Syftet med denna lag är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet och tjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller inom certifierad elektronisk kommunikation utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Syftet med lagen är också att främja skyddet för privatlivet, skyddet för personuppgifter och datasäkerheten samt utvecklandet och iakttagandet av kraven på god databehandling och god informationshantering.

Denna lag tillämpas på administreringen, utnyttjandet och utvecklandet av befolkningsdatasystemet, uppgifterna i det och dess tjänster och på upprätthållandet, utnyttjandet och utvecklingen av den certifierade elektroniska kommunikation och de tjänster inom den som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller.

Befolkningsdatasystemet är ett allmänt riksomfattande basregister, som innehåller i denna lag föreskrivna uppgifter om personer, fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler samt om administrativa och andra motsvarande områdesindelningar.

Till befolkningsdatasystemet hör ett riksomfattande datasystem samt det regionalt organiserade material i handlingar och annat liknande datamaterial som inte har förts in i datasystemet i digitalt format.

Personuppgiftsansvariga för befolkningsdatasystemet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland. Båda dessa personuppgiftsansvariga svarar i den egna verksamheten för att de registrerades rättigheter enligt kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, görs gällande och för den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar enligt artikel 5.2, artiklarna 24 och 25 och artiklarna 31–34 i dataskyddsförordningen..

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för andra uppgifter som personuppgiftsansvarig än de som avses i 1 mom., om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är personuppgiftsansvarig för användarregistret enligt 53 §, loggregistret enligt 56 § och händelsefilen enligt 59 §.

Syftet med befolkningsdatasystemet är att möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning och att trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland får använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för att fullgöra de uppgifter eller förpliktelser som de har enligt denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av lag.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska tillhandahålla riksomfattande tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation på det sätt som föreskrivs nedan i denna lag. Avsikten är att tjänsterna och prestationerna ska möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning samt trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för ett sådant certifikatregister över utfärdade personcertifikat som det föreskrivs om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan EU:s förordning om elektronisk identifiering. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är personuppgiftsansvarig för certifikatregistret.

När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation får den använda uppgifterna i certifikatregistret.

Föremålen för registrering får en beteckning enligt denna lag som identifierar dem. Med hjälp av beteckningen kan befolkningsdatasystemet koppla samman de olika föremålen för registrering och uppgifterna om dem.

Närmare bestämmelser om de enheter som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgifter om en person som avses i 1 mom. 1–3 punkten får dock på hans eller hennes egen begäran registreras i befolkningsdatasystemet i enlighet med det som föreskrivs i denna lag.

Om uppgifter om en utländsk medborgare inte har registrerats i befolkningsdatasystemet i ett fall som avses i 1 mom. 1 punkten, ska han eller hon lägga fram en motiverad begäran om registrering av uppgifterna hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Den myndighet som i befolkningsdatasystemet registrerar uppgifter om en utländsk medborgare ska försäkra sig om den utländska medborgarens identitet med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 §.

Innan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beslutar att i befolkningsdatasystemet göra en registeranteckning om tillägg, ändring eller rättelse av uppgifter om en utländsk medborgare ska den kontrollera vilka uppgifter om denne som registrerats i det ärendehanteringssystem för utlänningsärenden som avses i lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen (615/2020). Närmare bestämmelser om uppgifter som ska kontrolleras och om omfattningen av kontrollskyldigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om de uppgifter som en utländsk medborgare lämnat till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte registrerats i ärendehanteringssystemet för utlänningsärenden, eller om de avviker från uppgifterna i det systemet, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata innan den gör en registeranteckning begära att Migrationsverket ger ett utlåtande i ärendet. Migrationsverket ska behandla ärendet utan onödigt dröjsmål.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska omedelbart efter det att den gjort registeranteckningen skriftligen underrätta den utländska medborgaren om innehållet i anteckningen. Om den registeranteckning om en utländsk medborgare som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gjort i befolkningsdatasystemet till innehållet avviker från uppgifterna i Migrationsverkets utlåtande, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata omedelbart underrätta också Migrationsverket om innehållet i anteckningen.

När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska personen tilldelas en personbeteckning. Beteckningen tilldelas automatiskt ur befolkningsdatasystemet. En rättad eller ändrad personbeteckning får inte ges någon annan.

Personbeteckningen är individuell och består av födelsetid, individuellt nummer och kontrollbeteckning. Det individuella numret särskiljer personer som är födda samma dag och innehåller information om en persons könstillhörighet. Närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i personbeteckningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet ska rättas, om den är tekniskt felaktig eller om uppgifterna om födelsetid eller könstillhörighet är oriktiga. Beslut om rättelsen fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ge den berörda personen eller dennes lagliga företrädare tillfälle att framföra sin åsikt i ärendet. Denna person ska informeras om rättelsen.

Beslut om ändring av personbeteckningen ska i de fall som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i de fall som avses i 2 mom. 3 punkten av den myndighet som avses i 2 § i lagen om könsfastställelse. Den berörda personen ska skriftligen ansöka om att få personbeteckningen ändrad.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

I befolkningsdatasystemet får dessutom som tekniska uppgifter om föremålen för registreringen registreras sådana inskrivningsanteckningar som är nödvändiga för att behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

De personuppgifter som avses i 13 § 1 mom. 1–21 punkten och som registrerats i befolkningsdatasystemet ska anses vara offentligt tillförlitliga, om det inte påvisas att de är felaktiga eller bristfälliga. Andra uppgifter som registrerats i systemet än de som avses ovan får användas vid beslutsfattande som gäller en person bara om han eller hon i samband med beslutsfattandet får en uttrycklig redogörelse för innehållet i uppgifterna och om hur de har använts.

