Tämän lain tavoitteena on varmistaa kasvinsuojeluaineiden asianmukainen ja kestävä käyttö ja niiden käytöstä aiheutuvien riskien vähentäminen.

Tässä laissa säädetään kasvinsuojeluaineita koskevista yleisistä vaatimuksista, koulutuksesta ja tutkinnosta, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineistä ja niiden testauksesta, toiminnan harjoittamisesta, viranomaisista ja niiden tehtävistä, valvonnasta sekä hallinnollisista pakkokeinoista ja seuraamuksista.

Tätä lakia sovelletaan myös kasvinsuojeluaineiden markkinoille saattamisesta sekä neuvoston direktiivien 79/117/ETY ja 91/414/ETY kumoamisesta annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EY) N:o 1107/2009, jäljempänä kasvinsuojeluaineasetus, noudattamisen valvontaan ja muuhun asetuksen täytäntöönpanoon.

Sen lisäksi mitä tässä laissa säädetään, sovelletaan kasvinsuojeluaineisiin mitä kemikaalilaissa (744/1989) ja Euroopan unionin kemikaalilainsäädännössä kemikaaleista säädetään. Vaaralliseksi kemikaaliksi luokitellun kasvinsuojeluaineen teolliseen käsittelyyn ja varastointiin, siirtoon sekä säilytykseen sovelletaan, mitä vaarallisten kemikaalien ja räjähteiden käsittelyn turvallisuudesta annetussa laissa (390/2005) säädetään. Kasvinsuojeluaineiden kuljetukseen sovelletaan, mitä vaarallisten aineiden kuljetuksesta annetussa laissa (719/1994) säädetään.

Kasvinsuojeluaineiden jäämistä sekä niiden valvonnasta säädetään elintarvikelaissa (23/2006) ja rehulaissa (86/2008) sekä torjunta-ainejäämien enimmäismääristä kasvi- ja eläinperäisissä elintarvikkeissa ja rehuissa tai niiden pinnalla sekä neuvoston direktiivin 91/414/ETY muuttamisesta annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EY) N:o 396/2005.

Vaatimuksista, jotka kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden on täytettävä ennen kuin ne saatetaan markkinoille tai otetaan käyttöön, säädetään eräiden teknisten laitteiden vaatimuksenmukaisuudesta annetussa laissa (1016/2004) ja työsuojelun valvonnasta ja työpaikan työsuojeluyhteistoiminnasta annetussa laissa (44/2006).

Kasvinsuojeluaineisiin, joiden hyväksyminen on peruutettu tai joiden hyväksymisen voimassaolo muutoin on lakannut, sekä muuten käytöstä poistettaviin kasvinsuojeluaineisiin sovelletaan jätelakia (1072/1993). Geneettisesti muunnetuista organismeista säädetään lisäksi geenitekniikkalaissa (377/1995). Kasvinsuojeluaineita käsittelevän työturvallisuudessa on otettava lisäksi huomioon työturvallisuuslain (738/2002) vaatimukset.

Tarkemmat säännökset integroidun torjunnan yleisistä periaatteista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella yhteisön politiikan puitteista torjunta-aineiden kestävän käytön aikaansaamiseksi annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivin 2009/128/EY liitteen III mukaisesti.

Kasvinsuojeluaineen hyväksymisestä markkinoille saattamista ja käyttöä varten säädetään kasvinsuojeluaineasetuksen 28 artiklassa. Kiellosta saattaa markkinoille tai käyttää kasvinsuojeluainetta, jolle ei ole annettu lupaa kasvinsuojeluaineasetuksen mukaisesti, säädetään asetuksen 28 artiklan 1 kohdassa.

Kasvinsuojeluaineiden hyväksymisestä päättää Turvallisuus- ja kemikaalivirasto, jolle kasvinsuojeluaineasetuksen 33 artiklassa tarkoitettu hakemus- ja asiakirja-aineisto toimitetaan.

Kasvinsuojeluaineita on käytettävä asianmukaisesti havaitun tarpeen mukaan ja käyttöohjeita noudattaen. Jos kasvinsuojeluaineita käytetään ammattimaisesti, myös integroidun torjunnan yleisiä periaatteita on noudatettava.

Toiminnanharjoittajien on noudatettava erityistä varovaisuutta varastoitaessa, käsiteltäessä, laimennettaessa ja sekoitettaessa kasvinsuojeluaineita ennen niiden levittämistä ja levittämisen aikana, jotta toimenpiteet eivät vaaranna ihmisten terveyttä eivätkä ympäristöä.

Kasvinsuojeluaineita on säilytettävä asianmukaisessa säilytystilassa erillään elintarvikkeista ja rehuista. Kasvinsuojeluainepakkausten ja kasvinsuojeluainejäännösten talteenotto ja hävittäminen on tehtävä jätelain mukaisesti.

Turvallisuus- ja kemikaaliviraston on varmistettava, että ammattimaisille käyttäjille, jakelijoille ja neuvojille on tarjolla kasvinsuojeluaineiden asianmukaista ja turvallista käsittelyä ja käyttöä koskevaa koulutusta.

Koulutukseen on kohderyhmä huomioon ottaen sisällyttävä riittävästi opetusta ainakin kasvinsuojeluaineiden asianmukaisesta, kestävästä ja turvallisesta käsittelystä ja käytöstä, integroidusta torjunnasta, kasvinsuojeluaineiden käyttöön liittyvistä riskeistä ja niiden hallinnasta, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden käytöstä, ylläpidosta ja huollosta sekä kasvinsuojeluaineiden käyttöä koskevasta kirjanpidosta (koulutusohjelma).

Tarkemmat säännökset koulutusohjelmasta annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto hyväksyy hakemuksesta 8 §:ssä tarkoitetun koulutuksen järjestäjän ja koulutusohjelman.

Koulutuksen järjestäjä hyväksytään, jos järjestäjällä tai tämän palveluksessa olevalla kouluttajalla on riittävä kasvinsuojeluaineita ja niiden käyttöä koskeva koulutus ja kokemus sekä koulutusohjelma täyttää 8 §:n 2 momentissa asetetut vaatimukset. Koulutuksen järjestäjän hyväksyminen on voimassa viisi vuotta.

Koulutuksen järjestäjän hyväksyminen voidaan peruuttaa, jos hyväksymisen edellytykset lakkaavat tai koulutuksen järjestämisessä havaitaan olennaisia puutteellisuuksia, eikä toimija ole korjannut toimintaansa Turvallisuus- ja kemikaaliviraston kehotuksesta huolimatta asetetussa määräajassa.

Koulutuksen järjestäjän on vuosittain ilmoitettava koulutukseen osallistuneiden henkilöiden lukumäärä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle. Koulutuksen järjestämistä koskevia asiakirjoja on säilytettävä vähintään viisi vuotta koulutuksen järjestämisestä, ja ne on vaadittaessa esitettävä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Tarkemmat säännökset koulutuksen järjestäjästä ja koulutuksen järjestämisestä voidaan antaa maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Kasvinsuojeluaineita koskevalla tutkinnolla osoitetaan kasvinsuojeluaineen turvallisen ja asianmukaisen käsittelyn ja käytön hallitseminen.

Tutkinto sisältää kohderyhmä huomioon ottaen asiakokonaisuuksia, jotka koskevat kasvinsuojeluaineiden asianmukaista, kestävää ja turvallista käsittelyä ja käyttöä sekä integroitua torjuntaa, kasvinsuojeluaineiden käyttöön liittyviä riskejä ja niiden hallintaa, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden käyttöä, ylläpitoa ja huoltoa sekä kasvinsuojeluaineiden käyttöä koskevaa kirjanpitoa. Tutkinnon suorittamisen edellytyksenä ei ole 8 §:ssä tarkoitettuun koulutukseen osallistuminen, jos vastaavat tiedot on hankittu muulla tavoin. Tutkinnon hyväksytystä suorittamisesta annetaan todistus, jonka mallin Turvallisuus- ja kemikaalivirasto vahvistaa. Tutkinto on voimassa viisi vuotta.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon sisällöstä ja suorittamisesta voidaan antaa maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaaliviraston on varmistettava, että ammattimaisille käyttäjille, jakelijoille ja neuvojille järjestetään 10 §:n mukaisia kasvinsuojeluaineita koskevia tutkintoja. Turvallisuus- ja kemikaalivirasto hyväksyy hakemuksesta tutkinnon järjestäjän.

Tutkinnon järjestäjä hyväksytään, jos järjestäjällä tai tämän palveluksessa olevalla on hyvä perehtyneisyys tutkinnon aihepiiriin ja riittävää käytännön kokemusta siitä. Hyväksyminen on voimassa viisi vuotta ja se voidaan peruuttaa, jos hyväksymisen edellytykset lakkaavat tai tutkinnon järjestämisessä havaitaan olennaisia puutteellisuuksia eikä toimija ole korjannut toimintaansa Turvallisuus- ja kemikaaliviraston kehotuksesta huolimatta asetetussa määräajassa.

Tutkinnon järjestäjän on salassapitosäännösten estämättä ilmoitettava tutkinnon suorittaneista 35 §:n 3 momentissa mainitut tiedot Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle rekisteriin merkittäviksi. Tutkinnon järjestämistä ja suorittamista koskevia asiakirjoja on säilytettävä vähintään viisi vuotta tutkinnon järjestämisestä, ja ne on vaadittaessa esitettävä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Tutkinnon järjestäjään ja hänen palveluksessaan olevaan sovelletaan heidän suorittaessaan tämän lain mukaisia tehtäviä rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Vahingonkorvausvastuusta säädetään vahingonkorvauslaissa (412/1974).

Kasvinsuojeluaineita saa levittää vain tähän tarkoitukseen sopivilla, hyväkuntoisilla ja turvallisilla välineillä. Levitysvälineet on puhdistettava käytön jälkeen.

