaffades.

Avvikande tidsplaner för testning får dock inte tillämpas på växtskyddssprutor som monterats på tåg eller luftfartyg eller på växtskyddssprutor med bommar som är över 3 meter breda, inbegripet växtskyddssprutor med bommar som monterats på såningsutrustning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas utifrån en riskbedömning närmare bestämmelser om de tidsplaner för testning som ska tillämpas på utrustning för spridning av växtskyddsmedel.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får det föreskrivas att bärbar spridningsutrustning för växtskyddsmedel och ryggsprutor inte behöver testas, om användningen av dessa på basis av en riskbedömning enligt 12 a § inte medför någon risk för hälsan eller miljön.

Om en utrustning för spridning av växtskyddsmedel har testats i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen och testningen uppfyller kraven i denna lag såväl i fråga om testets innehåll som i fråga om tidsplanen, godkänns testningen också i Finland.

Distributören ska se till att köpare av växtskyddsmedel ges tillräcklig information om korrekt och hållbar användning av växtskyddsmedel samt om riskerna med att använda växtskyddsmedel och om åtgärder för att minimera dessa risker.

För informationen ska distributören ha tillräckligt med anställda som avlagt examen enligt 10 §. Sådana anställda behövs dock inte, om växtskyddsmedel endast säljs för icke yrkesmässig användning och om preparaten inte klassificeras som giftiga, mycket giftiga, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kemikalielagstiftningen.

I yrkesverksamhet får växtskyddsmedel endast användas av den som har avlagt examen enligt 10 § och som är registrerad i det växtskyddsmedelsregister som avses i 35 §.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner institutioner som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten av växtskyddsmedel. En institution godkänns, om den för testningen har kompetent personal, ändamålsenlig utrustning, lämpliga lokaler och testningsplatser samt anvisningar om förfaringssätt, vilka alla ska uppfylla de krav som ställs på god testningsverksamhet.

2 mom. har upphävts genom L 4.10.2024/544.

Närmare bestämmelser om de krav på god testningsverksamhet som avses i 1 mom. samt om godkännande och förfarandet vid godkännande av en institution utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket får på ansökan bevilja tillstånd för sådana i artikel 54.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedda försök i forsknings- och utvecklingssyfte som innebär utsläppande i miljön av ett växtskyddsmedel som inte är godkänt för det användningsändamål som det används för.

Säkerhets- och kemikalieverket får på ansökan bevilja tillstånd för sådana i artikel 54.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedda försök i forsknings- och utvecklingssyfte där växtskyddsmedel sprids med ett obemannat luftfartyg.

Tillstånd som avses i 1 eller 2 mom. beviljas, om försöket inte bedöms ha sannolika skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön, om sökanden har tillgång till ändamålsenliga testningsplatser för att utföra försöket och om försöket utförs med begränsade mängder av preparaten under kontrollerade förhållanden på ett avgränsat område. Den som ansöker om tillstånd ska utse en ansvarsperson för försöket.

Institutioner som avses i 18 § behöver inte ett i 1 mom. avsett tillstånd att i försök i forsknings- och utvecklingssyfte använda ett växtskyddsmedel som inte är godkänt. En sådan institution ska i god tid innan försöket inleds lämna Säkerhets- och kemikalieverket en anmälan med uppgifter om det ämne som används vid försöket, ämnets användningsändamål och dosering, försökets omfattning och varaktighet samt uppskattade hälso- och miljökonsekvenser.

Ett försök med ett växtskyddsmedel ska avbrytas, om det under försöket framgår att preparatet har sådana betydande skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön som inte har kunnat förutses när tillståndet beviljades eller när anmälan enligt 4 mom. gjordes. Säkerhets- och kemikalieverket ska utan dröjsmål underrättas om saken.

En ansökan med handlingar som avses i artikel 54.2 i växtskyddsmedelsförordningen lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket. Till en ansökan som gäller ett försök i forsknings- och utvecklingssyfte där avsikten är att ett växtskyddsmedel sprids med ett obemannat luftfartyg ska fogas ett intyg över sådan registrering som UAS-operatör som avses i artikel 14 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/947 om regler och förfaranden för drift av obemannade luftfartyg och ett sådant operativt tillstånd som avses i artikel 12 i den förordningen för flygbesprutning i den specifika kategori som avses i den artikeln eller sådana intyg enligt artikel 6 i den förordningen som krävs för drift i den certifierade kategori som avses i den artikeln.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd för de försök som avses i 1 och 2 mom., om innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om villkoren för utförande av försök utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Spridning av växtskyddsmedel från luftfartyg är förbjuden.

Ett beslut om flygbesprutning med växtskyddsmedel ska innehålla uppgifter om spridningsområdet, bekämpningsåtgärderna och deras tidpunkt samt om det växtskyddsmedel som används vid bekämpningen.

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning ska utföras särskilt omsorgsfullt och utan att orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. I god tid innan flygbesprutning utförs ska närings-, trafik- och miljöcentralen, den kommunala miljövårdsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten samt kommunalveterinären underrättas om flygbesprutningen.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid flygbesprutning och de anmälningar som ska lämnas om spridningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

De som använder ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska ha kontroll över att de växtskyddsmedel som används vid gasningen används på ett säkert sätt, att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och att gasningen utförs på rätt sätt. De ska följa den internationella handelsorganisationen inom spannmåls- och foderbranschen GAFTA:s uppförandekod som gäller gasning.

Säkerhets- och kemikalieverket får på ansökan bevilja användaren av ett preparat som sprids genom gasning tillstånd att använda ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning, om användaren visar att den uppfyller de förutsättningar som anges i 1 mom.

Den som använder ett växtskyddsmedel som sprids genom gasning ska innan arbetet utförs göra en anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket.

Närmare bestämmelser om vad som i 1 mom. avses med säker användning, med att den som utför gasningen skyddar sig vid gasningen och med att gasningen utförs på rätt sätt, om ansökan om tillstånd enligt 2 mom. samt om innehållet i anmälan enligt 3 mom. utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Jord- och skogsbruksministeriet sörjer för den allmänna styrningen och uppföljningen av verkställigheten av denna lag och Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel.

Jord- och skogsbruksministeriet utser ett nationellt referenslaboratorium på framställning av Säkerhets- och kemikalieverket i enlighet med artikel 100 i kontrollförordningen.

Säkerhets- och kemikalieverket planerar och utvecklar på riksnivå tillsynen över växtskyddsmedel inom sitt ansvarsområde.

Närmare bestämmelser om beräkning av harmoniserade riskindikatorer och om uppgifter som avses i 2 mom. 8 punkten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelsverket planerar, styr och utvecklar på riksnivå tillsynen över användningen av växtskyddsmedel inom sitt ansvarsområde.

Utöver vad som någon annanstans i denna lag föreskrivs om Livsmedelsverkets uppgifter svarar Livsmedelsverket för verkställigheten av och tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen, kontrollförordningen och denna lag och för organiseringen av tillsynen, när det gäller användningen av växtskyddsmedel samt hantering och lagring i samband med den.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna övervakar jämsides med Livsmedelsverket användningen av växtskyddsmedel samt hantering och lagring i samband med den.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna övervakar utförandet av flygbesprutning enligt 22 §.

Tullen är tillsynsmyndighet vid tillsynen över efterlevnaden av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag när det gäller import, export och transitering av växtskyddsmedel.

Vid tillsynen iakttas tullagen (304/2016), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kan skriftligen utse en utomstående fysisk person att för viss tid utföra inspektioner som hänför sig till offentlig kontroll av växtskyddsmedel i enlighet med artiklarna 28 och 30 i kontrollförordningen (auktoriserad inspektör).

En auktoriserad inspektör utför sitt uppdrag under överinseende av det verk som bemyndigat inspektören. De administrativa beslut som ska fattas utifrån inspektionerna fattas av det verk som bemyndigat inspektören.

På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

En auktoriserad inspektör ska på begäran visa upp ett skriftligt bemyndigande.

26 § har upphävts genom L 4.10.2024/544.

26 a § har upphävts genom L 4.10.2024/544.

27 § har upphävts genom L 4.10.2024/544.

Växtskyddsmedel ska övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen ska effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en aktörs verksamhet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Kontrollåtgärderna ska vara ändamålsenliga och de ska på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier av tillverkningen, importen, transitering, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, lagringen, användningen och hanteringen av växtskyddsmedel.

Tillsynsmyndigheten ska vid behov ge aktören behövliga råd och uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen svarar i fråga om de uppgifter som anvisats dem i lag för utarbetandet av den fleråriga nationella kontrollplan som avses i artikel 109 i kontrollförordningen och som ska utarbetas i syfte att styra och samordna tillsynen över växtskyddsmedel.

Livsmedelsverket samordnar insamlingen av tillsynsresultaten i enlighet med artikel 109, gör kontrollplanen tillgänglig för allmänheten i enlighet med artikel 111 och svarar för utarbetandet och inlämnandet till Europeiska kommissionen av den årliga rapporten i enlighet med artikel 113 i kontrollförordningen.

Säkerhets- och kemikalieverket svarar för samordningen av den riksomfattande tillsynsplanen mellan tillsynsmyndigheterna.

Bestämmelser om offentlig kontroll som gäller inspektioner och provtagning finns i artiklarna 9, 10 och 14 i kontrollförordningen.

I lokaler eller utrymmen som används för permanent boende får inspektion eller provtagning utföras endast av en myndighet och endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till en gärning som avses i 41 eller 43 §.

Säkerhets- och kemikalieverket får utan att identifiera sig beställa prov på växtskyddsmedel som erbjuds till försäljning genom distanskommunikation. Proven får användas i den offentliga kontrollen. Efter att ha fått provet ska verket meddela aktören att provet har beställts för offentlig kontroll. Aktören har rätt att på egen bekostnad få ett andra sakkunnigutlåtande om provet.

Vad som i 1 mom. bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och i 31 § om rätt att få uppgifter gäller också Europeiska unionens inspektörer. Tillsynsmyndigheten ska samarbeta med Europeiska unionens inspektörer vid inspektioner som dessa utför.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter och av aktörer och andra som skyldigheterna enligt denna lag eller Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel gäller få de uppgifter som är nödvändiga för tillsynen.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket har dessutom trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) för påförande av påföljdsavgift enligt 40 a § i denna lag.

Prov som tagits för den offentliga kontrollen ska behandlas och undersökas av Livsmedelsverket eller av ett av Livsmedelsverket eller Säkerhets- och kemikalieverket utsett officiellt laboratorium. De laboratorier som undersöker prov ska uppfylla kraven i kontrollförordningen.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör vet eller har skäl att misstänka att som växtskyddsmedel används ett annat ämne än ett sådant som godkänts som växtskyddsmedel eller att användningen av ett växtskyddsmedel kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller växters sundhet eller för miljön, ska tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och beroende på farans natur omedelbart underrätta den behöriga livsmedels-, miljö-, arbetarskydds-, räddnings- eller polismyndigheten om saken.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör lägger märke till växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller annars upphört, ska de underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om detta för att preparatet ska kunna bortskaffas.

Tillsynsmyndigheterna ska på begäran ge varandra handräckning för utförande av uppdrag som de har enligt denna lag.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge andra tillsynsmyndigheter handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011). Polisen ska också ge en sådan auktoriserad inspektör som avses i 25 § handräckning, om inspektören hindras att utföra sitt uppdrag och det krävs att polisen utövar sina befogenheter för att hindret ska undanröjas. Bestämmelser om handräckning av räddningsmyndigheten finns i 50 § i räddningslagen (379/2011).

