2009 VTJ-laki 507/1993 817/2012 1063/2014 863/2014 123/2010 124/2010 1351/2011 1212/2010 1430/2015 128/2010 258/2012 851/2014 251/2016 1.3.2017 muutt. 13 §:ää 670/2016 1.10.2016 713/2023 1.1.2024 muutt. 69 §:ää 145/2014 1.3.2014 1162/2018 16.2.2019 muutt. 19 §:ää 504/2016 1.1.2017 muutt. 22 §:ää 301/2023 3.4.2023 muutt. 12, 13 ja 40 §:ää 110/2019 1.2.2019 lis. 31 a § 983/2010 1.12.2010 55/2019 1175/2019 1.1.2020 630/2020 1.9.2020 muutt. 10 §:ää 29/2012 1.7.2012 muutt. 13 §:ää ja 38 § 1315/2019 1.1.2020 lis. 6 a luku 665/2016 1.1.2017 muutt. 61 ja 68 §:ää sekä 66 § 156/2013 1.3.2013 muutt. 8, 16 ja 36 § sekä 17, 23 ja 80 §:ää 538/2016 1.7.2016 muutt. 2, 6, 43, 61, 66, 67 ja 68 §:ää sekä 62 § 926/2013 1.1.2014 muutt. 23 §:ää 1396/2015 1.1.2016 muutt. 80 §:ää 919/2019 1.1.2020 1233/2011 1.6.2012 muutt. 22 § 3.2.2020 1315/2019

661/2009 Laki väestötietojärjestelmästä ja Väestörekisterikeskuksen varmennepalveluista

Eduskunnan päätöksen mukaisesti säädetään:

 1 luku Yleiset säännökset
1 § Lain tarkoitus

Tämän lain tarkoituksena on mahdollistaa väestötietojärjestelmän tietojen ja Väestörekisterikeskuksen varmennetun sähköisen asioinnin palvelujen käyttö yhteiskunnan toimintojen ja tietohuollon tukena. Lain tarkoituksena on myös edistää yksityiselämän ja henkilötietojen suojaa ja tietoturvallisuutta sekä hyvän tietojenkäsittely- ja tiedonhallintatavan kehittämistä ja noudattamista.
2 § Lain soveltamisala

Tätä lakia sovelletaan väestötietojärjestelmän, sen tietojen ja palvelujen sekä Väestörekisterikeskuksen varmennetun sähköisen asioinnin ja sen palvelujen ylläpitämiseen, hyväksikäyttämiseen ja kehittämiseen.

Jollei tässä laissa toisin säädetä, sovelletaan:

 1)

väestötietojärjestelmän tietojen julkisuuteen ja salassapitoon viranomaisten toiminnan julkisuudesta annettua lakia (621/1999);

2)

varmennettuun sähköiseen asiointiin ja tässä laissa tarkoitetun varmennerekisterin tietojen käsittelyyn vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista annettua lakia (617/2009).

3 § Väestötietojärjestelmä

Väestötietojärjestelmä on yleinen valtakunnallinen perusrekisteri, joka sisältää tässä laissa säädetyt tiedot henkilöistä, kiinteistöistä, rakennuksista ja huoneistoista sekä hallinnollisista ja muista vastaavista aluejaoista.

Väestötietojärjestelmä muodostuu automaattisen tietojenkäsittelyn avulla pidetystä valtakunnallisesta tietojärjestelmästä sekä niistä alueellisesti järjestetyistä asiakirja- ja muista vastaavista tietoaineistoista, joita ei ole otettu digitaalisessa muodossa automaattisen tietojenkäsittelyn avulla pidettävään tietojärjestelmään.
4 § Väestötietojärjestelmän rekisterinpitäjä

Väestötietojärjestelmän päävastuullisia rekisterinpitäjiä ovat maistraatit ja Väestörekisterikeskus. Maistraattien ja Väestörekisterikeskuksen kesken rekisterinpitoon liittyvä vastuu jakautuu siten kuin tässä laissa tai muussa laissa taikka niiden nojalla tarkemmin säädetään. Tämän lain 53 §:ssä tarkoitetun käyttäjärekisterin, 56 §:ssä tarkoitetun lokirekisterin ja 59 §:ssä tarkoitetun tapahtumatiedoston päävastuullinen rekisterinpitäjä on Väestörekisterikeskus.

Väestörekisterikeskus vastaa lisäksi automaattisen tietojenkäsittelyn avulla pidetyn valtakunnallisen väestötietojärjestelmän ja 1 momentissa tarkoitettujen rekistereiden yleisestä toimivuudesta ja tietotekniikasta, tietohallinnosta sekä rekisteritoimintojen yhtenäisyydestä.

Maistraatti vastaa tietosuoja-asetuksen 15, 16 ja 21 artiklan mukaisten rekisteröidyn oikeuksien toteuttamisesta väestötietojärjestelmässä suhteessa rekisteröityyn. Muuten tietosuoja-asetuksessa ja tietosuojalaissa (1050/2018) säädettyjen rekisterinpitäjän velvollisuuksien jakautumisessa noudatetaan, mitä rekisterinpidon vastuista säädetään tässä laissa tai muussa laissa taikka niiden nojalla.

5 § Väestötietojärjestelmän käyttötarkoitus

Väestötietojärjestelmää pidetään yhteiskunnan toimintojen ja tietohuollon sekä sen jäsenille kuuluvien oikeuksien ja velvollisuuksien mahdollistamiseksi, toteuttamiseksi ja turvaamiseksi.

Väestörekisterikeskus ja maistraatit saavat käyttää väestötietojärjestelmän tietoja niille tämän tai muun lain mukaan kuuluvien tai sen nojalla säädettyjen tai määrättyjen tehtävien tai velvoitteiden hoitamisessa.
6 § Väestörekisterikeskuksen varmennettu sähköinen asiointi ja sen tarkoitus

Väestörekisterikeskuksen tehtävänä on tarjota valtakunnallisia varmennetun sähköisen asioinnin palveluja ja suoritteita siten kuin jäljempänä tässä laissa säädetään. Palvelut ja suoritteet on tarkoitettu yhteiskunnan toimintojen ja tietohuollon sekä sen jäsenille kuuluvien oikeuksien ja velvollisuuksien mahdollistamiseen, toteuttamiseen ja turvaamiseen.

Väestörekisterikeskus pitää myöntämistään henkilövarmenteista varmennerekisteriä, josta säädetään sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisiin transaktioihin liittyvistä luottamuspalveluista sisämarkkinoilla ja direktiivin 1999/93/EY kumoamisesta annetussa Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksessa (EU) N:o 910/2014, jäljempänä sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annettu EU:n asetus. Väestörekisterikeskus on tämän varmennerekisterin rekisterinpitäjä.

Väestörekisterikeskus saa varmennetun sähköisen asioinnin palveluita ja suoritteita tarjotessaan käyttää hyväkseen varmennerekisterin sisältämiä tietoja.
2 luku Väestötietojärjestelmän tietosisältö ja tietojen ylläpito
7 § Rekisteröinnin kohteet

Väestötietojärjestelmään talletetaan tässä laissa säädetyt tiedot seuraavista rekisteröinnin kohteista:

 1)

Suomen kansalaiset;

 2)

ulkomaan kansalaiset, jos jäljempänä tässä laissa säädetyt rekisteröinnin edellytykset täyttyvät;

 3)

valtakunnan alueella sijaitsevat kiinteistöt ja muut rekisteriyksiköt, jos niitä koskevia tietoja tarvitaan järjestelmän henkilö-, rakennus- tai huoneistotietojen käsittelemisessä;

 4)

edellä mainituilla kiinteistöillä ja muilla rekisteriyksiköillä olevat rakennushankkeet ja rakennukset;

 5)

edellä mainituissa rakennuksissa olevat asuin- ja toimitilahuoneistot; sekä

 6)

hallinnolliset ja muut vastaavat aluejaot, joista annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.

Rekisteröinnin kohteille annetaan jäljempänä tässä laissa säädetty kohteen yksilöivä tunnus, jolla väestötietojärjestelmässä muodostetaan yhteys rekisteröinnin eri kohteiden ja näitä koskevien tietojen välille.
8 § Rekisteröinnin kohteita koskevat rajaukset

Väestötietojärjestelmään ei talleteta tietoja:

 1)

vieraan valtion Suomessa olevan diplomaattisen tai muun edustuston taikka lähetetyn konsulin viraston palveluksessa olevasta ulkomaan kansalaisesta;

 2)

Yhdistyneiden Kansakuntien, sen erityisjärjestön tai sellaiseen rinnastettavan muun kansainvälisen järjestön palveluksessa olevasta ulkomaan kansalaisesta;

 3)

1 ja 2 kohdassa tarkoitetun henkilön perheenjäsenestä eikä hänen yksityisessä palveluksessaan olevasta ulkomaan kansalaisesta;

 4)

sellaisesta kiinteistöstä tai muusta rekisteriyksiköstä, rakennushankkeesta, rakennuksesta tai huoneistosta, jonka tietoja ei lain, asetuksen tai niiden nojalla annetun määräyksen mukaan talleteta väestötietojärjestelmään.

Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä 1 momentissa tarkoitetuista yksiköistä.

Edellä 1 momentin 1–3 kohdassa tarkoitetun henkilön tiedot voidaan kuitenkin hänen omasta pyynnöstään tallettaa väestötietojärjestelmään siten kuin siitä tässä laissa säädetään.
9 § Ulkomaan kansalaisen rekisteröinnin edellytykset

Ulkomaan kansalaista koskevat tiedot talletetaan väestötietojärjestelmään, jos hänellä on Suomessa kotikuntalain (201/1994) mukaan määräytynyt kotikunta ja siellä oleva asuinpaikka. Muuta ulkomaan kansalaista koskevat tiedot voidaan tallettaa väestötietojärjestelmään, jos:

1)

hänelle on myönnetty ulkomaalaislaissa (301/2004) tarkoitettu oleskelulupa tai oleskelukortti, hänen oleskeluoikeutensa on rekisteröity tai Maahanmuuttovirasto on tehnyt muun häntä koskevan myönteisen päätöksen oleskeluoikeudesta;

2)

hänellä on Suomessa kotikuntalaissa tarkoitettu tilapäinen asuinpaikka ja tallettaminen on tarpeen työskentelyyn, opiskeluun tai muuhun vastaavaan olosuhteeseen liittyvien velvollisuuksien tai oikeuksien toteuttamisen vuoksi;

 3)

tallettaminen johtuu Suomea sitovan kansainvälisen sopimuksen velvoitteiden täyttämisestä; tai

 4)

tallettaminen on hänelle kuuluvien oikeuksien tai hänelle asetettujen velvollisuuksien toteuttamisen tai muun vastaavan erityisen ja perustellun syyn vuoksi tarpeellista.

Jos ulkomaan kansalaisen tietoja ei ole talletettu väestötietojärjestelmään 1 momentin 1 kohdassa tarkoitetussa tapauksessa, hänen tulee esittää tietojen tallettamista koskeva perusteltu pyyntö sille maistraatille, jonka virka-alueella hän ilmoittaa asuvansa.

Ulkomaan kansalaisen tiedot väestötietojärjestelmään tallettavan viranomaisen on varmistuttava ulkomaan kansalaisen henkilöllisyydestä voimassa olevasta matkustusasiakirjasta tai sen puuttuessa 19 §:ssä säädettyä menettelyä noudattaen muusta asiakirjasta tai selvityksestä.
10 § Ulkomaan kansalaista koskevien tietojen luotettavuuden varmistaminen

Maistraatin on tarkistettava, mitä tietoja ulkomaan kansalaisesta on talletettu ulkomaalaisrekisteristä annetussa laissa (1270/1997) tarkoitettuun ulkomaalaisrekisteriin, ennen kuin se päättää häntä koskevan henkilötiedon lisäämistä, muuttamista tai korjaamista koskevan rekisterimerkinnän tekemisestä väestötietojärjestelmään. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä tarkistettavista tiedoista ja tarkistamisvelvollisuuden laajuudesta.

Jos ulkomaan kansalaisen maistraatille ilmoittamia tietoja ei ole talletettu ulkomaalaisrekisteriin tai tiedot poikkeavat ulkomaalaisrekisteriin talletetuista tiedoista, maistraatin on ennen rekisterimerkinnän tekemistä pyydettävä asiasta Maahanmuuttoviraston lausunto. Maahanmuuttoviraston on käsiteltävä asia ilman aiheetonta viivytystä.

Maistraatin on välittömästi rekisterimerkinnän tehtyään ilmoitettava sen sisällöstä kirjallisesti ulkomaan kansalaiselle. Jos maistraatin väestötietojärjestelmään tekemän ulkomaan kansalaista koskevan rekisterimerkinnän sisältö poikkeaa Maahanmuuttoviraston lausunnossa ilmoitetuista tiedoista, maistraatin on välittömästi ilmoitettava merkinnän sisällöstä myös Maahanmuuttovirastolle.
11 § Henkilötunnus ja sen antaminen

Kun henkilön tiedot talletetaan ensimmäisen kerran väestötietojärjestelmään, hänelle on annettava henkilötunnus. Henkilötunnus annetaan automaattisesti väestötietojärjestelmästä, ja sen antamisesta vastaa Väestörekisterikeskus. Korjattua tai muutettua henkilötunnusta ei saa antaa toiselle henkilölle.

Henkilötunnus on yksilöllinen ja se muodostuu syntymäajasta, yksilönumerosta ja tarkistusmerkistä. Yksilönumerolla erotetaan samana päivänä syntyneet henkilöt toisistaan ja se sisältää tiedon henkilön sukupuolesta. Valtioneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä henkilötunnuksen yksityiskohtaisesta sisällöstä.
12 § Henkilötunnuksen korjaaminen ja muuttaminen

Väestötietojärjestelmään talletettu henkilötunnus on korjattava, jos tunnus on teknisesti virheellinen tai tieto tunnukseen sisältyvästä syntymäajasta tai sukupuolesta on virheellinen. Korjaamisesta päättää se maistraatti, jonka toimialueella henkilö asuu. Maistraatin on varattava sille henkilölle, jota asia koskee, tai hänen lailliselle edustajalleen tilaisuus lausua mielipiteensä asiasta. Korjaamisesta on ilmoitettava edellä mainitulle henkilölle.

Väestötietojärjestelmään talletettu henkilötunnus voidaan muuttaa, jos:

 1)

muuttaminen on ehdottoman välttämätöntä henkilön suojelemiseksi sellaisissa tilanteissa, joissa hänen terveyteensä tai turvallisuuteensa kohdistuu ilmeinen ja pysyvä uhka;

 2)

muu kuin henkilötunnuksen haltija on toistuvasti väärinkäyttänyt tunnusta ja käytöstä on aiheutunut merkittävää taloudellista tai muuta haittaa tunnuksen oikealle haltijalle ja henkilötunnuksen muuttamisella voidaan tosiasiallisesti estää väärinkäytön haitallisten seurausten jatkuminen;

 3)

henkilö on transseksuaalin sukupuolen vahvistamisesta annetun lain (563/2002) mukaisesti vahvistettu vastakkaiseen sukupuoleen kuuluvaksi.

Henkilötunnuksen muuttamisesta päättää 2 momentin 1 ja 2 kohdassa tarkoitetussa tapauksessa Väestörekisterikeskus ja 3 kohdassa tarkoitetussa tapauksessa transseksuaalin sukupuolen vahvistamisesta annetussa laissa tarkoitettu maistraatti. Asianosaisen on haettava henkilötunnuksen muuttamista kirjallisesti edellä mainitulta viranomaiselta.
13 § Henkilöstä järjestelmään talletettavat tiedot

Väestötietojärjestelmään talletetaan rekisteröinnin kohteena olevasta henkilöstä seuraavat tiedot:

 1)

täydellinen nimi;

 2)

henkilötunnus sekä tekninen tunnistetieto ja sähköinen asiointitunnus;

 3)

kotikunta ja siellä oleva asuinpaikka, tilapäinen asuinpaikka sekä sellaiset tiedot kiinteistöstä, rakennuksesta ja huoneistosta, jotka yksilöivät henkilön kotikunnan ja siellä olevan asuinpaikan;

 4)

vanhempien täydelliset nimet ja henkilötunnukset;

 5)

siviilisääty sekä tieto avioliiton solmimisesta ja purkautumisesta tai parisuhteen rekisteröinnistä, rekisteröidyn parisuhteen purkautumisesta ja rekisteröidyn parisuhteen muuttamisesta avioliitoksi;

 6)

aviopuolison tai rekisteröidyn parisuhteen toisen osapuolen täydellinen nimi ja henkilötunnus;

 7)

lasten täydelliset nimet ja henkilötunnukset;

 8)

lapsen ja vanhemman perheoikeudellista asemaa koskevat tiedot;

 9)

lapsen huoltoa ja sen sisältöä koskevat tiedot;

 10)

vahvistettua adoptiota koskevat tiedot;

 11)

toimintakelpoisuuden rajoittamista, edunvalvontaa ja edunvalvontavaltuutusta koskevat tiedot sekä edunvalvojan tai valtuutetun yksilöintitiedot;

 12)

lapsen huostaanottoa koskevat tiedot;

 13)

syntymäkotikunta tai -paikka ja syntymävaltio;

 14)

kansalaisuus;

 15)

transseksuaalin sukupuolen vahvistamista koskeva tieto;

 16)

kuolinaikaa tai kuolleeksi julistamisaikaa koskeva tieto;

 17)

paikallista rekisteriviranomaista koskevat tiedot;

 18)

vaalien ja kansanäänestysten toimittamista varten tarvittavat tiedot ääni- ja äänestysoikeudesta;

 19)

tieto jäsenyydestä uskonnonvapauslaissa (453/2003) tarkoitetussa uskonnollisessa yhdyskunnassa;

20)

henkilön ilmoittama äidinkieli ja asiointikieli;

 21)

tämän lain tai muun lainsäädännön nojalla ilmoitetut kiellot luovuttaa väestötietojärjestelmän tietoja; sekä

 22)

henkilön ilmoittama postiosoite ja muu yhteystieto sekä ammatti.

Edellä 1 momentissa tarkoitettujen tietojen ja niitä koskevien lisäysten, muutosten ja korjausten tallettamisesta sekä tietojen yksityiskohtaisesta sisällöstä annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.
14 § Kiinteistöstä järjestelmään talletettavat tiedot

Väestötietojärjestelmään talletetaan rekisteröinnin kohteena olevasta kiinteistöstä ja muusta rekisteriyksiköstä seuraavat tiedot:

 1)

kiinteistötunnus tai muu kiinteistön tai rekisteriyksikön yksilöivä tunnistetieto; ja

 2)

omistajan ja haltijan täydellinen nimi ja henkilötunnus tai syntymäaika taikka yritys- ja yhteisötunnus sekä omistajan ja haltijan osoite tai muut yhteystiedot.

Edellä 1 momentissa tarkoitettujen tietojen ja niitä koskevien lisäysten, muutosten ja korjausten tallettamisesta sekä tietojen yksityiskohtaisesta sisällöstä annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.
15 § Rakennuksesta järjestelmään talletettavat tiedot

Väestötietojärjestelmään talletetaan rekisteröinnin kohteena olevasta rakennushankkeesta ja rakennuksesta seuraavat tiedot:

 1)

rakennustunnus taikka muu rakennushankkeen tai rakennuksen yksilöivä tunnistetieto;

 2)

omistajan tai haltijan henkilötunnus, yritys- ja yhteisötunnus tai täydellinen nimi ja syntymäaika sekä osoite tai muut yhteystiedot;

 3)

koordinaatit, osoite, käyttötarkoitus, valmistumisvuosi, kerrosluku, huoneistoala, tilavuus ja äänestysalue; sekä

 4)

rakennushanketta ja rakennusta, sen rakenteita ja ominaisuuksia kuvaavat muut tiedot.