Ammattimaiseen kasvinsuojeluaineiden levitykseen saa käyttää vain levitysvälineitä, joiden asianmukainen toiminta on varmistettu säännöllisin väliajoin testaamalla, jollei 14 §:n 5 momentista muuta johdu. Levitysvälineiden testaaja laatii testauksesta pöytäkirjan ja merkitsee hyväksytyt levitysvälineet hyväksymismerkinnällä.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineiden levitysvälineille asetettavista vaatimuksista, välineiden kunnossapidosta ja testauksesta sekä hyväksymismerkinnästä annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto arvioi kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden käytöstä aiheutuvat riskit ihmisten terveydelle ja ympäristölle. Riskien arviointiin sisältyy levitysvälineiden käytön laajuutta koskeva arviointi.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineiden levitysvälineitä koskevasta riskien arvioinnista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto huolehtii kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaustoiminnan järjestämisestä. Virasto hyväksyy hakemuksesta kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajan. Levitysvälineiden testaaja hyväksytään, jos testaajalla tai tämän palveluksessa olevalla on riittävä alan tuntemus ja testaustoiminnan edellyttämät tiedot ja taidot. Hyväksyminen on voimassa viisi vuotta ja se voidaan peruuttaa, jos hyväksymisen edellytykset lakkaavat tai levitysvälineiden testauksissa havaitaan olennaisia puutteellisuuksia eikä toimija ole korjannut toimintaansa Turvallisuus- ja kemikaaliviraston kehotuksesta huolimatta asetetussa määräajassa.

Kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajan on vuosittain ilmoitettava testattujen levitysvälineiden lukumäärä ja tyyppi Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle. Testausta koskevia asiakirjoja on säilytettävä vähintään viisi vuotta testauksesta, ja ne on vaadittaessa esitettävä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Testaajaan ja hänen palveluksessaan olevaan sovelletaan heidän suorittaessaan tämän lain mukaisia tehtäviä rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Vahingonkorvausvastuusta säädetään vahingonkorvauslaissa.

Tarkemmat säännökset Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle tehtävästä ilmoituksesta annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Ammattimaisessa käytössä olevat kasvinsuojeluaineiden levitysvälineet on testattava vähintään viiden vuoden välein vuoden 2020 loppuun saakka ja sen jälkeen vähintään kolmen vuoden välein. Uusi kasvinsuojeluaineiden levitysväline, joka täyttää koneiden turvallisuudelle asetetut vaatimukset, on testattava vähintään kerran viidessä vuodessa sen hankkimisesta.

Poikkeavia testausaikatauluja ei voida kuitenkaan soveltaa junaan tai ilma-alukseen asennettuun kasvinsuojeluruiskuun eikä yli kolme metriä leveällä puomilla varustettuun kasvinsuojeluruiskuun, mukaan lukien kylvölaitteisiin asennetut puomilla varustetut kasvinsuojeluruiskut.

Tarkemmat säännökset kasvinsuojeluaineen levitysvälineisiin sovellettavista testausaikatauluista annetaan riskien arvioinnin perusteella maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan säätää, että testauksesta vapautetaan kannettavat kasvinsuojeluaineen levitysvälineet ja reppuruiskut, jos niiden käytöstä ei 12 a §:n mukaisen riskien arvioinnin perusteella arvioida aiheutuvan riskiä terveydelle tai ympäristölle.

Jos kasvinsuojeluaineiden levitysväline on testattu Euroopan unionin toisessa jäsenvaltiossa ja testaus täyttää tässä laissa asetetut vaatimukset sekä sisällöltään että aikataulultaan, hyväksytään testaus myös Suomessa.

Jakelijan on huolehdittava siitä, että kasvinsuojeluaineiden ostajille annetaan riittävät tiedot kasvinsuojeluaineiden asianmukaisesta ja kestävästä käytöstä sekä kasvinsuojeluaineiden käyttöön liittyvistä riskeistä ja riskienvähennystoimista.

Tietojen antamista varten jakelijan palveluksessa on oltava riittävä määrä 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittanutta henkilökuntaa. Edellä tarkoitettua henkilökuntaa ei tarvitse olla, jos kasvinsuojeluaineita myydään vain muuhun kuin ammattimaiseen käyttöön, eikä myytäviä valmisteita luokitella kemikaaleja koskevan lainsäädännön mukaisesti myrkyllisiksi, erittäin myrkyllisiksi, syöpää aiheuttaviksi, sukusolujen perimää vaurioittaviksi tai lisääntymiselle vaarallisiksi.

Kasvinsuojeluaineita saa ammattitoiminnassa käyttää vain 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittanut henkilö.

Yksinomaan ammattimaiseen käyttöön hyväksyttyjä kasvinsuojeluaineita saa myydä tai muutoin luovuttaa vain sellaiselle henkilölle, joka esittää 10 §:ssä tarkoitetun kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon suorittamisesta annetun voimassa olevan todistuksen.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto hyväksyy kasvinsuojeluaineiden biologista tehokkuutta ja käyttökelpoisuutta testaavat laitokset. Laitos hyväksytään, jos sillä on testausta varten pätevä henkilöstö, asianmukaiset laitteistot, tilat ja testauspaikat sekä menettelytapaohjeet, joiden kaikkien tulee täyttää hyvälle testaustoiminnalle asetetut vaatimukset.

Hyväksyminen voidaan peruuttaa, jos laitoksen toiminta ei enää täytä hyväksymisen edellytyksiä eikä laitos korjaa epäkohtia Turvallisuus- ja kemikaaliviraston asettamassa kohtuullisessa määräajassa tai, jos laitos olennaisella tavalla rikkoo, mitä kasvinsuojeluaineasetuksessa tai tässä laissa taikka sen nojalla kasvinsuojeluaineista tai niiden testaustoiminnasta säädetään.

Tarkemmat säännökset 1 momentissa tarkoitetuista hyvän testaustoiminnan vaatimuksista sekä laitoksen hyväksymisestä ja hyväksymismenettelystä annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi myöntää luvan tutkimus- ja kehitystarkoituksiin suoritettaviin kokeisiin, jotka edellyttävät hyväksymättömän kasvinsuojeluaineen päästämistä ympäristöön.

Lupa myönnetään, jos arvioidaan, ettei kokeesta ole todennäköisiä haitallisia vaikutuksia ihmisten tai eläinten terveyteen tai ympäristöön, hakijalla on käytettävissään kokeen suorittamiseksi asianmukaiset testauspaikat ja koe suoritetaan valvotuissa oloissa käyttäen rajoitettuja määriä valmistetta rajoitetulla alueella. Luvan hakijan on nimettävä kokeelle vastuuhenkilö.

Edellä 18 §:ssä tarkoitettu laitos ei tarvitse 1 momentissa tarkoitettua lupaa. Tällaisen laitoksen on hyvissä ajoin ennen kokeen aloittamista ilmoitettava Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle tiedot kokeessa käytettävästä aineesta, sen käyttötarkoituksesta ja käyttömäärästä, kokeen laajuudesta ja kestosta sekä arvioiduista terveys- ja ympäristövaikutuksista.

Kasvinsuojeluaineella tehtävä koe on keskeytettävä, jos kokeen aikana ilmenee, että valmisteella on sellaisia merkittäviä haitallisia vaikutuksia ihmisten tai eläinten terveyteen tai ympäristöön, joita ei ole voitu ennakoida lupaa myönnettäessä tai 3 momentissa tarkoitettua ilmoitusta tehtäessä. Asiasta on ilmoitettava viipymättä Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi peruuttaa myönnetyn koeluvan, jos koeluvan haltija rikkoo olennaisella tavalla lupaehtoja.

Kasvinsuojeluaineasetuksen 54 artiklan 2 kohdassa tarkoitettu hakemus- ja asiakirja-aineisto toimitetaan Turvallisuus- ja kemikaalivirastolle. Tarkemmat säännökset lupahakemusmenettelystä, lupahakemuksen ja koetta koskevan ilmoituksen sisällöstä sekä koe- ja tutkimustoiminnasta annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Kasvinsuojeluaineen levitys ilma-aluksesta on kielletty.

Lentolevitystä koskevassa päätöksessä on oltava tiedot lentolevitysalueesta, torjuntatoimenpiteistä ja niiden suorittamisajankohdasta sekä torjunnassa käytettävästä kasvinsuojeluaineesta.

Kasvinsuojeluaineen lentolevitys on suoritettava erityistä huolellisuutta noudattaen ja siten, ettei siitä aiheudu vaaraa ihmisten tai eläinten terveydelle tai kohtuutonta haittaa ympäristölle. Lentolevityksestä on hyvissä ajoin ennen levitystä ilmoitettava elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskukselle, kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle ja terveydensuojeluviranomaiselle sekä kunnaneläinlääkärille. Lentolevitys suoritetaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen valvonnassa.

Tarkemmat säännökset lentolevityksessä noudatettavasta menettelystä sekä levityksestä tehtävistä ilmoituksista annetaan maa- ja metsätalousministeriön asetuksella.

Kasvinsuojeluaineasetuksen ja tämän lain täytäntöönpanon yleinen ohjaus ja valvonta kuuluvat maa- ja metsätalousministeriölle.

Kasvinsuojeluaineasetuksen ja tämän lain täytäntöönpanosta sekä tämän lain ja sen nojalla annettujen säännösten ja määräysten noudattamisen valvonnasta ja valvonnan järjestämisestä vastaa Turvallisuus- ja kemikaalivirasto. Virasto on kasvinsuojeluaineasetuksen 75 artiklan 1 kohdassa tarkoitettu toimivaltainen viranomainen ja 2 kohdassa tarkoitettu viranomainen. Virasto käyttää valvonnassa apunaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksia.

Kasvinsuojeluaineiden maahantuontia ja maastavientiä valvoo Turvallisuus- ja kemikaaliviraston ohella tullilaitos.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi käyttää valvonnassa apunaan valvontatehtävään kirjallisesti valtuuttamiaan tarkastajia, jotka toimivat Turvallisuus- ja kemikaaliviraston valvonnassa. Valtuutetulla tarkastajalla tulee olla tehtävänsä hoitamiseksi riittävä kasvinsuojeluaineita koskeva tai muu lain noudattamisen valvonnan kannalta tarvittava ammattitaito.