Säkerhets- och kemikalieverket ska föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel (växtskyddsmedelsregister).

När det gäller dem som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel registreras utöver identifikationsuppgifterna också dagen då examen upphör att gälla och ett identifieringsnummer.

Säkerhets- och kemikalieverket ska på elektronisk väg hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats.

Säkerhets- och kemikalieverket offentliggör och för utifrån de uppgifter som avses i 35 § 3 mom. en allmänt tillgänglig förteckning över utbildningsanordnare, examensanordnare samt testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. I förteckningen offentliggörs med samtycke av den person som avses i 35 § 3 mom. personens namn, adress, e-postadress och telefonnummer.

I förteckningen får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller ort.

De tillsynsmyndigheter som avses i denna lag har rätt att använda växtskyddsmedelsregistret vid tillsynen.

I 35 § 2 mom. 1 punkten avsedda personuppgifter som gäller en fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. Identifikationsuppgifterna enligt 35 § 3 mom. för fysiska personer som avses i 9, 11 och 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § tre år efter det att examen har upphört att gälla.

Bestämmelser om insamling av personuppgifter och införande av dem i registret samt om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen.

Säkerhets- och kemikalieverket får genom det allmänna datanätet ur växtskyddsmedelsregistret lämna ut uppgift om namnet på den som avlagt examen enligt 10 § (offentlig informationstjänst).

I den offentliga informationstjänsten får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller identifieringsnummer.

Säkerhets- och kemikalieverket ska avföra uppgifterna om en aktör som avses i 1 mom. ur den offentliga informationstjänsten omedelbart efter det att aktörens registrering har återkallats eller verket har fått information om att aktören avlidit. På bevarande av uppgifter som förts in i den offentliga informationstjänsten tillämpas i övrigt vad som i 35 b § 2 mom. föreskrivs om bevarande av uppgifter i växtskyddsmedelsregistret.

Säkerhets- och kemikalieverket, Livsmedelsverket och Tullen offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 32 § får dock inte offentliggöras.

Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Tillsynsmyndigheten ska med hänsyn till ärendets art meddela den som inte iakttar denna lag, Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem ett föreläggande att fullgöra skyldigheterna i enlighet med artikel 138.2 i kontrollförordningen.

Tillsynsmyndigheten ska bestämma att ett missförhållande ska avhjälpas omedelbart eller inom den tid myndigheten anger.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan i enlighet med sin behörighet enligt 24 b § förbjuda i 22 § avsedd flygbesprutning med växtskyddsmedel, om flygbesprutningen inte uppfyller de krav som anges i denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Tullen kan i enlighet med sin behörighet enligt 24 c § förbjuda att ett växtskyddsmedel importeras eller exporteras, om växtskyddsmedlet inte uppfyller de krav som anges i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller i bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem.

Förbudet ska återkallas utan dröjsmål om den brist eller det missförhållande som förbudet grundade sig på har avhjälpts eller om förbudet annars inte längre behövs.

Om ärendet inte tål dröjsmål kan en tillsynsmyndighet utfärda ett temporärt förbud. Om det temporära förbudet utfärdas av någon annan myndighet än Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket, ska det temporära förbudet utan dröjsmål föras över för avgörande antingen till Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket beroende på vilken myndighet som enligt denna paragraf och 24 eller 24 a § är behörig i ärendet. Förbudet förfaller om det behöriga verket inte fattar ett beslut enligt 1 eller 2 mom. i denna paragraf inom en vecka från det att det temporära förbudet meddelades.

Om tillverkning, lagring, utsläppande på marknaden eller användning av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 1 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som verket godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.

Om användningen av obärgad skörd som livsmedel eller djurfoder har förbjudits med stöd av 38 § 2 mom. 2 punkten, kan Livsmedelsverket besluta att den obärgade skörden ska bortskaffas.

Om import eller export av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 4 mom., kan Tullen besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som Tullen godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.

Ett beslut som avses i 1–3 mom. kan förenas med villkor för det förfarande som ska iakttas vid verkställigheten av beslutet. En aktör vars felaktiga förfarande har föranlett ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel svarar för kostnaderna för verkställigheten.

Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla registreringen enligt 35 § 3 mom. av den som avlagt examen enligt 10 §, om förutsättningarna för registrering inte längre uppfylls eller om det i verksamheten på något väsentligt sätt bryts mot bestämmelserna om växtskyddsmedel eller beslut som fattats med stöd av bestämmelserna och aktören trots Säkerhets- och kemikalieverkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Ett godkännande kan dock återkallas omedelbart, om bristen är så väsentlig att den inte kan avhjälpas inom skälig tid eller om det är nödvändigt på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

Om registreringen har återkallats på det sätt som avses i 1 mom., ska den examen som avses i 10 § avläggas på nytt före ny registrering.

Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla ett godkännande som det beviljat för en i 9 § avsedd utbildningsanordnare, en i 11 § avsedd examensanordnare, en i 13 § avsedd testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel, en i 18 § avsedd institution som testar växtskyddsmedel eller ett tillstånd för försök som avses i 19 §, om förutsättningarna för beviljande av tillståndet eller godkännandet inte längre uppfylls eller om den som fått godkännande eller tillståndshavaren på något väsentligt sätt bryter mot bestämmelserna om växtskyddsmedel eller mot beslut som fattats med stöd av bestämmelserna och aktören trots föreläggande från Säkerhets- och kemikalieverket inte avhjälper bristerna inom skälig tid. Ett godkännande eller tillstånd kan dock återkallas omedelbart, om bristen är så väsentlig att den inte kan avhjälpas inom skälig tid eller om det är nödvändig på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön.

Jord- och skogsbruksministeriet kan återkalla sitt beslut om utseende av ett nationellt referenslaboratorium, om referenslaboratoriet eller den verksamhet som bedrivs där inte uppfyller kraven i artiklarna 100 och 101 i kontrollförordningen, missförhållandet är väsentligt och referenslaboratoriet trots jord- och skogsbruksministeriets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid.

Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket kan återkalla sitt beslut om utseende av ett officiellt laboratorium, om laboratoriet på något väsentligt sätt bryter mot eller det i laboratoriets verksamhet på något väsentligt sätt bryts mot de krav som föreskrivs i denna lag, Europeiska unionens lagstiftning om växtskyddsmedel eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem och laboratoriet trots verkets föreläggande inte avhjälper bristerna inom skälig tid.

Jord- och skogsbruksministeriet, Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket kan återkalla sitt beslut om utseende av ett laboratorium också för tiden som behandlingen av ärendet kräver, om det är nödvändigt på grund av att verksamheten medför oskälig skada för människors eller djurs hälsa eller för miljön eller om bristerna i verksamheten vid laboratoriet är sådana att undersökningsresultatens tillförlitlighet kan äventyras.

Säkerhets- och kemikalieverket kan bestämma att en webbplats eller del av en webbplats som drivs eller används av en aktör ska stängas, om det är uppenbart att ett växtskyddsmedel som saluförs via den inte har godkänts för användning som växtskyddsmedel eller de uppgifter som lämnas om växtskyddsmedlet är sådana att växtskyddsmedlet eller uppgifterna orsakar eller av grundad anledning kan befaras orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller för miljön, vilseleder köparen av växtskyddsmedlet på ett väsentligt sätt eller på något annat sätt väsentligen strider mot bestämmelserna om växtskyddsmedel.

Det ska bestämmas att en sådan del av en webbplats ska stängas där det saluförs växtskyddsmedel som strider mot bestämmelserna eller föreskrifterna om växtskyddsmedel på det sätt som avses i 1 mom. Om stängningen av en del av webbplatsen inte undanröjer överträdelsen av bestämmelserna eller föreskrifterna, ska det vid behov bestämmas att hela webbplatsen ska stängas.

Föreläggandet att stänga webbplatsen eller delen av webbplatsen kan meddelas temporärt för den tid då ärendet utreds eller missförhållandet avhjälps. Webbplatsen eller delen av den ska hållas stängd tills Säkerhets- och kemikalieverket har fattat ett slutligt beslut i ärendet.

Tillsynsmyndigheten kan förena ett i 37 § avsett föreläggande, ett i 38 § 1–3 mom. avsett förbud och ett i 39 § avsett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som den meddelat med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kan förena ett föreläggande som avses i 37 §, ett förbud som avses i 38 § 1 eller 2 mom. och ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som avses i 39 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

En fysisk persons skyldighet att lämna uppgifter i enlighet med denna lag får inte förenas med vite, om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Vid bedömningen av påföljdsavgiftens storlek ska hänsyn tas till förfarandets art, omfattning, skadlighet och hur ofta förfarandet upprepats. Avgiften behöver inte påföras eller avgiften kan påföras till ett mindre belopp än minimibeloppet, om gärningen kan anses vara ringa och det med tanke på försummelsens art, hur ofta den upprepats, försummelsens planmässighet och andra omständigheter är skäligt att ingen avgift påförs eller att avgiften är lägre än minimibeloppet. Påföljdsavgiften ska betalas till staten.

Påföljdsavgift får inte påföras en fysisk person som misstänks för samma gärning i en förundersökning, en åtalsprövning eller ett sådant brottmål som är anhängigt vid en domstol, eller som har dömts för samma gärning genom en lagakraftvunnen dom. Om en påföljdsavgift påförts en fysisk person, får personen inte för samma gärning påföras en ytterligare påföljdsavgift eller i domstol dömas till straff.

Påföljdsavgift får inte påföras om det har förflutit mer än ett år sedan gärningen begicks. En påföljdsavgift preskriberas fem år efter det att det lagakraftvunna avgörandet om påföljdsavgiften meddelades. Påföljdsavgiften avskrivs när den betalningsskyldiga fysiska personen avlider. Bestämmelser om verkställighet av påföljdsavgifter finns i lagen om verkställighet av böter.

Den som bryter mot ett förbud eller föreläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

Vid förundersökning av en gärning som avses i strafflagen (39/1889) eller i 1 mom. ska Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket ges tillfälle att bli hörda. Åklagaren ska ge Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket tillfälle att yttra sig innan åtalsprövningen avslutas. Säkerhets- och kemikalieverket samt Livsmedelsverket har rätt att närvara och yttra sig vid den muntliga förhandlingen i ärendet vid domstol.

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska för sina auktoriserade inspektörers räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Livsmedelsverket ska göra anmälan för sina auktoriserade inspektörers räkning. Anmälan behöver dock inte göras om förseelsen som helhet ska anses vara uppenbart ringa och det inte är fråga om upprepade överträdelser av myndighetens förelägganden eller förbud.

Säkerhets- och kemikalieverket ska för sina auktoriserade inspektörers räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Livsmedelsverket ska göra anmälan för sina auktoriserade inspektörers och närings-, trafik- och miljöcentralernas räkning. Anmälan behöver dock inte göras om förseelsen som helhet ska anses vara uppenbart ringa.

Bestämmelser om straff för miljöförstöring som har skett i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 48 kap. 1–4 § i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om straff för hälsobrott som har begåtts i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 44 kap. 1 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för ovarsam hantering av växtskyddsmedel finns i 44 kap. 12 § i strafflagen.