Edellä 1 momentissa tarkoitettujen tietojen ja niitä koskevien lisäysten, muutosten ja korjausten tallettamisesta sekä tietojen yksityiskohtaisesta sisällöstä annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.
16 § Huoneistosta järjestelmään talletettavat tiedot

Väestötietojärjestelmään talletetaan rekisteröinnin kohteena olevasta asuin- ja toimitilahuoneistosta seuraavat tiedot:

 1)

huoneistotunnus tai muu huoneiston yksilöivä tunnistetieto;

 2)

huoneistoa ja sen ominaisuuksia kuvaavat tiedot;

 3)

asuinhuoneiston hallintaperustetta ja käytössäoloa koskevat tiedot.

Edellä 1 momentissa tarkoitettujen tietojen ja niitä koskevien lisäysten, muutosten ja korjausten tallettamisesta sekä tietojen yksityiskohtaisesta sisällöstä annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.
17 § Muut järjestelmään talletettavat tiedot

Väestötietojärjestelmään voidaan tallettaa rekisteröinnin kohteena olevaa henkilöä koskevina myös seuraavat tiedot:

 1)

13–16 §:ssä mainitun henkilön mahdollinen ulkomainen henkilönumero;

 2)

ulkomailla vakinaisesti asuvalle Suomen kansalaiselle tieto kotikuntalaissa tarkoitetusta väestökirjanpitokunnasta;

 3)

sellaisen 13 §:ssä tarkoitetun henkilön ulkomailla asuvan puolison, lapsen ja vanhemman, jolle ei ole annettu henkilötunnusta, täydellinen nimi, syntymäaika, sukupuoli, siviilisääty, kansalaisuus, osoite ja kuolinaika; sekä

 4)

ulkomaan kansalaisen oleskeluluvan lajia ja luvan kestoa koskevat tai muut vastaavat tiedot.

Väestötietojärjestelmään voidaan lisäksi tallettaa rekisteröinnin kohteita koskevina teknisinä tietoina väestötietojärjestelmän tietojen käsittelyssä välttämättömät kirjaamismerkinnät.

Edellä 1 ja 2 momenteissa tarkoitettujen tietojen ja niitä koskevien lisäysten, muutosten ja korjausten tallettamisesta sekä tietojen yksityiskohtaisesta sisällöstä annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.
18 § Järjestelmän tietojen luotettavuus

Väestötietojärjestelmään talletettuja 13 §:n 1 momentin 1–21 kohdassa tarkoitettuja henkilötietoja pidetään julkisesti luotettavina tietoina, jollei osoiteta, että tieto on virheellinen tai puutteellinen. Muita kuin edellä tarkoitettuja järjestelmään talletettuja tietoja saa käyttää henkilöä koskevassa päätöksenteossa vain, jos hänelle annetaan päätöksenteon yhteydessä nimenomainen selvitys tietojen sisällöstä ja käytöstä.
19 § Järjestelmän tietojen luotettavuuden varmistaminen

Jos väestötietojärjestelmään talletettavaksi ilmoitettu tieto perustuu ulkomaiseen asiakirjaan, voidaan julkisesti luotettavana tietona väestötietojärjestelmään tallettaa asiakirjan perusteella vain sellainen tieto, jonka luotettavuus on varmistettu alkuperäisestä virallisesta asiakirjasta tai sen luotettavasti oikeaksi todistetusta jäljennöksestä taikka tiedon luotettavuus on aiemmin varmistettu suomalaisessa tuomioistuin- tai hallintomenettelyssä. Tässä tarkoitetun asiakirjan on oltava laillistettu tai siihen on liitettävä asianomaisen valtion toimivaltaisen viranomaisen todistus sen alkuperästä, jollei kansalaisten vapaan liikkuvuuden edistämisestä yksinkertaistamalla tiettyjen yleisten asiakirjojen esittämistä Euroopan unionissa koskevia vaatimuksia sekä asetuksen (EU) N:o 1024/2012 muuttamisesta annetusta Euroopan parlamentin ja neuvoston asetuksesta (EU) 2016/1191 tai Suomea sitovan kansainvälisen sopimuksen velvoitteiden täyttämisestä muuta johdu. Ulkomaisen asiakirjan esittäjä on velvollinen tarvittaessa huolehtimaan esittämänsä asiakirjan kääntämisestä suomen tai ruotsin kielelle sekä sen laillistamisesta. Maistraatti voi tarvittaessa pyytää ulkoministeriön, Maahanmuuttoviraston tai poliisiviranomaisen lausunnon edellä tarkoitetun asiakirjan aitoudesta ja luotettavuudesta.

Jos 1 momentissa tarkoitettua asiakirjaa, asiakirjan laillistamista tai asianomaisen valtion toimivaltaisen viranomaisen todistusta asiakirjan alkuperästä ei voi saada asianomaisen valtion huonon turvallisuus- tai ihmisoikeustilanteen taikka muun erityisen syyn vuoksi, voi maistraatti hyväksyä myös muun luotettavan selvityksen väestötietojärjestelmään talletettavan tiedon perusteeksi. Tiedon tallettamista väestötietojärjestelmään pyytävän on esitettävä maistraatille selvitystä syistä, joiden vuoksi asiakirjan, asiakirjan laillistamisen tai asiakirjan alkuperää osoittavan todistuksen saaminen on hänelle mahdotonta. Maistraatti voi selvityksen saatuaan tarvittaessa pyytää Maahanmuuttoviraston tai ulkoasiainministeriön lausunnon siitä, että asiakirjaa, asiakirjan laillistamista tai asiakirjan alkuperää osoittavaa todistusta ei ole mahdollista saada.

Väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja on tarkistettava säännöllisesti niiden ajantasaisuuden ja luotettavuuden varmistamiseksi. Väestörekisterikeskus antaa tarkempia määräyksiä tarkistettavista tiedoista sekä tarkistuksen toteuttamismenetelmistä ja -ajankohdasta.
20 § Järjestelmän tietojen säilyttäminen ja poistaminen

Väestötietojärjestelmään talletetut henkilötiedot säilytetään pysyvästi. Väestörekisterikeskuksen on kuitenkin poistettava seuraavat henkilöitä koskevat tiedot järjestelmästä:

 1)

13 §:n 1 momentin 12 kohdassa tarkoitettu lapsen huostaanottoa koskeva tieto välittömästi huostaanoton päätyttyä;

 2)

17 §:n 1 momentin 4 kohdassa tarkoitetut ulkomaan kansalaisen oleskelulupaa koskevat tiedot välittömästi sen jälkeen, kun henkilö on saanut Suomen kansalaisuuden;

 3)

53 §:ssä tarkoitetut käyttäjärekisterin tiedot viimeistään kymmenen vuoden kuluttua käyttöoikeuden lakkaamisesta;

 4)

56 §:ssä tarkoitetut lokirekisterin tiedot ja 59 §:ssä tarkoitetut tapahtumatiedot viimeistään viiden vuoden kuluttua tiedon tallettamisesta.

Väestötietojärjestelmään talletetuista rakennushankkeita, rakennuksia ja huoneistoja koskevista tiedoista säilytetään pysyvästi rakennuksen ja huoneiston edelliset tunnukset ja osoitteet. Jos rakennus puretaan tai poistetaan muuten rakennuskannasta, säilytetään väestötietojärjestelmässä pysyvästi kaikki rakennusta ja siinä olevia huoneistoja koskevat poistoajankohdan mukaiset tiedot.

Edellä 1 momentissa tarkoitettujen tietojen sekä väestötietojärjestelmän kiinteistö-, rakennus- ja huoneistotietojen säilyttämisestä ja poistamisesta annetaan tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella. Tietojen säilyttämisestä on lisäksi voimassa, mitä asiakirjojen säilyttämisestä on erikseen säädetty arkistolaissa (831/1994) tai sen nojalla annetussa asetuksessa tai määräyksessä.

21 § Tietojen ylläpitoa koskeva yleinen toimivalta

Se maistraatti, jonka toimialueen tiedoista on kysymys, päättää yksittäistä henkilöä, kiinteistöä, rakennusta ja huoneistoa koskevan tiedon lisäämistä, muuttamista tai korjaamista koskevan rekisterimerkinnän tekemisestä väestötietojärjestelmään. Väestörekisterikeskus päättää tiedon lisäämistä, muuttamista tai korjaamista koskevien muiden rekisterimerkintöjen tekemisestä väestötietojärjestelmään.

Väestörekisterikeskus voi tehdä yksittäistä henkilöä koskevan tiedon lisäämistä koskevan rekisterimerkinnän väestötietojärjestelmään, jos rekisteröity on ilmoittanut tiedon väestötietojärjestelmään tallettamista varten käyttäen väestötietojärjestelmän tietojen ylläpitämiseksi luotua sähköistä asiointipalvelua. Merkinnän tekemisen edellytyksenä on lisäksi, että merkintä voidaan tehdä ilman lisäselvityksiä ja että tietojen virheetön rekisteröityminen voidaan varmistaa teknisin tarkistuksin. Merkinnässä olevan virheen korjaamisesta vastaa se maistraatti, jonka toimialueella ilmoituksen tehneen asuinpaikka on.

Edellä 1 ja 2 momentista poiketen valtioneuvoston asetuksella voidaan säätää tiedon tallettamista ja korjaamista koskevan toimivallan siirtämisestä tai muusta uudelleen järjestämisestä rekisterihallinnon viranomaisten välillä, jos toimenpiteellä voidaan parantaa palvelujen saatavuutta, järjestelmän tietosisällön laatua tai toiminnan tehokkuutta taikka aikaansaada alueellisesti tasapainoinen työnjako rekisterihallinnossa. Ennen asetuksen antamista asiasta on kuultava Väestörekisterikeskusta ja niitä maistraatteja, joita asia koskee.
22 § Muiden viranomaisten toimivalta

Edellä 9 §:n 1 momentin 1–4 kohdassa tarkoitetuissa tapauksissa ulkomaan kansalainen voi esittää tietojensa tallettamista koskevan pyynnön maistraatin lisäksi Verohallinnolle. Pyynnön voi esittää myös Kansaneläkelaitoksen toimistolle, jos Kansaneläkelaitos ja Väestörekisterikeskus ovat niin sopineet.

Pyynnön vastaanottajan on 1 momentissa tarkoitetuissa tilanteissa varmistuttava pyynnön esittäjän henkilöllisyydestä ja varmistettava henkilötietojen tallettamisen perusteeksi esitettyjen asiakirjojen luotettavuus siten kuin tässä laissa säädetään. Kansaneläkelaitoksen toimiston on toimitettava pyyntö sekä sen yhteydessä esitetyt henkilötiedot ja asiakirjat viipymättä väestötietojärjestelmään tallettamista varten sille maistraatille, jonka virka-alueella ulkomaan kansalainen ilmoittaa asuvansa. Valtioneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä pyynnön vastaanottajan tehtävistä.

Sen lisäksi, mitä 21 §:n 1 momentissa säädetään maistraatin toimivallasta, Verohallinto saa tallettaa ulkomaan kansalaista koskevat tiedot väestötietojärjestelmään 9 §:n 1 momentin 1–4 kohdassa tarkoitetuissa tapauksissa. Maahanmuuttovirasto saa tallettaa ulkomaan kansalaista koskevat tiedot väestötietojärjestelmään 9 §:n 1 momentin 1 kohdassa tarkoitetuissa tapauksissa. Kun Maahanmuuttovirasto tallettaa ulkomaan kansalaista koskevat tiedot, voi Suomen edustusto ottaa vastaan ulkomaan kansalaisen esittämät henkilötiedot ja asiakirjat väestötietojärjestelmään tallettamista varten. Suomen edustuston on varmistuttava ulkomaan kansalaisen henkilöllisyydestä voimassa olevasta matkustusasiakirjasta tai sen puuttuessa 19 §:ssä säädettyä menettelyä noudattaen muusta asiakirjasta tai selvityksestä sekä toimitettava henkilötiedot ja asiakirjat viipymättä Maahanmuuttovirastolle. Tiedot tallettanut viranomainen vastaa väestötietojärjestelmään tallettamistaan tiedoista.

Edellä 3 momentissa mainittua tehtävää hoidettaessa on noudatettava, mitä 2 luvussa säädetään ulkomaan kansalaisen rekisteröinnin edellytyksistä, henkilöllisyyden varmistamisesta ja tietojen säilyttämisestä. Tiedot 3 momentin nojalla tallettanut viranomainen huolehtii maistraatin sijasta 47 §:n 2 momentissa tarkoitetusta jäljennöksen antamisesta ulkomaan kansalaisen rekisteröintiin liittyvistä asiakirjoista sellaisesta ulkomaan kansalaisesta, jonka tiedot se on tallettanut väestötietojärjestelmään. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä tehtävää hoidettaessa noudatettavista menettelytavoista.

Edellä 3 momentissa mainitut viranomaiset saavat tallettaa väestötietojärjestelmään ulkomaan kansalaisesta henkilötunnuksen antamiseksi tarvittavat tiedot sekä muut 13 ja 17 §:ssä tarkoitetut, ulkomaan kansalaisesta tarvittavat välttämättömät tiedot. Tarkemmat säännökset edellä tarkoitetuista tiedoista annetaan valtioneuvoston asetuksella.

Väestörekisterikeskus voi sopia kunnan kanssa, että kunta vastaa rekisterinpitäjänä alueensa rakennushankkeita, rakennuksia ja huoneistoja koskevien tietojen lisäämistä, muuttamista tai korjaamista koskevien rekisterimerkintöjen tekemisestä väestötietojärjestelmään siten kuin tässä laissa säädetään.

L:lla 919/2019 muutettu 6 momentti tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

Väestörekisterikeskus voi sopia kunnan kanssa, että kunta vastaa rekisterinpitäjänä alueensa rakennushankkeita, rakennuksia ja huoneistoja koskevien tietojen lisäämistä, muuttamista tai korjaamista koskevien rekisterimerkintöjen tekemisestä väestötietojärjestelmään siten kuin tässä laissa säädetään. Tämän tehtävän hoitamista varten Väestörekisterikeskus voi antaa kunnalle oikeuden käyttää teknisen käyttöyhteyden avulla väestötietojärjestelmään talletettuja rakennushankkeita, rakennuksia ja huoneistoja koskevia tietoja.
3 luku Rekisterinpitäjän tiedonsaantioikeudet sekä tiedon ilmoittamista koskevat velvoitteet
23 § Tiedonsaantioikeus viranomaisilta

Rekisterinpitäjällä on oikeus salassapitosäännösten estämättä saada muilta viranomaisilta 13–17 §:ssä tarkoitettuja tarpeellisia ja näiden viranomaisten toimialaa koskevia tietoja väestötietojärjestelmän tietojen ylläpitoa, tietojen oikeellisuuden varmistamista ja muuta käsittelyä varten. Tässä pykälässä tarkoitettuja muita viranomaisia ovat:

 1)

tuomioistuimet ja Rikosseuraamuslaitos;

2)

uskonnolliset yhdyskunnat;

 3)

terveydenhuollon toimintayksiköt ja ammattihenkilöt;

 4)

sosiaalihuollon toimintayksiköt ja ammattihenkilöt;

 5)

kunnan viranomaiset;

 6)

Maanmittauslaitos;

7)

ulkomaalaishallinnon viranomaiset;

 8)

Verohallinto;

9)

Kansaneläkelaitos;

 10)

ulkoasiainministeriö ja sen toimintayksikkö.

Rekisterinpitäjällä ei kuitenkaan ole oikeutta saada 1 momentissa tarkoitettuja tietoja, jos 1 momentissa mainitun viranomaisen hallussa olevat tiedot on saatu sellaisen kansainvälisen tietojenvaihtoa koskevan sopimuksen perusteella, joka estää tietojen käytön väestötietojärjestelmän tietojen ylläpitoa ja muuta käsittelyä varten.

Valtionneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä tiedonsaantioikeuden toteuttamisesta ja sisällöstä.
24 § Muu tiedonsaantioikeus

Rekisterinpitäjällä on oikeus salassapitosäännösten estämättä saada tietoja väestötietojärjestelmän tietojen ylläpitoa ja muuta käsittelyä varten seuraavasti:

 1)

väestötietojärjestelmään rekisteröidyltä henkilöltä pyynnöstä lisätietoja ja muita tarpeellisia selvityksiä 13–17 §:ssä tarkoitetuista henkilöä itseään ja hänen huollettavanaan olevaa lasta koskevista tiedoista;

 2)

ulkomailla oleskelevalta Suomen kansalaiselta tiedot niistä hänen ulkomailla oleskelunsa aikana tapahtuneista lisäyksistä, muutoksista ja korjauksista, jotka koskevat tämän lain mukaan hänestä väestötietojärjestelmään talletettavia tietoja;

 3)

äidiltä tai siltä, jonka hoidossa lapsi on, tieto elävänä syntyneestä lapsesta, jos tietoa lapsen syntymästä ei ole toimitettu terveydenhuollon toimintayksikölle tai ammattihenkilölle;

 4)

lapsen vanhemmilta tai huoltajalta tiedot lapsen nimestä ja äidinkielestä kahden kuukauden kuluessa lapsen syntymästä lukien;

 5)

16 §:ssä tarkoitetun asuinhuoneiston omistajalta ja haltijalta pyynnöstä tietoja tämän omistamasta tai hallitsemasta asuinhuoneistosta;

 6)

16 §:ssä tarkoitetun toimitilahuoneiston omistajalta ja haltijalta tietoja tämän omistamasta tai hallitsemasta toimitilahuoneistosta.

Valtioneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä tiedonsaantioikeuden toteuttamisesta ja sisällöstä.

Kotikunnan, siellä olevan asuinpaikan ja tilapäisen asuinpaikan muuttumisen johdosta annettavasta ilmoituksesta säädetään kotikuntalaissa.
25 § Tietojen ilmoittamisvelvollisuus

Tämän lain 23 §:ssä tarkoitetuilla viranomaisilla sekä 24 §:ssä tarkoitetuilla henkilöillä, yrityksillä ja yhteisöillä on velvollisuus ilmoittaa tiedot väestötietojärjestelmän rekisterinpitäjälle välittömästi sen jälkeen, kun tiedoissa on todettu lisäys-, muutos- tai korjaustarve taikka rekisterinpitäjä on esittänyt lisätieto- tai selvityspyynnön. Tiedot on ilmoitettava henkilön, kiinteistön, rakennuksen tai huoneiston yksilöinti- ja tunnistetietoineen. Valtioneuvoston asetuksella annetaan tarkempia säännöksiä ilmoitusvelvollisuuden toteuttamisesta ja sisällöstä.