Valtuutettuun tarkastajaan sovelletaan rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Vahingonkorvausvastuusta säädetään vahingonkorvauslaissa. Valtuutetun tarkastajan tulee toiminnanharjoittajan niin vaatiessa esittää kirjallinen selvitys valtuutuksestaan.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto laatii torjunta-aineita koskevista tilastoista annetun Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksen (EY) N:o 1185/2009 1 artiklan 2 kohdan ensimmäisessä luetelmakohdassa tarkoitetun tilaston markkinoille saatettujen kasvinsuojeluaineiden vuosittaisista määristä mainitun asetuksen liitteen I mukaisesti.

Luonnonvarakeskus laatii 1 momentissa mainitun asetuksen 1 artiklan 2 kohdan toisessa luetelmakohdassa tarkoitetun tilaston kasvinsuojeluaineiden vuosittaisista käyttömääristä maataloudessa mainitun asetuksen liitteen II mukaisesti.

Kasvinsuojeluaineita on valvottava tasapuolisesti ja säännöllisesti. Valvontaa on tehostettava, jos on epäiltävissä, että valmiste tai toiminnanharjoittajan toiminta ei täytä kasvinsuojeluaineasetuksessa tai tässä laissa tai niiden nojalla säädettyjä tai määrättyjä vaatimuksia. Valvontatoimenpiteiden on oltava tarkoituksenmukaisia, ja ne on sopivalla tavalla kohdistettava kasvinsuojeluaineiden valmistuksen, maahantuonnin, markkinoille saattamisen, markkinoinnin, varastoinnin, käytön ja käsittelyn eri vaiheisiin.

Valvontaviranomaisen on tarvittaessa annettava toiminnanharjoittajalle tarpeellisia ohjeita ja kehotuksia kasvinsuojeluaineita koskevien säännösten noudattamisesta.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkemmat säännökset valvonnan järjestämisen yleisistä periaatteista.

Turvallisuus- ja kemikaaliviraston on laadittava vuosittain suunnitelma valvonnan järjestämisestä. Valvontaa suunniteltaessa Turvallisuus- ja kemikaaliviraston tulee olla yhteistyössä Elintarviketurvallisuusviraston ja tullilaitoksen kanssa.

Valvontasuunnitelmassa on määriteltävä mitä tarkastuksia valvottaville kohteille tehdään ja kuinka usein niitä tehdään. Lisäksi suunnitelmassa on esitettävä miten valvottavien kohteiden riski on arvioitu ja miten suunnitelman arvioidaan toteutuvan.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkemmat säännökset valvontasuunnitelmasta ja sen sisällöstä.

Valvontaviranomaisilla ja valtuutetuilla tarkastajilla on oikeus kasvinsuojeluaineasetuksen ja tämän lain ja niiden nojalla annettujen säännösten täytäntöön panemista ja noudattamisen valvontaa varten päästä kasvinsuojeluaineiden testaus-, valmistus-, varasto-, myynti- ja käyttöpaikkaan, kasvinsuojeluaineen levitysvälineen säilytyspaikkaan ja kasvinsuojeluaineiden kuljetusvälineisiin, tarkastaa kasvinsuojeluaineasetuksessa edellytettyä kirjanpitoa, toimittaa tarkastuksia sekä tarvittaessa ottaa kasvinsuojeluaineista ja niillä käsitellyistä tuotteista, maaperästä ja vedestä korvauksetta tarpeellisia näytteitä tutkimuksia varten.

Pysyväisluonteiseen asumiseen käytetyissä tiloissa tarkastuksen saa toimittaa ja näytteen ottaa vain viranomainen, ja tarkastus saadaan toimittaa ja näyte ottaa vain, jos se on välttämätöntä tarkastuksen kohteena olevien seikkojen selvittämiseksi ja on perusteltua syytä epäillä jonkun syyllistyneen 41 tai 43 §:ssä tarkoitettuun tekoon.

Mitä 1 momentissa säädetään Suomen viranomaisen tarkastusoikeudesta ja 31 §:ssä tiedonsaantioikeudesta, koskee myös Euroopan unionin tarkastajia. Jos tarkastuksen tekee Euroopan unionin tarkastaja, valvontaviranomaisen on toimittava tämän kanssa yhteistyössä.

Valvontaviranomaisella sekä valtuutetuilla tarkastajilla on oikeus saada toiminnanharjoittajalta, 9 §:ssä tarkoitetulta koulutuksen järjestäjältä, 11 §:ssä tarkoitetulta tutkinnon järjestäjältä ja 13 §:ssä tarkoitetulta kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajalta tässä laissa tarkoitettua valvontaa varten välttämättömät tiedot ja asiakirjat.

Jos valvontaviranomainen tai valtuutettu tarkastaja tietää tai tällä on syytä epäillä, että kasvinsuojeluaineena käytetään muuta kuin kasvinsuojeluaineeksi hyväksyttyä ainetta taikka että kasvinsuojeluaineen käyttö voi aiheuttaa vaaraa ihmisten, eläinten tai kasvien terveydelle taikka ympäristölle, on valvontaviranomaisen salassapitosäännösten estämättä ilmoitettava tästä välittömästi vaaran luonteen mukaan toimivaltaiselle elintarvike-, ympäristö-, työsuojelu-, pelastus- tai poliisiviranomaiselle.

Havaitsemistaan kasvinsuojeluaineista, joiden hyväksyminen on peruutettu tai muutoin lakannut, valvontaviranomaisen ja valtuutetun tarkastajan tulee ilmoittaa valmisteen hävittämistä varten kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle.

Valvontaviranomaisella on oikeus saada virka-apua tulliviranomaisilta sekä poliisi- ja pelastusviranomaisilta tämän lain ja sen nojalla annettujen säännösten ja määräysten mukaisten tehtävien suorittamiseksi.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto pitää valvontaa varten rekisteriä hyväksytyistä kasvinsuojeluaineista, koulutuksen ja tutkinnon järjestäjistä, kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajista sekä kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon suorittaneista.

Rekisteriin merkitään lisäksi tunnistetiedot 9 §:ssä tarkoitetusta koulutuksen järjestäjästä, 11 §:ssä tarkoitetusta tutkinnon järjestäjästä, 13 §:ssä tarkoitetusta kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajasta ja 10 §:ssä tarkoitetusta tutkinnon suorittaneesta. Tunnistetiedot ovat nimi, yritys- ja yhteisötunnus tai sen puuttuessa henkilötunnus, äidinkieli, osoite, sähköpostiosoite ja puhelinnumero. Kasvinsuojeluaineita koskevan tutkinnon suorittaneesta merkitään rekisteriin tunnistetietojen lisäksi tutkinnon voimassaolon päättymispäivä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto pitää sähköisesti yleisön nähtävillä kasvinsuojeluaineasetuksen 57 artiklan 1 kohdassa tarkoitettua tiedostoa hyväksytyistä kasvinsuojeluaineista ja niistä kasvinsuojeluaineista, joiden hyväksyminen on peruutettu.

Tässä laissa tarkoitetuilla valvontaviranomaisilla on oikeus käyttää valvontarekisteriä valvonnassa. Luonnollisen henkilön 2 momentin 1 kohdassa tarkoitetut henkilötiedot poistetaan rekisteristä kymmenen vuoden kuluttua siitä, kun kasvinsuojeluaineen hyväksymisen voimassaolo on lakannut. Edellä 9, 11 tai 13 §:ssä tarkoitetun luonnollisen henkilön tämän pykälän 3 momentissa tarkoitetut tunnistetiedot poistetaan rekisteristä kahden vuoden kuluttua toimijan hyväksynnän päättymisestä ja 10 §:ssä tarkoitetun tutkinnon suorittaneen tiedot kahden vuoden kuluttua tutkinnon voimassaolon päättymispäivästä. Henkilötietojen keräämisestä ja tallettamisesta sekä rekisteriin tallennettujen tietojen käyttämisestä ja luovuttamisesta säädetään lisäksi henkilötietolaissa (523/1999) ja viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto julkaisee valvonnan tulokset. Edellä 32 §:ssä tarkoitettuja salassa pidettäviä tietoja ei kuitenkaan saa julkaista.

Maa- ja metsätalousministeriön asetuksella voidaan antaa tarkemmat säännökset valvonnan tulosten julkaisemisesta.

Jos toiminnanharjoittaja ei noudata kasvinsuojeluaineasetusta tai tätä lakia tai niiden nojalla annettuja säännöksiä, eivätkä puutteet täytä 38 §:ssä tarkoitetun kiellon antamisen edellytyksiä, 24 §:ssä tarkoitettu valvontaviranomainen voi määrätä toiminnanharjoittajan asian laatuun nähden riittävässä määräajassa korjaamaan puutteen.

Kielto on viipymättä peruutettava, jos sen perusteena oleva puutteellisuus on poistettu tai epäkohta korjattu taikka, jos kielto ei ole enää muutoin tarpeen.

Jos asia ei siedä viivytystä, elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus ja tullilaitos voivat määrätä 1 momentissa tarkoitetun kiellon väliaikaisesti. Väliaikainen kielto on saatettava viivytyksettä Turvallisuus- ja kemikaaliviraston ratkaistavaksi. Kielto raukeaa, jos Turvallisuus- ja kemikaalivirasto ei ole tehnyt 1 momentissa tarkoitettua päätöstä viikon kuluessa väliaikaisen kiellon antamisesta.

Jos kasvinsuojeluaineen valmistus, varastointi, markkinoille saattaminen, käyttö, maahantuonti tai maastavienti on 38 §:n 1 momentin 1 kohdan nojalla kielletty, Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi määrätä kasvinsuojeluaineen käsiteltäväksi hyväksymällään tavalla uudelleen, hävitettäväksi tai palautettavaksi siihen maahan, josta se on tuotu Suomeen.