Om uppgifter som anmälts för registrering i befolkningsdatasystemet grundar sig på en utländsk handling, får på basis av handlingen som offentligt tillförlitliga uppgifter registreras endast de uppgifter vars tillförlitlighet har kontrollerats med hjälp av en officiell handling i original eller en tillförlitligt styrkt kopia av den eller vars tillförlitlighet tidigare har fastställts i ett finländskt domstols- eller förvaltningsförfarande.

Om en handling som avses i 1 mom. inte har fåtts direkt från en utländsk myndighet med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller på något annat tillförlitligt elektroniskt sätt, ska handlingen vara legaliserad eller åtföljas av ett intyg om dess ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 eller av fullgörandet av skyldigheter enligt internationella överenskommelser som är bindande för Finland. Den som visar upp en utländsk handling ska vid behov se till att handlingen översätts till finska eller svenska och legaliseras. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan vid behov begära ett utlåtande av utrikesministeriet, Migrationsverket eller en polismyndighet om huruvida en handling som avses ovan är äkta och tillförlitlig.

Om en sådan handling, en sådan legalisering av en handling eller ett sådant intyg över handlingens ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga och som avses i 1 och 2 mom. inte kan fås på grund av att säkerhetsläget eller situationen för de mänskliga rättigheterna är dålig i staten i fråga eller av något annat särskilt skäl, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata godkänna också någon annan tillförlitlig utredning som grund för den uppgift som ska registreras i befolkningsdatasystemet. Den som begär en registrering av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska lämna en redogörelse till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om orsaken till att det är omöjligt för honom eller henne att få en handling, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan efter att ha fått redogörelsen vid behov begära ett utlåtande av Migrationsverket eller utrikesministeriet om att det inte är möjligt att få handlingen, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung.

Av de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet ska byggnadernas, lägenheternas och lokalernas beteckningar och adresser bevaras permanent. Om en byggnad rivs eller annars avlägsnas ur byggbeståndet, ska alla uppgifter om byggnaden och om lägenheterna och lokalerna i den bevaras permanent i befolkningsdatasystemet enligt tidpunkten för avlägsnandet.

Närmare bestämmelser om bevarande och utplåning av de uppgifter som avses i 1 mom. och befolkningsdatasystemets uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vad som i 9 § 2 mom., 10 §, 12 § 1 mom., 19 §, 22 § 2 och 4 mom. samt 35–37, 44, 50 a och 72 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde.

Statens ämbetsverk på Åland beslutar inom sitt verksamhetsområde om sådana registeranteckningar i befolkningsdatasystemet som gäller tillägg, ändringar eller rättelser av uppgifter om en enskild person, fastighet, byggnad, lägenhet eller lokal.

Trots vad som föreskrivs i 2 mom. får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra en registeranteckning i befolkningsdatasystemet om tillägg av en uppgift som gäller en enskild person, om den registrerade har anmält uppgiften för registrering i befolkningsdatasystemet genom att använda den elektroniska tjänst som skapats för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Detta förutsätter dessutom att anteckningen kan göras utan ytterligare utredningar och att en felfri registrering av uppgifterna kan säkerställas genom tekniska kontroller.

I de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–4 punkten kan utländska medborgare framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Skatteförvaltningen. Begäran kan också framställas hos Folkpensionsanstaltens byrå, om Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har kommit överens om det.

Den som tar emot begäran ska på det sätt som föreskrivs i denna lag i de situationer som avses i 1 mom. försäkra sig om identiteten hos den som framställer begäran och om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna. Folkpensionsanstaltens byrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för att uppgifterna ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren av begäran ska fullgöra utfärdas genom förordning av statsrådet.

Skatteförvaltningen får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–4 punkten. Migrationsverket får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten. I de fall där Migrationsverket registrerar uppgifter om utländska medborgare kan en finsk beskickning ta emot de personuppgifter och handlingar som har lagts fram av den utländska medborgaren för registrering i befolkningsdatasystemet. Den finska beskickningen ska försäkra sig om identiteten hos den utländska medborgaren med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 § samt utan dröjsmål sända personuppgifterna och handlingarna till Migrationsverket. Den myndighet som har registrerat uppgifterna svarar för att de uppgifter som den har registrerat i befolkningsdatasystemet är tillförlitliga och korrekta.

Vid skötseln av en uppgift som avses i 3 mom. ska vad som i 2 kap. föreskrivs om förutsättningar för registrering av utländska medborgare, kontroll av identiteten och bevarande av uppgifter iakttas. Den myndighet som. har registrerat uppgifterna med stöd av 3 mom. ska i stället för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata se till att kopior av handlingar som hänför sig till registreringen av utländska medborgare utfärdas när det gäller sådana utländska medborgare vars uppgifter myndigheten i fråga har registrerat i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas vid skötseln av uppgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De myndigheter som nämns i 3 mom. får i befolkningsdatasystemet registrera sådana uppgifter om utländska medborgare som behövs för att dessa ska kunna tilldelas en personbeteckning samt övriga i 13 och 17 § avsedda nödvändiga uppgifter om utländska medborgare. Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses ovan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den personuppgiftsansvarige har emellertid inte rätt att få uppgifter som avses i 1 mom., om de uppgifter som innehas av en i 1 mom. nämnd myndighet har erhållits på basis av ett sådant internationellt avtal om informationsutbyte som förhindrar användningen av uppgifterna för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifter i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om hur rätten att få uppgifter förverkligas och om vad rätten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om hur rätten att få uppgifter förverkligas och om vad rätten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

I lagen om hemkommun finns bestämmelser om anmälan som ska göras med anledning av att hemkommunen eller bostaden där och tillfällig bostad har ändrats.