Rekisterinpitäjän on ilmoitettava viipymättä sosiaalihuollon toimintayksikölle siitä, että lapsi on huoltajan kuoleman johdosta jäänyt vaille huoltajaa.
26 § Tietojen ilmoittaminen

Väestötietojärjestelmään talletettavat tiedot on ilmoitettava rekisterinpitäjälle kirjallisesti, sähköisesti, rajapinnan avulla tai muulla tarkoitukseen soveltuvalla luotettavalla ja turvallisella tavalla. Väestörekisterikeskus antaa luvan tietojen ilmoittamiseen, jos tiedot ilmoitetaan rajapinnan avulla tai muutoin sähköisesti. Jos ilmoittajaan ei sovelleta julkisen hallinnon tiedonhallinnasta annetun lain (906/2019) säännöksiä, luvan antamisen edellytyksenä on, että tietojen ilmoittaja on toimittanut Väestörekisterikeskukselle riittävän selvityksen tietojen suojauksesta.

L:lla 919/2019 muutettu 1 momentti tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

Väestötietojärjestelmään talletettavat tiedot on ilmoitettava rekisterinpitäjälle kirjallisesti, sähköisesti, teknisen käyttöyhteyden avulla tai muulla tarkoitukseen soveltuvalla luotettavalla ja turvallisella tavalla. Väestörekisterikeskus antaa luvan tietojen ilmoittamiseen, jos tiedot ilmoitetaan muutoin kuin kirjallisesti. Luvan antamisen edellytyksenä on, että tietojen ilmoittaja on toimittanut Väestörekisterikeskukselle riittävän selvityksen tietojen suojauksesta.

Väestörekisterikeskus vahvistaa tässä laissa tarkoitettujen ilmoitusten kaavat.
27 § Ilmoittajan vastuu

Se, jonka velvollisuutena on ilmoittaa tietoja väestötietojärjestelmään tallettamista varten, vastaa rekisterinpitäjälle ilmoittamiensa tietojen luotettavuudesta ja niiden pysymisestä ajan tasalla.
4 luku Väestötietojärjestelmän tietojen julkisuus ja niiden luovuttaminen
28 § Tietojen luovuttamisen yleiset edellytykset

Väestötietojärjestelmän tietoja voidaan luovuttaa vain, jos tässä laissa säädetyt edellytykset tietojen luovuttamiselle ovat olemassa. Väestötietojärjestelmästä luovutettavan tiedon tulee olla tarpeellinen siihen käyttötarkoitukseen, johon se luovutetaan. Luovutettaessa erityisiin henkilötietoryhmiin kuuluvia tietoja on varmistettava, että vastaanottajalla on tietosuoja-asetuksen tai tietosuojalain mukainen oikeus käsitellä tietoja.

Tietoja ei saa luovuttaa, jos luovuttamisen tai luovutuksen saajan toiminnan voidaan perustellusta syystä epäillä loukkaavan henkilön yksityiselämän tai henkilötietojen suojaa, hänen etujaan tai oikeuksiaan taikka vaarantavan valtion turvallisuutta.

Tietoja henkilön omasta, hänen samassa taloudessa asuvan puolisonsa ja huollossaan olevan lapsensa osoitteesta ja muusta yhteystiedosta ei saa luovuttaa 32 §:ssä tai 34 §:n 1 momentissa säädettyihin käyttötarkoituksiin, jos henkilö on kieltänyt niiden luovuttamisen näihin käyttötarkoituksiin. Tämä ei kuitenkaan koske sellaisia tapauksia, joissa tiedot luovutetaan 32 §:n 1 momentin tai 34 §:n 1 momentin perusteella toimintaan, jossa tietoja käytetään henkilön, yrityksen tai yhteisön oikeuksien tai velvollisuuksien toteuttamiseksi. Tiedot voidaan myös luovuttaa 32 §:n 2 momentin perusteella toimintaan, jossa on kyse yleiseen etuun tai henkilöiden oikeuksiin tai etuihin liittyvästä selvityksestä tai tutkimuksesta.

Tietoja ei saa luovuttaa suoramarkkinointia, henkilömatrikkelia tai sukututkimusta varten, jos henkilö on kieltänyt tietojensa luovuttamisen näihin tarkoituksiin.
29 § Tietojen luovuttaminen viranomaistehtävän hoitamiseen

Väestötietojärjestelmästä luovutetaan tuomioistuin- ja hallintomenettelyyn, viranomaisen suunnittelu- ja selvitystehtävään sekä muuhun näitä vastaavaan viranomaistehtävään:

 1)

laissa tai sen nojalla annetussa asetuksessa säädetyt tiedot; ja

 2)

laissa tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamisessa tarpeelliset tiedot.

Tuomioistuin- ja hallintomenettelyssä sekä muussa viranomaistehtävän hoitamisessa tarvittavat väestötietojärjestelmän henkilötiedot tulee hankkia viran puolesta, jollei rekisteröity ole asian vireille tultua viivytyksettä ilmoittanut toimittavansa itse tarpeelliset tiedot tai jollei muunlaiseen menettelyyn ole erityisiä perusteita.

Edellä 1 momentissa tarkoitettuun toimintaan väestötietojärjestelmästä luovutettuja kiinteistö-, rakennus- ja huoneistotietoja ei saa käyttää kotikunnan tai siellä olevan asuinpaikan taikka tilapäisen asuinpaikan yksilöintimerkintöjä lukuun ottamatta henkilöä koskevassa oikeudellisessa tai hallinnollisessa päätöksenteossa, jollei henkilölle anneta päätöksenteon yhteydessä selvitystä tietojen sisällöstä ja käytöstä.
30 § Tietojen luovuttaminen historialliseen ja tieteelliseen tutkimukseen sekä tilaston laatimiseen

Väestötietojärjestelmästä voidaan luovuttaa historialliseen ja tieteelliseen tutkimukseen, tilastojen laatimiseen sekä viranomaisen suunnittelu- ja selvitystehtäviin tutkimuksen, selvityksen tai muun vastaavan tehtävän hoitamisessa tarpeelliset tiedot.
31 § Tietojen luovuttaminen rahoitus- ja vakuutustoimintaan sekä muuhun vastaavaan toimintaan

Väestötietojärjestelmästä voidaan luovuttaa rahoitus- ja vakuutustoimintaan sekä muuhun näitä vastaavaan toimintaan:

 1)

laissa tai sen nojalla annetussa asetuksessa säädetyt tiedot;

 2)

laissa tai sen nojalla annetussa asetuksessa tai määräyksessä säädetyn tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamisessa tarpeelliset tiedot; ja

 3)

tarpeelliset tiedot sellaisen sopimuksen täytäntöönpanemiseksi, joka koskee edellä tarkoitettua toimintaa ja jossa rekisteröity on osallisena.

Väestötietojärjestelmästä voidaan lisäksi luovuttaa luottotietolaissa (527/2007) tarkoitettua luottotietotoimintaa ja saatavien perinnästä annetussa laissa (513/1999) tarkoitettua perintätoimintaa varten tarpeelliset tiedot toiminnan kohteena olevan henkilön etu- ja sukunimestä, henkilötunnuksesta tai syntymäajasta, osoite- ja muista yhteystiedoista, syntymäkotikunnasta ja syntymäpaikasta, holhoustoimen edunvalvonnasta ja sen sisällöstä sekä kuolinajasta tai kuolleeksi julistamisajasta.

Edellä 1 momentissa tarkoitettuun toimintaan väestötietojärjestelmästä luovutettuja kiinteistö-, rakennus- ja huoneistotietoja ei saa käyttää kotikunnan tai siellä olevan asuinpaikan taikka tilapäisen asuinpaikan yksilöintimerkintöjä lukuun ottamatta henkilöä koskevassa oikeudellisessa päätöksenteossa, jollei henkilölle anneta päätöksenteon yhteydessä selvitystä tietojen sisällöstä ja käytöstä.
31 a § Tietojen luovuttaminen sähköalan yritykselle

Väestötietojärjestelmästä voidaan luovuttaa sähkömarkkinalaissa (588/2013) tarkoitetulle jakeluverkonhaltijalle ja sähkön vähittäismyyjälle asiakkaan yksiselitteiseksi yksilöimiseksi ja oikeustoimikelpoisuuden varmistamiseksi tarpeelliset tiedot jakeluverkonhaltijan ja sähkön vähittäismyyjän asiakkaan etu- ja sukunimestä, henkilötunnuksesta tai syntymäajasta, osoite- ja muista yhteystiedoista, oikeustoimikelpoisuudesta sekä kuolinajasta tai kuolleeksi julistamisajasta.

32 § Tietojen luovuttaminen asiakkuuden hoitoon ja markkinointiin

Väestötietojärjestelmästä voidaan luovuttaa asiakas- tai markkinointirekisteriin tai vastaavaan muuhun rekisteriin talletettujen tietojen ylläpitämisessä, tarkistamisessa ja korjaamisessa tarpeellisia tietoja rekisteröidyn etu- ja sukunimestä, syntymävuodesta, sukupuolesta, äidinkielestä, osoitteesta ja muista yhteystiedoista sekä valtioneuvoston asetuksella tarkemmin säädettäviä henkilöön liittyviä kiinteistö-, rakennus- ja huoneistotietoja sekä aluejakoa koskevia tietoja.

Väestötietojärjestelmästä voidaan luovuttaa henkilön nimi- sekä osoite- ja muita yhteystietoja suoramainontaa ja muuta suoramarkkinointia, mielipide- ja markkinatutkimuksen tekemistä tai muuta näihin rinnastettavaa toimintaa varten. Luovutettaessa tietoja näitä tarkoituksia varten voidaan tietojen käsittelyn perusteena käyttää henkilön nimeä, vähintään kuuden viikon ikää, sukupuolta, äidin- tai asiointikieltä, ammattia tai ammattiluokkatietoa, osoite- ja muita yhteystietoja, yhtä henkilöön liitettävää muuta kuin 38–42 §:ssä tarkoitettua tunnistetietoa sekä valtioneuvoston asetuksella tarkemmin säädettäviä henkilöön liittyviä kiinteistö-, rakennus- ja huoneistotietoja sekä aluejakoa koskevia tietoja. Jos kyseessä on mielipidetutkimuksen tekeminen yhteiskunnallisia tarkoituksia varten, voidaan nimi-, osoite- ja yhteystietojen lisäksi tutkimuksen taustatiedoksi luovuttaa tieto henkilön sukupuolesta, ikäryhmästä ja äidinkielestä.
33 §

33 § on kumottu L:lla 18.1.2019/55.

34 § Tietojen muu luovuttaminen

Väestötietojärjestelmään talletettuja yksittäisiä ja yksilöityjä henkilöitä koskevia tietoja voidaan käsitellä yhteys-, osoite- ja muussa vastaavassa tietopalvelussa henkilökohtaisia tai niihin verrattavia tavanomaisia yksityisiä käyttötarkoituksia varten. Tällaisessa palvelussa voidaan luovuttaa tietoja vain henkilön nykyisistä nimistä, osoitteesta ja muista yhteystiedoista sekä elossa olosta. Tietojen luovuttaminen ei edellytä käyttötarkoituksen selvittämistä palvelutapahtuman yhteydessä.

Sen estämättä, mitä 28, 50 ja 51 §:ssä säädetään väestötietojärjestelmän tietojen käsittelystä, voi Väestörekisterikeskus tuottaa ja antaa julkiseen käyttöön sellaisia väestötietojärjestelmään talletetuista rakennushanke- ja rakennustiedoista muodostettuja tiedostoja, joista on poistettu henkilöä koskevat tunnistetiedot ja jotka on käsitelty siten, ettei yksittäistä henkilöä voida niistä tunnistaa eikä hänen elinolosuhteitaan selvittää. Väestörekisterikeskuksella ei ole julkiseen käyttöön tarkoitettujen tiedostojen käytöstä 52 §:n mukaista tietojensaanti- tai tarkastusoikeutta eikä niistä pidetä 53 §:ssä tarkoitettua käyttäjärekisteriä eikä 56 §:ssä tarkoitettua lokirekisteriä.

Muuten väestötietojärjestelmän tietoja voidaan luovuttaa vain, jos hakijalla on oikeus käsitellä luovutettavia tietoja tietosuoja-asetuksen, tietosuojalain tai muun lain nojalla. Tietojen luovuttamisen yleisten edellytysten on kuitenkin täytyttävä.
35 § Kielto-oikeuden toteuttaminen

Edellä 28 §:n 3 ja 4 momentissa tarkoitettua kieltoa koskeva ilmoitus tulee toimittaa väestötietojärjestelmään merkittäväksi Väestörekisterikeskuksen sähköisen asiointipalvelun välityksellä taikka maistraatille kirjallisesti tai muulla tarkoitukseen soveltuvalla ja luotettavalla tavalla.
36 § Turvakielto ja tiedonantovelvollisuus

Jos henkilöllä on perusteltu ja ilmeinen syy epäillä itsensä tai perheensä terveyden tai turvallisuuden tulevan uhatuksi, väestötietojärjestelmään voidaan hakemuksesta tallettaa turvakielto. Sen henkilön, jota asia koskee, tai hänen laillisen edustajansa tulee hakea turvakieltoa maistraatilta kirjallisesti tai muulla todistettavalla tavalla. Kun henkilö hakee turvakieltoa, maistraatin on varattava hänelle mahdollisuus ilmoittaa väestötietojärjestelmään  talletettavaksi sellainen yhteysosoite, joka voidaan luovuttaa myös muille kuin 3 momentissa tarkoitetuille viranomaisille.

Turvakielto voi ensimmäisen kerran olla voimassa enintään viisi vuotta ja sen voimassaoloa voidaan tämän jälkeen hakemuksesta jatkaa kahdeksi vuodeksi kerrallaan. Erityisestä syystä turvakielto voi olla voimassa toistaiseksi. Maistraatin on selvitettävä hakijalle turvakiellon välittömät vaikutukset.

Kun turvakielto on talletettu järjestelmään, kiellon kohteena olevan henkilön kotikunta, asuinpaikka, osoite ja muu yhteystieto saadaan luovuttaa vain sellaiselle viranomaiselle, jonka oikeus näiden tietojen käsittelyyn perustuu laissa tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn kiellon kohteena olevan henkilön oikeutta tai velvollisuutta koskevan tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamiseen. Turvakielto koskee myös kiellon kohteena olevan henkilön omistuksessa tai hallinnassa olevan kiinteistön, rakennuksen ja huoneiston yksilöinti- ja sijaintitietoja, jos niitä ei voida käsitellä erillään turvakiellon kohteena olevista tiedoista, kun kiellon kohteena olevan tietoja luovutetaan väestötietojärjestelmästä.
37 § Turvakiellon kohteena olevien tietojen käsittely

Viranomainen, jolle väestötietojärjestelmästä on luovutettu turvakiellon kohteena olevia tietoja, ei saa luovuttaa tietoja edelleen eikä antaa niitä sivullisen nähtäväksi tai käsiteltäväksi, jollei laissa toisin säädetä. Viranomaisen on myös huolehdittava siitä, että tietoja saavat käsitellä vain sellaiset henkilöt, joiden tehtäviin kyseisten tietojen käsittely välittömästi kuuluu.

Kun rekisterihallinnon viranomainen luovuttaa toiselle viranomaiselle turvakiellon kohteena olevia tietoja, sen on samalla ilmoitettava viranomaiselle myös turvakiellosta, jollei kysymys ole tiedon luovuttamisesta postilähetystä tai muuta vastaavaa kertakäyttöä varten.

Maistraatin on ennen yksittäisten turvakiellon kohteena olevien tietojen luovuttamista tämän lain tai tietosuoja-asetuksen 15 artiklan nojalla muulle kuin viranomaiselle selvitettävä turvakiellon peruste tai kuultava turvakiellon kohdetta tai hänen huoltajaansa. Päätös yksittäisten turvakiellon alaisten tietojen luovuttamisesta muulle kuin viranomaiselle on tehtävä kirjallisesti. Päätös voidaan panna täytäntöön muutoksenhausta huolimatta, jos turvakiellon kohde tai hänen huoltajansa ei ole vastustanut tietojen luovuttamista.
38 § Adoptiota koskevan tiedon luovuttamisen rajoitukset

Väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja adoptiosta ja siitä, kuka on adoptiolapsen aikaisempi vanhempi, voidaan luovuttaa vain:

 1)

15 vuotta täyttäneelle adoptiolapselle ja adoptiolapsen kuoltua tämän 15 vuotta täyttäneelle jälkeläiselle;

 2)

alaikäisen adoptiolapsen huoltajalle ja adoptiolapsen kuoltua tämän alaikäisen jälkeläisen huoltajalle;

 3)

sellaiselle viranomaiselle, jonka oikeus näiden tietojen käsittelyyn perustuu lain tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn edellä mainittujen henkilöiden oikeutta tai velvollisuutta koskevan tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamiseen;

 4)

virallisen tilaston laatimista varten;

 5)

historiallisen tai tieteellisen tutkimuksen tekemistä varten; sekä

 6)

yksilöidyssä asiassa tietoja pyytävälle henkilölle, yritykselle tai yhteisölle, joka välttämättä tarvitsee tiedot adoptiolapsen yksilöintiä taikka hänen henkilö- ja perheoikeudellisen asemansa tai toimintakelpoisuutensa selvittämistä varten.
39 § Lapsen huostaanottoa koskevan tiedon luovuttamisen rajoitukset

Väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja lapsen huostaanotosta voidaan luovuttaa vain:

 1)

sellaiselle viranomaiselle, jonka oikeus näiden tietojen käsittelyyn perustuu lain tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn kyseisen henkilön oikeutta tai velvollisuutta koskevan tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamiseen;

 2)

virallisen tilaston laatimista varten; sekä

 3)

historiallisen tai tieteellisen tutkimuksen tekemistä varten.
40 § Sukupuolen vahvistamista koskevan tiedon luovuttamisen rajoitukset

Väestötietojärjestelmään talletettu transseksuaalin sukupuolen vahvistamista koskeva tieto sekä tieto hänellä välittömästi ennen sukupuolen vahvistamista olleesta entisestä henkilötunnuksesta ja mahdollisesta entisestä etunimestä voidaan luovuttaa vain:

 1)

sellaiselle viranomaiselle, jonka oikeus näiden tietojen käsittelyyn perustuu lain tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn kyseisen henkilön oikeutta tai velvollisuutta koskevan tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamiseen; sekä

 2)

muulle yksilöidyssä asiassa tietoja pyytävälle henkilölle, yritykselle tai yhteisölle, joka välttämättä tarvitsee tiedot kyseisen henkilön yksilöintiä taikka hänen henkilö- ja perheoikeudellisen asemansa tai toimintakelpoisuutensa selvittämistä varten.
41 § Laitosasumista koskevan tiedon luovuttamisen rajoitukset

Väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja henkilön asumisesta tai oleskelusta hoito-, huolto- tai rangaistuslaitoksessa voidaan luovuttaa vain:

 1)

sellaiselle viranomaiselle, jonka oikeus näiden tietojen käsittelyyn perustuu lain tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn kyseisen henkilön oikeutta tai velvollisuutta koskevan tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamiseen;

 2)

virallisen tilaston laatimista varten; sekä

 3)

historiallisen tai tieteellisen tutkimuksen tekemistä varten.