Jos korjaamattoman sadon käyttäminen elintarvikkeeksi tai eläinten rehuksi on 38 §:n 1 momentin 4 kohdan nojalla kielletty, Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi määrätä korjaamattoman sadon hävitettäväksi.

Edellä 1 ja 2 momentissa tarkoitettuun päätökseen voidaan liittää ehtoja sen täytäntöönpanossa noudatettavasta menettelystä. Toiminnanharjoittaja, jonka virheellisen menettelyn vuoksi hävittämis- tai maastavientimääräys on annettu, vastaa täytäntöönpanon aiheuttamista kustannuksista.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto voi tehostaa 37 §:ssä tarkoitettua määräystä, 38 §:n 1 momentissa tarkoitettua kieltoa tai 39 §:ssä tarkoitettua hävittämistä tai maastavientiä koskevaa määräystä uhkasakolla tai uhalla, että tekemättä jätetty toimenpide teetetään laiminlyöjän kustannuksella.

Uhkasakkoa ei saa asettaa luonnolliselle henkilölle tässä laissa säädetyn tietojen ilmoittamisvelvollisuuden tehosteeksi, jos henkilöä on aihetta epäillä rikoksesta ja tiedot liittyvät rikosepäilyn kohteena olevaan asiaan.

Uhkasakosta ja teettämisuhkasta säädetään uhkasakkolaissa (1113/1990).

Se, joka rikkoo tämän lain nojalla määrättyä uhkasakolla tehostettua kieltoa tai velvoitetta, voidaan jättää tuomitsematta rangaistukseen samasta teosta.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto tekee 24 §:n 1 momentissa tarkoitettujen viranomaisten ja valtuutettujen tarkastajien puolesta rikosilmoituksen epäillystä kasvinsuojeluainerikkomuksesta. Ilmoitus voidaan jättää tekemättä rikkomuksesta, jota on kokonaisuutena pidettävä ilmeisen vähäisenä.

Rangaistus vastoin tätä lakia tai sen nojalla annettuja säännöksiä tai määräyksiä tehdystä ympäristön turmelemisesta säädetään rikoslain (39/1889) 48 luvun 1–4 §:ssä. Rangaistus vastoin tätä lakia tai sen nojalla annettuja säännöksiä tai määräyksiä tehdystä terveysrikoksesta säädetään rikoslain 44 luvun 1 §:ssä. Rangaistus kasvinsuojeluaineen varomattomasta käsittelystä säädetään rikoslain 44 luvun 12 §:ssä.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto laatii ja toimeenpanee kasvinsuojeluaineiden kestävän käytön toimintaohjelman yhteistyössä alan toimijoiden ja viranomaisten kanssa. Toimintaohjelmassa määritetään tavoitteet, toimenpiteet ja aikataulut kasvinsuojeluaineiden käytöstä ihmisten ja eläinten terveydelle ja ympäristölle aiheutuvien riskien vähentämiseksi. Lisäksi toimintaohjelmassa määritetään tavoitteet, toimenpiteet ja aikataulut integroidun torjunnan edistämiseksi.

Maa- ja metsätalousministeriö asettaa kolmeksi vuodeksi kerrallaan neuvottelukunnan, jonka tehtävänä on seurata kehitystä kasvinsuojeluaineita koskevissa asioissa, antaa lausuntoja sekä tehdä asiaa koskevia esityksiä ja aloitteita.

Tämän lain mukaisista viranomaisen suoritteista valtiolle perittävistä maksuista säädetään valtion maksuperustelaissa (150/1992).

Kasvinsuojeluaineen hyväksymistä tarkoittavasta luvasta peritään maksu 45 prosentilla alennettuna, jos kasvinsuojeluaineen käyttökohteeksi tarkoitettujen viljelykasvien yhteenlaskettu pinta-ala hyväksymistä haettaessa on enintään 5 000 hehtaaria, ja 70 prosentilla alennettuna, jos kasvinsuojeluaineen käyttökohteeksi tarkoitettujen viljelykasvien yhteenlaskettu pinta-ala hyväksymistä haettaessa on enintään 2 000 hehtaaria.

Viljelykasvien yhteenlasketun pinta-alan määrityksessä käytetään Luonnonvarakeskuksen ylläpitämää Suomen virallista tilastoa puutarha- (Puutarhatilastot) ja peltokasvialoista (Käytössä oleva maatalousmaatilastot) sekä Elintarviketurvallisuusviraston ylläpitämää tilastoa metsänviljelyaineistosta. Pinta-alana käytetään viiden viimeisen vuoden lukujen keskiarvoa.

Turvallisuus- ja kemikaalivirasto maksaa valtuuttamilleen tarkastajille tämän lain mukaisista tarkastuksista palkkiota ja kustannusten korvausta.

Edellä 9 §:ssä tarkoitetulla koulutuksen järjestäjällä, 11 §:ssä tarkoitetulla tutkinnon järjestäjällä sekä 13 §:ssä tarkoitetulla kasvinsuojeluaineiden levitysvälineiden testaajalla on oikeus periä palvelun käyttäjältä kohtuullinen korvaus tuottamastaan palvelusta.

Edellä 10 §:ssä tarkoitettuun tutkinnon arvosteluun ja 12 §:n 2 momentissa tarkoitettuun levitysvälineen testausta koskevaan päätökseen saa vaatia oikaisua siten kuin hallintolaissa (434/2003) säädetään.

Muuhun päätökseen ja oikaisuvaatimukseen annettuun päätökseen saa hakea muutosta valittamalla hallinto-oikeuteen siten kuin hallintolainkäyttölaissa (586/1996) säädetään.

Hallinto-oikeuden päätökseen 38 ja 39 §:ssä tarkoitetussa asiassa saa hakea muutosta valittamalla siten kuin hallintolainkäyttölaissa säädetään. Hallinto-oikeuden muuhun päätökseen saa hakea muutosta valittamalla vain, jos korkein hallinto-oikeus myöntää valitusluvan.

Edellä 46 §:ssä tarkoitettua maksua koskevaan päätökseen saa kuitenkin hakea muutosta siten kuin valtion maksuperustelaissa säädetään.

Edellä 38 §:n 3 momentissa tarkoitettua väliaikaista kieltoa koskevaan päätökseen ei saa erikseen hakea muutosta valittamalla.

Syftet med denna lag är att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och hållbart sätt och att minska riskerna av användningen av växtskyddsmedel.

Denna lag innehåller bestämmelser om allmänna krav på växtskyddsmedel, utbildning och examen, utrustning för spridning av växtskyddsmedel och testning av utrustningen, utövande av verksamhet, myndigheter och deras uppgifter, tillsyn samt administrativa tvångsmedel och påföljder.

Utöver vad som bestäms i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som i kemikalielagen (744/1989) och Europeiska unionens kemikalielagstiftning bestäms om kemikalier. På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (719/1994).

Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel och tillsynen över resthalter ingår i livsmedelslagen (23/2006) och foderlagen (86/2008) samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG.

Bestämmelser om de krav som utrustning för spridning av växtskyddsmedel måste uppfylla innan den släpps ut på marknaden eller tas i bruk ingår i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

På växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har löpt ut samt på växtskyddsmedel som annars ska tas ur bruk tilllämpas avfallslagen (1072/1993). Bestämmelser om genetiskt modifierade organismer finns dessutom i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för den som hanterar växtskyddsmedel ska också kraven i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.

Bestämmelser om produktgodkännande för utsläppande på marknaden och användning av ett växtskyddsmedel finns i artikel 28 i växtskyddsmedelsförordningen. Bestämmelser om förbud mot att på marknaden släppa ut ett växtskyddsmedel som inte har produktgodkänts i enlighet med växtskyddsmedelsförordningen eller använda ett sådant växtskyddsmedel finns i artikel 28.1 i växtskyddsmedelsförordningen.

Produktgodkännande ges av Säkerhets- och kemikalieverket, till vilket det ansöknings- och dokumentmaterial som avses i artikel 33 i växtskyddsmedelsförordningen ska lämnas.

Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas.

Verksamhetsutövaren ska iaktta särskild försiktighet vid lagring, hantering, utspädning och blandning av växtskyddsmedel före och under spridningen för att åtgärderna inte ska medföra någon risk för människors hälsa eller för miljön.

Växtskyddsmedel ska förvaras i ändamålsenliga förvaringslokaler separat från livsmedel och foder. Tillvaratagande och bortskaffande av rester av växtskyddsmedel och växtskyddsmedlens förpackningar ska ske i enlighet med avfallslagen.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till utbildning i korrekt och säker hantering och användning av växtskyddsmedel.

Utbildningen ska med beaktande av målgruppen omfatta tillräcklig undervisning åtminstone om korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, om integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, om användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och om dokumentation över användningen av växtskyddsmedel (utbildningsprogram).

Närmare bestämmelser om utbildningsprogrammet utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner på ansökan anordnare av utbildningen samt utbildningsprogrammet enligt 8 §.

En utbildningsanordnare godkänns, om anordnaren eller de utbildare som är anställda hos anordnaren har tillräcklig utbildning i och erfarenhet av växtskyddsmedel och användningen av dem, och utbildningsprogrammet uppfyller kraven i 8 § 2 mom. Godkännandet av en utbildningsanordnare gäller i fem år.

Godkännandet av en utbildningsanordnare kan återkallas, om utbildningsanordnaren inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om det uppdagas väsentliga brister i anordnandet av utbildningen och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Utbildningsanordnaren ska årligen meddela Säkerhets- och kemikalieverket antalet deltagare i utbildningen. Handlingar som gäller anordnandet av utbildning ska bevaras i minst fem år från det att utbildningen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

Närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel.

I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. För att avlägga examen krävs inte deltagande i utbildning enligt 8 §, om motsvarande kunskaper har förvärvats på något annat sätt. Över avlagd examen utfärdas ett bevis vars mall fastställs av Säkerhets- och kemikalieverket. Examen är giltig i fem år.