De myndigheter som avses i 23 § och de personer, företag och organisationer som avses i 24 § ska anmäla uppgifter till den personuppgiftsansvarige inom befolkningsdatasystemet omedelbart efter det att det har konstaterats att uppgifterna behöver kompletteras, ändras eller rättas eller den personuppgiftsansvarige har begärt ytterligare uppgifter eller utredningar. Uppgifterna ska anmälas tillsammans med identifieringsuppgifter för personen, fastigheten, byggnaden, lägenheten eller lokalen. Närmare bestämmelser om hur skyldigheten att anmäla uppgifter ska fullgöras och om vad skyldigheten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den personuppgiftsansvarige ska utan dröjsmål till verksamhetsenheten inom socialvården anmäla att ett barn på grund av vårdnadshavarens död har blivit utan vårdnadshavare.

Uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet ska anmälas till den personuppgiftsansvarige skriftligen, via ett tekniskt gränssnitt eller annars i elektronisk form eller på något annat ändamålsenligt sätt som är tillförlitligt och säkert. Tillstånd att anmäla uppgifterna via ett tekniskt gränssnitt eller annars i elektronisk form beviljas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) inte ska tillämpas på anmälaren, ska anmälaren för att tillstånd ska beviljas ha lämnat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en tillräcklig redogörelse för hur uppgifterna skyddas.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna lag.

Den som har i uppdrag att anmäla uppgifter för registrering i befolkningsdatasystemet ska se till att de uppgifter som anmäls till den personuppgiftsansvarige är tillförlitliga och hålls aktuella.

Uppgifter i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter enligt denna lag är uppfyllda. Det krävs att de uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet behövs för det ändamål för vilket de lämnas ut. När uppgifter som hör till kategorierna av särskilda personuppgifter lämnas ut ska det säkerställas att mottagaren har rätt att behandla uppgifterna med stöd av dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen.

Uppgifter får inte lämnas ut, om detta eller mottagarens verksamhet av grundad anledning kan misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Adress och andra kontaktuppgifter som gäller personen själv, dennes make eller maka som bor i samma hushåll och barn som personen har vårdnaden om får inte lämnas ut för de syften som anges i 32 § och 34 § 1 mom. i denna lag om personen har förbjudit utlämnandet av uppgifterna för dessa syften. Detta gäller dock inte fall där uppgifterna med stöd av 32 § 1 mom. eller 34 § 1 mom. lämnas ut för verksamhet där de används för att en person, ett företag eller en organisation ska kunna göra sina rättigheter gällande eller fullgöra sina skyldigheter. Uppgifterna kan också lämnas ut på grundval av 32 § 2 mom. för verksamhet där det är fråga om en utredning eller undersökning som gäller allmänt intresse eller personers rättigheter eller intressen.

Uppgifter får inte lämnas ut för direktmarknadsföring, personmatriklar eller släktforskning, om personen har förbjudit utlämnande av uppgifterna för dessa syften.

Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut uppgifter som behövs för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik.

Ur befolkningsdatasystemet får dessutom lämnas ut uppgifter som behövs för kreditupplysningsverksamhet enligt kreditupplysningslagen (527/2007) och för indrivningsverksamhet enligt lagen om indrivning av fordringar (513/1999) och som gäller den person som är föremål för verksamheten och som avser för- och efternamn, personbeteckning eller födelsetid, adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter, födelsehemkommun och födelseort, intressebevakning i förmyndarverksamheten och dess innehåll samt dödsdag eller dag för dödförklaring.

Uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler i befolkningsdatasystemet som lämnats ut för sådan verksamhet som avses i 1 mom. får med undantag för anteckningar som specificerar hemkommunen, bostaden där eller tillfällig bostad inte användas vid rättsligt beslutsfattande som berör en person, om inte personen i samband med beslutsfattandet får en utredning om innehållet i uppgifterna och om hur de använts.

Ur befolkningsdatasystemet får det till distributionsnätsinnehavare och detaljförsäljare av el som avses i elmarknadslagen (588/2013) lämnas ut sådana uppgifter som behövs för entydig identifiering av en kund och för säkerställande av att kunden har rättslig handlingsförmåga och som avser kundens för- och efternamn, personbeteckning eller födelsetid, adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter, rättsliga handlingsförmåga samt dödsdag eller dagen för dödförklaring.

Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut sådana uppgifter om en registrerad som behövs för att uppdatera, kontrollera och rätta uppgifter i kund- eller marknadsföringsregister eller motsvarande register och som avser för- och efternamn, födelseår, kön, modersmål, adress och övriga kontaktuppgifter samt sådana uppgifter med anknytning till en person som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar.

Namnuppgifter samt adressuppgifter och andra kontaktuppgifter om personer får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för direktreklam och annan direktmarknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar och för annan med dessa jämförbar verksamhet.