Jos henkilö on itse ilmoittanut hoito- tai huoltolaitoksen osoitteen myös henkilökohtaisessa käytössä olevaksi osoite- tai yhteystiedokseen, osoite voidaan luovuttaa.
42 § Uskonnollisen yhdyskunnan jäsenyyttä koskevan tiedon luovuttamisen rajoitukset

Väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja henkilön jäsenyydestä uskonnollisessa yhdyskunnassa voidaan luovuttaa vain:

 1)

alaikäisen lapsen huoltajalle;

 2)

sille uskonnolliselle yhdyskunnalle, jonka jäsen henkilö on;

 3)

sellaiselle viranomaiselle, jonka oikeus näiden tietojen käsittelyyn perustuu lain tai sen nojalla säädetyn tai määrätyn kyseisen henkilön oikeutta tai velvollisuutta koskevan tehtävän, toimenpiteen tai toimeksiannon hoitamiseen;

 4)

virallisen tilaston laatimista varten;

 5)

avioliiton esteiden tutkinnassa kirkollisen vihkimisen edellytysten selvittämistä varten; sekä

 6)

perunkirjoitusta, perinnönjakoa tai muuta näihin verrattavaa yksilöityä tarkoitusta varten siltä osin kuin jäsenyyttä koskeva tieto on tarpeellinen sen selvittämiseksi, mistä uskonnollisesta yhdyskunnasta tai sen seurakunnasta on saatavissa asiassa mahdollisesti tarvittavia lisätietoja henkilöstä.

Maistraatti voi lisäksi luovuttaa kirkollisen vihkimisen edellytysten selvittämistä varten 70 §:ssä tarkoitetussa uskonnolliselle yhdyskunnalle annetussa palvelussa käsiteltyjä, avioliiton esteiden tutkinnassa tarvittavia tietoja niille henkilöille, joiden avioliiton esteet se tutkii.
43 § Tunnuksen luovuttaminen

Väestötietojärjestelmään talletettu henkilötunnus voidaan luovuttaa, jos tiedon käyttäjällä on oikeus käsitellä tunnusta tietosuojalain tai henkilötietojen käsittelystä rikosasioissa ja kansallisen turvallisuuden ylläpitämisen yhteydessä annetun lain (1054/2018) perusteella. Väestötietojärjestelmään talletettua ulkomaista henkilönumeroa luovutettaessa sovelletaan, mitä tietosuojalaissa tai henkilötietojen käsittelystä rikosasioissa ja kansallisen turvallisuuden ylläpitämisen yhteydessä annetussa laissa säädetään henkilötunnuksesta.

Väestötietojärjestelmään talletettu sähköinen asiointitunnus voidaan luovuttaa vain, jos:

 1)

tunnusta käytetään kansalaisvarmenteen tai muun Väestörekisterikeskuksen luonnolliselle henkilölle myöntämän varmenteen käyttöön perustuvan palvelun tai suoritteen tuottamisen yhteydessä varmenteen haltijan yksilöivänä tunnistetietona; tai

 2)

muu Suomeen sijoittunut varmentaja käyttää tunnusta vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista annetussa laissa tarkoitetussa tai vastaavassa tunnistamistarkoitukseen käytettävässä varmenteessa varmenteen haltijan yksilöivänä tunnistetietona.

Väestötietojärjestelmään talletettua teknistä tunnistetta voidaan käsitellä vain sähköisen asiointitunnuksen luonnissa sekä väestötietojärjestelmän sisäisenä teknisenä tunniste- ja tarkistustietona.
44 § Selvitys tietojen käytöstä ja suojauksesta

Ennen tietojen luovuttamista Väestörekisterikeskus voi tarvittaessa vaatia käyttäjältä selvityksen siitä, kuinka luovutettujen tietojen käyttö ja suojaus on tarkoitus järjestää. Selvitys on annettava kirjallisesti, ja siinä on ilmoitettava, kuinka luovutettavien tietojen hallinnollinen ja fyysinen turvallisuus sekä henkilöstö-, tietoliikenne-, ohjelmisto-, tietoaineisto-, käyttö- ja laitteistoturvallisuus on tarkoitus varmistaa.

Edellä 1 momentissa tarkoitettu selvitys on vaadittava, jos:

 1)

tiedot luovutetaan rajapinnan avulla tai katseluyhteyksin taikka luovuttaminen koskee laajaa tietojoukkoa ja kysymys on 36–43 §:ssä säädettyjen tietojen luovuttamisesta; tai

 2)

tietojen käytön voidaan muusta perustellusta syystä olettaa loukkaavan henkilön yksityiselämän tai henkilötietojen suojaa, hänen etujaan tai oikeuksiaan taikka vaarantavan valtion turvallisuutta.

Poikkeuksena 1 ja 2 momentissa säädetystä selvitystä ei vaadita, jos käyttäjän tietojen käsittelyyn sovelletaan julkisen hallinnon tiedonhallinnasta annetun lain säännöksiä.

L:lla 919/2019 muutettu 44 § tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

44 § Selvitys tietojen käytöstä ja suojauksesta

Ennen tietojen luovuttamista rekisterihallinnon viranomainen voi tarvittaessa vaatia käyttäjältä selvityksen siitä, kuinka luovutettujen tietojen käyttö ja suojaus on tarkoitus järjestää. Tällainen selvitys on vaadittava, jos:

 1)

tiedot luovutetaan teknisen käyttöyhteyden avulla tai luovuttaminen koskee laajaa tietojoukkoa ja kyseessä on 36–43 §:ssä säädettyjen tietojen luovuttaminen; tai

 2)

tietojen käytön voidaan muusta perustellusta syystä olettaa loukkaavan henkilön yksityiselämän tai henkilötietojen suojaa, hänen etujaan tai oikeuksiaan taikka vaarantavan valtion turvallisuutta.

Jos 1 momentin 1 kohdassa tarkoitetussa tapauksessa on kyse 43 §:ssä säädettyjen tietojen luovuttamisesta, rekisterihallinnon viranomainen voi selvityksen sijaan asettaa tietojen käyttöä ja suojausta koskevat vähimmäisvaatimukset, joihin käyttäjän on sitouduttava tietojen luovutuksen edellytyksenä.

Edellä 1 momentissa tarkoitettu selvitys on annettava kirjallisesti ja siinä on ilmoitettava, kuinka luovutettavien tietojen hallinnollinen ja fyysinen turvallisuus sekä henkilöstö-, tietoliikenne-, ohjelmisto-, tietoaineisto-, käyttö- ja laitteistoturvallisuus on tarkoitus varmistaa.
45 § Tietojen luovuttamista koskevien rajoitusten päättyminen

Väestötietojärjestelmään rekisteröityä henkilöä välittömästi koskevia järjestelmään talletettuja henkilötietoja tämän tai muun lain nojalla koskevat luovutusrajoitukset päättyvät, kun henkilön kuolemasta on kulunut 50 vuotta tai, jollei tästä ole tietoa, viimeistään silloin kun hänen henkilötietojaan koskevan viimeisen merkinnän tekemisestä järjestelmään on kulunut 100 vuotta.
46 § Tietojen luovuttamisen tavat ja keinot

Väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamiseen sovelletaan julkisen hallinnon tiedonhallinnasta annetun lain säännöksiä luovuttamisen tavoista ja keinoista. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä väestötietojärjestelmästä, siihen kuuluvista asiakirjoista ja muista vastaavista tietoaineistoista annettavista todistuksista ja otteista sekä niihin sisältyvistä tiedoista.

L:lla 919/2019 muutettu 1 momentti tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

Väestötietojärjestelmän tietoja voidaan luovuttaa teknisen käyttöyhteyden avulla, muussa teknisesti tai sähköisesti käsiteltävässä muodossa, kirjallisesti tai muulla tarkoitukseen soveltuvalla turvallisella ja luotettavalla tavalla. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä väestötietojärjestelmästä, siihen kuuluvista asiakirjoista ja muista vastaavista tietoaineistoista annettavista todistuksista ja otteista sekä niihin sisältyvistä tiedoista.

Rekisterihallinnon viranomainen voi tässä laissa säädetyin edellytyksin antaa henkilölle oikeuden tutkia valvonnassaan väestötietojärjestelmään kuuluvia asiakirjoja ja muita vastaavia tietoaineistoja, joita ei ole otettu digitaalisessa muodossa automaattisen tietojenkäsittelyn avulla pidettävään tietojärjestelmään.

Väestötietojärjestelmästä annettava asiakirja voidaan allekirjoittaa koneellisesti.
47 § Tietojen luovuttamisesta päättävä viranomainen

Väestörekisterikeskus päättää väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamisesta, jos luovuttaminen tapahtuu rajapinnan tai katseluyhteyksien avulla taikka kysymys on muiden kuin yksittäisten tietojen luovuttamisesta ulkomaille.

L:lla 919/2019 muutettu 1 momentti tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

Väestörekisterikeskus päättää väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamisesta, jos luovuttaminen tapahtuu teknisen käyttöyhteyden välityksellä tai kysymys on muiden kuin yksittäisten tietojen luovuttamisesta ulkomaille.

Maistraatti päättää todistuksen, otteen tai jäljennöksen antamisesta väestötietojärjestelmän tiedoista tai niihin liittyvistä asiakirjoista ja muista vastaavista tietoaineistoista sekä muusta kuin 1 momentissa tarkoitetusta väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamisesta.

Edellä 1 ja 2 momentista poiketen voidaan valtioneuvoston asetuksella säätää näissä säännöksissä tarkoitetun toimivallan siirtämisestä tai uudelleen järjestämisestä rekisterihallinnon viranomaisten välillä, jos toimenpiteellä voidaan parantaa palvelujen saatavuutta, toiminnan tehokkuutta tai aikaansaada alueellisesti tasapainoinen työnjako rekisterihallinnossa. Ennen asetuksen antamista asiasta on kuultava Väestörekisterikeskusta ja niitä maistraatteja, joita asia koskee.

Rekisterihallinnon viranomainen, joka 1 tai 2 momentin nojalla päättää väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamisesta, päättää vastaavasti sellaisten yleisesti tarpeellisten tietopalveluiden ja tilastomuotoisten palveluiden tuottamisesta, jotka mahdollistavat väestötietojärjestelmän tietojen hyödyntämisen tämän lain mukaisesti.
48 § Kirkollisen viranomaisen luovutustoimivalta

Evankelis-luterilaisen kirkon ja ortodoksisen kirkkokunnan viranomaisten on pyydettäessä annettava todistuksia, otteita tai näitä vastaavia muita yksittäisiä kirjallisia selvityksiä hallussaan olevista, ennen uskontokuntien jäsenrekistereistä annetun lain (614/1998) voimaantuloa pidetyistä kirkollisista väestörekistereistä ja niihin kuuluvista asiakirjoista. Jos edellä mainittujen kirkollisten viranomaisten jäsenrekisteriä pidetään säännöllisesti ajan tasalla väestötietotietojärjestelmän tiedoilla, on näillä viranomaisilla oikeus luovuttaa kirjallisesti jäsenistään yksittäisiä tietoja henkilön oikeuksien ja velvollisuuksien toteuttamiseksi. Tietojen luovuttamisessa on noudatettava soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä.

49 § Muu luovutustoimivalta

Väestörekisterikeskus voi, jos se on palvelujen saatavuuden, toiminnan tehokkuuden tai muun vastaavan erityisen syyn vuoksi tarpeellista, tehdä sopimuksen:

 1)

viranomaisen kanssa väestötietojärjestelmään talletettujen yksittäisten tietojen luovuttamisesta henkilön oikeuksien ja velvollisuuksien toteuttamiseksi; ja

 2)

muun rekisterihallinnon ulkopuolisen organisaation kanssa väestötietojärjestelmään talletettujen yksittäisten ja yksilöityjä henkilöitä koskevien nimi-, osoite- ja yhteystietojen sekä elossa oloa koskevien tietojen luovuttamisesta.

Edellä 1 momentissa tarkoitetuissa tapauksissa tietojen luovuttajaan sovelletaan, mitä 44 §:ssä säädetään tietojen vastaanottajasta. Tietoja 1 momentin 2 kohdan perusteella luovuttavaan henkilöön sovelletaan tässä tehtävässä rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Tietojen luovuttamisessa on noudatettava soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä.

L:lla 919/2019 muutettu 2 momentti tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

Väestörekisterikeskus voi tehdä 1 momentissa tarkoitetuissa tapauksissa sopimuksen tietojen luovuttamisesta vain, jos tietojen luovuttaja on toimittanut Väestörekisterikeskukselle 44 §:ssä tarkoitetun selvityksen. Tietoja 1 momentin 2 kohdan perusteella luovuttavaan henkilöön sovelletaan tässä tehtävässä rikosoikeudellista virkavastuuta koskevia säännöksiä. Tietojen luovuttamisessa on noudatettava soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä.
50 § Tietojen luovuttamista koskeva menettely

Väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamista haetaan kirjallisesti. Luovuttamista voidaan pyytää myös muulla turvallisella ja luotettavalla tavalla, jos kysymys on yksilöityä henkilöä koskevan nimi- ja yhteystiedon luovuttamisesta, todistuksen, otteen tai jäljennöksen antamisesta väestötietojärjestelmän tiedoista tai niihin liittyvistä asiakirjoista taikka muun yksittäisen ja yksilöityä rekisteröinnin kohdetta koskevan tiedon luovuttamisesta. Väestötietojärjestelmän tietoja haettaessa tai pyydettäessä on ilmoitettava tietojen käyttötarkoitus sekä muut luovuttamisen edellytysten selvittämiseksi tarpeelliset seikat. Selvitystä ei tarvitse antaa, jos luovutetaan vain tilasto- tai vastaavia lukumäärätietoja.

Väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamista koskevasta hakemuksesta on tehtävä kirjallinen päätös, jossa tulee olla tarvittavat määräykset tietojen käyttäjän oikeuksista ja velvollisuuksista sekä tietojen käytöstä ja suojauksesta. Päätöksessä on myös määrättävä luovutuksesta mahdollisesti perittävät maksut.

Jos kysymys on yksittäistä henkilöä koskevan nimi- ja yhteystiedon kirjallisesta luovuttamisesta taikka todistuksen, otteen tai jäljennöksen antamisesta, on luovutuksesta tehtävä kirjallinen päätös vain tarvittaessa. Maistraatin on kuitenkin huolehdittava, että luovutettujen tietojen kohdetta, käyttötarkoitusta ja luovutusajankohtaa sekä luovutettujen tietojen tilaajaa tai käyttäjää koskevat tiedot kirjataan tarkoituksenmukaisella tavalla.
50 a § Tietojen luovuttamisen lopettaminen

Jos tässä laissa säädetyt edellytykset tietojen luovuttamiselle eivät enää täyty, rekisterihallinnon viranomainen voi lopettaa tietojen luovuttamisen. Luovutuksen lopettamisesta on tehtävä kirjallinen päätös.
5 luku Tietojen käsittelyn seuranta ja valvonta
51 § Luovutettujen tietojen käyttö

Väestötietojärjestelmästä luovutettuja tietoja saa käyttää vain siihen käyttötarkoitukseen, johon ne on luovutettu. Tiedot saa luovuttaa edelleen tai muuten antaa sivulliselle vain, jos siitä on säädetty laissa tai jos tiedon luovuttanut rekisterihallinnon viranomainen on antanut siihen nimenomaisen luvan.
52 § Väestörekisterikeskuksen tiedonsaanti- ja tarkastusoikeus

Väestörekisterikeskuksella on oikeus salassapitosäännösten estämättä saada väestötietojärjestelmästä luovutettujen tietojen käyttäjältä tietojen käytön ja suojauksen seurantaa ja valvontaa varten välttämättömiä tietoja.

Väestörekisterikeskuksen määräämällä tarkastajalla on lisäksi oikeus väestötietojärjestelmän tietojen käytön ja suojauksen valvomiseksi toimittaa tarkastus. Tarkastajalla on oikeus tutkia salassapitosäännösten estämättä väestötietojärjestelmästä luovutettujen tietojen käsittelyssä käytetyt laitteet ja ohjelmistot sekä päästä tässä yhteydessä muihin kuin kotirauhan piiriin kuuluviin tiedon käyttäjän hallinnassa oleviin tiloihin. Tarkastus on toteutettava niin, että siitä ei aiheudu tarkastuksen kohteelle tarpeettomasti haittaa eikä kustannuksia. Tarkastajana voi toimia vain virkamies.

Tiedonsaanti- ja tarkastusoikeuden toteuttamisen tehosteeksi Väestörekisterikeskus voi asettaa uhkasakon siten kuin siitä uhkasakkolaissa (1113/1990) säädetään.

53 § Käyttäjärekisteri

Väestörekisterikeskuksen on pidettävä rajapinnan tai katseluyhteyksien avulla tapahtuvasta väestötietojärjestelmän tietojen käsittelystä käyttäjärekisteriä. Käyttäjärekisteriin voidaan tallettaa seuraavat tiedot: (9.8.2019/919)

L:lla 919/2019 muutettu johdantokappale tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu: Väestörekisterikeskuksen on pidettävä teknisen käyttöyhteyden avulla tapahtuvasta väestötietojärjestelmän tietojen käsittelystä käyttäjärekisteriä. Käyttäjärekisteriin voidaan tallettaa seuraavat tiedot:

1)

käyttäjän täydellinen nimi ja henkilötunnus, henkilönumero tai syntymäaika;

 2)

käyttöoikeuden yksilöintiä koskevat tiedot;

 3)

käyttöoikeuden sisältöä ja laajuutta koskevat tiedot;

 4)

väestötietojärjestelmän tietojen väärinkäytön seuraamuksena käyttäjälle asetettu käyttöoikeuden rajoitus tai käyttökielto;

 5)

käyttäjän edustamaa organisaatiota koskevat tiedot; sekä

 6)

käyttöoikeuspäätöstä tai -ratkaisua koskevat tiedot.

Edellä 1 momentin 4 kohdassa tarkoitettu tieto voidaan tallettaa rekisteriin vain, jos väärinkäytön seuraamus mainitaan käyttöoikeuspäätöksessä tai -ratkaisussa ja käyttäjä tietää seuraamuksesta.

Väestörekisterikeskuksen on säilytettävä käyttäjärekisteriin talletetut tiedot vähintään kaksi vuotta käyttöoikeuden päättymisestä. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä käyttäjärekisterin tietosisällöstä.
54 § Käyttäjärekisterin tietojen käyttö

Väestörekisterikeskus saa käyttää käyttäjärekisteriin talletettuja tietoja:

 1)

väestötietojärjestelmän tietojen käsittelyn hallintaa, seurantaa, valvontaa ja suojausta varten;

 2)

väestötietojärjestelmän tietojen käytön määrän ja laajuuden sekä kustannusten seurannan ja jaon selvittämistä varten;

 3)

väestötietojärjestelmän tietojen käyttöä koskevan laskutuksen hoitamista varten; sekä

 4)

väestötietojärjestelmän toimivuuden varmistamista ja parantamista sekä tietojen käyttöä koskevien ongelmien selvittämistä varten.