Närmare bestämmelser om innehållet i och avläggande av examen inom området för växtskyddsmedel får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas i 10 § avsedda examina inom området för växtskyddsmedel för yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare. Säkerhets- och kemikalieverket godkänner examensanordnare på ansökan.

En examensanordnare godkänns om anordnaren eller de som är anställda hos anordnaren har god kännedom om och tillräcklig praktisk erfarenhet av examensområdet. Godkännandet gäller i fem år och kan återkallas om examensanordnaren inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om det uppdagas väsentliga brister i anordnandet av examen och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Trots sekretessbestämmelserna ska examensanordnaren lämna i 35 § 3 mom. avsedda uppgifter om de personer som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket för registrering. Handlingar som gäller anordnande och avläggande av examen ska bevaras i minst fem år från det att examen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På examensanordnare och deras anställda tilllämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Växtskyddsmedel får spridas endast med spridningsutrustning som är lämplig för ändamålet, i gott skick och säker att använda. Utrustningen ska rengöras efter användningen.

För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars korrekta funktion har säkerställts genom regelbundna tester, om inte något annat följer av 14 § 5 mom. Den som testar spridningsutrustningen ska upprätta ett protokoll över testningen och förse den godkända spridningsutrustningen med godkännandemärkning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om kraven på utrustning för spridning av växtskyddsmedel, om underhåll och testning av utrustningen samt om godkännandemärkning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska bedöma de risker som användning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel orsakar för människors hälsa och för miljön. Riskbedömningen omfattar en bedömning av hur omfattande användningen av spridningsutrustningen är.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om riskbedömningen av utrustning för spridning av växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel godkänns av verket på ansökan. En testare av spridningsutrustning godkänns om denne eller dennes anställda har tillräcklig kännedom om området och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Godkännandet gäller i fem år och kan återkallas, om förutsättningarna för godkännande av testaren inte längre är uppfyllda eller om det uppdagas väsentliga brister i testningen av spridningsutrustning och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Testaren av utrustning för spridning av växtskyddsmedel ska årligen lämna anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om antal och typ av spridningsutrustning som testats. Handlingar som gäller testningen ska bevaras i minst fem år från testningstidpunkten och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På testaren och dennes anställda tillämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Närmare bestämmelser om anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Sådan utrustning för spridning av växtskyddsmedel som är i yrkesmässig användning ska testas med högst fem års intervaller till utgången av 2020 och därefter med högst tre års intervaller. Ny utrustning för spridning av växtskyddsmedel som uppfyller de krav som ställts på maskiners säkerhet ska testas minst en gång inom fem år från det att utrustningen skaffades.

Avvikande tidsplaner för testning får dock inte tillämpas på växtskyddssprutor som monterats på tåg eller luftfartyg eller på växtskyddssprutor med bommar som är över 3 meter breda, inbegripet växtskyddssprutor med bommar som monterats på såningsutrustning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas utifrån en riskbedömning närmare bestämmelser om de tidsplaner för testning som ska tillämpas på utrustning för spridning av växtskyddsmedel.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får det föreskrivas att bärbar spridningsutrustning för växtskyddsmedel och ryggsprutor inte behöver testas, om användningen av dessa på basis av en riskbedömning enligt 12 a § inte medför någon risk för hälsan eller miljön.

Om en utrustning för spridning av växtskyddsmedel har testats i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen och testningen uppfyller kraven i denna lag såväl i fråga om testets innehåll som i fråga om tidsplanen, godkänns testningen också i Finland.

Distributören ska se till att köpare av växtskyddsmedel ges tillräcklig information om korrekt och hållbar användning av växtskyddsmedel samt om riskerna med att använda växtskyddsmedel och om åtgärder för att minimera dessa risker.

För informationen ska distributören ha tillräckligt med anställda som avlagt examen enligt 10 §. Sådana anställda behövs dock inte, om växtskyddsmedel endast säljs för icke yrkesmässig användning och om preparaten inte klassificeras som giftiga, mycket giftiga, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kemikalielagstiftningen.

I yrkesverksamhet får växtskyddsmedel endast användas av personer som avlagt examen enligt 10 §.

Växtskyddsmedel som godkänts enbart för yrkesmässig användning får säljas eller på annat sätt överlåtas endast till den som visar upp ett i 10 § avsett giltigt bevis över avlagd examen inom området för växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner institutioner som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten av växtskyddsmedel. En institution godkänns, om den för testningen har kompetent personal, ändamålsenlig utrustning, lämpliga lokaler och testningsplatser samt anvisningar om förfaringssätt, vilka alla ska uppfylla de krav som ställs på god testningsverksamhet.

Godkännandet kan återkallas, om institutionens verksamhet inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande och institutionen inte avhjälper missförhållandena inom en av Säkerhets- och kemikalieverket utsatt skälig tid eller om institutionen på ett väsentligt sätt bryter mot vad som i växtskyddsmedelsförordningen eller i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om växtskyddsmedel eller testning av dem.

Närmare bestämmelser om de krav på god testningsverksamhet som avses i 1 mom. samt om godkännande och förfarandet vid godkännande av en institution utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket kan bevilja tillstånd för sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön.

Tillstånd beviljas om försöket inte bedöms ha sannolika skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och sökanden har tillgång till ändamålsenliga testningsplatser för att utföra försöket och om försöket utförs med begränsade mängder av preparaten under kontrollerade förhållanden på ett avgränsat område. Den som ansöker om tillstånd ska utse en ansvarsperson för försöket.

Institutioner som avses i 18 § behöver dock inte tillstånd för verksamhet enligt 1 mom. En sådan institution ska i god tid innan försöket inleds lämna Säkerhets- och kemikalieverket en anmälan med uppgifter om det ämne som används vid försöket, ämnets användningsändamål och dosering, försökets omfattning och varaktighet samt uppskattade hälso- och miljökonsekvenser.

Ett försök med ett växtskyddsmedel ska avbrytas, om det under försöket framgår att preparatet har sådana betydande skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön som inte har kunnat förutses när tillståndet beviljades eller när anmälan enligt 3 mom. gjordes. Säkerhets- och kemikalieverket ska utan dröjsmål underrättas om saken.

Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla tillståndet för ett försök, om tillståndshavaren bryter mot tillståndsvillkoren på ett väsentligt sätt.

En ansökan med handlingar som avses i artikel 54.2 i växtskyddsmedelsförordningen lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket. Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om försöks- och forskningsverksamheten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Spridning av växtskyddsmedel från luftfartyg är förbjuden.

Ett beslut om flygbesprutning med växtskyddsmedel ska innehålla uppgifter om spridningsområdet, bekämpningsåtgärderna och deras tidpunkt samt om det växtskyddsmedel som används vid bekämpningen.

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning ska utföras särskilt omsorgsfullt och utan att orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. I god tid innan flygbesprutning utförs ska närings-, trafik- och miljöcentralen, den kommunala miljövårdsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten samt kommunalveterinären underrättas om flygbesprutningen. Flygbesprutning övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralen.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid flygbesprutning och de anmälningar som ska lämnas om spridningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket svarar för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag, för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den och för organiseringen av tillsynen när det gäller tillverkning, import, utsläppande på marknaden, marknadsföring samt importörers och distributörers hantering och lagring av växtskyddsmedel. Säkerhets- och kemikalieverket ska även utöva sådan annan tillsyn över växtskyddsmedel som inte enligt gällande bestämmelser ska utövas av Livsmedelsverket.

2 mom. har upphävts genom L 29.10.2020/731.

I fråga om användningen av växtskyddsmedel samt i fråga om hantering och lagring i samband med den svarar Livsmedelsverket för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag samt för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den samt för organiseringen av tillsynen. Vid tillsynen anlitar Livsmedelsverket närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Vid sidan om Säkerhets- och kemikalieverket övervakar Tullen importen och exporten av växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kan vid tillsynen anlita inspektörer som verken skriftligen har bemyndigat för uppdraget och som verken övervakar. Auktoriserade inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området för växtskyddsmedel som krävs för uppdraget eller annan yrkeskompetens som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande, om verksamhetsutövaren kräver det.

Säkerhets- och kemikalieverket ska framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 första strecksatsen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel över på marknaden utsläppta årliga mängder växtskyddsmedel i enlighet med bilaga I till den förordningen.

Naturresursinstitutet ska framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 andra strecksatsen i den förordning som nämns i 1 mom. över årliga förbrukade mängder växtskyddsmedel inom jordbruket i enlighet med bilaga II till den förordningen.

Närmare bestämmelser om beräkning av riskindikatorer och om andra uppgifter som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Naturresursinstitutet ger utlåtanden till Säkerhets- och kemikalieverket om den biologiska effektiviteten och användbarheten av ämnen och preparat som är avsedda som växtskyddsmedel i syfte att utreda förutsättningarna för godkännande av ämnena och preparaten.

Växtskyddsmedel ska övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen ska effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en verksamhetsutövares verksamhet inte uppfyller de krav som föreskrivs i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller med stöd av dem. Kontrollåtgärderna ska vara ändamålsenliga och på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier av tillverkningen, importen, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, lagringen, användningen och hanteringen av växtskyddsmedel.

Tillsynsmyndigheten ska vid behov ge verksamhetsutövaren behövliga råd och uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket ska årligen utarbeta en plan för att organisera tillsynen. När tillsynen planeras ska verken samarbeta med Tullen.

I tillsynsplanen ska det bestämmas vilka kontroller som ska utföras hos tillsynsobjekten och hur ofta kontrollerna ska utföras. I planen ska det också anges hur tillsynsobjektens risker har bedömts och hur planen bedöms bli genomförd.

Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen, denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem samt för tillsynen över att de iakttas rätt att få tillträde till en plats där växtskyddsmedel testas, tillverkas, lagras, säljs och används, till en plats där utrustning för spridning av växtskyddsmedel förvaras och till transportmedel för växtskyddsmedel samt att kontrollera den dokumentation som växtskyddsmedelsförordningen förutsätter, utföra inspektioner och att vid behov avgiftsfritt ta behövliga prover av växtskyddsmedel och produkter som behandlats med växtskyddsmedel samt av marken och vattnet för undersökning.