Säkerhets- och kemikalieverket utarbetar och genomför ett handlingsprogram för en hållbar användning av växtskyddsmedel tillsammans med branschens aktörer och myndigheter. I programmet fastställs målen, åtgärderna och tidsplanerna för att minska de risker som användningen av växtskyddsmedel orsakar för människors och djurs hälsa och miljön. I programmet ingår också mål, åtgärder och tidsplaner för att främja integrerat växtskydd.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter för tre år i sänder en delegation med uppgift att följa utvecklingen, ge utlåtanden, komma med förslag och ta initiativ i ärenden som gäller växtskyddsmedel.

Bestämmelser om avgifter som tas ut till staten för en myndighets prestationer enligt denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Avgiften för produktgodkännande av ett växtskyddsmedel nedsätts med 45 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 5 000 hektar när ansökan om godkännande görs, och med 70 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 2 000 hektar när ansökan om godkännande görs.

Vid fastställandet av den sammanlagda odlingsarealen för grödor används Finlands officiella statistik över odlingsarealen för trädgårdsväxter och jordbruksgrödor som publiceras av Naturresursinstitutet, samt den statistik över skogsodlingsmaterial som Livsmedelsverket för. Som odlingsareal används medeltalet av uppgifterna för de fem senaste åren.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till sina auktoriserade inspektörer för de kontroller som avses i denna lag.

Utbildningsanordnare enligt 9 §, examensanordnare enligt 11 § och testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel har rätt att ta ut en skälig ersättning för sina tjänster hos användarna.

Om en anmälan till den behöriga tillsynsmyndigheten om en faktisk eller misstänkt överträdelse av de bestämmelser som omfattas av myndighetens tillsyn har gjorts av en fysisk person, ska personens identitet hållas hemlig, om ett röjande av personens identitet utifrån omständigheterna kan bedömas orsaka personen skada.

I fråga om beslut om godkännande av en examen som avses i 10 § och om testning av spridningsutrustning som avses i 12 § 2 mom. får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Bestämmelser om sökande av ändring i sådana i 40 § avsedda beslut som gäller föreläggande och utdömande av vite samt föreläggande och verkställighet av hot om tvångsutförande finns i viteslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i en avgift som påförts av en statlig myndighet finns i lagen om grunderna för avgifter till staten.

I ett beslut om temporärt förbud enligt 38 § 6 mom. får ändring inte sökas genom separata besvär.

Tämän lain tavoitteena on varmistaa kasvinsuojeluaineiden asianmukainen ja kestävä käyttö ja niiden käytöstä aiheutuvien riskien vähentäminen.

Tässä laissa säädetään yhteisön politiikan puitteista torjunta-aineiden kestävän käytön aikaansaamiseksi annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin 2009/128/EY, jäljempänä puitedirektiivi, täytäntöönpanosta.

Sen lisäksi mitä tässä laissa säädetään, kasvinsuojeluaineisiin sovelletaan, mitä kemikaalilaissa (599/2013) ja Euroopan unionin kemikaalilainsäädännössä säädetään kemikaaleista. Vaaralliseksi kemikaaliksi luokitellun kasvinsuojeluaineen teolliseen käsittelyyn ja varastointiin, siirtoon sekä säilytykseen sovelletaan vaarallisten kemikaalien ja räjähteiden käsittelyn turvallisuudesta annettua lakia (390/2005). Kasvinsuojeluaineiden kuljetukseen sovelletaan vaarallisten aineiden kuljetuksesta annettua lakia (541/2023).

Kasvinsuojeluaineiden jäämistä sekä niiden valvonnasta säädetään elintarvikelaissa (297/2021) ja rehulaissa (1263/2020) sekä jäämäasetuksessa.

Vaatimuksista, jotka kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden on täytettävä ennen kuin ne saatetaan markkinoille tai otetaan käyttöön, säädetään eräiden teknisten laitteiden vaatimuksenmukaisuudesta annetussa laissa (1016/2004) ja työsuojelun valvonnasta ja työpaikan työsuojeluyhteistoiminnasta annetussa laissa (44/2006).

Kasvinsuojeluaineisiin, joiden hyväksyminen on peruutettu tai joiden hyväksymisen voimassaolo muutoin on lakannut, sekä muuten käytöstä poistettaviin kasvinsuojeluaineisiin sovelletaan jätelakia (646/2011). Geneettisesti muunnetuista organismeista säädetään lisäksi geenitekniikkalaissa (377/1995). Kasvinsuojeluaineita käsittelevän työturvallisuudessa on otettava lisäksi huomioon työturvallisuuslaissa (738/2002) säädetyt vaatimukset.

Tarkemmat säännökset integroidun torjunnan yleisistä periaatteista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella puitedirektiivin liitteen III mukaisesti.

Kasvinsuojeluaineen hyväksymisestä markkinoille saattamista ja käyttöä varten säädetään kasvinsuojeluaineasetuksen 28 artiklassa. Kiellosta saattaa markkinoille tai käyttää kasvinsuojeluainetta, jolle ei ole annettu lupaa kasvinsuojeluaineasetuksen mukaisesti, säädetään asetuksen 28 artiklan 1 kohdassa.

Kasvinsuojeluaineiden hyväksymisestä päättää Turvallisuus- ja kemikaalivirasto, jolle kasvinsuojeluaineasetuksen 33 artiklassa tarkoitettu hakemus- ja asiakirja-aineisto toimitetaan.

Kasvinsuojeluaineita on käytettävä asianmukaisesti havaitun tarpeen mukaan ja käyttöohjeita noudattaen. Jos kasvinsuojeluaineita käytetään ammattimaisesti, myös integroidun torjunnan yleisiä periaatteita on noudatettava.

Toimijoiden on noudatettava erityistä varovaisuutta varastoitaessa, käsiteltäessä, laimennettaessa ja sekoitettaessa kasvinsuojeluaineita ennen niiden levittämistä ja levittämisen aikana, jotta toimenpiteet eivät vaaranna ihmisten terveyttä eivätkä ympäristöä.

Kasvinsuojeluaineita on säilytettävä asianmukaisessa säilytystilassa erillään elintarvikkeista ja rehuista. Kasvinsuojeluainepakkausten ja kasvinsuojeluainejäännösten talteenotto ja hävittäminen on tehtävä jätelain mukaisesti.

Turvallisuus- ja kemikaaliviraston on varmistettava, että ammattimaisille käyttäjille, jakelijoille ja neuvojille on tarjolla kasvinsuojeluaineiden asianmukaista ja turvallista käsittelyä ja käyttöä koskevaa koulutusta.

Koulutukseen on kohderyhmä huomioon ottaen sisällyttävä riittävästi opetusta ainakin kasvinsuojeluaineiden asianmukaisesta, kestävästä ja turvallisesta käsittelystä ja käytöstä, integroidusta torjunnasta, kasvinsuojeluaineiden käyttöön liittyvistä riskeistä ja niiden hallinnasta, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden käytöstä, ylläpidosta ja huollosta sekä kasvinsuojeluaineiden käyttöä koskevasta kirjanpidosta (koulutusohjelma).

Tarkemmat säännökset koulutusohjelmasta annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto hyväksyy hakemuksesta 8 §:ssä tarkoitetun koulutuksen järjestäjän.

Koulutuksen järjestäjä hyväksytään, jos hänellä on riittävä kasvinsuojeluaineita ja niiden käyttöä koskeva koulutus ja kokemus. Koulutuksen järjestäjä voi käyttää asiantuntijoita koulutuksen antamisessa. Koulutuksen järjestäjän hyväksyminen on voimassa viisi vuotta.

Koulutuksen järjestäjän on vuosittain ilmoitettava koulutukseen osallistuneiden henkilöiden lukumäärä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle. Koulutuksen järjestämistä koskevia asiakirjoja on säilytettävä vähintään viisi vuotta koulutuksen järjestämisestä, ja ne on vaadittaessa esitettävä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Tarkempia säännöksiä koulutuksen järjestäjästä ja koulutuksen järjestämisestä voidaan antaa maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Kasvinsuojeluaineita koskevalla tutkinnolla osoitetaan kasvinsuojeluaineen turvallisen ja asianmukaisen käsittelyn ja käytön hallitseminen.

Tutkinto sisältää kohderyhmä huomioon ottaen asiakokonaisuuksia, jotka koskevat kasvinsuojeluaineiden asianmukaista, kestävää ja turvallista käsittelyä ja käyttöä sekä integroitua torjuntaa, kasvinsuojeluaineiden käyttöön liittyviä riskejä ja niiden hallintaa, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden käyttöä, ylläpitoa ja huoltoa sekä kasvinsuojeluaineiden käyttöä koskevaa kirjanpitoa. Tutkinnon suorittamisen edellytyksenä ei ole 8 §:ssä tarkoitettuun koulutukseen osallistuminen, jos vastaavat tiedot on hankittu muulla tavoin. Tutkinnon hyväksytystä suorittamisesta annetaan todistus, jonka mallin Turvallisuus- ja kemikaalivirasto vahvistaa. Tutkinto on voimassa viisi vuotta.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon sisällöstä ja suorittamisesta voidaan antaa maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaaliviraston on varmistettava, että ammattimaisille käyttäjille, jakelijoille ja neuvojille järjestetään 10 §:n mukaisia kasvinsuojeluaineita koskevia tutkintoja. Turvallisuus- ja kemikaalivirasto hyväksyy hakemuksesta tutkinnon järjestäjän.

Tutkinnon järjestäjäksi hyväksytään luonnollinen henkilö, jos tällä on hyvä perehtyneisyys tutkinnon aihepiiriin ja riittävää käytännön kokemusta siitä. Hyväksyminen on voimassa viisi vuotta.

Tutkinnon järjestäjän on salassapitosäännösten estämättä ilmoitettava tutkinnon suorittaneista 35 §:n 3 momentissa mainitut tiedot Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle rekisteriin merkittäviksi. Tutkinnon järjestämistä ja suorittamista koskevia asiakirjoja on säilytettävä vähintään viisi vuotta tutkinnon järjestämisestä, ja ne on vaadittaessa esitettävä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Tutkinnon järjestäjään ja hänen palveluksessaan olevaan sovelletaan heidän suorittaessaan tämän lain mukaisia tehtäviä rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Vahingonkorvausvastuusta säädetään vahingonkorvauslaissa (412/1974).

Kasvinsuojeluaineita saa levittää vain tähän tarkoitukseen sopivilla, hyväkuntoisilla ja turvallisilla välineillä. Levitysvälineet on puhdistettava käytön jälkeen.

Ammattimaiseen kasvinsuojeluaineiden levitykseen saa käyttää vain levitysvälineitä, joiden asianmukainen toiminta on varmistettu säännöllisin väliajoin testaamalla, jollei 14 §:n 5 momentista muuta johdu. Levitysvälineiden testaaja laatii testauksesta pöytäkirjan ja merkitsee hyväksytyt levitysvälineet hyväksymismerkinnällä.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineiden levitysvälineille asetettavista vaatimuksista, välineiden kunnossapidosta ja testauksesta sekä hyväksymismerkinnästä annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto arvioi kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden käytöstä aiheutuvat riskit ihmisten terveydelle ja ympäristölle. Riskien arviointiin sisältyy levitysvälineiden käytön laajuutta koskeva arviointi.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineiden levitysvälineitä koskevasta riskien arvioinnista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto huolehtii kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaustoiminnan järjestämisestä. Virasto hyväksyy hakemuksesta kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajan. Levitysvälineiden testaaja hyväksytään, jos hänellä on riittävä alan tuntemus ja testaustoiminnan edellyttämät tiedot ja taidot. Hyväksyminen on voimassa viisi vuotta.

Kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajan on vuosittain ilmoitettava testattujen levitysvälineiden lukumäärä ja tyyppi Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle. Testausta koskevia asiakirjoja on säilytettävä vähintään viisi vuotta testauksesta, ja ne on vaadittaessa esitettävä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Testaajaan sovelletaan hänen suorittaessaan tämän lain mukaisia tehtäviä rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Vahingonkorvausvastuusta säädetään vahingonkorvauslaissa.

Tarkemmat säännökset Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle tehtävästä ilmoituksesta annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Ammattimaisessa käytössä olevat kasvinsuojeluaineiden levitysvälineet on testattava vähintään viiden vuoden välein vuoden 2020 loppuun saakka ja sen jälkeen vähintään kolmen vuoden välein. Uusi kasvinsuojeluaineiden levitysväline, joka täyttää koneiden turvallisuudelle asetetut vaatimukset, on testattava vähintään kerran viidessä vuodessa sen hankkimisesta.

Poikkeavia testausaikatauluja ei voida kuitenkaan soveltaa junaan tai ilma-alukseen asennettuun kasvinsuojeluruiskuun eikä yli kolme metriä leveällä puomilla varustettuun kasvinsuojeluruiskuun, mukaan lukien kylvölaitteisiin asennetut puomilla varustetut kasvinsuojeluruiskut.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineen levitysvälineisiin sovellettavista testausaikatauluista annetaan riskien arvioinnin perusteella maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan säätää, että testauksesta vapautetaan kannettavat kasvinsuojeluaineen levitysvälineet ja reppuruiskut, jos niiden käytöstä ei 12 a §:n mukaisen riskien arvioinnin perusteella arvioida aiheutuvan riskiä terveydelle tai ympäristölle.

Jos kasvinsuojeluaineiden levitysväline on testattu Euroopan unionin toisessa jäsenvaltiossa ja testaus täyttää tässä laissa asetetut vaatimukset sekä sisällöltään että aikataulultaan, hyväksytään testaus myös Suomessa.

Jakelijan on huolehdittava siitä, että kasvinsuojeluaineiden ostajille annetaan riittävät tiedot kasvinsuojeluaineiden asianmukaisesta ja kestävästä käytöstä sekä kasvinsuojeluaineiden käyttöön liittyvistä riskeistä ja riskienvähennystoimista.

Tietojen antamista varten jakelijan palveluksessa on oltava riittävä määrä 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittanutta henkilökuntaa. Edellä tarkoitettua henkilökuntaa ei tarvitse olla, jos kasvinsuojeluaineita myydään vain muuhun kuin ammattimaiseen käyttöön, eikä myytäviä valmisteita luokitella kemikaaleja koskevan lainsäädännön mukaisesti myrkyllisiksi, erittäin myrkyllisiksi, syöpää aiheuttaviksi, sukusolujen perimää vaurioittaviksi tai lisääntymiselle vaarallisiksi.

Kasvinsuojeluaineita saa ammattitoiminnassa käyttää vain 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittanut, joka on rekisteröity 35 §:ssä tarkoitettuun kasvinsuojeluainerekisteriin.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto hyväksyy kasvinsuojeluaineiden biologista tehokkuutta ja käyttökelpoisuutta testaavat laitokset. Laitos hyväksytään, jos sillä on testausta varten pätevä henkilöstö, asianmukaiset laitteistot, tilat ja testauspaikat sekä menettelytapaohjeet, joiden kaikkien tulee täyttää hyvälle testaustoiminnalle asetetut vaatimukset.

2 momentti on kumottu L:lla 4.10.2024/544.

Tarkemmat säännökset 1 momentissa tarkoitetuista hyvän testaustoiminnan vaatimuksista sekä laitoksen hyväksymisestä ja hyväksymismenettelystä annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi myöntää hakemuksesta luvan kasvinsuojeluaine-asetuksen 54 artiklan 1 kohdassa tarkoitettuihin tutkimus- ja kehitystarkoituksiin suoritettaviin kokeisiin, joihin liittyy käytettyyn käyttökohteeseen hyväksymättömän kasvinsuojeluaineen päästämistä ympäristöön.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi myöntää hakemuksesta luvan kasvinsuojeluaine-asetuksen 54 artiklan 1 kohdassa tarkoitettuihin tutkimus- ja kehitystarkoituksiin suoritettaviin kokeisiin, joissa kasvinsuojeluaine levitetään miehittämättömällä ilma-aluksella.

Edellä 1 tai 2 momentissa tarkoitettu lupa myönnetään, jos arvioidaan, ettei kokeesta ole todennäköisiä haitallisia vaikutuksia ihmisten tai eläinten terveyteen tai ympäristöön, hakijalla on käytettävissään kokeen suorittamiseksi asianmukaiset testauspaikat ja koe suoritetaan valvotuissa oloissa käyttäen rajoitettuja määriä valmistetta rajoitetulla alueella. Luvan hakijan on nimettävä kokeelle vastuuhenkilö.

Edellä 18 §:ssä tarkoitettu laitos ei tarvitse 1 momentissa tarkoitettua lupaa käyttää hyväksymätöntä kasvinsuojeluainetta tutkimus- ja kehitystarkoituksiin suoritettaviin kokeisiin. Tällaisen laitoksen on hyvissä ajoin ennen kokeen aloittamista ilmoitettava Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle tiedot kokeessa käytettävästä aineesta, sen käyttötarkoituksesta ja käyttömäärästä, kokeen laajuudesta ja kestosta sekä arvioiduista terveys- ja ympäristövaikutuksista.

Kasvinsuojeluaineella tehtävä koe on keskeytettävä, jos kokeen aikana ilmenee, että valmisteella on sellaisia merkittäviä haitallisia vaikutuksia ihmisten tai eläinten terveyteen tai ympäristöön, joita ei ole voitu ennakoida lupaa myönnettäessä tai 4 momentissa tarkoitettua ilmoitusta tehtäessä. Asiasta on ilmoitettava viipymättä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Kasvinsuojeluaineasetuksen 54 artiklan 2 kohdassa tarkoitettu hakemus- ja asiakirja-aineisto toimitetaan Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle. Hakemukseen, joka koskee tutkimus- ja kehitystarkoituksiin suoritettavaa koetta, jossa kasvinsuojeluaine on tarkoitus levittää miehittämättömällä ilma-aluksella, tulee liittää todistus säännöistä ja menetelmistä miehittämättömien ilma-alusten käytössä annetun komission täytäntöönpanoasetuksen (EU) 2019/947 14 artiklassa tarkoitetusta rekisteröitymisestä miehittämättömän ilma-aluksen käyttäjäksi sekä 12 artiklassa tarkoitettu toimintalupa lentolevitykseen mainitussa artiklassa tarkoitetussa kategoriassa erityinen tai 6 artiklassa tarkoitetut todistukset, joita edellytetään toimintaan mainitussa artiklassa tarkoitetussa kategoriassa sertifioitu.

Tarkemmat säännökset 1 ja 2 momentissa tarkoitettujen kokeiden lupahakemusmenettelyistä, lupahakemusten ja kokeita koskevien ilmoitusten sisällöstä sekä kokeiden suorittamisen ehdoista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Kasvinsuojeluaineen levitys ilma-aluksesta on kielletty.

Lentolevitystä koskevassa päätöksessä on oltava tiedot lentolevitysalueesta, torjuntatoimenpiteistä ja niiden suorittamisajankohdasta sekä torjunnassa käytettävästä kasvinsuojeluaineesta.

Kasvinsuojeluaineen lentolevitys on suoritettava erityistä huolellisuutta noudattaen ja siten, ettei siitä aiheudu vaaraa ihmisten tai eläinten terveydelle tai kohtuutonta haittaa ympäristölle. Lentolevityksestä on hyvissä ajoin ennen levitystä ilmoitettava elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle, kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle ja terveydensuojeluviranomaiselle sekä kunnaneläinlääkärille.

Tarkemmat säännökset lentolevityksessä noudatettavasta menettelystä sekä levityksestä tehtävistä ilmoituksista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Kaasuttamalla levitettävän kasvinsuojeluaineen käyttäjän tulee hallita kaasutuksessa käytettyjen kasvinsuojeluaineiden turvallinen käyttö, kaasutuksen suorittajan suojautuminen kaasutustyössä sekä kaasutustyön oikea suorittaminen. Hänen tulee toimia kansainvälisen vilja- ja rehualan kauppajärjestö GAFTA:n kaasuttamista koskevan menettelytapaohjeen mukaisesti.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi myöntää hakemuksesta kaasuttamalla levitettävän valmisteen käyttäjälle luvan käyttää kaasuttamalla levitettävää kasvinsuojeluainetta, jos käyttäjä osoittaa täyttävänsä 1 momentissa säädetyt edellytykset.

Kaasuttamalla levitettävän kasvinsuojeluaineen käyttäjän tulee ennen työn suorittamista tehdä ilmoitus Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Tarkemmat säännökset 1 momentissa tarkoitetusta turvallisesta käytöstä, kaasutuksen suorittajan suojautumisesta kaasutustyössä ja kaasutustyön oikeasta suorittamisesta, 2 momentissa tarkoitetun luvan hakemisesta sekä 3 momentissa tarkoitetun ilmoituksen sisällöstä annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Maa- ja metsätalousministeriön tehtävänä on tämän lain ja kasvinsuojeluaineita koskevan Euroopan unionin täytäntöönpanon lainsääsäädännön yleinen ohjaus ja seuranta.

Maa- ja metsätalousministeriö nimeää Turvallisuus- ja kemikaaliviraston esityksestä kansallisen vertailulaboratorion valvonta-asetuksen 100 artiklan mukaisesti.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto suunnittelee ja kehittää toimialallaan valtakunnallisesti kasvinsuojeluaineiden valvontaa.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä yhdenmukaisten riski-indikaattoreiden laskemisesta ja 2 momentin 8 kohdassa tarkoitetuista tehtävistä.

Ruokavirasto suunnittelee, ohjaa ja kehittää toimialallaan valtakunnallisesti kasvinsuojeluaineiden käytön valvontaa.

Sen lisäksi, mitä muualla tässä laissa säädetään Ruokaviraston tehtävistä, virasto vastaa kasvinsuojeluaineasetuksen, valvonta-asetuksen ja tämän lain täytäntöönpanosta sekä noudattamisen valvonnasta ja valvonnan järjestämisestä kasvinsuojeluaineiden käytön ja käytön yhteydessä tapahtuvan käsittelyn ja varastoinnin osalta.

Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukset valvovat Ruokaviraston ohella kasvinsuojeluaineiden käyttöä ja käytön yhteydessä tapahtuvaa käsittelyä ja varastointia.

Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukset valvovat 22 §:ssä tarkoitettua lentolevityksen toteuttamista.

Tulli toimii valvontaviranomaisena kasvinsuojeluaineasetuksen ja tämän lain noudattamisen valvonnassa kasvinsuojeluaineiden maahantuonnin, maastaviennin ja kauttakulun yhteydessä.

Valvonnassa noudatetaan tullilakia (304/2016), jollei tässä laissa toisin säädetä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto ja Ruokavirasto voivat kirjallisesti nimetä ulkopuolisen luonnollisen henkilön määräajaksi suorittamaan kasvinsuojeluaineita koskevaan viralliseen valvontaan liittyviä tarkastuksia valvonta-asetuksen 28 ja 30 artiklan mukaisesti (valtuutettu tarkastaja).