Tämän lain 53 §:n 1 momentin 4 kohdassa tarkoitettuja käyttöoikeuden rajoitusta tai käyttökieltoa koskevia tietoja Väestörekisterikeskus saa käyttää vain tietojen käsittelyn hallintaa, seurantaa, valvontaa ja suojausta varten.
55 § Käyttäjärekisterin tietojen luovuttaminen

Väestörekisterikeskus voi noudattaen soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä luovuttaa käyttäjärekisteriin talletettuja tietoja:

 1)

poliisi-, esitutkinta- ja syyttäjäviranomaiselle sekä tuomioistuimelle rikoksen ehkäisemistä ja selvittämistä varten;

 2)

tietosuojavaltuutetulle ja -lautakunnalle tietosuojan valvonnan toteuttamista varten;

 3)

käyttöoikeuden saaneelle organisaatiolle käytön ja siitä aiheutuneiden kustannusten seurantaa ja valvontaa varten; sekä

 4)

muuta yksilöityä tarkoitusta varten, jos tietojen käyttäjä ja hänen edustamansa organisaatio ovat antaneet tähän nimenomaisen suostumuksensa.
56 § Lokirekisteri

Väestörekisterikeskuksen on pidettävä rajapinnan tai katseluyhteyksien avulla tapahtuvasta väestötietojärjestelmän tietojen käsittelystä lokirekisteriä. Lokirekisteriin voidaan tallettaa seuraavat tiedot: (9.8.2019/919)

L:lla 919/2019 muutettu johdantokappale tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu: Väestörekisterikeskuksen on pidettävä teknisen käyttöyhteyden avulla tapahtuvasta väestötietojärjestelmän tietojen käsittelystä lokirekisteriä. Lokirekisteriin voidaan tallettaa seuraavat tiedot:

1)

sen organisaation tunnistetiedot, jonka nimissä käsittely tapahtuu;

 2)

käyttäjän tunnistetieto;

 3)

käytetyn sovelluksen, ohjelman tai niiden teknisesti itsenäisen osan nimi tai muu näitä koskeva yksilöintitieto;

 4)

tieto käsittelyn ajankohdasta; sekä

 5)

käsitellyt tai käsittelyn kohteena olleet järjestelmän tiedot tai tietoryhmät.

Väestörekisterikeskuksen on säilytettävä lokirekisteriin talletetut tiedot vähintään kaksi vuotta niiden tallettamisajankohtaa seuraavan kalenterivuoden alusta. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä lokirekisterin tietosisällöstä.
57 § Lokirekisterin tietojen käyttö

Väestörekisterikeskus saa käyttää lokirekisteriin talletettuja tietoja:

 1)

väestötietojärjestelmän tietojen käsittelyn seurantaa ja valvontaa sekä tietoturvallisuuden ylläpitoa varten;

 2)

väestötietojärjestelmän tietojen käytön määrän ja kustannusten seurannan ja jaon selvittämistä sekä laskutuksen hoitamista varten;

 3)

väestötietojärjestelmän tietojen luotettavuuden ja ajantasaisuuden selvittämistä varten; sekä

 4)

väestötietojärjestelmän toimivuuden varmistamista ja parantamista sekä tietojen käyttöä koskevien ongelmien selvittämistä varten.
58 § Lokirekisterin tietojen luovuttaminen

Väestörekisterikeskus voi noudattaen soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä luovuttaa lokirekisteriin talletettuja tietoja:

 1)

poliisi-, esitutkinta- ja syyttäjäviranomaiselle sekä tuomioistuimelle rikoksen ehkäisemistä ja selvittämistä varten;

 2)

tietosuojavaltuutetulle ja -lautakunnalle tietosuojan valvonnan toteuttamista varten;

 3)

käyttöoikeuden saaneelle organisaatiolle käytön seurantaa ja valvontaa varten;

 4)

sille henkilölle, jonka väestötietojärjestelmään talletetut tiedot ovat olleet käsittelyn kohteina noudattaen soveltuvin osin viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetun lain 11 ja 12 §:n säännöksiä; sekä

 5)

muuta yksilöityä tarkoitusta varten, jos tietojen käsittelijä ja käsittelyn kohteena ollut henkilö ovat antaneet tähän nimenomaisen suostumuksensa.
59 § Tapahtumatietojen käsittely

Väestörekisterikeskuksen on talletettava tapahtumatiedot käyttäjärekisterin ja lokirekisterin henkilötietojen käsittelystä (tapahtumatiedosto). Tapahtumatiedostoon talletetaan:

1)

päätös tai ratkaisu, johon tietojen käsittely perustuu;

 2)

käsittelyn ajankohta;

 3)

tieto käsittelyn kohteesta; ja

 4)

käsittelijän tunnistetiedot.

Tapahtumatiedot on säilytettävä vähintään kaksi vuotta niiden tallettamisesta. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä tapahtumatiedoston tietosisällöstä.

Väestörekisterikeskus saa käyttää tapahtumatietoja käyttäjärekisterin ja lokirekisterin tietojen käsittelyn sisäiseen seurantaan ja valvontaan. Väestörekisterikeskus voi noudattaen soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä luovuttaa tapahtumatietoja:

 1)

poliisi-, esitutkinta- ja syyttäjäviranomaiselle sekä tuomioistuimelle rikoksen ehkäisemistä ja selvittämistä varten;

 2)

tietosuojavaltuutetulle ja -lautakunnalle tietosuojan valvonnan toteuttamista varten; sekä

 3)

muuta yksilöityä tarkoitusta varten, jos tietojen käsittelijä on antanut tähän nimenomaisen suostumuksensa.
60 § Väestörekisterikeskuksen selvitysvelvollisuus

Väestörekisterikeskuksen on toimitettava vähintään kerran vuodessa lokirekisteriin talletettujen tietojen ja tapahtumatietojen käsittelystä yksityiskohtainen selvitys tietosuojavaltuutetulle.
6 luku Väestörekisterikeskuksen varmennettu sähköinen asiointi
61 § Varmennetun sähköisen asioinnin palvelut

Väestörekisterikeskuksen tehtävänä on tuottaa, tarjota ja hallinnoida varmennetussa sähköisessä asioinnissa käytettäväksi tarkoitettu kansalaisvarmenne sekä sen käyttöön välittömästi liittyvät varmennehakemisto- ja sulkulistapalvelut.

Väestörekisterikeskus voi lisäksi tuottaa varmennetussa sähköisessä asioinnissa käytettäväksi seuraavat palvelut:

 1)

muun varmenteen kuin kansalaisvarmenteen tarjoaminen ja hallinnointi;

 2)

varmennetun sähköisen asioinnin osapuolten todentaminen ja asioinnin hallinnointi;

 3)

sähköisten asiakirjojen ja viestien sähköinen allekirjoittaminen ja salaaminen;

 4)

sähköisten asiakirjojen ja viestien aitouden, luottamuksellisuuden ja eheyden säilyttäminen ja varmentaminen;

 5)

varmennetun sähköisen asiointitapahtuman toimijoiden aseman tai roolin varmentaminen;

 6)

muun varmenteen kuin kansalaisvarmenteen käyttöön liittyvien varmennehakemisto- ja sulkulistapalvelujen tarjoaminen ja hallinnointi;

 7)

varmennetun aikaleimapalvelun tarjoaminen ja hallinnointi; sekä

 8)

muu vastaava varmennetun sähköisen asioinnin toiminto tai palvelu.

Kansalaisvarmenteella tarkoitetaan Väestörekisterikeskuksen luonnolliselle henkilölle myöntämää varmennetta, joka sisältyy henkilökorttilaissa (663/2016) tarkoitettuun henkilökorttiin tai muuhun viranomaisen asiakirjaan tai tekniseen alustaan, ja jota käytetään henkilön todentamista, sähköisen allekirjoituksen tekemistä sekä asiakirjojen ja viestien salausta varten. Kansalaisvarmenteella tarkoitetaan myös muuhun viranomaisen asiakirjaan tai tekniseen alustaan sisältyvää Väestörekisterikeskuksen myöntämää varmennetta, jota käytetään edellä mainittuun tarkoitukseen ja joka täyttää sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetussa EU:n asetuksessa asetetut vaatimukset.

62 § Varmennetussa sähköisessä asioinnissa käytettävien varmenteiden tiedot

Kansalaisvarmenteeseen ja muuhun Väestörekisterikeskuksen luonnolliselle henkilölle myöntämään varmenteeseen sisältyvistä tiedoista säädetään vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista annetussa laissa sekä sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetussa EU:n asetuksessa. Kansalaisvarmenteessa on varmenteen haltijan yksilöivänä tunnistetietona sähköinen asiointitunnus. Muussa Väestörekisterikeskuksen luonnolliselle henkilölle myöntämässä varmenteessa on varmenteen haltijan yksilöivänä tunnistetietona sähköinen asiointitunnus tai muu sellainen henkilön yksilöivä tunniste, joka ei sisällä henkilöön liittyviä tietoja. Kansalaisvarmenteeseen ja muuhun Väestörekisterikeskuksen luonnolliselle henkilölle myöntämään varmenteeseen voi sisältyä myös muita varmenteen käytössä tarvittavia välttämättömiä teknisiä tietoja. Väestörekisterikeskus päättää näistä tiedoista.

Sähköinen asiointitunnus voi sisältyä myös vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetussa laissa tarkoitettuun muuhun luonnollisen henkilön varmenteeseen varmenteen haltijan yksilöivänä tunnistetietona.
63 § Tekninen tunnistetieto ja sähköinen asiointitunnus sekä niiden antaminen

Kun henkilön tiedot talletetaan ensimmäisen kerran väestötietojärjestelmään, hänelle on annettava sähköisen asiointitunnuksen antamisessa tarvittava yksilöllinen tekninen tunnistetieto. Tekninen tunnistetieto annetaan automaattisesti väestötietojärjestelmästä ja sen antamisesta ja tallettamisesta väestötietojärjestelmään vastaa Väestörekisterikeskus.

Väestörekisterikeskus muuttaa teknisen tunnistetiedon yksilölliseksi sähköiseksi asiointitunnukseksi, kun:

 1)

henkilölle myönnetään ensimmäisen kerran kansalaisvarmenne tai muu Väestörekisterikeskuksen luonnolliselle henkilölle myöntämä varmenne; tai

 2)

henkilöllä, jonka tiedot on talletettu väestötietojärjestelmään, ei ole sähköistä asiointitunnusta ja Väestörekisterikeskus saa 43 §:n 2 momentin 2 kohdassa tarkoitetulta varmentajalta pyynnön muuttaa tämän henkilön tekninen tunnistetieto sähköiseksi asiointitunnukseksi.

Tekninen tunnistetieto ja sähköinen asiointitunnus muodostuvat kahdeksasta satunnaisesti valitusta numerosta sekä tarkistusmerkistä. Luonnollisen henkilön tekninen tunnistetieto ja sähköinen asiointitunnus eivät saa sisältää henkilöön liittyviä tunnistetietoja. Korjattua tai muutettua teknistä tunnistetietoa tai sähköistä asiointitunnusta ei saa antaa toiselle henkilölle. Tarkempia säännöksiä teknisen tunnistetiedon ja sähköisen asiointitunnuksen yksityiskohtaisesta sisällöstä annetaan valtioneuvoston asetuksella.
64 § Sähköisen asiointitunnuksen muuttaminen

Päätettäessä henkilötunnuksen muuttamisesta 12 §:n 2 momentissa tarkoitetuissa tapauksissa, muutetaan sähköinen asiointitunnus viran puolesta. Sähköisen asiointitunnuksen muuttamisesta on ilmoitettava tunnuksen haltijalle.

Väestötietojärjestelmään talletettu sähköinen asiointitunnus voidaan lisäksi muuttaa, jos:

 1)

muuttaminen on ehdottoman välttämätöntä henkilön suojelemiseksi sellaisissa tilanteissa, joissa hänen terveyteensä tai turvallisuuteensa kohdistuu ilmeinen ja pysyvä uhka; tai

 2)

muu kuin asiointitunnuksen haltija on toistuvasti väärinkäyttänyt tunnusta ja käytöstä on aiheutunut merkittävää taloudellista tai muuta haittaa tunnuksen oikealle haltijalle ja asiointitunnuksen muuttamisella voidaan tosiasiallisesti estää väärinkäytön haitallisten seurausten jatkuminen.

Asianosaisen on haettava 2 momentissa tarkoitettua asiointitunnuksen muuttamista kirjallisesti Väestörekisterikeskukselta.
65 § Varmenteen ja siihen sisältyvien tietojen käsittely

Kansalaisvarmenteet ja muut Väestörekisterikeskuksen myöntämät yleisesti sähköisessä asioinnissa käytettävät luonnollisen henkilön varmenteet sekä niihin sisältyvät tiedot voidaan tallettaa Väestörekisterikeskuksen pitämään julkiseen hakemistoon, josta jokaisella on oikeus saada tietoja siten kuin viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa säädetään viranomaisen julkisesta asiakirjasta.
66 § Kansalaisvarmenteen hakeminen ja myöntäminen

Kansalaisvarmenne voidaan myöntää vain Suomen kansalaiselle sekä ulkomaalaiselle, jolla on kotikuntalaissa tarkoitettu kotikunta Suomessa, jonka tiedot on talletettu väestötietojärjestelmään ja jonka henkilöllisyys on luotettavasti todennettu. Lisäksi edellytetään, että ulkomaalaisella on voimassa oleva oleskelulupa tai oleskelukortti taikka että hänen oleskeluoikeutensa on rekisteröity.

Henkilökorttiin sisältyvän kansalaisvarmenteen hakemiseen sovelletaan henkilökorttilakia. Muuhun viranomaisen asiakirjaan tai tekniseen alustaan sisältyvän kansalaisvarmenteen hakemiseen sovelletaan 67 §:n 2 ja 3 momentissa säädettyä menettelyä, tietosuoja-asetuksessa ja tietosuojalaissa säädettyjä henkilötietojen käsittelyä koskevia vaatimuksia sekä vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista annetussa laissa säädettyjä varmenteen myöntämistä koskevia vaatimuksia.

Hakemuksen vastaanottajan on noudatettava tietosuoja-asetuksessa ja tietosuojalaissa säädettyjä henkilötietojen käsittelyä koskevia vaatimuksia sekä vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista annetussa laissa ja sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetussa EU:n asetuksessa säädettyjä varmenteen myöntämistä koskevia vaatimuksia.
67 § Muun varmenteen hakeminen ja myöntäminen

Väestörekisterikeskuksen tuottama muu luonnollisen henkilön varmenne kuin kansalaisvarmenne voidaan myöntää vain Suomen kansalaiselle sekä kotikuntalain mukaisesti Suomessa vakinaisesti asuvalle ulkomaalaiselle, jonka tiedot on talletettu väestötietojärjestelmään ja jonka henkilöllisyys on voitu luotettavasti todeta. Väestörekisterikeskuksen tuottama muu luonnollisen henkilön varmenne kuin kansalaisvarmenne voidaan erityisestä ja perustellusta syystä myöntää myös henkilölle, jonka henkilöllisyys on voitu luotettavasti todeta, mutta joka ei täytä muita edellä tarkoitettuja varmenteen myöntämisen edellytyksiä. Tällainen varmenne voi hakijan pyynnöstä sisältyä sähköisessä asioinnissa käytettävään viranomaisen, yrityksen tai yhteisön myöntämään asiakirjaan, korttiin tai tekniseen alustaan. Väestörekisterikeskus voi sopia asiakirjan tai teknisen alustan myöntävän viranomaisen, yrityksen tai yhteisön kanssa, että varmennetta koskeva hakemus voidaan jättää tälle henkilökohtaisesti Väestörekisterikeskukselle edelleen toimitettavaksi. Väestörekisterikeskuksen on tällöin varmistettava, että hakemuksen vastaanottaja noudattaa tietosuoja-asetuksessa ja tietosuojalaissa säädettyjä henkilötietojen käsittelyä koskevia vaatimuksia sekä vahvasta sähköisestä tunnistamisesta ja sähköisistä luottamuspalveluista annetussa laissa ja sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetussa EU:n asetuksessa säädettyjä varmenteen myöntämistä koskevia vaatimuksia.

Hakemuksen vastaanottajan on tunnistettava hakija toteamalla hänen henkilöllisyytensä voimassa olevasta poliisin myöntämästä henkilöllisyyden osoittavasta asiakirjasta ja tarkistamalla varmenteen hakijan suostumuksella hakijan esittämät henkilötiedot väestötietojärjestelmästä. Jos hakijalla ei ole esittää poliisin myöntämää henkilöllisyyden osoittavaa asiakirjaa tai hakijan tunnistamisen varmistamiseksi on olemassa muita erityisiä syitä, hakijan tunnistamisen suorittaa poliisi. Poliisin myöntämistä henkilöllisyyden osoittavista asiakirjoista voidaan antaa tarkempia säännöksiä valtioneuvoston asetuksella.

Sellaisen varmenteen hakijan, jolle myönnetään varmenne 1 momentin mukaisesti erityisestä ja perustellusta syystä, henkilöllisyys on todettava toimivaltaisen viranomaisen myöntämästä voimassa olevasta henkilöllisyyden osoittavasta asiakirjasta. Jos hakijalla ei ole esittää toimivaltaisen viranomaisen myöntämää henkilöllisyyden osoittavaa asiakirjaa tai hakijan tunnistamisen varmistamiseksi on olemassa muita erityisiä syitä, hakijan tunnistamisen suorittaa toimivaltainen viranomainen.
68 § Varmenteen hakemista ja myöntämistä koskeva menettely eräissä tapauksissa

Henkilökohtaisen käynnin sijasta kansalaisvarmenteen uusimista koskeva hakemus voidaan tehdä myös sähköisesti ja allekirjoittaa hakijan käytössä olevalla kansalaisvarmenteella ja muun Väestörekisterikeskuksen tuottaman varmenteen uusimista koskeva hakemus hakijan käytössä olevalla sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetussa EU:n asetuksessa tarkoitetulla hyväksytyllä varmenteella, jos tällainen palvelu on käytössä. Muuten hakemuksen käsittelyssä noudatetaan sähköisestä tunnistamisesta ja luottamuspalveluista annetun EU:n asetuksen varmenteen myöntämistä koskevia säännöksiä.

Tässä laissa tarkoitetun Väestörekisterikeskuksen tuottaman varmenteen myöntämistä koskeva päätös voidaan allekirjoittaa koneellisesti.

Henkilökorttiin sisältyvän kansalaisvarmenteen uusimiseen sovelletaan henkilökorttilakia.
69 § Väestörekisterikeskuksen tiedonsaanti- ja tarkastusoikeus

Väestörekisterikeskuksella on oikeus salassapitosäännösten estämättä saada 67 §:ssä tarkoitetulta viranomaiselta, yritykseltä ja yhteisöltä sekä sosiaali- ja terveydenhuollon asiakastietojen sähköisestä käsittelystä annetussa laissa (159/2007) ja sähköisestä lääkemääräyksestä annetussa laissa (61/2007) tarkoitetuilta viranomaisilta ja palvelun antajilta tarpeellisia tietoja tässä laissa tarkoitetun Väestörekisterikeskuksen tuottaman varmenteen myöntämistä ja peruuttamista koskevan toiminnallisen ja teknisen menettelyn luotettavuuden seurantaa ja valvontaa varten.

Väestörekisterikeskuksen määräämällä tarkastajalla on lisäksi oikeus 1 momentissa tarkoitetuissa tapauksissa toimittaa tarkastus. Tarkastajalla on oikeus tutkia salassapitosäännösten estämättä tässä laissa tarkoitetun Väestörekisterikeskuksen tuottaman varmenteen myöntämisessä käytetyt asiakirjat, laitteet ja ohjelmistot sekä päästä tässä yhteydessä muihin kuin kotirauhan piiriin kuuluviin tarkastuksen kohteen hallinnassa oleviin tiloihin. Tarkastus on toteutettava niin, että siitä ei aiheudu tarkastuksen kohteelle tarpeettomasti haittaa eikä kustannuksia. Tarkastajana voi toimia vain virkamies.