När uppgifter lämnas ut med stöd av 2 mom. får som kriterium för behandlingen av uppgifterna användas en persons namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke eller uppgifter om yrkeskategori, adressuppgifter och andra kontaktuppgifter, andra till en person hänförliga identifieringsuppgifter än de som avses i 38–42 § samt sådana uppgifter med anknytning till en person som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar. Om det är fråga om en opinionsundersökning för samhälleliga syften, får som bakgrundsinformation för undersökningen utöver namn-, adress- och kontaktuppgifter lämnas ut uppgift om en persons kön, åldersgrupp och modersmål.

33 § har upphävts genom L 18.1.2019/55.

Enskilda uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet och som gäller specificerade personer får behandlas i kontakt-, adress- och andra motsvarande informationstjänster för personliga eller därmed jämförbara sedvanliga privata syften. I samband med sådana tjänster får det bara lämnas ut uppgifter om personens nuvarande namn och adress och andra kontaktuppgifter samt om att personen är vid liv. Uppgifterna får lämnas ut utan att användningsändamålet klarläggs i samband med att tjänsterna tillhandahålls.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får producera och för offentligt bruk överlåta sådana filer med uppgifter om byggprojekt och byggnader som registrerats i befolkningsdatasystemet från vilka personliga identifieringsuppgifter har avlägsnats och som har behandlats så att enskilda personer inte kan identifieras eller deras levnadsförhållanden klarläggas.

I övrigt får uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av dataskyddsförordningen, dataskyddslagen eller någon annan lag. De allmänna förutsättningarna för utlämnande av uppgifter måste dock uppfyllas.

Anmälan om ett sådant förbud som avses i 28 § 3 och 4 mom. ska lämnas för registrering i befolkningsdatasystemet genom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas elektroniska tjänst eller skriftligen eller på något annat tillförlitligt sätt som lämpar sig för ändamålet.

Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan det på ansökan göras en spärrmarkering i befolkningsdatasystemet. Den berörda personen eller dennes lagliga företrädare ska skriftligen eller på något annat bevisligt sätt ansöka om spärrmarkering hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. När en person ansöker om spärrmarkering ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ge personen möjlighet att anmäla en sådan kontaktadress för registrering i befolkningsdatasystemet som får lämnas ut även till andra än de myndigheter som avses i 3 mom.

En spärrmarkering kan första gången gälla i högst fem år. Efter det kan giltighetstiden på ansökan förlängas med två år i sänder. Av särskilda skäl kan spärrmarkeringen gälla tills vidare. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska informera sökanden om spärrmarkeringens direkta konsekvenser.

Efter det att spärrmarkeringen gjorts i systemet får uppgifter om hemkommun och bostad samt adress och andra kontaktuppgifter som gäller den person som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut endast till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna baserar sig på utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i lag eller föreskrivs eller bestäms med stöd av lag och som berör denna persons rättigheter eller skyldigheter. Spärrmarkeringen gäller också uppgifter som specificerar och lokaliserar sådana fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler som personen äger eller innehar, om uppgifterna inte kan behandlas separat från de uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen när uppgifter som gäller den person som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut från befolkningsdatasystemet.

Sådana uppgifter i befolkningsdatasystemet som omfattas av spärrmarkering och som lämnats ut till en myndighet får inte överlåtas vidare av myndigheten, och myndigheten får inte heller låta en utomstående ta del av eller behandla dem, om inte något annat bestäms i lag. Myndigheten ska också se till att uppgifterna behandlas endast av personer till vars arbetsuppgifter behandlingen av sådana uppgifter direkt hör.

När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata lämnar ut uppgifter som omfattas av spärrmarkering till en annan myndighet ska den samtidigt underrätta myndigheten om spärrmarkeringen, om det inte är fråga om att lämna ut uppgifter för en postförsändelse eller någon annan motsvarande åtgärd i ett enskilt fall.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utreda grunden för spärrmarkeringen eller höra den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare innan enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut med stöd av denna lag eller artikel 15 i dataskyddsförordningen till andra än myndigheter. Ett skriftligt beslut ska fattas om utlämnande av enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkering till andra än myndigheter. Beslutet får verkställas trots ändringssökande, om den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare inte har motsatt sig utlämnandet av uppgifter.

Om en person själv har anmält vårdinrättningens adress också som personlig adress- eller kontaktuppgift, får adressen lämnas ut.

Personbeteckningar i befolkningsdatasystemet får lämnas ut, om den som använder uppgifterna har rätt att behandla personbeteckningarna med stöd av dataskyddslagen eller lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). I fråga om utlämnande av ett utländskt personnummer som registrerats i befolkningsdatasystemet tillämpas vad som i dataskyddslagen eller i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten föreskrivs om personbeteckningar.

Tekniska identifieringskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får behandlas endast när elektroniska kommunikationskoder skapas och som interna tekniska identifierings- och kontrolluppgifter i befolkningsdatasystemet.

Innan uppgifter lämnas ut får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna avses användas och skyddas. Redogörelsen ska ges skriftligen och av den ska det framgå hur den administrativa och fysiska säkerheten för de uppgifter som lämnas ut samt säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning avses säkerställas.

En redogörelse krävs med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. inte om lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen tillämpas på behandlingen av användarens uppgifter.

De begränsningar enligt denna eller någon annan lag som gäller utlämnande av sådana personuppgifter i befolkningsdatasystemet som direkt berör en person som är registrerad i systemet upphör när det har gått 50 år från det att personen i fråga avled eller, om det inte finns några uppgifter om detta, senast när det har gått 100 år från det att den sista anteckningen angående hans eller hennes personuppgifter fördes in i systemet.

Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet finns i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Bestämmelser om öppnande av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse och om utlämnande av uppgifter via dem finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Närmare bestämmelser om intyg och utdrag ur befolkningsdatasystemet eller ur handlingar och annat motsvarande datamaterial som ingår i systemet samt om uppgifterna i dessa får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En handling som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet får undertecknas maskinellt.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för utlämnandet av uppgifter ur befolkningsdatasystemet och för produktionen av sådana allmänt behövliga informationstjänster som möjliggör att uppgifterna i befolkningsdatasystemet utnyttjas i överensstämmelse med denna lag.

I landskapet Åland svarar dock Statens ämbetsverk på Åland för utfärdandet av intyg, utdrag och kopior med uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet eller i anknytande handlingar och för annat sådant utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet som inte sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse.

Den evangelisk-lutherska kyrkans och det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter ska på begäran ge intyg, utdrag eller andra motsvarande enstaka skriftliga utredningar på basis av de kyrkliga befolkningsregister med tillhörande handlingar som de förfogar över och som fördes innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft. Om de ovan nämnda kyrkliga myndigheternas medlemsregister regelbundet uppdateras med uppgifter ur befolkningsdatasystemet, har dessa myndigheter rätt att skriftligen lämna ut enstaka uppgifter om sina medlemmar för att medlemmarna i fråga ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.

I de fall som avses i 1 mom. ska på den som lämnar ut uppgifterna tillämpas vad som i 44 § föreskrivs om mottagaren. På personer som lämnar ut uppgifter med stöd av 1 mom. 2 punkten ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas i fråga om denna arbetsuppgift. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.

Ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska göras skriftligen. Utlämnande kan begäras också på något annat tryggt och tillförlitligt sätt, om det är fråga om utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en specificerad person, utfärdande av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar i anslutning till dessa eller utlämnande av andra enstaka uppgifter som gäller ett specifikt föremål för registrering. I samband med ansökan eller begäran om uppgifter i befolkningsdatasystemet ska det syfte för vilket uppgifterna kommer att användas uppges, liksom andra omständigheter som behövs för att klarlägga förutsättningarna för ett utlämnande. Någon redogörelse behövs inte om endast statistikuppgifter eller liknande numerära uppgifter lämnas ut.

Ett skriftligt beslut ska fattas med anledning av en ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet och det ska innehålla behövliga bestämmelser om rättigheterna och skyldigheterna för den som använder uppgifterna och om användningen och skyddet av uppgifterna. I beslutet ska det också anges vilka avgifter som eventuellt tas ut för utlämnandet av uppgifterna.

Om det är fråga om ett skriftligt utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en enskild person eller utfärdande av intyg, utdrag eller kopior, ska ett skriftligt beslut om utlämnandet fattas bara vid behov. Föremålet och användningsändamålet för de utlämnade uppgifterna, tidpunkten för utlämnandet och uppgifterna om den som beställt eller ska använda de utlämnade uppgifterna ska dock dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt.

Om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag inte längre uppfylls, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upphöra med att lämna ut uppgifterna. I fråga om upphörande med att lämna ut uppgifter ska det fattas ett skriftligt beslut.

51 § har upphävts genom L 29.11.2019/1175.

Trots sekretessbestämmelserna har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att av den som använder uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet få sådana uppgifter som är nödvändiga för att följa och övervaka användningen och skyddet av uppgifterna.

En inspektör som förordnats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har dessutom rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som använts vid behandlingen av de uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler och utrymmen som den som använder uppgifterna förfogar över än sådana som används för boende av permanent natur. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. På inspektioner tillämpas bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003).

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förena rätten att få information och utföra inspektioner med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990).

Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får föras in i registret endast om påföljden av missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträttighet och användaren är medveten om påföljden.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara de uppgifter som registrerats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträttigheten har upphört. Närmare bestämmelser om datainnehållet i användarregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda sådana uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som avses i 53 § 1 mom. 4 punkten endast för att hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifter.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara loggregistrets uppgifter i minst två år efter ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. Närmare bestämmelser om datainnehållet i loggregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Händelseuppgifterna ska bevaras minst två år efter det att de registrerades. Närmare bestämmelser om datainnehållet i händelsefilen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

60 § har upphävts genom L 29.11.2019/1175.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska producera, tillhandahålla och administrera medborgarcertifikat som är avsedda att användas vid certifierad elektronisk kommunikation samt certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som direkt hänför sig till användningen av medborgarcertifikat.

Med medborgarcertifikat avses ett certifikat som utfärdats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för en fysisk person och som ingår i ett i lagen om identitetskort (663/2016) avsett identitetskort eller i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används för verifiering av personen, för elektroniska underskrifter och för kryptering av handlingar och meddelanden. Med medborgarcertifikat avses också ett av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdat certifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används i ovannämnda syfte och som uppfyller kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer finns i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Medborgarcertifikat ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet. Andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet eller någon annan identifieringsuppgift som identifierar personen och som inte innehåller information om personen. Även andra nödvändiga tekniska uppgifter som behövs vid användningen av ett certifikat kan ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer. Beslut om dessa uppgifter fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

En elektronisk kommunikationskod kan också ingå i andra i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster avsedda certifikat för fysiska personer som en uppgift som identifierar innehavaren av certifikatet.