Valtuutettu tarkastaja toimii tehtävässään valtuutuksen antaneen viraston valvonnassa. Tarkastusten perusteella tehtävät hallinnolliset päätökset tekee valtuutuksen antanut virasto.

Valtuutettuun tarkastajaan sovelletaan rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä hänen suorittaessaan tämän lain mukaisia tehtäviä. Vahingonkorvausvastuusta säädetään vahingonkorvauslaissa.

Valtuutetun tarkastajan tulee vaadittaessa esittää kirjallinen valtuutus.

Kasvinsuojeluaineita on valvottava tasapuolisesti ja säännöllisesti. Valvontaa on tehostettava, jos on epäiltävissä, että valmiste tai toimijan toiminta ei täytä kasvinsuojeluaine-asetuksessa tai tässä laissa tai niiden nojalla säädettyjä tai määrättyjä vaatimuksia. Valvontatoimenpiteiden on oltava tarkoituksenmukaisia, ja ne on sopivalla tavalla kohdistettava kasvinsuojeluaineiden valmistuksen, maahantuonnin, kauttakulun, markkinoille saattamisen, markkinoinnin, varastoinnin, käytön ja käsittelyn eri vaiheisiin.

Valvontaviranomaisen on tarvittaessa annettava toimijalle tarpeellisia ohjeita ja kehotuksia kasvinsuojeluaineita koskevien säännösten noudattamisesta.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä valvonnan järjestämisen yleisistä periaatteista.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto, Ruokavirasto ja Tulli vastaavat kasvinsuojeluaineiden valvonnan ohjaamiseksi ja yhteensovittamiseksi laadittavan valvonta-asetuksen 109 artiklassa tarkoitetun monivuotisen kansallisen valvontasuunnitelman laatimisesta niille laissa osoitettujen tehtävien osalta.

Ruokavirasto koordinoi valvonnan tulosten keruuta valvonta-asetuksen 109 artiklan mukaisesti, asettaa valvontasuunnitelman 111 artiklan mukaisesti julkisesti saataville ja vastaa 113 artiklan mukaisesta vuosikertomuksen laatimisesta ja toimittamisesta Euroopan komissiolle.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto vastaa valtakunnallisen valvontasuunnitelman koordinoinnista valvontaviranomaisten välillä.

Tarkastusta ja näytteenottoa koskevasta virallisesta valvonnasta säädetään valvonta-asetuksen 9, 10 ja 14 artiklassa.

Pysyväisluonteiseen asumiseen käytetyissä tiloissa tarkastuksen saa toimittaa ja näytteen ottaa vain viranomainen, ja tarkastus saadaan toimittaa ja näyte ottaa vain, jos se on välttämätöntä tarkastuksen kohteena olevien seikkojen selvittämiseksi ja on perusteltua syytä epäillä jonkun syyllistyneen 41 tai 43 §:ssä tarkoitettuun tekoon.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto saa tunnistautumatta tilata näytteitä etäviestintävälineiden välityksellä myytäviksi tarjottavista kasvinsuojeluaineista. Näytteitä voidaan käyttää virallisessa valvonnassa. Saatuaan näytteen viraston on ilmoitettava toimijalle, että näyte on tilattu virallista valvontaa varten. Toimijalla on oikeus omalla kustannuksellaan saada toinen asiantuntijalausunto näytteestä.

Mitä 1 momentissa säädetään Suomen viranomaisen tarkastusoikeudesta ja 31 §:ssä tiedonsaantioikeudesta, koskee myös Euroopan unionin tarkastajia. Jos tarkastuksen tekee Euroopan unionin tarkastaja, valvontaviranomaisen on toimittava tämän kanssa yhteistyössä.

Valvontaviranomaisella ja valtuutetulla tarkastajalla on oikeus saada salassapitosäännösten estämättä valvonnan suorittamiseksi välttämättömät tiedot valtion ja kunnan viranomaisilta, toimijoilta ja muilta, joita tässä laissa tai Euroopan unionin kasvisuojeluaineita koskevassa lainsäädännössä säädetyt velvoitteet koskevat.

Turvallisuus- ja kemikaalivirastolla ja Ruokavirastolla on lisäksi salassapitosäännösten estämättä oikeus saada maksutta välttämättömät tiedot sakon täytäntöönpanosta annetun lain (672/2002) 46 §:ssä tarkoitetusta sakkorekisteristä tämän lain 40 a §:n mukaisen seuraamusmaksun määräämistä varten.

Virallista valvontaa varten otetut näytteet on käsiteltävä ja tutkittava Ruokavirastossa taikka Ruokaviraston tai Turvallisuus- ja kemikaaliviraston nimeämässä virallisessa laboratoriossa. Näytteitä tutkivan laboratorion tulee täyttää valvonta-asetuksessa säädetyt vaatimukset.

Jos valvontaviranomainen tai valtuutettu tarkastaja tietää tai tällä on syytä epäillä, että kasvinsuojeluaineena käytetään muuta kuin kasvinsuojeluaineeksi hyväksyttyä ainetta taikka että kasvinsuojeluaineen käyttö voi aiheuttaa vaaraa ihmisten, eläinten tai kasvien terveydelle taikka ympäristölle, on valvontaviranomaisen salassapitosäännösten estämättä ilmoitettava tästä välittömästi vaaran luonteen mukaan toimivaltaiselle elintarvike-, ympäristö-, työsuojelu-, pelastus- tai poliisiviranomaiselle.

Havaitsemistaan kasvinsuojeluaineista, joiden hyväksyminen on peruutettu tai muutoin lakannut, valvontaviranomaisen ja valtuutetun tarkastajan tulee ilmoittaa valmisteen hävittämistä varten kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle.

Valvontaviranomaisten on annettava toisilleen pyynnöstä virka-apua niiden tässä laissa säädettyjen tehtävien suorittamiseksi.

Poliisin velvollisuudesta antaa virka-apua muille valvontaviranomaiselle säädetään poliisilain (872/2011) 9 luvun 1 §:ssä. Poliisin on annettava virka-apua myös 25 §:ssä tarkoitetulle valtuutetulle tarkastajalle, jos tätä estetään suorittamasta tehtäväänsä ja esteen poistaminen edellyttää poliisin toimivaltuuksien käyttämistä. Pelastusviranomaisen antamasta virka-avusta säädetään pelastuslain (379/2011) 50 §:ssä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto pitää rekisteriä hyväksytyistä kasvinsuojeluaineista, koulutuksen ja tutkinnon järjestäjistä, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajista sekä kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon suorittaneista (kasvinsuojeluainerekisteri).

Kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon suorittaneesta merkitään rekisteriin tunnistetietojen lisäksi tutkinnon voimassaolon päättymispäivä ja tunnistenumero.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto pitää sähköisesti yleisön nähtävillä kasvinsuojeluaineasetuksen 57 artiklan 1 kohdassa tarkoitettua tiedostoa hyväksytyistä kasvinsuojeluaineista ja niistä kasvinsuojeluaineista, joiden hyväksyminen on peruutettu.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto julkaisee ja ylläpitää 35 §:n 3 momentissa tarkoitettujen tietojen perusteella yleisesti saatavilla olevaa luetteloa koulutuksen järjestäjistä, tutkinnon järjestäjistä ja kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajista. Luettelossa julkaistaan 3 momentissa tarkoitetun henkilön suostumuksella henkilön nimi, osoite, sähköpostiosoite ja puhelinnumero.

Luettelosta tietoja voi hakea ainoastaan yksittäisinä hakuina käyttäen hakuperusteena rekisteröidyn nimeä tai paikkakuntaa.

Tässä laissa tarkoitetuilla valvontaviranomaisilla on oikeus käyttää kasvinsuojeluainerekisteriä valvonnassa.

Luonnollisen henkilön 35 §:n 2 momentin 1 kohdassa tarkoitetut henkilötiedot poistetaan rekisteristä kymmenen vuoden kuluttua siitä, kun kasvinsuojeluaineen hyväksymisen voimassaolo on lakannut. Edellä 9, 11 ja 13 §:ssä tarkoitettujen luonnollisten henkilöiden 35 §:n 3 momentissa tarkoitetut tunnistetiedot poistetaan rekisteristä kahden vuoden kuluttua toimijan hyväksynnän päättymisestä ja 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittaneen henkilön tiedot kolmen vuoden kuluttua tutkinnon voimassaolon päättymispäivästä.

Henkilötietojen keräämisestä ja tallettamisesta sekä rekisteriin tallennettujen tietojen käyttämisestä ja luovuttamisesta säädetään lisäksi luonnollisten henkilöiden suojelusta henkilötietojen käsittelyssä sekä näiden tietojen vapaasta liikkuvuudesta ja direktiivin 95/46/EY kumoamisesta (yleinen tietosuoja-asetus) annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) 2016/679, tietosuojalaissa (1050/2018) ja viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa. Henkilötietojen käsittelyyn ei kuitenkaan sovelleta, mitä mainitun asetuksen 18 artiklan 1 kohdan a ja b alakohdassa säädetään.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi luovuttaa julkisen tietoverkon välityksellä kasvinsuojeluainerekisteristä 10 §:n mukaisen tutkinnon suorittaneen nimen (julkinen tietopalvelu).

Julkisesta tietopalvelusta tietoja voi hakea ainoastaan yksittäisinä hakuina käyttäen hakuperusteena rekisteröidyn nimeä tai tunnistenumeroa.

Turvallisuus- ja kemikaaliviraston tulee poistaa 1 momentissa tarkoitettua toimijaa koskevat tiedot julkisesta tietopalvelusta välittömästi sen jälkeen, kun toimijan rekisteröinti on peruutettu tai kun virasto on saanut tiedon toimijan kuolemasta. Muilta osin julkiseen tietopalveluun merkittyjen tietojen säilyttämiseen sovelletaan, mitä 35 b §:n 2 momentissa säädetään valvontarekisteriin merkittyjen tietojen säilyttämisestä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto, Ruokavirasto ja Tulli julkaisevat valvonnan tulokset. Edellä 32 §:ssä tarkoitettuja salassa pidettäviä tietoja ei kuitenkaan saa julkaista.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkemmat säännökset valvonnan tulosten julkaisemisesta.

Sille, joka ei noudata tämän lain, kasvinsuojeluaineita koskevan Euroopan unionin lainsäädännön tai niiden nojalla annettuja säännöksiä, valvontaviranomaisen on annettava asian laatu huomioon ottaen valvonta-asetuksen 138 artiklan 2 kohdassa tarkoitettu määräys velvollisuuksien täyttämiseksi.

Epäkohta on määrättävä poistettavaksi välittömästi tai valvontaviranomaisen asettamassa määräajassa.

Elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus voi sille 24 b §:ssä säädetyn toimivallan mukaisesti kieltää kasvinsuojeluaineiden 22 §:ssä tarkoitetun lentolevityksen, jos lentolevitys ei täytä tässä laissa tai sen nojalla säädettyjä tai määrättyjä vaatimuksia.

Tulli voi sille 24 c §:ssä säädetyn toimivallan mukaisesti kieltää kasvinsuojeluaineen maahantuonnin tai maastaviennin, jos kasvinsuojeluaine ei täytä kasvinsuojeluaineasetuksessa tai tässä laissa tai niiden nojalla säädettyjä tai määrättyjä vaatimuksia.

Kielto on viipymättä peruutettava, jos sen perusteena oleva puutteellisuus on poistettu tai epäkohta korjattu taikka jos kielto ei ole enää muutoin tarpeen.