I lokaler eller utrymmen som används för permanent boende får inspektion eller provtagning utföras endast av en myndighet och endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till en gärning som avses i 41 eller 43 §.

Vad som i 1 mom. bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och i 31 § om rätt att få uppgifter gäller också Europeiska unionens inspektörer. Tillsynsmyndigheten ska samarbeta med Europeiska unionens inspektörer vid inspektioner som dessa utför.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har rätt att av verksamhetsutövare, utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 § och i 13 § avsedda testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel få de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för tillsynen enligt denna lag.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör vet eller har skäl att misstänka att som växtskyddsmedel används ett annat ämne än ett sådant som godkänts som växtskyddsmedel eller att användningen av ett växtskyddsmedel kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller växters sundhet eller för miljön, ska tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och beroende på farans natur omedelbart underrätta den behöriga livsmedels-, miljö-, arbetarskydds-, räddnings- eller polismyndigheten om saken.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör lägger märke till växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller annars upphört, ska de underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om detta för att preparatet ska kunna bortskaffas.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få handräckning av tullmyndigheterna samt polis- och räddningsmyndigheterna för att utföra uppdrag enligt denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Säkerhets- och kemikalieverket ska i tillsynssyfte föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel.

I registret införs också identifikationsuppgifter om utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 §, testare som avses i 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om personer som avlagt sådan examen som avses i 10 §. Identifikationsuppgifterna omfattar namn, företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, personbeteckning, modersmål, adress, e-postadress och telefonnummer. När det gäller personer som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel registreras utöver identifikationsuppgifterna också dagen då examen upphör att gälla.

Säkerhets- och kemikalieverket ska på elektronisk väg hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats.

Tillsynsmyndigheterna enligt denna lag har rätt att använda tillsynsregistret i tillsynssyfte. I 2 mom. 1 punkten avsedda personuppgifter som gäller en fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. Identifikationsuppgifterna enligt 3 mom. för fysiska personer som avses i 9, 11 och 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § två år efter det att examen har upphört att gälla. Bestämmelser om insamling av personuppgifter och införande av dem i registret samt om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 32 § får dock inte offentliggöras.

Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om en verksamhetsutövare inte iakttar växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller de bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem, och om bristerna inte uppfyller förutsättningarna för utfärdande av ett förbud som avses i 38 §, kan en tillsynsmyndighet som avses i 24 § ålägga verksamhetsutövaren att avhjälpa bristen inom en tid som med beaktande av ärendets natur är tillräckligt lång.

Förbudet ska återkallas utan dröjsmål om den brist eller det missförhållande som förbudet grundade sig på har avhjälpts eller om förbudet annars inte längre behövs.

Om ärendet inte tål dröjsmål kan en i 24 § avsedd tillsynsmyndighet utfärda ett temporärt förbud. Om det temporära förbudet utfärdas av någon annan myndighet än Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket, ska det temporära förbudet utan dröjsmål föras över för avgörande antingen till Säkerhets- och kemikalieverket eller Livsmedelsverket beroende på vilken myndighet som enligt denna paragraf och 24 § 1 mom. är behörig i ärendet. Förbudet förfaller om det behöriga verket inte fattar ett beslut enligt 1 eller 2 mom. i denna paragraf inom en vecka från det att det temporära förbudet meddelades.

Om tillverkning, lagring, utsläppande på marknaden, användning, import eller export av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 1 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som verket godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.

Om användningen av obärgad skörd som livsmedel eller djurfoder har förbjudits med stöd av 38 § 2 mom. 2 punkten, kan Livsmedelsverket besluta att den obärgade skörden ska bortskaffas.

Ett beslut som avses i 1 och 2 mom. kan förenas med villkor för det förfarande som ska iakttas vid verkställigheten av beslutet. En verksamhetsutövare vars felaktiga förfarande har föranlett ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel svarar för kostnaderna för verkställigheten.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket kan förena ett föreläggande som avses i 37 §, ett förbud som avses i 38 § 1 eller 2 mom. och ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som avses i 39 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

En fysisk persons skyldighet att lämna uppgifter i enlighet med denna lag får inte förenas med vite, om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska för sina auktoriserade inspektörers räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Livsmedelsverket ska göra anmälan för sina auktoriserade inspektörers och närings-, trafik- och miljöcentralernas räkning. Anmälan behöver dock inte göras om förseelsen som helhet ska anses vara uppenbart ringa.

Bestämmelser om straff för miljöförstöring som har skett i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 48 kap. 1–4 § i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om straff för hälsobrott som har begåtts i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 44 kap. 1 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för ovarsam hantering av växtskyddsmedel finns i 44 kap. 12 § i strafflagen.

Säkerhets- och kemikalieverket utarbetar och genomför ett handlingsprogram för en hållbar användning av växtskyddsmedel tillsammans med branschens aktörer och myndigheter. I programmet fastställs målen, åtgärderna och tidsplanerna för att minska de risker som användningen av växtskyddsmedel orsakar för människors och djurs hälsa och miljön. I programmet ingår också mål, åtgärder och tidsplaner för att främja integrerat växtskydd.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter för tre år i sänder en delegation med uppgift att följa utvecklingen, ge utlåtanden, komma med förslag och ta initiativ i ärenden som gäller växtskyddsmedel.

Bestämmelser om avgifter som tas ut till staten för en myndighets prestationer enligt denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Avgiften för produktgodkännande av ett växtskyddsmedel nedsätts med 45 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 5 000 hektar när ansökan om godkännande görs, och med 70 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 2 000 hektar när ansökan om godkännande görs.

Vid fastställandet av den sammanlagda odlingsarealen för grödor används Finlands officiella statistik över odlingsarealen för trädgårdsväxter och jordbruksgrödor som publiceras av Naturresursinstitutet, samt den statistik över skogsodlingsmaterial som Livsmedelsverket för. Som odlingsareal används medeltalet av uppgifterna för de fem senaste åren.

Säkerhets- och kemikalieverket och Livsmedelsverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till sina auktoriserade inspektörer för de kontroller som avses i denna lag.

Utbildningsanordnare enligt 9 §, examensanordnare enligt 11 § och testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel har rätt att ta ut en skälig ersättning för sina tjänster hos användarna.

Omprövning av ett beslut om bedömningen av en examen som avses i 10 § och om testning av spridningsutrustning som avses i 12 § 2 mom. får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Andra beslut och beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 38 och 39 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ändring i ett beslut som gäller en avgift som avses i 46 § får dock sökas på det sätt som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Ett beslut om temporärt förbud enligt 38 § 3 mom. får inte överklagas genom separata besvär.

Syftet med denna lag är att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och hållbart sätt och att minska riskerna av användningen av växtskyddsmedel.

I denna lag föreskrivs om allmänna krav på växtskyddsmedel, utbildning och examen, utrustning för spridning av växtskyddsmedel och testning av utrustningen, utövande av verksamhet, myndigheter och deras uppgifter, tillsyn samt administrativa tvångsmedel och påföljder.

Denna lag tillämpas också på tillsynen över efterlevnaden av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, nedan växtskyddsmedelsförordningen, och på verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen i övrigt.

Utöver vad som bestäms i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som i kemikalielagen (744/1989) och Europeiska unionens kemikalielagstiftning bestäms om kemikalier. På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (719/1994).

Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel och tillsynen över resthalter ingår i livsmedelslagen (23/2006) och foderlagen (86/2008) samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG.

Bestämmelser om de krav som utrustning för spridning av växtskyddsmedel måste uppfylla innan den släpps ut på marknaden eller tas i bruk ingår i lagen om vissa tekniska anordningars överensstämmelse med gällande krav (1016/2004) och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

På växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har löpt ut samt på växtskyddsmedel som annars ska tas ur bruk tilllämpas avfallslagen (1072/1993). Bestämmelser om genetiskt modifierade organismer finns dessutom i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för den som hanterar växtskyddsmedel ska också kraven i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för integrerat växtskydd utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.

Bestämmelser om produktgodkännande för utsläppande på marknaden och användning av ett växtskyddsmedel finns i artikel 28 i växtskyddsmedelsförordningen. Bestämmelser om förbud mot att på marknaden släppa ut ett växtskyddsmedel som inte har produktgodkänts i enlighet med växtskyddsmedelsförordningen eller använda ett sådant växtskyddsmedel finns i artikel 28.1 i växtskyddsmedelsförordningen.

Produktgodkännande ges av Säkerhets- och kemikalieverket, till vilket det ansöknings- och dokumentmaterial som avses i artikel 33 i växtskyddsmedelsförordningen ska lämnas.

Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas.

Verksamhetsutövaren ska iaktta särskild försiktighet vid lagring, hantering, utspädning och blandning av växtskyddsmedel före och under spridningen för att åtgärderna inte ska medföra någon risk för människors hälsa eller för miljön.

Växtskyddsmedel ska förvaras i ändamålsenliga förvaringslokaler separat från livsmedel och foder. Tillvaratagande och bortskaffande av rester av växtskyddsmedel och växtskyddsmedlens förpackningar ska ske i enlighet med avfallslagen.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare har tillgång till utbildning i korrekt och säker hantering och användning av växtskyddsmedel.

Utbildningen ska med beaktande av målgruppen omfatta tillräcklig undervisning åtminstone om korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, om integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, om användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och om dokumentation över användningen av växtskyddsmedel (utbildningsprogram).

Närmare bestämmelser om utbildningsprogrammet utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner på ansökan anordnare av utbildningen samt utbildningsprogrammet enligt 8 §.

En utbildningsanordnare godkänns, om anordnaren eller de utbildare som är anställda hos anordnaren har tillräcklig utbildning i och erfarenhet av växtskyddsmedel och användningen av dem, och utbildningsprogrammet uppfyller kraven i 8 § 2 mom. Godkännandet av en utbildningsanordnare gäller i fem år.