När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska han eller hon tilldelas en sådan individuell teknisk identifieringskod som behövs när en elektronisk kommunikationskod ska skapas. De tekniska identifieringskoderna skapas automatiskt i befolkningsdatasystemet.

De tekniska identifieringskoderna och elektroniska kommunikationskoderna ska bestå av åtta slumpmässigt valda siffror och en kontrollbeteckning. Den tekniska identifieringskoden och elektroniska kommunikationskoden för en fysisk person får inte innehålla några identifieringsuppgifter som anknyter till personen i fråga. En rättad eller ändrad teknisk identifieringskod eller elektronisk kommunikationskod får inte tilldelas någon annan person. Närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder utfärdas genom förordning av statsrådet.

När beslut fattas om ändring av personbeteckning i sådana situationer som avses i 12 § 2 mom., ändras den elektroniska kommunikationskoden på tjänstens vägnar. Anmälan om att den elektroniska kommunikationskoden ändras ska göras till den som innehar koden.

I de fall som avses i 2 mom. ska den berörda personen skriftligen ansöka hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om att få kommunikationskoden ändrad.

Medborgarcertifikat och andra certifikat för fysiska personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar och som används allmänt vid elektronisk kommunikation samt uppgifterna i dem får registreras i ett offentligt register som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som var och en har rätt att få uppgifter ur i enlighet med bestämmelserna om myndigheternas offentliga handlingar i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har verifierats på ett tillförlitligt sätt. En förutsättning är dessutom att utlänningen har ett giltigt uppehållstillstånd eller uppehållskort eller att hans eller hennes uppehållsrätt är registrerad.

På ansökan om medborgarcertifikat som ingår i ett identitetskort tillämpas lagen om identitetskort. På ansökan om medborgarcertifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag tillämpas förfarandet enligt 67 § 2 och 3 mom., de krav i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som gäller behandlingen av personuppgifter samt de krav i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster som gäller utfärdande av certifikat.

Den som tar emot ansökan ska iaktta de krav i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som gäller behandlingen av personuppgifter och de krav i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering som gäller utfärdande av certifikat.

Andra certifikat för fysiska personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och som inte är medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som enligt lagen om hemkommun är stadigvarande bosatta i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt. Andra certifikat än medborgarcertifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar för fysiska personer kan av särskilda och motiverade skäl också beviljas personer vars identitet har kunnat konstateras tillförlitligt även om de inte uppfyller övriga ovannämnda förutsättningar för att få certifikat. Sådana certifikat kan på sökandens begäran ingå i handlingar, kort och tekniska underlag som används vid elektronisk kommunikation och som utfärdas av en myndighet, ett företag eller en organisation. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan komma överens med en myndighet, ett företag eller en organisation som utfärdar handlingar eller tekniska underlag om att ansökningar om certifikat personligen kan lämnas in till myndigheten, företaget eller organisationen för vidarebefordran till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska då se till att den som tar emot ansökan iakttar vad som i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen föreskrivs om behandlingen av personuppgifter och vad som i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering föreskrivs om utfärdande av certifikat.

Den som tar emot ansökan ska identifiera sökanden med hjälp av en giltig identitetshandling som har utfärdats av polisen och, med sökandens samtycke, kontrollera hans eller hennes personuppgifter i befolkningsdatasystemet. Om sökanden inte kan visa upp någon identitetshandling som har utfärdats av polisen eller om det finns andra särskilda skäl att säkerställa identifieringen, ska polisen identifiera sökanden. Närmare bestämmelser om identitetshandlingar som utfärdas av polisen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Identiteten hos en sökande som beviljas certifikat enligt 1 mom. av särskilda och motiverade skäl ska verifieras genom en giltig identitetshandling utfärdad av en behörig myndighet. Personen ska identifieras av en behörig myndighet, om han eller hon inte kan uppvisa en sådan giltig identitetshandling eller om det finns andra särskilda skäl till att säkerställa identifieringen.

I stället för genom ett personligt besök kan ansökan om förnyande av ett medborgarcertifikat även göras elektroniskt och undertecknas med hjälp av ett medborgarcertifikat som sökanden använder, och ansökan om förnyande av ett annat certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar undertecknas med hjälp av ett sådant kvalificerat certifikat enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering som sökanden använder, om en sådan tjänst är i bruk. Vid behandlingen av ansökan iakttas i övrigt bestämmelserna om utfärdande av certifikat i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Beslut om utfärdande av sådana certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och som avses i denna lag får undertecknas maskinellt.

På förnyande av ett medborgarcertifikat som ingår i ett identitetskort tillämpas lagen om identitetskort.

Trots sekretessbestämmelserna har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att av de myndigheter, företag och organisationer som avses i 67 § samt av de myndigheter och tillhandahållare av tjänster som avses i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (703/2023) och lagen om elektroniska recept (61/2007) få sådana uppgifter som behövs för att följa och övervaka tillförlitligheten hos det operativa och tekniska förfarandet vid utfärdande och återkallande av sådana certifikat som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som avses i denna lag.

En inspektör som förordnats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har dessutom rätt att utföra inspektioner i de fall som avses i 1 mom. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att granska de handlingar och den maskinvara och programvara som använts vid utfärdandet av sådana certifikat som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som avses i denna lag och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler och utrymmen som den inspekterade förfogar över än sådana som används för boende av permanent natur. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. På inspektioner tillämpas bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förena rätten att få information och utöva tillsyn med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska producera, tillhandahålla och administrera en identifieringstjänst för verifiering och identifiering av utländska medborgare (identifieringstjänsten för utländska medborgare).