Jos asia ei siedä viivytystä, valvontaviranomainen voi määrätä kiellon väliaikaisena. Jos väliaikaisen kiellon antaa muu viranomainen kuin Turvallisuus- ja kemikaalivirasto tai Ruokavirasto, väliaikainen kielto on saatettava viivytyksettä Turvallisuus- ja kemikaaliviraston tai Ruokaviraston ratkaistavaksi sen mukaan, kumpi viranomainen on asiassa tämän pykälän ja 24 tai 24 a §:n mukaan toimivaltainen. Kielto raukeaa, jos toimivaltainen virasto ei ole tehnyt tämän pykälän 1 tai 2 momentissa tarkoitettua päätöstä viikon kuluessa väliaikaisen kiellon antamisesta.

Jos kasvinsuojeluaineen valmistus, varastointi, markkinoille saattaminen tai käyttö on 38 §:n 1 momentin 1 kohdan nojalla kielletty, Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi määrätä kasvinsuojeluaineen käsiteltäväksi hyväksymällään tavalla uudelleen, hävitettäväksi tai palautettavaksi siihen maahan, josta se on tuotu Suomeen.

Jos korjaamattoman sadon käyttäminen elintarvikkeeksi tai eläinten rehuksi on 38 §:n 2 momentin 2 kohdan nojalla kielletty, Ruokavirasto voi määrätä korjaamattoman sadon hävitettäväksi.

Jos maahantuonti tai maastavienti on 38 §:n 4 momentin nojalla kielletty, Tulli voi määrätä kasvinsuojeluaineen käsiteltäväksi hyväksymällään tavalla uudelleen, hävitettäväksi tai palautettavaksi siihen maahan, josta se on tuotu Suomeen.

Edellä 1–3 momentissa tarkoitettuun päätökseen voidaan liittää ehtoja sen täytäntöönpanossa noudatettavasta menettelystä. Toimija, jonka virheellisen menettelyn vuoksi hävittämis- tai maastavientimääräys on annettu, vastaa täytäntöönpanon aiheuttamista kustannuksista.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi peruuttaa 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittaneen 35 §:n 3 momentissa tarkoitetun rekisteröinnin, jos rekisteröinnille säädetyt edellytykset eivät enää täyty tai toiminnassa olennaisesti rikotaan kasvinsuojeluaineita koskevia säännöksiä tai säännösten nojalla tehtyjä päätöksiä eikä toimija Turvallisuus- ja kemikaaliviraston määräyksestä huolimatta korjaa puutteita kohtuullisessa määräajassa. Hyväksyminen voidaan kuitenkin peruuttaa välittömästi, jos puute on niin olennainen, ettei sitä saisi korjattua kohtuullisessa määräajassa tai jos se on ihmisten tai eläinten terveydelle taikka ympäristölle toiminnasta aiheutuvan kohtuuttoman vahingon vuoksi välttämätöntä.

Jos rekisteröinti on peruutettu 1 momentissa tarkoitetulla tavalla, tulee 10 §:ssä tarkoitettu tutkinto suorittaa uudelleen ennen uutta rekisteröintiä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi peruttaa myöntämänsä 9 §:ssä tarkoitetun koulutuksen järjestäjän, 11 §:ssä tarkoitetun tutkinnon järjestäjän, 13 §:ssä tarkoitetun kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajan, 18 §:ssä tarkoitettu kasvinsuojeluaineita testaavan laitoksen hyväksymisen tai 19 §:ssä tarkoitettu koeluvan, jos luvan tai hyväksymisen myöntämisen edellytykset lakkaavat tai hyväksymisen saanut tai luvanhaltija rikkoo olennaisella tavalla kasvinsuojeluaineita koskevia säännöksiä tai säännösten nojalla tehtyjä päätöksiä eikä toimija Turvallisuus- ja kemikaaliviraston määräyksestä huolimatta korjaa puutteita kohtuullisessa määräajassa. Hyväksyminen tai lupa voidaan kuitenkin peruuttaa välittömästi, jos puute on niin olennainen, ettei sitä saisi korjattua kohtuullisessa määräajassa tai jos se on ihmisten tai eläinten terveydelle taikka ympäristölle toiminnasta aiheutuvan kohtuuttoman vahingon vuoksi välttämätöntä.

Maa- ja metsätalousministeriö voi peruuttaa kansallisen vertailulaboratorion nimeämisen, jos vertailulaboratorio tai siellä harjoitettu toiminta ei täytä valvonta-asetuksen 100 ja 101 artiklassa säädettyjä vaatimuksia, epäkohta on olennainen eikä vertailulaboratorio maa- ja metsätalousministeriön määräyksestä huolimatta korjaa puutetta kohtuullisessa määräajassa.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto sekä Ruokavirasto voivat peruuttaa virallisen laboratorion nimeämistä koskevan päätöksensä, jos laboratorio olennaisesti rikkoo tai siellä harjoitettavassa toiminnassa olennaisesti rikotaan tämän lain, kasvinsuojeluaineita koskevan Euroopan unionin lainsäädännön tai niiden nojalla annettuja säännöksiä eikä laboratorio viraston määräyksestä huolimatta korjaa puutteita kohtuullisessa määräajassa.

Maa- ja metsätalousministeriö, Turvallisuus- ja kemikaalivirasto sekä Ruokavirasto voivat peruuttaa laboratorion nimeämistä koskevan päätöksensä myös asian käsittelyn vaatimaksi ajaksi, jos se on ihmisten tai eläinten terveydelle taikka ympäristölle toiminnasta aiheutuvan kohtuuttoman vahingon vuoksi välttämätöntä taikka jos puute laboratorion toiminnassa on sellainen, että se voi vaarantaa tutkimustulosten luotettavuuden.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi määrätä toimijan hallinnoiman tai käyttämän internetsivuston tai sen osan suljettavaksi, jos on ilmeistä, että sen välityksellä myytäväksi tarjottavaa kasvinsuojeluainetta ei ole hyväksytty käytettäväksi kasvinsuojeluaineena tai siitä annetut tiedot ovat sellaiset, että kasvinsuojeluaine tai siitä annettavat tiedot aiheuttavat tai niiden voidaan perustellusta syystä epäillä aiheuttavan vaaraa ihmisten tai eläinten terveydelle taikka ympäristölle taikka johtavat kasvinsuojeluaineiden ostajaa olennaisesti harhaan tai ovat muulla tavalla olennaisesti kasvinsuojeluaineita koskevien säännösten vastaisia.

Internetsivustosta on määrättävä suljettavaksi se sivuston osa, jossa tarjotaan myytäväksi 1 momentissa mainitulla tavalla kasvinsuojeluaineita koskevien säännösten tai määräysten vastaisia kasvinsuojeluaineita. Jos sivuston osan sulkeminen ei poista säännösten tai määräysten vastaisuutta, tarvittaessa on määrättävä suljettavaksi koko sivusto.

Määräys internetsivuston tai sen osan sulkemisesta voidaan antaa väliaikaisena asian selvittämisen tai epäkohdan korjaamisen ajaksi. Sivusto tai sen osa on pidettävä suljettuna, kunnes Turvallisuus- ja kemikaalivirasto antaa asiassa lopullisen ratkaisunsa.

Valvontaviranomainen voi tehostaa antamaansa 37 §:ssä tarkoitettua määräystä, 38 §:n 1–3 momentissa tarkoitettua kieltoa sekä 39 §:ssä tarkoitettua hävittämistä tai maastavientiä koskevaa määräystä uhkasakolla tai uhalla, että tekemättä jätetty toimenpide teetetään laiminlyöjän kustannuksella.

Uhkasakosta ja teettämisuhkasta säädetään uhkasakkolaissa (1113/1990).

Seuraamusmaksun suuruutta arvioitaessa on otettava huomioon menettelyn laatu, laajuus, toistuvuus ja vahingollisuus. Maksu voidaan jättää määräämättä tai määrätä maksettavaksi vähimmäismäärää pienempänä, jos tekoa voidaan pitää vähäisenä ja maksun määräämättä jättäminen tai määrääminen vähimmäismäärää pienempänä on kohtuullista laiminlyönnin laatu, toistuvuus, suunnitelmallisuus ja muut olosuhteet huomioon ottaen. Seuraamusmaksu määrätään maksettavaksi valtiolle.

Seuraamusmaksua ei saa määrätä luonnolliselle henkilölle, jota epäillään samasta teosta esitutkinnassa, syyteharkinnassa tai tuomioistuimessa vireillä olevassa rikosasiassa tai jolle on samasta teosta annettu lainvoimainen tuomio. Jos seuraamusmaksu on määrätty luonnolliselle henkilölle, samasta teosta ei saa määrätä toista seuraamusmaksua eikä tuomita tuomioistuimessa rangaistusta.

Seuraamusmaksua ei saa määrätä, jos teosta on kulunut yli vuosi. Seuraamusmaksu vanhenee viiden vuoden kuluttua seuraamusmaksua koskevan lainvoimaisen ratkaisun antamispäivästä.

Seuraamusmaksu raukeaa, kun maksuvelvollinen luonnollinen henkilö kuolee. Seuraamusmaksun täytäntöönpanosta säädetään sakon täytäntöönpanosta annetussa laissa.

Se, joka rikkoo tämän lain nojalla määrättyä uhkasakolla tehostettua kieltoa tai velvoitetta, voidaan jättää tuomitsematta rangaistukseen samasta teosta.

Rikoslaissa (39/1889) tai 1 momentissa tarkoitettua tekoa koskevassa esitutkinnassa Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle sekä Ruokavirastolle on varattava tilaisuus tulla kuulluksi. Syyttäjän on varattava Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle sekä Ruokavirastolle tilaisuus lausunnon antamiseen ennen syyteharkinnan päättymistä. Asiaa tuomioistuimessa suullisesti käsiteltäessä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolla sekä Ruokavirastolla on läsnäolo- ja puheoikeus.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto tekee valtuuttamiensa tarkastajien puolesta rikosilmoituksen epäillystä kasvinsuojeluainerikkomuksesta. Ruokavirasto tekee ilmoituksen valtuuttamiensa tarkastajien puolesta. Ilmoitus voidaan jättää tekemättä rikkomuksesta, jota on kokonaisuutena pidettävä ilmeisen vähäisenä eikä kyseessä ole viranomaisten määräysten tai kieltojen toistuva rikkominen.

Rangaistus vastoin tätä lakia tai sen nojalla annettuja säännöksiä tai määräyksiä tehdystä ympäristön turmelemisesta säädetään rikoslain (39/1889) 48 luvun 1–4 §:ssä. Rangaistus vastoin tätä lakia tai sen nojalla annettuja säännöksiä tai määräyksiä tehdystä terveysrikoksesta säädetään rikoslain 44 luvun 1 §:ssä. Rangaistus kasvinsuojeluaineen varomattomasta käsittelystä säädetään rikoslain 44 luvun 12 §:ssä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto laatii ja toimeenpanee kasvinsuojeluaineiden kestävän käytön toimintaohjelman yhteistyössä alan toimijoiden ja viranomaisten kanssa. Toimintaohjelmassa määritetään tavoitteet, toimenpiteet ja aikataulut kasvinsuojeluaineiden käytöstä ihmisten ja eläinten terveydelle ja ympäristölle aiheutuvien riskien vähentämiseksi. Lisäksi toimintaohjelmassa määritetään tavoitteet, toimenpiteet ja aikataulut integroidun torjunnan edistämiseksi.