Tiedonsaanti- ja tarkastusoikeuden toteuttamisen tehosteeksi Väestörekisterikeskus voi asettaa uhkasakon siten kuin siitä uhkasakkolaissa säädetään.
7 luku Erinäiset säännökset
70 § Tietojenkäsittelypalvelu

Väestörekisterikeskus voi ottaa rekisterinpitäjän toimeksiannosta tehtäväkseen huolehtia tämän vastuulla olevan rekisterin tai tietojärjestelmän teknisestä ylläpitämisestä ja tietojenkäsittelystä (tietojenkäsittelypalvelu). Väestörekisterikeskuksen toimeksiantajana voi olla vain valtion tai kunnan viranomainen taikka muu sellainen rekisterinpitäjä, jolla on lakiin tai sen nojalla annettuun asetukseen perustuva oikeus rekisterin pitämiseen. Väestörekisterikeskus voi tietojenkäsittelypalvelun tuottamisessa käyttää hyväksi väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja siten kuin tässä tai muussa laissa säädetään. Väestörekisterikeskuksella ei ole oikeutta päättää toimeksiannon kohteena olevaan rekisteriin talletettujen tietojen muusta käsittelystä tai luovuttamisesta.

Tietojenkäsittelypalvelusta on tehtävä kirjallinen sopimus. Valtioneuvoston asetuksella voidaan antaa tarkempia säännöksiä tietojenkäsittelypalvelua koskevan sopimuksen sisällöstä.
71 § Väestötietojärjestelmän tietojen ylläpidon kustannukset

Valtion varoista maksetaan väestötietojärjestelmän tietojen ylläpitämisestä aiheutuvat kustannukset lukuun ottamatta tietojen ilmoittamisesta aiheutuvia kustannuksia.
72 § Suoritteista ja palveluista perittävät maksut

Rekisterihallinnon viranomaisen on perittävä tämän lain perusteella tuottamastaan suoritteesta tai palvelusta maksu siten kuin siitä erikseen säädetään tai määrätään. Maksujen perusteista säädetään valtion maksuperustelaissa (150/1992).

Maksu voidaan jättää kokonaan määräämättä tai se voidaan määrätä suoritteen tai palvelun omakustannusarvoa pienemmäksi, jos suoritteen tai palvelun käyttäjä osallistuu väestötietojärjestelmän henkilö-, kiinteistö-, rakennus- tai huoneisto- ja toimitilatietojen ylläpitoon merkittävällä työpanoksella. Kansalaisvarmenteesta perittävä maksu voidaan määrätä sen omakustannusarvoa pienemmäksi. Jos maksu on määrätty suoritteen tai palvelun omakustannusarvoa pienemmäksi, on kuitenkin perittävä ainakin suoritteen tai palvelun tuottamiseen liittyvät rekisterihallinnon viranomaisen kolmannelta osapuolelta ostamista palveluista aiheutuvat kustannukset.
73 §

73 § on kumottu L:lla 9.8.2019/919, joka tulee voimaan 1.1.2020. Aiempi sanamuoto kuuluu:

73 § Tietojärjestelmien käytettävyys

Väestötietojärjestelmän ja varmennetun sähköisen asioinnin automaattisen tietojenkäsittelyn avulla pidettävien teknisten tietojärjestelmien sekä niihin liittyvien laitteistojen ja ohjelmistojen tulee olla kaikkien siihen oikeutettujen käytettävissä ajantasaisesti, turvallisesti ja suojatusti. Valtion varoista maksetaan käytettävyyden edellyttämät tietojärjestelmien sekä niihin liittyvien laitteistojen ja ohjelmistojen hankinnasta, ylläpidosta ja hallinnasta aiheutuvat välittömät kustannukset.
74 § Tietoturvallisuus

Väestörekisterikeskuksen ja maistraattien on väestötietojärjestelmän tietoja käsitellessään sekä Väestörekisterikeskuksen varmennetun sähköisen asioinnin palveluja tuottaessaan huolehdittava vastuulleen kuuluvien tietojärjestelmien ja niiden sisältämien tietojen tietosuojasta ja -turvasta (tietoturvallisuus). Väestörekisterikeskus ja maistraatit vastaavat tietoturvallisuudesta myös sellaisen kolmannen osapuolen osalta, joka niiden lukuun toimeksiannosta suorittaa tässä laissa tarkoitettujen tietojen käsittelyyn ja palvelujen tuottamiseen liittyviä toimenpiteitä. Valtion varoista maksetaan tietoturvallisuuden edellyttämät tietojärjestelmien sekä niihin liittyvien laitteistojen ja ohjelmistojen hankinnasta, ylläpidosta ja hallinnasta aiheutuvat välittömät kustannukset.

74 a § Oikeus käsittelyn rajoittamiseen

Tietosuoja-asetuksen 18 artiklaa ei sovelleta väestötietojärjestelmään eikä Väestörekisterikeskuksen varmentajan toimintaan liittyviin järjestelmiin.
75 § Menettely tietoja talletettaessa

Ennen tietojen tallettamista väestötietojärjestelmään rekisterinpitäjän on varmistuttava tietojen ilmoittajasta, tämän oikeudesta ilmoituksen tekemiseen ja ilmoituksen muusta luotettavuudesta. Rekisterinpitäjän on talletettava tiedot väestötietojärjestelmään ilman aiheetonta viivytystä.

Jos rekisterinpitäjän väestötietojärjestelmään tekemä merkintä poikkeaa rekisteröidyn henkilön ilmoittamasta tai jos merkintää ei ole lisäselvityspyynnön jälkeenkään voitu tehdä rekisteröidyn pyynnön mukaisesti, rekisterinpitäjän on tehtävä kirjallinen päätös ja ilmoitettava rekisteröidylle ratkaisustaan ja mahdollisuudesta hakea siihen oikaisua tämän tai muun lain nojalla.
76 § Tiedon korjaaminen

Jos maistraatti korjaa 10 §:ssä tarkoitettua ulkomaan kansalaista koskevaa rekisterimerkintää, maistraatin on ennen asian ratkaisemista pyydettävä asiasta lausunto Maahanmuuttovirastolta.

Jos rekisterinpitäjä korjaa omasta aloitteestaan rekisterissä olevaa tietoa, rekisterinpitäjän on ennen tiedon korjaamista tarvittaessa varattava sille, jonka oikeutta, etua tai velvollisuutta merkintä koskee, tilaisuus antaa määräajassa selvitys. Rekisterinpitäjä voi korjata kuitenkin tilaisuutta varaamatta rekisterissä olevan ilmeisen virheen.
76 a § Oikaisuvaatimus

Tämän lain nojalla tehtyyn hallintopäätökseen saa hakea oikaisua siten kuin hallintolaissa (434/2003) säädetään.

76 b § Muutoksenhaku

Oikaisuvaatimuksesta annettuun päätökseen saa hakea muutosta valittamalla siten kuin hallintolainkäyttölaissa (586/1996) säädetään. Hallinto-oikeuden päätökseen saa hakea muutosta valittamalla vain, jos korkein hallinto-oikeus myöntää valitusluvan.

Rekisterihallinnon viranomainen, jonka päätöksen hallinto-oikeus on kumonnut tai muuttanut, saa hakea muutosta hallinto-oikeuden päätökseen valittamalla, jos korkein hallinto-oikeus myöntää valitusluvan.

Muutoksenhausta uhkasakkoa koskevaan ratkaisuun säädetään uhkasakkolaissa.

77 § Vaitiolovelvollisuus ja hyväksikäyttökielto

Henkilön, joka palvelussuhteen, toimeksiannon tai rekisterihallinnon viranomaisen antaman päätöksen tai luvan perusteella käsittelee väestötietojärjestelmään talletettuja tietoja tai 52 taikka 69 §:n nojalla saamiaan muita tietoja, vaitiolovelvollisuudesta ja hyväksikäyttökiellosta säädetään viranomaisten toiminnan julkisuudesta annetussa laissa.
78 § Viittaukset rangaistussäännöksiin

Rangaistus 77 §:ssä säädetyn vaitiolovelvollisuuden tai hyväksikäyttökiellon rikkomisesta tuomitaan rikoslain (39/1889) 38 luvun 1 tai 2 §:n mukaan, jollei teko ole rangaistava rikoslain 40 luvun 5 §:n mukaan tai siitä muualla laissa säädetä ankarampaa rangaistusta.

Rangaistus väestötietojärjestelmään tai varmennetun sähköisen asioinnin tietojärjestelmään kohdistuvasta tietomurrosta säädetään rikoslain 38 luvun 8 §:ssä ja järjestelmiin kohdistuvasta tietosuojarikoksesta mainitun luvun 9 §:ssä.

8 luku Voimaantulo ja siirtymäsäännökset
79 § Voimaantulo

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä maaliskuuta 2010.

Tällä lailla kumotaan 11 päivänä kesäkuuta 1993 annettu väestötietolaki (507/1993) siihen myöhemmin tehtyine muutoksineen.

Ennen tämän lain voimaantuloa voidaan ryhtyä lain täytäntöönpanon edellyttämiin toimenpiteisiin.
80 § Siirtymäsäännökset

1. Väestörekisterikeskuksen on saatettava väestötietojärjestelmän automaattisen tietojenkäsittelyn avulla pidetty tietojärjestelmä ja varmennetun sähköisen asioinnin tekninen palvelujärjestelmä tämän lain mukaisiksi vuoden 2014 loppuun mennessä.

2. Väestörekisterikeskuksen on vuoden 2014 loppuun mennessä annettava pysyvä rakennustunnus rakennuksille, joiden tiedot ovat talletettuina väestötietojärjestelmään tämän lain voimaan tullessa.

3. Jos henkilö on transseksuaalin sukupuolen vahvistamisesta annetun lain mukaisesti vahvistettu vastakkaiseen sukupuoleen kuuluvaksi ennen tämän lain voimaantuloa, maistraatti voi tallettaa väestötietojärjestelmään 13 §:n 1 momentin 15 kohdassa tarkoitetun tiedon sukupuolen vahvistamisesta vain, jos henkilö hakee sitä.

4. Tämän lain voimaan tullessa vireillä olevan väestötietojärjestelmän tietojen luovuttamista ja kansalaisvarmenteen myöntämistä koskevan pyynnön ja hakemuksen käsittelyssä noudatetaan tämän lain säännöksiä.

5. Jos muussa laissa tai asetuksessa viitataan tällä lailla kumotun väestötietolain säännöksiin, viittauksen on katsottava tarkoittavan tämän lain vastaavaa lainkohtaa.

6. Jos muussa laissa tai asetuksessa säädetty oikeus tai velvollisuus määräytyy henkikirjoituksen, tammikuun ensimmäisen päivän kotipaikan tai vuodenvaihteen kotikunnan perusteella, sovelletaan siihen vastaavan ajankohdan mukaista väestötietojärjestelmään talletettua tietoa henkilön kotikunnasta ja siellä olevasta asuinpaikasta. Jos kysymys on henkikirjoitetusta asukasmäärästä, tammikuun ensimmäisen päivän asukasluvusta tai vuodenvaihteen asukasluvusta, sovelletaan siihen vastaavan ajankohdan mukaista väestötietojärjestelmään talletettuihin tietoihin perustuvaa asukaslukutietoa.

7. Muussa laissa tai asetuksessa väestörekisterin pitäjälle säädetyt tehtävät hoitaa, jollei tästä laista muuta johdu, se maistraatti, jonka toimialueella henkilöllä on kotikunta tai väestökirjanpitokunta. Valtiovarainministeriön asetuksella säädetään, mikä maistraatti käsittelee sellaista henkilöä koskevat asiat, jolla ei ole koskaan ollut kotikuntaa eikä väestökirjanpitokuntaa Suomessa.

8. Evankelis-luterilaisen kirkon ja ortodoksisen kirkkokunnan viranomaisen ennen uskontokuntien jäsenrekisteristä annetun lain voimaantuloa pitämään kirkolliseen väestörekisteriin tai siihen kuuluvaan asiakirjaan sisältyvän tiedon, jota ei ole otettu väestötietojärjestelmään, luovuttamisessa noudatetaan soveltuvin osin 4 luvun säännöksiä. Se, jonka oikeutta, etuutta tai velvollisuutta ennen uskontokuntien jäsenrekisteristä annetun lain voimaantuloa pidettyyn kirkolliseen väestörekisteriin tai siihen kuuluvaan asiakirjaan tehty merkintä, jota ei ole otettu väestötietojärjestelmään, välittömästi koskee, voi pyytää siihen korjausta evankelis-luterilaisen kirkon tai ortodoksisen kirkkokunnan viranomaiselta. Jollei kirkollinen viranomainen korjaa merkintää, voi pyynnön esittäjä kirjallisesti vaatia merkinnän oikaisemista tältä viranomaiselta. Jos kirkollinen viranomainen ei hyväksy oikaisuvaatimusta, sen tulee saattaa asia maistraatin käsiteltäväksi kahden viikon kuluessa kirjallisen oikaisuvaatimuksen saapumisesta. Maistraatin asiasta antamaan päätökseen haetaan muutosta valittamalla siten kuin hallintolainkäyttölaissa säädetään. Kirkonkirjoista on muutoin voimassa, mitä niistä erikseen säädetään.

9. Väestötietojärjestelmän asiakirjoihin kuuluvat myös ennen vuotta 1971 pidetyt rekisteröityjen uskonnollisten yhdyskuntien jäsenluettelot. Valtiovarainministeriön asetuksella säädetään siitä maistraatista, joka säilyttää asiakirjat ja päättää niissä olevien tietojen luovuttamisesta noudattaen 4 luvun säännöksiä.

HE 89/2008

HaVM 4/2009

EV 50/2009

 Muutossäädösten voimaantulo ja soveltaminen 19.11.2010/983:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä joulukuuta 2010.

Ennen lain voimaantuloa voidaan ryhtyä lain täytäntöönpanon edellyttämiin toimenpiteisiin.

HE 155/2010, StVM 24/2010, EV 158/2010

9.12.2011/1233:

Tämä laki tulee voimaan valtioneuvoston asetuksella säädettävänä ajankohtana.

HE 58/2011, VaVM 8/2011, EV 45/2011

20.1.2012/29:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä heinäkuuta 2012.

Ennen lain voimaantuloa voidaan ryhtyä lain täytäntöönpanon edellyttämiin toimiin.

HE 47/2011, LaVM 9/2011, EV 84/2011

15.2.2013/156:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä maaliskuuta 2013.

Ennen lain voimaantuloa voidaan ryhtyä lain täytäntöönpanon edellyttämiin toimiin.

HE 142/2012, HaVM23/2012, EV1/2013

13.12.2013/926:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2014.

HE 68/2013, MmVM 7/2013, EV 102/2013

28.2.2014/145:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä maaliskuuta 2014. Lain 22 § tulee kuitenkin voimaan valtioneuvoston asetuksella säädettävänä ajankohtana.

HE 195/2013, HaVM 2/2014, EV 6/2014

4.12.2015/1396:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2016.

HE 6/2015, HaVM 7/2015, EV 26/2015

8.4.2016/251:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä maaliskuuta 2017.

HE 65/2015, LaVM 7/2015, EV 1/2016

29.6.2016/504:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2017.

HE 64/2016, HaVM 7/2016, EV 73/2016

29.6.2016/538:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä heinäkuuta 2016.

HE 74/2016, LiVM 18/2016, EV 103/2016

25.8.2016/665:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2017.

HE 41/2016, HaVM 10/2016, EV 88/2016

25.8.2016/670:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä lokakuuta 2016 .

HE 78/2016, HaVM 12/2016, EV 90/2016

19.12.2018/1162:

Tämä laki tulee voimaan 16 päivänä helmikuuta 2019.

HE 176/2018, LaVM 7/2018, EV 136/2018, Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2016/1191 (32016R1191); EUVL L 200, 26.7.2016, s.1

18.1.2019/55:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä helmikuuta 2019.

HE19/2018, HaVM 15/2018, EV 140/2018

 18.1.2019/110:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä helmikuuta 2019.

HE 144/2018, TaVM 21/2018, EV 162/2018, Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2016/679 (32016R0679); EUVL L 119, 4.5.2016 s.1

9.8.2019/919:

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2020.

Ennen tämän lain voimaantuloa käytössä olleisiin teknisiin käyttöyhteyksiin sovelletaan ennen lain voimaantuloa voimassa olleita teknistä käyttöyhteyttä koskevia säännöksiä sekä 53 ja 56 §:n säännöksiä 48 kuukautta lain voimaantulosta.

HE 284/2018, HaVM 38/2018, EV 320/2018

2009 507/1993 817/2012 1063/2014 863/2014 123/2010 124/2010 1351/2011 1212/2010 1430/2015 128/2010 258/2012 851/2014 251/2016 1.3.2017 ändrar 13 § 670/2016 1.10.2016 713/2023 1.1.2024 ändrar 69 § delvis 145/2014 1.3.2014 1162/2018 16.2.2019 ändrar 19 § delvis 504/2016 1.1.2017 ändrar 22 § 301/2023 3.4.2023 ändrar 12, 13 och 40 § delvis 110/2019 1.2.2019 fogas till 31 a § 983/2010 1.12.2010 55/2019 1175/2019 1.1.2020 630/2020 1.9.2020 ändrar 10 § delvis 29/2012 1.7.2012 ändrar 13 § och 38 § 1315/2019 1.1.2020 fogas till 6 a kap. 665/2016 1.1.2017 ändrar 61 och 68 § och även 66 § 156/2013 1.3.2013 ändrar 8, 16 och 36 § och även 17, 23 och 80 § 538/2016 1.7.2016 ändrar 2, 6, 43, 61, 66, 67 och 68 § och även 62 § 926/2013 1.1.2014 ändrar 23 § 1396/2015 1.1.2016 ändrar 80 § 919/2019 1.1.2020 1233/2011 1.6.2012 ändrar 22 § 3.2.2020 1315/2019

661/2009 Lag om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Lagens syfte

Syftet med denna lag är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet och tjänster som Befolkningsregistercentralen tillhandahåller inom certifierad elektronisk kommunikation utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Syftet med lagen är också att främja skyddet för privatlivet, skyddet för personuppgifter och datasäkerheten samt utvecklandet och iakttagandet av kraven på god databehandling och god informationshantering.
2 § Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på administreringen, utnyttjandet och utvecklandet av befolkningsdatasystemet, uppgifterna i det och dess tjänster och på upprätthållandet, utnyttjandet och utvecklingen av den certifierade elektroniska kommunikation och de tjänster inom den som Befolkningsregistercentralen tillhandahåller.

Om inte något annat bestäms i denna lag, ska följande lagar tillämpas:

 1)

i fråga om offentlighet och sekretess för uppgifter i befolkningsdatasystemet lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om behandling av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999), och

2)

i fråga om certifierad elektronisk kommunikation och behandlingen av uppgifter i det certifikatregister som avses i denna lag, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009).

3 § Befolkningsdatasystemet

Befolkningsdatasystemet är ett allmänt riksomfattande basregister, som innehåller i denna lag föreskrivna uppgifter om personer, fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler samt om administrativa och andra motsvarande områdesindelningar.