Godkännandet av en utbildningsanordnare kan återkallas, om utbildningsanordnaren inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om det uppdagas väsentliga brister i anordnandet av utbildningen och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Utbildningsanordnaren ska årligen meddela Säkerhets- och kemikalieverket antalet deltagare i utbildningen. Handlingar som gäller anordnandet av utbildning ska bevaras i minst fem år från det att utbildningen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

Närmare bestämmelser om utbildningsanordnare och anordnandet av utbildningen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Genom examen inom området för växtskyddsmedel visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt hantera och använda växtskyddsmedel.

I examen ingår, med beaktande av målgruppen, ämnesområden som omfattar en korrekt, hållbar och säker hantering och användning av växtskyddsmedel, integrerat växtskydd, risker med användningen av växtskyddsmedel och hantering av riskerna, användning, underhåll och service av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt dokumentation över användningen av växtskyddsmedel. För att avlägga examen krävs inte deltagande i utbildning enligt 8 §, om motsvarande kunskaper har förvärvats på något annat sätt. Över avlagd examen utfärdas ett bevis vars mall fastställs av Säkerhets- och kemikalieverket. Examen är giltig i fem år.

Närmare bestämmelser om innehållet i och avläggande av examen inom området för växtskyddsmedel får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas i 10 § avsedda examina inom området för växtskyddsmedel för yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare. Säkerhets- och kemikalieverket godkänner examensanordnare på ansökan.

En examensanordnare godkänns om anordnaren eller de som är anställda hos anordnaren har god kännedom om och tillräcklig praktisk erfarenhet av examensområdet. Godkännandet gäller i fem år och kan återkallas om examensanordnaren inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om det uppdagas väsentliga brister i anordnandet av examen och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Trots sekretessbestämmelserna ska examensanordnaren lämna i 35 § 3 mom. avsedda uppgifter om de personer som avlagt examen till Säkerhets- och kemikalieverket för registrering. Handlingar som gäller anordnande och avläggande av examen ska bevaras i minst fem år från det att examen anordnades och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På examensanordnare och deras anställda tilllämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Växtskyddsmedel får spridas endast med spridningsutrustning som är lämplig för ändamålet, i gott skick och säker att använda. Utrustningen ska rengöras efter användningen.

För yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel får det endast användas spridningsutrustning vars korrekta funktion har säkerställts genom tester vart femte år, om inte något annat följer av 14 § 1 eller 2 mom. Över testning av spridningsutrustningen ska det upprättas ett protokoll. Den godkända utrustningen ska förses med godkännandemärkning.

Närmare bestämmelser om kraven på utrustning för spridning av växtskyddsmedel, om underhåll och testning av utrustningen samt om godkännandemärkning utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att det ordnas testning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel godkänns av verket på ansökan. En testare av spridningsutrustning godkänns om denne eller dennes anställda har tillräcklig kännedom om området och den kompetens och de färdigheter som testningen kräver. Godkännandet gäller i fem år och kan återkallas, om förutsättningarna för godkännande av testaren inte längre är uppfyllda eller om det uppdagas väsentliga brister i testningen av spridningsutrustning och aktören inte har rättat till sin verksamhet inom utsatt tid trots uppmaning från Säkerhets- och kemikalieverket.

Testaren av utrustning för spridning av växtskyddsmedel ska årligen lämna anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om antal och typ av spridningsutrustning som testats. Handlingar som gäller testningen ska bevaras i minst fem år från testningstidpunkten och på begäran uppvisas för Säkerhets- och kemikalieverket.

På testaren och dennes anställda tillämpas, när de utför uppdrag enligt denna lag, bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.

Närmare bestämmelser om anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Avvikande tidsplaner får emellertid inte tilllämpas på spridningsutrustning med bommar som är över 3 meter breda eller på spridningsutrustning som monterats på såningsutrustning, tåg eller luftfartyg.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet får det föreskrivas att spridningsutrustning som används i mycket liten omfattning och som enligt riskbedömningen i 1 mom. inte medför någon risk för hälsan eller miljön inte behöver testas.

Närmare bestämmelser om riskbedömning av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och bestämmelser om i 1 mom. avsedda tidsplaner för testning av olika typer av utrustning utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om en utrustning för spridning av växtskyddsmedel har testats i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen och testningen uppfyller kraven i denna lag såväl i fråga om testets innehåll som i fråga om tidsplanen, godkänns testningen också i Finland.

Distributören ska se till att köpare av växtskyddsmedel ges tillräcklig information om korrekt och hållbar användning av växtskyddsmedel samt om riskerna med att använda växtskyddsmedel och om åtgärder för att minimera dessa risker.

För informationen ska distributören ha tillräckligt med anställda som avlagt examen enligt 10 §. Sådana anställda behövs dock inte, om växtskyddsmedel endast säljs för icke yrkesmässig användning och om preparaten inte klassificeras som giftiga, mycket giftiga, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska enligt kemikalielagstiftningen.

I yrkesverksamhet får växtskyddsmedel endast användas av personer som avlagt examen enligt 10 §.

Växtskyddsmedel som godkänts enbart för yrkesmässig användning får säljas eller på annat sätt överlåtas endast till den som visar upp ett i 10 § avsett giltigt bevis över avlagd examen inom området för växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket godkänner institutioner som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten av växtskyddsmedel. En institution godkänns, om den för testningen har kompetent personal, ändamålsenlig utrustning, lämpliga lokaler och testningsplatser samt anvisningar om förfaringssätt, vilka alla ska uppfylla de krav som ställs på god testningsverksamhet.

Godkännandet kan återkallas, om institutionens verksamhet inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande och institutionen inte avhjälper missförhållandena inom en av Säkerhets- och kemikalieverket utsatt skälig tid eller om institutionen på ett väsentligt sätt bryter mot vad som i växtskyddsmedelsförordningen eller i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om växtskyddsmedel eller testning av dem.

Närmare bestämmelser om de krav på god testningsverksamhet som avses i 1 mom. samt om godkännande och förfarandet vid godkännande av en institution utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket kan bevilja tillstånd för sådana försök i forsknings- och utvecklingssyfte som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön.

Tillstånd beviljas om försöket inte bedöms ha sannolika skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och sökanden har tillgång till ändamålsenliga testningsplatser för att utföra försöket och om försöket utförs med begränsade mängder av preparaten under kontrollerade förhållanden på ett avgränsat område. Den som ansöker om tillstånd ska utse en ansvarsperson för försöket.

Institutioner som avses i 18 § behöver dock inte tillstånd för verksamhet enligt 1 mom. En sådan institution ska i god tid innan försöket inleds lämna Säkerhets- och kemikalieverket en anmälan med uppgifter om det ämne som används vid försöket, ämnets användningsändamål och dosering, försökets omfattning och varaktighet samt uppskattade hälso- och miljökonsekvenser.

Ett försök med ett växtskyddsmedel ska avbrytas, om det under försöket framgår att preparatet har sådana betydande skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön som inte har kunnat förutses när tillståndet beviljades eller när anmälan enligt 3 mom. gjordes. Säkerhets- och kemikalieverket ska utan dröjsmål underrättas om saken.

Säkerhets- och kemikalieverket kan återkalla tillståndet för ett försök, om tillståndshavaren bryter mot tillståndsvillkoren på ett väsentligt sätt.

En ansökan med handlingar som avses i artikel 54.2 i växtskyddsmedelsförordningen lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket. Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om tillstånd, innehållet i ansökan om tillstånd och i anmälan om försök samt om försöks- och forskningsverksamheten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Spridning av växtskyddsmedel från luftfartyg är förbjuden.

Ett beslut om flygbesprutning med växtskyddsmedel ska innehålla uppgifter om spridningsområdet, bekämpningsåtgärderna och deras tidpunkt samt om det växtskyddsmedel som används vid bekämpningen.

Spridning av växtskyddsmedel genom flygbesprutning ska utföras särskilt omsorgsfullt och utan att orsaka fara för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. I god tid innan flygbesprutning utförs ska närings-, trafik- och miljöcentralen, den kommunala miljövårdsmyndigheten och hälsoskyddsmyndigheten samt kommunalveterinären underrättas om flygbesprutningen. Flygbesprutning övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralen.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid flygbesprutning och de anmälningar som ska lämnas om spridningen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket svarar för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen och denna lag, för tillsynen över att denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den följs samt för organiseringen av tillsynen. Verket är den behöriga myndighet som avses i artikel 75.1 och den myndighet som avses i artikel 75.2 i växtskyddsmedelsförordningen. Verket anlitar närings-, trafik- och miljöcentralerna vid tillsynen.

Vid sidan om Säkerhets- och kemikalieverket övervakar tullverket importen och exporten av växtskyddsmedel.

Säkerhets- och kemikalieverket kan vid tillsynen anlita inspektörer som verket skriftligen har bemyndigat för uppdraget och som verket övervakar. Auktoriserade inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området för växtskyddsmedel som krävs för uppdraget eller annan yrkeskompetens som behövs för att utöva tillsyn över att denna lag följs.

På auktoriserade inspektörer tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande, om verksamhetsutövaren kräver det.

Säkerhets- och kemikalieverket ska framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 första strecksatsen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om bekämpningsmedel över på marknaden utsläppta årliga mängder växtskyddsmedel i enlighet med bilaga I till den förordningen.

Naturresursinstitutet ska framställa sådan statistik som avses i artikel 1.2 andra strecksatsen i den förordning som nämns i 1 mom. över årliga förbrukade mängder växtskyddsmedel inom jordbruket i enlighet med bilaga II till den förordningen.

Växtskyddsmedel ska övervakas objektivt och regelbundet. Övervakningen ska effektiviseras, om det kan misstänkas att ett preparat eller en verksamhetsutövares verksamhet inte uppfyller de krav som föreskrivs i växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller med stöd av dem. Kontrollåtgärderna ska vara ändamålsenliga och på ett lämpligt sätt omfatta alla stadier av tillverkningen, importen, utsläppandet på marknaden, marknadsföringen, lagringen, användningen och hanteringen av växtskyddsmedel.