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller identifieringstjänsten för utländska medborgare som en sådan stödtjänst som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016), nedan lagen om stödtjänster.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beviljar, för användning av identifieringstjänsten, på ansökan ett identifieringsverktyg till en utländsk medborgare som saknar finsk personbeteckning och som inte kan identifieras med hjälp av den tjänst för identifiering av fysiska personer som avses i 3 § 1 mom. 4 punkten i lagen om stödtjänster.

Vid beviljande av ett identifieringsverktyg kan kontrollen av identiteten hos den som ansöker om identifieringsverktyget grunda sig på en sådan informationssäker och bevislig elektronisk identifieringsmetod som godkänts av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller på en identitetshandling som utfärdats av en myndighet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska återkalla en utländsk medborgares identifieringsverktyg på begäran av innehavaren av identifieringsverktyget. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan utan begäran återkalla eller förhindra användningen av ett identifieringsverktyg, om myndigheten har skäl att misstänka att identifieringsverktyget används av någon annan än den det har beviljats till eller att säkerheten vid användningen av identifieringsverktyget annars har äventyrats. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska så snart som möjligt underrätta innehavaren av identifieringsverktyget om att identifieringsverktyget har återkallats eller användningen av det förhindrats samt om tidpunkten för och orsakerna till detta.

Om ett identifieringsverktyg inte kan beviljas eller återkallas på begäran av den som ansöker om detta, ens efter en begäran om tilläggsutredning, eller om återkallelse av ett identifieringsverktyg utan begäran är obefogad enligt innehavaren av identifieringsverktyget, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fatta ett beslut om saken och informera den som ansökt om identifieringsverktyget eller om återkallelsen av identifieringsverktyget, eller den som är missnöjd med en sådan återkallelse av ett identifieringsverktyg som gjorts utan begäran, om sitt beslut och om möjligheten att begära omprövning av beslutet.

I fråga om sådan återkallelse av ett identifieringsverktyg som gjorts utan begäran ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata även informera dem som enligt myndighetens uppgift har förlitat sig på identifieringsverktygets giltighet.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får behandla fotografier av personer och de uppgifter som skapas vid teknisk jämförelse av fotografier endast för kontroll av identiteten.

Uppgifterna i registret över identifieringsverktyg för utländska medborgare får bevaras i fem år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter den sista identifieringstransaktion som gjorts med identifieringsverktyget. Om identifieringsverktyget inte har använts, får uppgifterna bevaras i fem år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter beviljandet av identifieringsverktyget.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom tjänsteproduktionen i fråga om identifieringstjänsten för utländska medborgare, om krav som gäller identifieringstjänsten och användningen av den och om styrningen av tjänsteproduktionen finns i 3–5 kap. i lagen om stödtjänster.

Om samservicens uppdragstagare inte ens efter tilläggsutredningar kan verifiera sökandens eller innehavarens identitet eller återkalla identifieringsverktyget på begäran av innehavaren, ska uppdragstagaren överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för behandling.

I ett samserviceavtal om skötsel av sådana uppgifter som avses i denna lag får avvikelse göras från den bestämmelse i 5 a § i samservicelagen enligt vilken ersättning ska betalas för uppdragstagarens kostnader. I avtalet kan det också bestämmas att en myndighet som använder identifieringstjänsten för utländska medborgare deltar i ersättningarna för uppdragstagarens kostnader.

På uppdrag av en personuppgiftsansvarig får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata åta sig att sköta den tekniska driften och databehandlingen av det register eller datasystem som denne svarar för (databehandlingstjänster). Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas uppdragsgivare kan endast vara statliga eller kommunala myndigheter eller andra sådana personuppgiftsansvariga som enligt lag eller förordning som utfärdats med stöd av lag har rätt att föra register. När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller databehandlingstjänster får den använda sig av uppgifterna i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna eller någon annan lag.

Närmare bestämmelser om innehållet i avtalen om databehandlingstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kostnaderna för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet betalas med statsmedel, med undantag av kostnaderna för anmälning av uppgifter.

För prestationer och tjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller med stöd av denna lag ska myndigheten ta ut avgifter. Bestämmelser om grunderna för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Det får bestämmas att ingen avgift ska tas ut eller att avgiften ska vara lägre än prestationens eller tjänstens självkostnadsvärde, om den som använder prestationen eller tjänsten deltar med en betydande arbetsinsats för att hålla person-, fastighets-, byggnads- eller lägenhets- och lokaluppgifterna i befolkningsdatasystemet uppdaterade. Avgiften för ett medborgarcertifikat kan fastställas till ett belopp som understiger dess självkostnadsvärde. Om avgiften har fastställts till ett belopp som understiger prestationens eller tjänstens självkostnadsvärde, ska registerförvaltningsmyndigheten dock åtminstone ta ut ett belopp som motsvarar kostnaderna för de tjänster som myndigheten har köpt av en tredje part för att producera prestationerna och tjänsterna i fråga.

73 § har upphävts genom L 9.8.2019/919.

74 § har upphävts genom L 29.11.2019/1175.

Artikel 18 i dataskyddsförordningen tillämpas inte på befolkningsdatasystemet och inte heller på system som hänför sig till verksamhet som bedrivs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifikatutfärdare.