Maa- ja metsätalousministeriö asettaa kolmeksi vuodeksi kerrallaan neuvottelukunnan, jonka tehtävänä on seurata kehitystä kasvinsuojeluaineita koskevissa asioissa, antaa lausuntoja sekä tehdä asiaa koskevia esityksiä ja aloitteita.

Tämän lain mukaisista viranomaisen suoritteista valtiolle perittävistä maksuista säädetään valtion maksuperustelaissa (150/1992).

Kasvinsuojeluaineen hyväksymistä tarkoittavasta luvasta peritään maksu 45 prosentilla alennettuna, jos kasvinsuojeluaineen käyttökohteeksi tarkoitettujen viljelykasvien yhteenlaskettu pinta-ala hyväksymistä haettaessa on enintään 5 000 hehtaaria, ja 70 prosentilla alennettuna, jos kasvinsuojeluaineen käyttökohteeksi tarkoitettujen viljelykasvien yhteenlaskettu pinta-ala hyväksymistä haettaessa on enintään 2 000 hehtaaria.

Viljelykasvien yhteenlasketun pinta-alan määrityksessä käytetään Luonnonvarakeskuksen julkistamia Suomen virallisia tilastoja puutarha- ja peltokasvialoista sekä Ruokaviraston ylläpitämää tilastoa metsänviljelyaineistosta. Pinta-alana käytetään viiden viimeisen vuoden lukujen keskiarvoa.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto ja Ruokavirasto maksavat valtuuttamilleen tarkastajille tämän lain mukaisista tarkastuksista palkkiota ja kustannusten korvausta.

Edellä 9 §:ssä tarkoitetulla koulutuksen järjestäjällä, 11 §:ssä tarkoitetulla tutkinnon järjestäjällä sekä 13 §:ssä tarkoitetulla kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajalla on oikeus periä palvelun käyttäjältä kohtuullinen korvaus tuottamastaan palvelusta.

Jos ilmoituksen toimivaltaiselle valvontaviranomaiselle sen valvontaan kuuluvien säännösten todellisesta tai epäillystä rikkomisesta on tehnyt luonnollinen henkilö, hänen henkilöllisyytensä on pidettävä salassa, jos henkilöllisyyden paljastamisesta voidaan olosuhteiden perusteella arvioida aiheutuvan hänelle haittaa.

Edellä 10 §:ssä tarkoitettuun tutkinnon hyväksymistä koskevaan päätökseen ja 12 §:n 2 momentissa tarkoitettuun levitysvälineen testausta koskevaan päätökseen saa vaatia oikaisua. Oikaisuvaatimuksesta säädetään hallintolaissa (434/2003).

Muutoksenhausta hallintotuomioistuimeen säädetään oikeudenkäynnistä hallintoasioissa annetussa laissa (808/2019).

Muutoksenhausta 40 §:ssä tarkoitettuun uhkasakon asettamista ja maksettavaksi tuomitsemista sekä teettämisuhan asettamista ja täytäntöön pantavaksi määräämistä koskevaan päätökseen säädetään uhkasakkolaissa.

Muutoksenhausta valtion viranomaisen määräämään maksuun säädetään valtion maksuperustelaissa.

Edellä 38 §:n 6 momentissa tarkoitettua väliaikaista kieltoa koskevaan päätökseen ei saa erikseen hakea muutosta valittamalla.

Syftet med denna lag är att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och hållbart sätt och att minska riskerna av användningen av växtskyddsmedel.

I denna lag föreskrivs om allmänna krav på växtskyddsmedel, utbildning och examen, utrustning för spridning av växtskyddsmedel och testning av utrustningen, utövande av verksamhet, myndigheter och deras uppgifter, tillsyn samt administrativa tvångsmedel och påföljder.

Denna lag tillämpas också på tillsynen över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, nedan växtskyddsmedelsförordningen, och på verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen i övrigt.

Utöver vad som bestäms i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som i kemikalielagen (744/1989) och Europeiska unionens kemikalielagstiftning bestäms om kemikalier. På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (719/1994).

Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel och tillsynen över resthalter ingår i livsmedelslagen (23/2006) och foderlagen (86/2008) samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG.

Bestämmelser om de krav som utrustning för spridning av växtskyddsmedel måste uppfylla innan den släpps ut på marknaden eller tas i bruk ingår i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

På växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har löpt ut samt på växtskyddsmedel som annars ska tas ur bruk tilllämpas avfallslagen (1072/1993). Bestämmelser om genetiskt modifierade organismer finns dessutom i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för den som hanterar växtskyddsmedel ska också kraven i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.

Bestämmelser om produktgodkännande för utsläppande på marknaden och användning av ett växtskyddsmedel finns i artikel 28 i växtskyddsmedelsförordningen. Bestämmelser om förbud mot att på marknaden släppa ut ett växtskyddsmedel som inte har produktgodkänts i enlighet med växtskyddsmedelsförordningen eller använda ett sådant växtskyddsmedel finns i artikel 28.1 i växtskyddsmedelsförordningen.

Produktgodkännande ges av Säkerhets- och kemikalieverket, till vilket det ansöknings- och dokumentmaterial som avses i artikel 33 i växtskyddsmedelsförordningen ska lämnas.

Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas.

Verksamhetsutövaren ska iaktta särskild försiktighet vid lagring, hantering, utspädning och blandning av växtskyddsmedel före och under spridningen för att åtgärderna inte ska medföra någon risk för människors hälsa eller för miljön.

Växtskyddsmedel ska förvaras i ändamålsenliga förvaringslokaler separat från livsmedel och foder. Tillvaratagande och bortskaffande av rester av växtskyddsmedel och växtskyddsmedlens förpackningar ska ske i enlighet med avfallslagen.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till utbildning i korrekt och säker hantering och användning av växtskyddsmedel.

Utbildningen ska med beaktande av målgruppen omfatta tillräcklig undervisning åtminstone om korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, om integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, om användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och om dokumentation över användningen av växtskyddsmedel (utbildningsprogram).

Närmare bestämmelser om utbildningsprogrammet utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner på ansökan anordnare av utbildningen samt utbildningsprogrammet enligt 8 §.

En utbildningsanordnare godkänns, om anordnaren eller de utbildare som är anställda hos anordnaren har tillräcklig utbildning i och erfarenhet av växtskyddsmedel och användningen av dem, och utbildningsprogrammet uppfyller kraven i 8 § 2 mom. Godkännandet av en utbildningsanordnare gäller i fem år.

Godkännandet av en utbildningsanordnare kan återkallas, om utbildningsanordnaren inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om det uppdagas väsentliga brister i anordnandet av utbildningen och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Utbildningsanordnaren ska årligen meddela Säkerhets- och kemikalieverket antalet deltagare i utbildningen. Handlingar som gäller anordnandet av utbildning ska bevaras i minst fem år från det att utbildningen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

Närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel.

I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. För att avlägga examen krävs inte deltagande i utbildning enligt 8 §, om motsvarande kunskaper har förvärvats på något annat sätt. Över avlagd examen utfärdas ett bevis vars mall fastställs av Säkerhets- och kemikalieverket. Examen är giltig i fem år.

Närmare bestämmelser om innehållet i och avläggande av examen inom området för växtskyddsmedel får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas i 10 § avsedda examina inom området för växtskyddsmedel för yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare. Säkerhets- och kemikalieverket godkänner examensanordnare på ansökan.

En examensanordnare godkänns om anordnaren eller de som är anställda hos anordnaren har god kännedom om och tillräcklig praktisk erfarenhet av examensområdet. Godkännandet gäller i fem år och kan återkallas om examensanordnaren inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om det uppdagas väsentliga brister i anordnandet av examen och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Trots sekretessbestämmelserna ska examensanordnaren lämna i 35 § 3 mom. avsedda uppgifter om de personer som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket för registrering. Handlingar som gäller anordnande och avläggande av examen ska bevaras i minst fem år från det att examen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På examensanordnare och deras anställda tilllämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Växtskyddsmedel får spridas endast med spridningsutrustning som är lämplig för ändamålet, i gott skick och säker att använda. Utrustningen ska rengöras efter användningen.

För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars korrekta funktion har säkerställts genom regelbundna tester, om inte något annat följer av 14 § 5 mom. Den som testar spridningsutrustningen ska upprätta ett protokoll över testningen och förse den godkända spridningsutrustningen med godkännandemärkning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om kraven på utrustning för spridning av växtskyddsmedel, om underhåll och testning av utrustningen samt om godkännandemärkning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska bedöma de risker som användning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel orsakar för människors hälsa och för miljön. Riskbedömningen omfattar en bedömning av hur omfattande användningen av spridningsutrustningen är.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om riskbedömningen av utrustning för spridning av växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel godkänns av verket på ansökan. En testare av spridningsutrustning godkänns om denne eller dennes anställda har tillräcklig kännedom om området och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Godkännandet gäller i fem år och kan återkallas, om förutsättningarna för godkännande av testaren inte längre är uppfyllda eller om det uppdagas väsentliga brister i testningen av spridningsutrustning och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Testaren av utrustning för spridning av växtskyddsmedel ska årligen lämna anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om antal och typ av spridningsutrustning som testats. Handlingar som gäller testningen ska bevaras i minst fem år från testningstidpunkten och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På testaren och dennes anställda tillämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Närmare bestämmelser om anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Sådan utrustning för spridning av växtskyddsmedel som är i yrkesmässig användning ska testas med högst fem års intervaller till utgången av 2020 och därefter med högst tre års intervaller. Ny utrustning för spridning av växtskyddsmedel som uppfyller de krav som ställts på maskiners säkerhet ska testas minst en gång inom fem år från det att utrustningen skaffades.

Avvikande tidsplaner för testning får dock inte tillämpas på växtskyddssprutor som monterats på tåg eller luftfartyg eller på växtskyddssprutor med bommar som är över 3 meter breda, inbegripet växtskyddssprutor med bommar som monterats på såningsutrustning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas utifrån en riskbedömning närmare bestämmelser om de tidsplaner för testning som ska tillämpas på utrustning för spridning av växtskyddsmedel.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får det föreskrivas att bärbar spridningsutrustning för växtskyddsmedel och ryggsprutor inte behöver testas, om användningen av dessa på basis av en riskbedömning enligt 12 a § inte medför någon risk för hälsan eller miljön.

Om en utrustning för spridning av växtskyddsmedel har testats i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen och testningen uppfyller kraven i denna lag såväl i fråga om testets innehåll som i fråga om tidsplanen, godkänns testningen också i Finland.

Distributören ska se till att köpare av växtskyddsmedel ges tillräcklig information om korrekt och hållbar användning av växtskyddsmedel samt om riskerna med att använda växtskyddsmedel och om åtgärder för att minimera dessa risker.

För informationen ska distributören ha tillräckligt med anställda som avlagt examen enligt 10 §. Sådana anställda behövs dock inte, om växtskyddsmedel endast säljs för icke yrkesmässig användning och om preparaten inte klassificeras som giftiga, mycket giftiga, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kemikalielagstiftningen.

I yrkesverksamhet får växtskyddsmedel endast användas av personer som avlagt examen enligt 10 §.

Växtskyddsmedel som godkänts enbart för yrkesmässig användning får säljas eller på annat sätt överlåtas endast till den som visar upp ett i 10 § avsett giltigt bevis över avlagd examen inom området för växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner institutioner som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten av växtskyddsmedel. En institution godkänns, om den för testningen har kompetent personal, ändamålsenlig utrustning, lämpliga lokaler och testningsplatser samt anvisningar om förfaringssätt, vilka alla ska uppfylla de krav som ställs på god testningsverksamhet.