Till befolkningsdatasystemet hör ett riksomfattande datasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling samt det regionalt organiserade material i handlingar och annat liknande datamaterial som inte har förts in i datasystemet i digitalt format.
4 § Registeransvariga inom befolkningsdatasystemet

Magistraterna och Befolkningsregistercentralen bär det huvudsakliga ansvaret för befolkningsdatasystemet. Ansvaret för registerföringen fördelas mellan magistraterna och Befolkningsregistercentralen så som det bestäms närmare i denna eller någon annan lag eller med stöd av lag. Befolkningsregistercentralen bär det huvudsakliga ansvaret för användarregistret enligt 53 §, loggregistret enligt 56 § och händelsefilen enligt 59 §.

Befolkningsregistercentralen ansvarar dessutom för den allmänna funktionsdugligheten, datatekniken, dataadministrationen och registerfunktionernas enhetlighet i fråga om det riksomfattande befolkningsdatasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling och de register som avses i 1 mom.
5 § Befolkningsdatasystemets syfte

Syftet med befolkningsdatasystemet är att möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning och att trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter.

Befolkningsregistercentralen och magistraterna får använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för att fullgöra de uppgifter eller förpliktelser som de har enligt denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag.
6 § Befolkningsregistercentralens certifierade elektroniska kommunikation och dess syfte

Befolkningsregistercentralen ska tillhandahålla riksomfattande tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation så som det bestäms nedan i denna lag. Avsikten är att tjänsterna och prestationerna ska möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning samt trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter.

Befolkningsregistercentralen för ett sådant certifikatregister över utfärdade personcertifikat som det föreskrivs om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan EU:s förordning om elektronisk identifiering. Befolkningsregistercentralen är registeransvarig för certifikatregistret.

När Befolkningsregistercentralen tillhandahåller tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation får den använda uppgifterna i certifikatregistret.
2 kap. Befolkningsdatasystemets datainnehåll och uppdatering av uppgifterna
7 § Föremål för registrering

I befolkningsdatasystemet ska uppgifter enligt denna lag registreras om följande föremål för registrering:

 1)

finska medborgare,

 2)

utländska medborgare, om förutsättningarna för registrering enligt denna lag uppfylls,

 3)

fastigheter och andra registerenheter i hela landet, om uppgifter om dem behövs för att hantera person-, byggnads- eller lägenhets- och lokaluppgifter i systemet,

 4)

byggprojekt och byggnader på ovan nämnda fastigheter och andra registerenheter,

 5)

bostadslägenheter och andra lokaler i ovan nämnda byggnader, och

 6)

administrativa och andra motsvarande områdesindelningar, som det bestäms närmare om genom förordning av finansministeriet.

Föremålen för registrering får en beteckning enligt denna lag som identifierar dem. Med hjälp av beteckningen kan befolkningsdatasystemet koppla samman de olika föremålen för registrering och uppgifterna om dem.
8 § Begränsningar som gäller föremålen för registrering

I befolkningsdatasystemet får följande uppgifter inte registreras:

 1)

uppgifter om utländska medborgare som är anställda hos en främmande stats diplomatiska beskickning eller beskickning av annat slag i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul,

 2)

uppgifter om utländska medborgare som är anställda hos Förenta nationerna, något av dess fackorgan eller någon annan internationell organisation som kan jämställas med ett sådant,

 3)

uppgifter om familjemedlemmar till en person som avses i 1 eller 2 punkten eller om utländska medborgare i denna persons privata tjänst,

 4)

uppgifter om sådana fastigheter eller andra registerenheter, byggprojekt, byggnader eller lägenheter eller lokaler vars uppgifter inte enligt lag eller förordning eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem ska registreras i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om de enheter som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgifter om en person som avses i 1 mom. 1–3 punkten får dock på hans eller hennes egen begäran registreras i befolkningsdatasystemet i enlighet med det som föreskrivs i denna lag.
9 § Förutsättningar för registrering av utländska medborgare

Uppgifter om utländska medborgare ska registreras i befolkningsdatasystemet, om dessa i Finland har hemkommun och bostad där enligt lagen om hemkommun (201/1994). Uppgifter om andra utländska medborgare kan registreras i befolkningsdatasystemet, om

1)

dessa har en sådan tillfällig bostad i Finland som avses i lagen om hemkommun och registreringen behövs för att de ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter när det gäller arbete, studier eller andra motsvarande omständigheter,

 2)

fullgörandet av skyldigheter enligt ett internationellt avtal som är bindande för Finland kräver det, eller

 3)

registreringen behövs för att dessa medborgare ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter eller av andra motsvarande särskilda och motiverade skäl.

En utländsk medborgare ska lägga fram en motiverad begäran om registrering av uppgifterna hos den magistrat inom vars ämbetsdistrikt han eller hon uppger sig bo. Magistraten ska försäkra sig om den utländska medborgarens identitet med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 §.

Den registeransvarige ska i enlighet med 24 § i personuppgiftslagen upplysa föremålet för registrering att personuppgifter har behandlats, om uppgifter om en utländsk medborgare i de fall som avses i 1 mom. 3 punkten registreras i befolkningsdatasystemet på initiativ av en myndighet och utan medverkan från personen själv.
10 § Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifter som gäller utländska medborgare

Innan magistraten beslutar att i befolkningsdatasystemet göra en registeranteckning om tillägg, ändring eller rättelse av uppgifter om en utländsk medborgare ska den kontrollera vilka uppgifter om denne som registrerats i det utlänningsregister som avses i lagen om utlänningsregistret (1270/1997). Närmare bestämmelser om uppgifter som ska kontrolleras och om omfattningen av kontrollskyldigheten kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om de uppgifter som en utländsk medborgare lämnat till magistraten inte finns i utlänningsregistret, eller om de avviker från uppgifterna i utlänningsregistret, ska magistraten innan den gör en registeranteckning begära att Migrationsverket ger sitt utlåtande i ärendet. Migrationsverket ska behandla ärendet utan onödigt dröjsmål.

Magistraten ska omedelbart efter det att den gjort registeranteckningen skriftligen underrätta den utländska medborgaren om innehållet i anteckningen. Om den registeranteckning om en utländsk medborgare som magistraten gjort i befolkningsdatasystemet till innehållet avviker från uppgifterna i Migrationsverkets utlåtande, ska magistraten omedelbart underrätta också Migrationsverket om innehållet i anteckningen.
11 § Personbeteckningen och hur den tilldelas

När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska personen tilldelas en personbeteckning. Beteckningen tilldelas automatiskt ur befolkningsdatasystemet, och Befolkningsregistercentralen ansvarar för tilldelandet. En rättad eller ändrad personbeteckning får inte ges någon annan.

Personbeteckningen är individuell och består av födelsetid, individuellt nummer och kontrollbeteckning. Det individuella numret särskiljer personer som är födda samma dag och innehåller information om en persons könstillhörighet. Närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i personbeteckningen utfärdas genom förordning av statsrådet.
12 § Rättelse och ändring av en personbeteckning

En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet ska rättas, om den är tekniskt felaktig eller om uppgifterna om födelsetid eller könstillhörighet är oriktiga. Den magistrat inom vars verksamhetsområde personen är bosatt ska fatta beslut om rättelsen. Magistraten ska ge den berörda personen eller dennes lagliga företrädare tillfälle att framföra sin åsikt i ärendet. Denna person ska informeras om rättelsen.

En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om

 1)

ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad,

 2)

någon annan än den som innehar personbeteckningen upprepade gånger har missbrukat beteckningen och missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för den rätta innehavaren och fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att personbeteckningen ändras,

 3)

det i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) har fastställts att personen ska tillhöra det motsatta könet.

I de fall som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten ska Befolkningsregistercentralen fatta beslutet om ändring av personbeteckningen. I de fall som avses i 2 mom. 3 punkten ska beslutet fattas av den magistrat som avses i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Den berörda personen ska skriftligen ansöka om att få personbeteckningen ändrad hos den ovan nämnda myndigheten.
13 § Personuppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om personer som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

fullständigt namn,

 2)

personbeteckning samt teknisk identifieringskod och elektronisk kommunikationskod,

 3)

hemkommun och bostad där, tillfällig bostad samt sådana uppgifter om en fastighet, byggnad och lägenhet som specificerar personens hemkommun och bostad där,

 4)

föräldrarnas fullständiga namn och personbeteckningar,

 5)

civilstånd samt uppgifter om ingående och upplösning av äktenskap eller registrering av partnerskap, upplösning av registrerat partnerskap och omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap,

5 punkten har ändrats genom L 251/2016, som träder i kraft 1.3.2017. Den tidigare formen lyder:

5)

civilstånd samt uppgifter om ingående och upplösning av äktenskap eller registrering av partnerskap och upplösning av registrerat partnerskap,

 6)

makens eller makans eller den registrerade partnerns fullständiga namn och personbeteckning,

 7)

barnens fullständiga namn och personbeteckningar,

 8)

uppgifter om barns och föräldrars familjerättsliga ställning,

 9)

uppgifter om vårdnad om barn och om vad vårdnaden omfattar,

 10)

uppgifter om fastställd adoption,

 11)

uppgifter om begränsning av handlingsbehörigheten, intressebevakning och intressebevakningsfullmakt samt intressebevakarens eller fullmäktigens identifieringsuppgifter,

 12)

uppgifter om omhändertagande av barn,

 13)

födelsehemkommun eller födelseort och födelsestat,

 14)

medborgarskap,

 15)

uppgifter om fastställande av en transsexuell persons könstillhörighet,

 16)

uppgifter om dödsdag eller dag för dödförklaring,

 17)

uppgifter om den lokala registermyndigheten,

 18)

sådana uppgifter om rösträtt som behövs för val och folkomröstningar,

 19)

uppgifter om medlemskap i ett religionssamfund som avses i religionsfrihetslagen (453/2003),

20)

modersmål och kontaktspråk som personen har uppgett,

 21)

begränsningar enligt personuppgiftslagen och denna lag som gäller utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet, och

 22)

av personen lämnad uppgift om postadress och andra kontaktuppgifter samt yrke.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 § Fastighetsuppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om fastigheter och andra registerenheter som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

fastighetsbeteckning eller någon annan uppgift som specificerar fastigheten eller registerenheten, och

 2)

ägarens och innehavarens fullständiga namn och personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer samt ägarens och innehavarens adress eller andra kontaktuppgifter.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
15 § Byggnadsuppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om byggprojekt och byggnader som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

byggnadsbeteckning eller någon annan uppgift som specificerar byggprojektet eller byggnaden,

 2)

ägarens eller innehavarens personbeteckning, företags- och organisationsnummer eller fullständiga namn och födelsetid samt adress eller andra kontaktuppgifter,

 3)

koordinater, adress, användningsändamål, året då byggnaden färdigställdes, antal våningar, lägenhetsyta, volym och röstningsområde, och

 4)

övriga uppgifter som beskriver byggprojektet och byggnaden, dess konstruktioner och egenskaper.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
16 § Lägenhets- och lokaluppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om bostadslägenheter och andra lokaler som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

lägenhetsbeteckning eller någon annan uppgift som specificerar lägenheten eller lokalen,

 2)

uppgifter som beskriver lägenheten eller lokalen och dess egenskaper,

 3)

uppgifter om besittningsrätten till och användningen av en bostadslägenhet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
17 § Andra uppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter får också registreras i befolkningsdatasystemet som uppgifter om personer som är föremål för registrering:

 1)

ett eventuellt utländskt personnummer för en person som avses i 13–16 §,

 2)

uppgifter om i lagen om hemkommun avsedd folkbokföringskommun för finska medborgare som är stadigvarande bosatta utomlands,

 3)

fullständigt namn, födelsetid, kön, civilstånd, medborgarskap, adress och dödsdag för en sådan i utlandet bosatt person som är make, barn eller förälder till den som avses i 13 § och som inte har tilldelats någon personbeteckning, och

 4)

uppgifter om arten av uppehållstillstånd för utländska medborgare och uppgifter om tillståndens varaktighet eller andra motsvarande uppgifter.

I befolkningsdatasystemet får dessutom som tekniska uppgifter om föremålen för registreringen registreras sådana inskrivningsanteckningar som är nödvändiga för att behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
18 § Tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet

De personuppgifter som avses i 13 § 1 mom. 1–21 punkten och som registrerats i befolkningsdatasystemet ska anses vara offentligt tillförlitliga, om det inte påvisas att de är felaktiga eller bristfälliga. Andra uppgifter som registrerats i systemet än de som avses ovan får användas vid beslutsfattande som gäller en person bara om han eller hon i samband med beslutsfattandet får en uttrycklig redogörelse för innehållet i uppgifterna och om hur de har använts.
19 § Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet

Om uppgifter som anmälts för registrering i befolkningsdatasystemet grundar sig på en utländsk handling, får på basis av handlingen som offentligt tillförlitliga uppgifter registreras endast de uppgifter vars tillförlitlighet har kontrollerats med hjälp av en officiell handling i original eller en tillförlitligt styrkt kopia av den eller de uppgifter vars tillförlitlighet tidigare har fastställts i ett finländskt domstols- eller förvaltningsförfarande. En handling som avses här ska vara legaliserad eller åtföljas av ett intyg om dess ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga, om inte något annat följer av fullgörandet av skyldigheter enligt internationella avtal som är bindande för Finland. Den som visar upp en utländsk handling ska vid behov se till att handlingen översätts till finska eller svenska och legaliseras. Magistraten kan vid behov begära ett utlåtande av utrikesministeriet, Migrationsverket eller en polismyndighet om huruvida en handling som avses ovan är äkta och tillförlitlig.

Om en sådan handling, en sådan legalisering av en handling eller ett sådant intyg över handlingens ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga och som avses i 1 mom. inte kan fås på grund av att säkerhetsläget eller situationen för de mänskliga rättigheterna är dålig i staten i fråga eller av något annat särskilt skäl, kan magistraten godkänna också någon annan tillförlitlig utredning som grund för den uppgift som ska registreras i befolkningsdatasystemet. Den som begär en registrering av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska lämna en redogörelse till magistraten om orsaken till att det är omöjligt för honom eller henne att få en handling, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. Magistraten kan efter att ha fått redogörelsen vid behov begära ett utlåtande av Migrationsverket eller utrikesministeriet om att det inte är möjligt att få handlingen, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung.

Uppgifterna i befolkningsdatasystemet ska kontrolleras regelbundet för att säkerställa att de är aktuella och tillförlitliga. Befolkningsregistercentralen bestämmer närmare om de uppgifter som ska kontrolleras samt om hur och när kontrollerna ska verkställas.
20 § Förvaring och avförande av uppgifter

Personuppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet ska förvaras permanent. Befolkningsregistercentralen ska dock ur systemet avföra följande uppgifter om personer:

 1)

de uppgifter om omhändertagande av barn som avses i 13 § 1 mom. 12 punkten omedelbart efter det att omhändertagandet har upphört,

 2)

de uppgifter om uppehållstillstånd för utländska medborgare som avses i 17 § 1 mom. 4 punkten omedelbart efter det att personen har fått finskt medborgarskap,

 3)

de uppgifter i användarregistret som avses i 53 § senast tio år efter det att åtkomsträttigheten har upphört,

 4)

de uppgifter i loggregistret som avses i 56 § och de händelseuppgifter som avses i 59 § senast fem år efter det att uppgifterna registrerades.

Av de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet ska byggnadernas, lägenheternas och lokalernas tidigare beteckningar och adresser förvaras permanent. Om en byggnad rivs eller annars avlägsnas ur byggbeståndet, ska alla uppgifter om byggnaden och om lägenheterna och lokalerna i den förvaras permanent i befolkningsdatasystemet enligt tidpunkten för avlägsnandet.

Närmare bestämmelser om förvaring och avförande av de uppgifter som avses i 1 mom. och befolkningsdatasystemets uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler utfärdas genom förordning av statsrådet. I fråga om förvaringen av uppgifterna gäller dessutom vad arkivlagen (831/1994) och med stöd av den utfärdade förordningar eller föreskrifter särskilt bestämmer om förvaring av handlingar.

21 § Allmän behörighet att uppdatera uppgifter

Den magistrat vars verksamhetsområde uppgifterna avser ska besluta att registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser som gäller uppgifter om en enskild person, fastighet, byggnad, lägenhet eller lokal ska göras i befolkningsdatasystemet så som bestäms i denna lag. Befolkningsregistercentralen ska besluta att andra registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser ska göras i befolkningsdatasystemet så som bestäms i denna lag.

Med avvikelse från 1 mom. kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om överföring eller annan omorganisering av behörigheten att registrera uppgifter mellan registerförvaltningsmyndigheterna, om åtgärden förbättrar tillgången till tjänster, kvaliteten på datainnehållet i systemet eller verksamhetens effektivitet eller åstadkommer en regionalt balanserad arbetsfördelning inom registerförvaltningen. Innan förordning utfärdas ska Befolkningsregistercentralen och de berörda magistraterna höras.
22 § Övriga myndigheters behörighet

Förutom hos magistraten kan utländska medborgare i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–3 punkten framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Skatteförvaltningen. En begäran kan också framställas hos Folkpensionsanstaltens lokalbyrå, om Folkpensionsanstalten och Befolkningsregistercentralen kommit överens om det.

Utländska medborgare kan i de fall som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten i samband med en ansökan om uppehållstillstånd, uppehållskort eller registrering av uppehållsrätt framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Migrationsverket eller en finsk beskickning i utlandet.

2 mom. har ändrats genom L 504/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Utländska medborgare kan i de fall som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten i samband med en ansökan om uppehållstillstånd, uppehållskort eller registrering av uppehållsrätt framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Migrationsverket, den lokala polisen eller en finsk beskickning i utlandet.

Den som tar emot en begäran ska på det sätt som föreskrivs i denna lag i de situationer som avses i 1 och 2 mom. försäkra sig om identiteten hos den som framställer begäran och om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna. Folkpensionsanstaltens lokalbyrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till den magistrat inom vars ämbetsdistrikt den utländska medborgaren uppger sig bo, för att uppgifterna ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. I de fall där Migrationsverket avgör ett uppehållstillståndsärende som gäller en utländsk medborgare ska den finska beskickningen utan dröjsmål till Migrationsverket sända en begäran om registrering av uppgifter samt de personuppgifter och handlingar som har lagts fram i samband med begäran för registrering i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren ska fullgöra utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 mom. har ändrats genom L 504/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Den som tar emot en begäran ska på det sätt som föreskrivs i denna lag i de situationer som avses i 1 och 2 mom. försäkra sig om identiteten hos den som framställer begäran och om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna. Folkpensionsanstaltens lokalbyrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till den magistrat inom vars ämbetsdistrikt den utländska medborgaren uppger sig bo, för att uppgifterna ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. I de fall där Migrationsverket avgör ett uppehållstillståndsärende som gäller en utländsk medborgare ska den lokala polisen och den finska beskickningen utan dröjsmål till Migrationsverket sända en begäran om registrering av uppgifter samt de personuppgifter och handlingar som har lagts fram i samband med begäran för registrering i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren ska fullgöra utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som i 21 § 1 mom. föreskrivs om magistraternas behörighet får Skatteförvaltningen registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–3 punkten. Migrationsverket får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten, när en utländsk medborgare har begärt att uppgifterna ska registreras på det sätt som avses i 2 mom. i denna paragraf och han eller hon beviljas uppehållstillstånd eller uppehållskort eller hans eller hennes uppehållsrätt registreras. Den myndighet som har registrerat uppgifterna svarar för de uppgifter som den har registrerat i befolkningsdatasystemet.