Tillsynsmyndigheten ska vid behov ge verksamhetsutövaren behövliga råd och uppmaningar när det gäller iakttagandet av bestämmelserna om växtskyddsmedel.

Närmare bestämmelser om de allmänna principerna för organisering av tillsynen får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Säkerhets- och kemikalieverket ska årligen utarbeta en plan för att organisera tillsynen. När tillsynen planeras ska Säkerhets- och kemikalieverket samarbeta med Livsmedelssäkerhetsverket och tullverket.

I tillsynsplanen ska det bestämmas vilka kontroller som ska utföras hos tillsynsobjekten och hur ofta kontrollerna ska utföras. I planen ska det också anges hur tillsynsobjektens risker har bedömts och hur planen bedöms bli genomförd.

Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har för verkställigheten av växtskyddsmedelsförordningen, denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem samt för tillsynen över att de iakttas rätt att få tillträde till en plats där växtskyddsmedel testas, tillverkas, lagras, säljs och används, till en plats där utrustning för spridning av växtskyddsmedel förvaras och till transportmedel för växtskyddsmedel samt att kontrollera den dokumentation som växtskyddsmedelsförordningen förutsätter, utföra inspektioner och att vid behov avgiftsfritt ta behövliga prover av växtskyddsmedel och produkter som behandlats med växtskyddsmedel samt av marken och vattnet för undersökning.

I lokaler eller utrymmen som används för permanent boende får inspektion eller provtagning utföras endast av en myndighet och endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till en gärning som avses i 41 eller 43 §.

Vad som i 1 mom. bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och i 31 § om rätt att få uppgifter gäller också Europeiska unionens inspektörer. Tillsynsmyndigheten ska samarbeta med Europeiska unionens inspektörer vid inspektioner som dessa utför.

Tillsynsmyndigheterna och auktoriserade inspektörer har rätt att av verksamhetsutövare, utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 § och i 13 § avsedda testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel få de uppgifter och handlingar som är nödvändiga för tillsynen enligt denna lag.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör vet eller har skäl att misstänka att som växtskyddsmedel används ett annat ämne än ett sådant som godkänts som växtskyddsmedel eller att användningen av ett växtskyddsmedel kan medföra fara för människors eller djurs hälsa eller växters sundhet eller för miljön, ska tillsynsmyndigheten trots sekretessbestämmelserna och beroende på farans natur omedelbart underrätta den behöriga livsmedels-, miljö-, arbetarskydds-, räddnings- eller polismyndigheten om saken.

Om tillsynsmyndigheten eller en auktoriserad inspektör lägger märke till växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller annars upphört, ska de underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om detta för att preparatet ska kunna bortskaffas.

Tillsynsmyndigheten har rätt att få handräckning av tullmyndigheterna samt polis- och räddningsmyndigheterna för att utföra uppdrag enligt denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Säkerhets- och kemikalieverket ska i tillsynssyfte föra register över godkända växtskyddsmedel, utbildningsanordnare och examensanordnare, testare av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och personer med avlagd examen inom området för växtskyddsmedel.

I registret införs också identifikationsuppgifter om utbildningsanordnare som avses i 9 §, examensanordnare som avses i 11 §, testare som avses i 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om personer som avlagt sådan examen som avses i 10 §. Identifikationsuppgifterna omfattar namn, företags- och organisationsnummer eller, om sådant saknas, personbeteckning, modersmål, adress, e-postadress och telefonnummer. När det gäller personer som har avlagt examen inom området för växtskyddsmedel registreras utöver identifikationsuppgifterna också dagen då examen upphör att gälla.

Säkerhets- och kemikalieverket ska på elektronisk väg hålla i artikel 57.1 i växtskyddsmedelsförordningen avsedd information tillgänglig för allmänheten om de växtskyddsmedel som har produktgodkänts eller vilkas produktgodkännande har återkallats.

Tillsynsmyndigheterna enligt denna lag har rätt att använda tillsynsregistret i tillsynssyfte. I 2 mom. 1 punkten avsedda personuppgifter som gäller en fysisk person avförs ur registret tio år efter det att giltighetstiden för godkännandet av växtskyddsmedlet har löpt ut. Identifikationsuppgifterna enligt 3 mom. för en fysisk person som avses i 9, 11 eller 13 § avförs ur registret två år efter det att godkännandet av aktören i fråga har upphört att gälla och uppgifterna om den som avlagt examen som avses i 10 § två år efter det att examen har upphört att gälla. Bestämmelser om insamling av personuppgifter och införande av personuppgifter i registret samt bestämmelser om användning och utlämnande av registeruppgifter finns dessutom i personuppgiftslagen (523/1999) och i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Säkerhets- och kemikalieverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 32 § får dock inte offentliggöras.

Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Om en verksamhetsutövare inte iakttar växtskyddsmedelsförordningen eller denna lag eller de bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem, och om bristerna inte uppfyller förutsättningarna för utfärdande av ett förbud som avses i 38 §, kan en tillsynsmyndighet som avses i 24 § ålägga verksamhetsutövaren att avhjälpa bristen inom en tid som med beaktande av ärendets natur är tillräckligt lång.

Förbudet ska återkallas utan dröjsmål om den brist eller det missförhållande som förbudet grundar sig på har avhjälpts eller om förbudet inte längre i övrigt behövs.

Om ärendet inte tål dröjsmål kan närings-, trafik- och miljöcentralen och tullverket temporärt utfärda ett förbud som avses i 1 mom. Ett temporärt förbud ska utan dröjsmål underställas Säkerhets- och kemikalieverket. Det temporära förbudet förfaller om Säkerhets- och kemikalieverket inte fattar ett beslut som avses i 1 mom. inom en vecka från det att det temporära förbudet utfärdades.

Om tillverkning, lagring, utsläppande på marknaden, användning, import eller export av ett växtskyddsmedel har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 1 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att växtskyddsmedlet ska bearbetas på nytt på det sätt som verket godkänner, bortskaffas eller återsändas till det land från vilket det förts in i Finland.

Om användningen av obärgad skörd som livsmedel eller djurfoder har förbjudits med stöd av 38 § 1 mom. 4 punkten, kan Säkerhets- och kemikalieverket besluta att den obärgade skörden ska bortskaffas.

Ett beslut som avses i 1 och 2 mom. kan förenas med villkor för det förfarande som ska iakttas vid verkställigheten av beslutet. En verksamhetsutövare vars felaktiga förfarande har föranlett ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel svarar för kostnaderna för verkställigheten.

Säkerhets- och kemikalieverket kan förena ett föreläggande som avses i 37 §, ett förbud som avses i 38 § 1 mom. och ett föreläggande om bortskaffande eller utförsel som avses i 39 § med vite eller med hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.

En fysisk persons skyldighet att lämna uppgifter i enlighet med denna lag får inte förenas med vite, om det finns anledning att misstänka personen för brott och uppgifterna hänför sig till det ärende som är föremål för brottsmisstanke.

Bestämmelser om vite och hot om tvångsutförande finns i viteslagen (1113/1990).

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har meddelats med stöd av denna lag och som har förenats med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.

Säkerhets- och kemikalieverket ska för de i 24 § 1 mom. avsedda myndigheternas och de auktoriserade inspektörernas räkning göra polisanmälan om en misstänkt växtskyddsmedelsförseelse. Anmälan behöver dock inte göras om förseelsen som helhet ska anses vara uppenbart ringa.

Bestämmelser om straff för miljöförstöring som har skett i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 48 kap. 1–4 § i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om straff för hälsobrott som har begåtts i strid med denna lag eller i strid med bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den finns i 44 kap. 1 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för ovarsam hantering av växtskyddsmedel finns i 44 kap. 12 § i strafflagen.

Säkerhets- och kemikalieverket utarbetar och genomför ett handlingsprogram för en hållbar användning av växtskyddsmedel tillsammans med branschens aktörer och myndigheter. I programmet fastställs målen, åtgärderna och tidsplanerna för att minska de risker som användningen av växtskyddsmedel orsakar för människors och djurs hälsa och miljön. I programmet ingår också mål, åtgärder och tidsplaner för att främja integrerat växtskydd.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter för tre år i sänder en delegation med uppgift att följa utvecklingen, ge utlåtanden, komma med förslag och ta initiativ i ärenden som gäller växtskyddsmedel.

Bestämmelser om avgifter som tas ut till staten för en myndighets prestationer enligt denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Avgiften för produktgodkännande av ett växtskyddsmedel nedsätts med 45 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 5 000 hektar när ansökan om godkännande görs, och med 70 procent, om den sammanlagda odlingsarealen för de grödor som växtskyddsmedlet är avsett för är högst 2 000 hektar när ansökan om godkännande görs.

Vid fastställandet av den sammanlagda odlingsarealen för grödor används Finlands officiella statistik över odlingsarealen för trädgårdsväxter (Trädgårdsstatistik) och för jordbruksgrödor (Utnyttjad jordbruksareal) som Naturresursinstitutet för, samt den statistik över skogsodlingsmaterial som Livsmedelssäkerhetsverket för. Som odlingsareal används medeltalet av uppgifterna för de fem senaste åren.

Säkerhets- och kemikalieverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för de kontroller som avses i denna lag.

Utbildningsanordnare enligt 9 §, examensanordnare enligt 11 § och testare enligt 13 § av utrustning för spridning av växtskyddsmedel har rätt att ta ut en skälig ersättning för sina tjänster hos användarna.

Omprövning av ett beslut om bedömningen av en examen som avses i 10 § och om testning av spridningsutrustning som avses i 12 § 2 mom. får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Andra beslut och beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som avses i 38 och 39 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Över andra beslut av förvaltningsdomstolen får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ändring i ett beslut som gäller en avgift som avses i 46 § får dock sökas på det sätt som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Ett beslut om temporärt förbud enligt 38 § 3 mom. får inte överklagas genom separata besvär.