Godkännandet kan återkallas, om institutionens verksamhet inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande och institutionen inte avhjälper missförhållandena inom en av Säkerhets- och kemikalieverket utsatt skälig tid eller om institutionen på ett väsentligt sätt bryter mot vad som i växtskyddsmedelsförordningen eller i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om växtskyddsmedel eller testning av dem.

Närmare bestämmelser om de krav på god testningsverksamhet som avses i 1 mom. samt om godkännande och förfarandet vid godkännande av en institution utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket kan bevilja tillstånd för sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön.

Tillstånd beviljas om försöket inte bedöms ha sannolika skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och sökanden har tillgång till ändamålsenliga testningsplatser för att utföra försöket och om försöket utförs med begränsade mängder av preparaten under kontrollerade förhållanden på ett avgränsat område. Den som ansöker om tillstånd ska utse en ansvarsperson för försöket.

Institutioner som avses i 18 § behöver dock inte tillstånd för verksamhet enligt 1 mom. En sådan institution ska i god tid innan försöket inleds lämna Säkerhets- och kemikalieverket en anmälan med uppgifter om det ämne som används vid försöket, ämnets användningsändamål och dosering, försökets omfattning och varaktighet samt uppskattade hälso- och miljökonsekvenser.

Ett försök med ett växtskyddsmedel ska avbrytas, om det under försöket framgår att preparatet har sådana betydande skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön som inte har kunnat förutses när tillståndet beviljades eller när anmälan enligt 3 mom. gjordes. Säkerhets- och kemikalieverket ska utan dröjsmål underrättas om saken.

Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla tillståndet för ett försök, om tillståndshavaren bryter mot tillståndsvillkoren på ett väsentligt sätt.

En ansökan med handlingar som avses i artikel 54.2 i växtskyddsmedelsförordningen lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket. Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om försöks- och forskningsverksamheten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Spridning av växtskyddsmedel från luftfartyg är förbjuden.

Ett beslut om flygbesprutning med växtskyddsmedel ska innehålla uppgifter om spridningsområdet, bekämpningsåtgärderna och deras tidpunkt samt om det växtskyddsmedel som används vid bekämpningen.

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning ska utföras särskilt omsorgsfullt och utan att orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. I god tid innan flygbesprutning utförs ska närings-, trafik- och miljöcentralen, den kommunala miljövårdsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten samt kommunalveterinären underrättas om flygbesprutningen. Flygbesprutning övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralen.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid flygbesprutning och de anmälningar som ska lämnas om spridningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket svarar för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag, för tillsynen över att denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den följs samt för organiseringen av tillsynen. Verket är den behöriga myndighet som avses i artikel 75.1 och den myndighet som avses i artikel 75.2 i växtskyddsmedelsförordningen. Verket anlitar närings-, trafik- och miljöcentralerna vid tillsynen.

Vid sidan om Säkerhets- och kemikalieverket övervakar tullverket importen och exporten av växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket kan vid tillsynen anlita inspektörer som verket skriftligen har bemyndigat för uppdraget och som verket övervakar. Auktoriserade inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området för växtskyddsmedel som krävs för uppdraget eller annan yrkeskompetens som behövs för att utöva tillsyn över att denna lag följs.

På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande, om verksamhetsutövaren kräver det.

Säkerhets- och kemikalieverket ska framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 första strecksatsen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel över på marknaden utsläppta årliga mängder växtskyddsmedel i enlighet med bilaga I till den förordningen.

Naturresursinstitutet ska framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 andra strecksatsen i den förordning som nämns i 1 mom. över årliga förbrukade mängder växtskyddsmedel inom jordbruket i enlighet med bilaga II till den förordningen.

Växtskyddsmedel ska övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen ska effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en verksamhetsutövares verksamhet inte uppfyller de krav som föreskrivs i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller med stöd av dem. Kontrollåtgärderna ska vara ändamålsenliga och på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier av tillverkningen, importen, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, lagringen, användningen och hanteringen av växtskyddsmedel.

Tillsynsmyndigheten ska vid behov ge verksamhetsutövaren behövliga råd och uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska årligen utarbeta en plan för att organisera tillsynen. När tillsynen planeras ska Säkerhets- och kemikalieverket samarbeta med Livsmedelssäkerhetsverket och tullverket.

I tillsynsplanen ska det bestämmas vilka kontroller som ska utföras hos tillsynsobjekten och hur ofta kontrollerna ska utföras. I planen ska det också anges hur tillsynsobjektens risker har bedömts och hur planen bedöms bli genomförd.

Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen, denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem samt för tillsynen över att de iakttas rätt att få tillträde till en plats där växtskyddsmedel testas, tillverkas, lagras, säljs och används, till en plats där utrustning för spridning av växtskyddsmedel förvaras och till transportmedel för växtskyddsmedel samt att kontrollera den dokumentation som växtskyddsmedelsförordningen förutsätter, utföra inspektioner och att vid behov avgiftsfritt ta behövliga prover av växtskyddsmedel och produkter som behandlats med växtskyddsmedel samt av marken och vattnet för undersökning.

I lokaler eller utrymmen som används för permanent boende får inspektion eller provtagning utföras endast av en myndighet och endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till en gärning som avses i 41 eller 43 §.

Vad som i 1 mom. bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och i 31 § om rätt att få uppgifter gäller också Europeiska unionens inspektörer. Tillsynsmyndigheten ska samarbeta med Europeiska unionens inspektörer vid inspektioner som dessa utför.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har rätt att av verksamhetsutövare, utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 § och i 13 § avsedda testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel få de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för tillsynen enligt denna lag.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör vet eller har skäl att misstänka att som växtskyddsmedel används ett annat ämne än ett sådant som godkänts som växtskyddsmedel eller att användningen av ett växtskyddsmedel kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller växters sundhet eller för miljön, ska tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och beroende på farans natur omedelbart underrätta den behöriga livsmedels-, miljö-, arbetarskydds-, räddnings- eller polismyndigheten om saken.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör lägger märke till växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller annars upphört, ska de underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om detta för att preparatet ska kunna bortskaffas.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få handräckning av tullmyndigheterna samt polis- och räddningsmyndigheterna för att utföra uppdrag enligt denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Säkerhets- och kemikalieverket ska i tillsynssyfte föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel.

I registret införs också identifikationsuppgifter om utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 §, testare som avses i 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om personer som avlagt sådan examen som avses i 10 §. Identifikationsuppgifterna omfattar namn, företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, personbeteckning, modersmål, adress, e-postadress och telefonnummer. När det gäller personer som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel registreras utöver identifikationsuppgifterna också dagen då examen upphör att gälla.

Säkerhets- och kemikalieverket ska på elektronisk väg hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats.

Tillsynsmyndigheterna enligt denna lag har rätt att använda tillsynsregistret i tillsynssyfte. I 2 mom. 1 punkten avsedda personuppgifter som gäller en fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. Identifikationsuppgifterna enligt 3 mom. för en fysisk person som avses i 9, 11 eller 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § två år efter det att examen har upphört att gälla. Bestämmelser om insamling av personuppgifter och införande av personuppgifter i registret samt bestämmelser om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i personuppgiftslagen (523/1999) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Säkerhets- och kemikalieverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 32 § får dock inte offentliggöras.

Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om en verksamhetsutövare inte iakttar växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller de bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem, och om bristerna inte uppfyller förutsättningarna för utfärdande av ett förbud som avses i 38 §, kan en tillsynsmyndighet som avses i 24 § ålägga verksamhetsutövaren att avhjälpa bristen inom en tid som med beaktande av ärendets natur är tillräckligt lång.

Förbudet ska återkallas utan dröjsmål om den brist eller det missförhållande som förbudet grundar sig på har avhjälpts eller om förbudet inte längre i övrigt behövs.

Om ärendet inte tål dröjsmål kan närings-, trafik- och miljöcentralen och tullverket temporärt utfärda ett förbud som avses i 1 mom. Ett temporärt förbud ska utan dröjsmål underställas Säkerhets- och kemikalieverket. Det temporära förbudet förfaller om Säkerhets- och kemikalieverket inte fattar ett beslut som avses i 1 mom. inom en vecka från det att det temporära förbudet utfärdades.

Om tillverkning, lagring, utsläppande på marknaden, användning, import eller export av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 1 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som verket godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.

Om användningen av obärgad skörd som livsmedel eller djurfoder har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 4 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att den obärgade skörden ska bortskaffas.

Ett beslut som avses i 1 och 2 mom. kan förenas med villkor för det förfarande som ska iakttas vid verkställigheten av beslutet. En verksamhetsutövare vars felaktiga förfarande har föranlett ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel svarar för kostnaderna för verkställigheten.

Säkerhets- och kemikalieverket kan förena ett föreläggande som avses i 37 §, ett förbud som avses i 38 § 1 mom. och ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som avses i 39 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

En fysisk persons skyldighet att lämna uppgifter i enlighet med denna lag får inte förenas med vite, om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska för de i 24 § 1 mom. avsedda myndigheternas och de auktoriserade inspektörernas räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Anmälan behöver dock inte göras om förseelsen som helhet ska anses vara uppenbart ringa.

Bestämmelser om straff för miljöförstöring som har skett i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 48 kap. 1–4 § i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om straff för hälsobrott som har begåtts i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 44 kap. 1 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för ovarsam hantering av växtskyddsmedel finns i 44 kap. 12 § i strafflagen.

Säkerhets- och kemikalieverket utarbetar och genomför ett handlingsprogram för en hållbar användning av växtskyddsmedel tillsammans med branschens aktörer och myndigheter. I programmet fastställs målen, åtgärderna och tidsplanerna för att minska de risker som användningen av växtskyddsmedel orsakar för människors och djurs hälsa och miljön. I programmet ingår också mål, åtgärder och tidsplaner för att främja integrerat växtskydd.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter för tre år i sänder en delegation med uppgift att följa utvecklingen, ge utlåtanden, komma med förslag och ta initiativ i ärenden som gäller växtskyddsmedel.

Bestämmelser om avgifter som tas ut till staten för en myndighets prestationer enligt denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Avgiften för produktgodkännande av ett växtskyddsmedel nedsätts med 45 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 5 000 hektar när ansökan om godkännande görs, och med 70 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 2 000 hektar när ansökan om godkännande görs.

Vid fastställandet av den sammanlagda odlingsarealen för grödor används Finlands officiella statistik över odlingsarealen för trädgårdsväxter (Trädgårdsstatistik) och för jordbruksgrödor (Utnyttjad jordbruksareal) som Naturresursinstitutet för, samt den statistik över skogsodlingsmaterial som Livsmedelssäkerhetsverket för. Som odlingsareal används medeltalet av uppgifterna för de fem senaste åren.

Säkerhets- och kemikalieverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för de kontroller som avses i denna lag.

Utbildningsanordnare enligt 9 §, examensanordnare enligt 11 § och testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel har rätt att ta ut en skälig ersättning för sina tjänster hos användarna.

Omprövning av ett beslut om bedömningen av en examen som avses i 10 § och om testning av spridningsutrustning som avses i 12 § 2 mom. får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Andra beslut och beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 38 och 39 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ändring i ett beslut som gäller en avgift som avses i 46 § får dock sökas på det sätt som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Ett beslut om temporärt förbud enligt 38 § 3 mom. får inte överklagas genom separata besvär.