Innan uppgifter registreras i befolkningsdatasystemet ska den personuppgiftsansvarige försäkra sig om vem som anmält uppgifterna och om dennes rätt att anmäla uppgifter samt om att anmälan i övrigt är tillförlitlig. Den personuppgiftsansvarige ska registrera uppgifterna i befolkningsdatasystemet utan obefogat dröjsmål.

Om en anteckning som den personuppgiftsansvarige har gjort i befolkningsdatasystemet avviker från det som den registrerade har anmält eller om anteckningen inte ens efter en begäran om ytterligare utredningar har kunnat göras i enlighet med den registrerades önskan, ska den personuppgiftsansvarige fatta ett skriftligt beslut och underrätta den registrerade om beslutet och om möjligheten att begära omprövning av beslutet med stöd av denna eller någon annan lag.

Om den personuppgiftsansvarige vägrar att rätta en i befolkningsdatasystemet registrerad uppgift som den registrerade yrkat rättelse av, ska den personuppgiftsansvarige meddela ett beslut i ärendet.

Om den personuppgiftsansvarige på eget initiativ rättar en uppgift i registret, ska den personuppgiftsansvarige innan uppgiften rättas vid behov ge den registrerade tillfälle att inom utsatt tid lämna en redogörelse. Om den personuppgiftsansvarige rättar en uppgift i strid med den redogörelse som den registrerade lämnat, ska den personuppgiftsansvarige meddela ett beslut i ärendet. Den personuppgiftsansvarige kan dock rätta ett uppenbart fel i registret utan att ge sådant tillfälle att lämna redogörelse.

Om den personuppgiftsansvarige rättar en uppgift som gäller en sådan registeranteckning om en utländsk medborgare som avses i 10 §, ska den personuppgiftsansvarige innan ärendet avgörs begära ett utlåtande om saken av Migrationsverket.

Bestämmelser om en registrerads rätt att av den personuppgiftsansvarige yrka rättelse av personuppgifter som gäller den registrerade och om den personuppgiftsansvariges förfarande vid en begäran om rättelse av personuppgifter finns i dataskyddsförordningen.

Omprövning av förvaltningsbeslut som fattats med stöd av denna lag får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som gäller vite finns i viteslagen.

77 § har upphävts genom L 29.11.2019/1175.

78 § har upphävts genom L 29.11.2019/1175.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010.

Genom denna lag upphävs befolkningsdatalagen av den 11 juni 1993 (507/1993) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

1. Befolkningsregistercentralen ska se till att det datasystem för befolkningsdatasystemet som drivs med hjälp av automatisk databehandling och det tekniska servicesystemet för certifierad elektronisk kommunikation är förenliga med denna lag före utgången av 2014.

2. Befolkningsregistercentralen ska tilldela de byggnader vars uppgifter är registrerade i befolkningsdatasystemet vid denna lags ikraftträdande en permanent byggnadsbeteckning före utgången av 2014.

3. Om det före ikraftträdandet av denna lag i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet har fastställts att en person tillhör det motsatta könet, får den personuppgiftsansvarige föra in en i 13 § 1 mom. 15 punkten i denna lag avsedd uppgift om fastställande av könstillhörighet i befolkningsdatasystemet endast om personen i fråga ansöker om det.

4. Bestämmelserna i denna lag ska tillämpas vid behandlingen av en sådan begäran eller ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet eller om utfärdande av medborgarcertifikat som är anhängig vid lagens ikraftträdande.

5. Om det i någon annan lag eller förordning hänvisas till bestämmelser i befolkningsdatalagen som upphävs genom denna lag, ska hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag.

6. Om en rättighet eller skyldighet som det föreskrivs om i någon annan lag eller förordning bestäms på basis av mantalsskrivning, boningsort den första januari eller hemkommun vid årsskiftet, ska de uppgifter om personens hemkommun och bostad där som är registrerade i befolkningsdatasystemet för motsvarande tidpunkt tillämpas i fråga om denna rättighet eller skyldighet. Om det är fråga om antalet mantalsskrivna invånare, invånarantalet den första januari eller invånarantalet vid årsskiftet, ska uppgifter om invånarantalet som baserar sig på de uppgifter som är registrerade i befolkningsdatasystemet för motsvarande tidpunkt tillämpas.

7. Om inte något annat följer av denna lag, ska de uppgifter som i någon annan lag eller förordning har ålagts befolkningsregisterföraren skötas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

8. Bestämmelserna i 4 kap. ska iakttas i tillämpliga delar vid utlämnandet av uppgifter i ett kyrkligt befolkningsregister som förts av den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft, om uppgifterna inte har förts in i befolkningsdatasystemet. Detsamma gäller vid utlämnandet av uppgifter i en handling som hör till detta register. En person vars rätt, intresse eller skyldighet direkt berörs av en anteckning i ett kyrkligt befolkningsregister som förts innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft eller i en handling som hör till detta register får, om anteckningen inte har förts in i befolkningsdatasystemet, hos den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter begära att anteckningen rättas. Om den kyrkliga myndigheten inte rättar anteckningen, får den som framförde begäran skriftligen yrka att myndigheten gör det. Om denkyrkliga myndigheten inte godtar rättelseyrkandet, ska den föra ärendet till magistraten inom två veckor från det att det skriftliga rättelseyrkandet kom in. Magistratens beslut i ärendet får överklagas genom besvär enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. I fråga om kyrkböcker gäller i övrigt vad som särskilt bestäms om dem.

9. Till befolkningsdatasystemets handlingar hör även registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som förts före 1971.