4 mom. har ändrats genom L 504/2016, som träder i kraft 1.1.2017. Den tidigare formen lyder:

Utöver vad som i 21 § 1 mom. bestäms om magistraternas behörighet får Skatteförvaltningen registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–3 punkten, och Migrationsverket och den lokala polisen får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 3 punkten, när en utländsk medborgare har begärt att uppgifterna ska registreras på det sätt som avses i 2 mom. i denna paragraf och han eller hon beviljas uppehållstillstånd eller uppehållskort eller när hans eller hennes uppehållsrätt registreras. Den myndighet som har registrerat uppgifterna svarar för de uppgifter som den har registrerat i befolkningsdatasystemet.

Vid skötseln av en uppgift som nämns i 4 mom. ska vad som i 2 kap. bestäms om förutsättningar för registrering av utländska medborgare, kontroll av identiteten och förvaring av uppgifter iakttas. Den myndighet som med stöd av 4 mom. i denna paragraf har registrerat uppgifterna ska i stället för magistraten se till att kopior av handlingar i anslutning till registreringen av utländska medborgare utfärdas i enlighet med 47 § 2 mom. när det gäller sådana utländska medborgare vars uppgifter myndigheten i fråga har registrerat i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om förfarandena vid skötseln av uppgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De myndigheter som nämns i 4 mom. får i befolkningsdatasystemet registrera de uppgifter om utländska medborgare som behövs för att dessa ska kunna tilldelas en personbeteckning samt övriga i 13 och 17 § avsedda nödvändiga uppgifter om utländska medborgare. Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses ovan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Befolkningsregistercentralen kan komma överens med en kommun om att kommunen som registersansvarig ska svara för att registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser som gäller uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler inom kommunen görs i befolkningsdatasystemet så som bestäms i denna lag. För att kommunen ska kunna sköta denna uppgift får Befolkningsregistercentralen ge kommunen rätt att med hjälp av teknisk anslutning använda de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet.
3 kap. Den registeransvariges rätt att få uppgifter samt skyldigheter att anmäla uppgifter
23 § Rätt att få uppgifter från myndigheter

Trots sekretessbestämmelserna har den registeransvarige rätt att för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet få följande uppgifter:

 1)

av domstolarna uppgifter om domstolsavgöranden som gäller personers civilstånd, familjerättsliga ställning, vårdnaden om barn och vad vårdnaden omfattar, begränsningar av handlingsbehörigheten, intressebevakning och dödförklaring, förvärv av, lagfart på och nyttjanderätt till fastighet, samt av Brottspåföljdsmyndigheten uppgifter om att en person vistats i en straffanstalt i mer än tre månader,

 2)

av religionssamfunden, deras församlingar eller andra lokala sammanslutningar uppgifter enligt religionsfrihetslagen om inträde i och utträde ur ett samfund, uppgifter enligt namnlagen (694/1985) om för- och efternamn samt vigseluppgifter enligt äktenskapslagen (234/1929),

3)

av verksamhetsenheter och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården uppgifter om att ett barn har fötts, att en person har avlidit och att en person har vistats i en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården i mer än tre månader,

 4)

av verksamhetsenheter och yrkesutbildade personer inom socialvården uppgifter om omhändertagande av barn och att omhändertagandet har upphört, om avtal om vårdnad om barn och innehållet i avtalet och om att en person har vistats i en verksamhetsenhet inom socialvården i mer än tre månader,

 5)

av de kommunala myndigheterna uppgifter enligt 15 och 16 § om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler samt uppgifter om byggverksamhet,

 6)

av Lantmäteriverket identifieringsuppgifter enligt 14 § för fastigheter och andra registerenheter samt byggnadsuppgifter enligt 15 §,

 7)

av myndigheterna inom utlänningsförvaltningen uppgifter om förvärv, förlust och bevarande av finskt medborgarskap samt uppgifter om utländska medborgares identitet, familjeförhållanden och uppehållsrätt i Finland,

 8)

av Skatteförvaltningen uppgifter om en persons hemkommun och bostad där eller tillfällig bostad och uppgifter om fastigheters eller byggnaders ägare,

 9)

av Folkpensionsanstalten uppgifter om en persons hemkommun och bostad där eller tillfällig bostad, och

 10)

av utrikesministeriet och dess verksamhetsenhet sådana uppgifter om föremålet för registrering som gäller boende, familjerättslig ställning eller andra uppgifter i befolkningsdatasystemet och som finska medborgare bosatta utomlands eller utländska myndigheter har lämnat till en verksamhetsenhet.

Uppgifterna enligt 1 mom. 8–10 punkten är avsedda för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om hur rätten att få uppgifter förverkligas och om vad rätten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.
24 § Annan rätt att få uppgifter

Trots sekretessbestämmelserna har den registeransvarige rätt att för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet få följande uppgifter:

 1)

av personer som är registrerade i befolkningsdatasystemet, på begäran ytterligare uppgifter och andra behövliga utredningar om uppgifter som avses i 13–17 § och som gäller personen själv och barn som han eller hon har vårdnaden om,

 2)

av finska medborgare som vistas utomlands uppgifter om sådana tillägg, förändringar och rättelser som skett under den tid personen i fråga vistats utomlands och som gäller sådana uppgifter som enligt denna lag ska registreras om honom eller henne i befolkningsdatasystemet,

 3)

av modern till ett barn som fötts levande eller av den i vars vård barnet är uppgift om att barnet fötts, om inte en verksamhetsenhet eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har underrättats om barnets födelse,

 4)

av ett barns föräldrar eller vårdnadshavare uppgift om barnets namn och modersmål inom två månader efter det att barnet har fötts,

 5)

av ägare och innehavare av bostadslägenheter som avses i 16 §, på begäran uppgifter om dessa bostadslägenheter,

 6)

av ägare eller innehavare av lokaler som avses i 16 § uppgifter om dessa lokaler.

Närmare bestämmelser om hur rätten att få uppgifter förverkligas och om vad rätten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

I lagen om hemkommun finns bestämmelser om anmälan som ska göras med anledning av att hemkommunen eller bostaden där och tillfällig bostad har ändrats.
25 § Skyldighet att anmäla uppgifter

De myndigheter som avses i 23 § och de personer, företag och organisationer som avses i 24 § ska anmäla uppgifter till den registeransvarige inom befolkningsdatasystemet omedelbart efter det att det har konstaterats att uppgifterna behöver kompletteras, ändras eller rättas eller den registeransvarige har begärt ytterligare uppgifter eller utredningar. Uppgifterna ska anmälas tillsammans med identifieringsuppgifter för personen, fastigheten, byggnaden, lägenheten eller lokalen. Närmare bestämmelser om hur skyldigheten att anmäla uppgifter ska fullgöras och om vad skyldigheten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den registeransvarige ska utan dröjsmål till verksamhetsenheten inom socialvården anmäla att ett barn på grund av vårdnadshavarens död har blivit utan vårdnadshavare.
26 § Anmälning av uppgifter

Uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet ska anmälas till den registeransvarige skriftligen, på elektronisk väg, med hjälp av teknisk anslutning eller på något annat ändamålsenligt sätt som är tillförlitligt och säkert. Tillstånd att anmäla uppgifterna på något annat sätt än skriftligen beviljas av Befolkningsregistercentralen. Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att den som anmäler uppgifterna har lämnat Befolkningsregistercentralen en tillräcklig redogörelse för hur uppgifterna skyddas.

Innan uppgifterna registreras i befolkningsdatasystemet ska den registeransvarige försäkra sig om vem som anmält uppgifterna och om dennes rätt att anmäla uppgifter samt om att anmälan i övrigt är tillförlitlig. Den registeransvarige ska utan obefogat dröjsmål registrera uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Befolkningsregistercentralen fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna lag.
27 § Anmälarens ansvar

Den som har i uppdrag att anmäla uppgifter för registrering i befolkningsdatasystemet ska se till att de uppgifter som anmäls till den registeransvarige är tillförlitliga och hålls aktuella.
4 kap. Offentlighet för uppgifterna i befolkningsdatasystemet och utlämnande av uppgifter
28 § Allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter

Uppgifter i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om villkoren för utlämnande av uppgifter enligt denna lag är uppfyllda och inte något annat följer av en persons rätt att förbjuda att uppgifter om honom eller henne lämnas ut. De uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Uppgifter får inte lämnas ut, om detta av grundad anledning kan misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rätttigheter eller äventyra statens säkerhet.
29 § Utlämnande av uppgifter för skötsel av myndighetsuppgifter

Ur befolkningsdatasystemet ska följande uppgifter lämnas ut för domstols- och förvaltningsförfarande, för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag och för andra motsvarande myndighetsuppgifter:

 1)

uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag, och

 2)

uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag.

Sådana personuppgifter i befolkningsdatasystemet som behövs vid domstols- och förvaltningsförfarande och annan skötsel av myndighetsuppgifter ska skaffas på tjänstens vägnar, om inte den registrerade då ett ärende anhängiggjorts utan dröjsmål har meddelat att han eller hon själv lämnar in de nödvändiga uppgifterna, eller om det inte finns särskilda skäl för något annat förfarande.

De uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler i befolkningsdatasystemet som lämnats ut för sådan verksamhet som avses i 1 mom. får med undantag för anteckningar som specificerar hemkommunen eller bostaden där eller tillfällig bostad inte användas vid rättsligt eller administrativt beslutsfattande som berör en person, om inte personen i samband med beslutsfattandet får en redogörelse om innehållet i uppgifterna och om hur de använts.
30 § Utlämnande av uppgifter för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik

I enlighet med vad som bestäms i personuppgiftslagen får sådana uppgifter som behövs för undersökningar, utredningar eller utförande av andra motsvarande uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för historisk och vetenskaplig forskning, för sammanställning av statistik och för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag.
31 § Utlämnande av uppgifter för finansierings- och försäkringsverksamhet och annan motsvarande verksamhet

Ur befolkningsdatasystemet får följande uppgifter lämnas ut för finansierings- och försäkringsverksamhet och för annan motsvarande verksamhet:

 1)

uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag,

 2)

uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i lag eller i en förordning eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag, och

 3)

uppgifter som behövs för fullgörande av ett avtal som gäller ovan nämnda verksamhet och där den registrerade är part.

Ur befolkningsdatasystemet får dessutom lämnas ut uppgifter som behövs för kreditupplysningsverksamhet enligt kreditupplysningslagen (527/2007) och för indrivningsverksamhet enligt lagen om indrivning av fordringar (513/1999) och som gäller den person som är föremål för verksamheten och som avser för- och efternamn, personbeteckning eller födelsetid, adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter, födelsehemkommun och födelseort, intressebevakning i förmyndarverksamheten och dess innehåll samt dödsdag eller dag för dödförklaring.

Uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler i befolkningsdatasystemet som lämnats ut för sådan verksamhet som avses i 1 mom. får med undantag för anteckningar som specificerar hemkommunen, bostaden där eller tillfällig bostad inte användas vid rättsligt beslutsfattande som berör en person, om inte personen i samband med beslutsfattandet får en utredning om innehållet i uppgifterna och om hur de använts.
32 § Utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring

Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut uppgifter om den registrerade som behövs för att uppdatera, kontrollera och rätta uppgifter i kund- eller marknadsföringsregister eller motsvarande register och som avser för- och efternamn, födelseår, kön, modersmål, adress och övriga kontaktuppgifter samt sådana uppgifter med anknytning till personen som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar.

Namnuppgifter samt adressuppgifter och andra kontaktuppgifter om personer får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för direktreklam och annan direktmarknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar eller för annan med dessa jämförbar verksamhet. När uppgifter lämnas ut för dessa syften får som kriterium för behandlingen av uppgifterna användas personens namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke eller uppgifter om yrkeskategori, adressuppgifter och andra kontaktuppgifter, en annan identifieringsuppgift för personen än sådana som avses i 38–42 § samt sådana uppgifter med anknytning till personen som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar.
33 § Utlämnande av uppgifter för släktforskning och personmatriklar

Uppgifter som behövs för släktforskning och personmatriklar får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet i enlighet med vad som bestäms i personuppgiftslagen.
34 § Annat utlämnande av uppgifter

Enskilda uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet och som gäller specificerade personer får behandlas i kontakt-, adress- och andra motsvarande informationstjänster för personliga eller därmed jämförbara sedvanliga privata syften. I samband med sådana tjänster får det bara lämnas ut uppgifter om personens nuvarande namn och adress och andra kontaktuppgifter samt om att personen är vid liv. Uppgifterna får lämnas ut utan att användningsändamålet klarläggs i samband med att tjänsterna tillhandahålls.

Trots vad som i 28, 50 och 51 § bestäms om behandlingen av uppgifter i befolkningsdatasystemet får Befolkningsregistercentralen producera och för offentligt bruk överlåta sådana filer med uppgifter om byggprojekt och byggnader som registrerats i befolkningsdatasystemet från vilka personliga identifieringsuppgifter har avlägsnats och som har behandlats så att enskilda personer inte kan identifieras eller deras levnadsförhållanden klarläggas. När det gäller användningen av filer avsedda för offentligt bruk har Befolkningsregistercentralen inte den rätt att få information och utföra inspektioner som avses i 52 § och över dem förs inga användarregister enligt 53 § eller loggregister enligt 56 §.

I övrigt får uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet endast om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag.
35 § Allmän förbudsrätt

Utöver vad som bestäms i 30 § i personuppgiftslagen har en person rätt att förbjuda att adress och andra kontaktuppgifter som gäller personen själv, dennes make eller maka som bor i samma hushåll och barn som personen i fråga har vårdnaden om lämnas ut för de syften som anges i 32 § och 34 § 1 mom. i denna lag. Förbudet gäller dock inte fall där uppgifterna med stöd av 32 § 1 mom. i denna lag lämnas ut för verksamhet där de används för att personen, företaget eller organisationen i fråga ska kunna göra sina rättigheter gällande eller fullgöra sina skyldigheter.

Anmälan om förbudet ska lämnas till Befolkningsregistercentralen eller magistraten skriftligen eller på något annat tillförlitligt sätt som lämpar sig för ändamålet.
36 § Spärrmarkering och informationsskyldighet

Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan en spärrmarkering på ansökan göras i befolkningsdatasystemet. Efter det att spärrmarkeringen gjorts i systemet får uppgifter om hemkommun och bostad samt adress och andra kontaktuppgifter som gäller personen lämnas ut endast till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna baserar sig på utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som berör personens rättigheter eller skyldigheter. Spärrmarkeringen gäller också uppgifter som specificerar och lokaliserar sådana fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler som personen äger eller innehar, om uppgifterna inte kan behandlas separat från de uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen när hans eller hennes uppgifter lämnas ut från befolkningsdatasystemet.

Den berörda personen eller dennes lagliga företrädare ska skriftligen eller på något annat bevisligt sätt ansöka om spärrmarkering hos magistraten. När en person ansöker om spärrmarkering ska magistraten ge personen möjlighet att anmäla en sådan kontaktadress för registrering i befolkningsdatasystemet som får lämnas ut även till andra än de myndigheter som avses i 1 mom.

En spärrmarkering kan första gången gälla i högst fem år. Efter det kan giltighetstiden på ansökan förlängas med två år i sänder. Av särskilda skäl kan spärrmarkeringen gälla tills vidare.

Magistraten ska informera sökanden om spärrmarkeringens direkta konsekvenser.
37 § Behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering

Sådana uppgifter i befolkningsdatasystemet som omfattas av spärrmarkering och som lämnats ut till en myndighet får inte överlåtas vidare av myndigheten, och myndigheten får inte heller låta en utomstående ta del av eller behandla dem, om inte något annat bestäms i lag. Myndigheten ska också se till att uppgifterna behandlas endast av personer till vars arbetsuppgifter behandlingen av sådana uppgifter direkt hör.

När en registerförvaltningsmyndighet lämnar ut uppgifter som omfattas av spärrmarkering till en annan myndighet ska den samtidigt också underrätta myndigheten om spärrmarkeringen, om det inte är fråga om att lämna ut uppgifter för en postförsändelse eller någon annan motsvarande åtgärd i ett enskilt fall.
38 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om adoption

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en adoption och vem som är ett adoptivbarns tidigare förälder får lämnas ut endast

 1)

till ett adoptivbarn som har fyllt 15 år och, efter adoptivbarnets död, till en avkomling som har fyllt 15 år,

 2)

till ett minderårigt adoptivbarns vårdnadshavare och, efter adoptivbarnets död, till en minderårig avkomlings vårdnadshavare,

 3)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i lag eller föreskrivs eller bestäms med stöd av lag, och som gäller ovan nämnda personers rättigheter eller skyldigheter,

 4)

för sammanställning av officiell statistik,

 5)

för historisk eller vetenskaplig forskning, och

 6)

till personer, företag eller organisationer som begär uppgifterna för ett specifikt syfte och som nödvändigt behöver uppgifterna för att identifiera adoptivbarnet eller för att klarlägga dess person- och familjerättsliga ställning eller handlingsbehörighet.
39 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om omhändertagande av barn

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller omhändertagande av barn får lämnas ut endast

 1)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter,

 2)

för sammanställning av officiell statistik, och

 3)

för historisk eller vetenskaplig forskning.
40 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om fastställande av könstillhörighet

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller fastställande av en transsexuell persons könstillhörighet och uppgifter om en tidigare personbeteckning och ett eventuellt tidigare förnamn som han eller hon hade omedelbart före fastställandet av könstillhörigheten får lämnas ut endast

 1)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter, och

 2)

till andra personer, företag eller organisationer som begär uppgifterna för ett specifikt syfte och som nödvändigt behöver uppgifterna för att identifiera personen i fråga eller för att klarlägga hans eller hennes person- och familjerättsliga ställning eller handlingsbehörighet.
41 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om institutionsboende

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons boende eller vistelse i en vårdinrättning eller straffanstalt får lämnas ut endast

 1)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter,

 2)

för sammanställning av officiell statistik, och

 3)

för historisk eller vetenskaplig forskning.

Om en person själv har anmält vårdinrättningens adress också som personlig adress- eller kontaktuppgift, får adressen lämnas ut.
42 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om medlemskap i ett religionssamfund

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons medlemskap i ett religionssamfund får lämnas ut endast

 1)

till ett minderårigt barns vårdnadshavare,

 2)

till det religionssamfund där personen är medlem,

 3)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter,

 4)

för sammanställning av officiell statistik,

 5)

för utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel i samband med prövningen av äktenskapshinder, och

 6)

för bouppteckning, arvskifte eller något annat specifikt syfte som kan jämföras med dessa, i den mån uppgifterna om medlemskapet är nödvändiga för att klarlägga från vilket religionssamfund eller vilken församling det går att få sådana tilläggsuppgifter om personen som eventuellt behövs i sammanhanget.

Till personer vars hinder för äktenskap en magistrat prövar får magistraten dessutom för utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel lämna ut sådana uppgifter som behövs vid prövningen av äktenskapshinder och som har behandlats i samband med tjänster enligt 70 § som tillhandahållits ett religionssamfund.
43 § Utlämnande av identifieringsuppgifter

Personbeteckningar i befolkningsdatasystemet får lämnas ut, om den som använder uppgifterna har rätt att behandla personbeteckningarna med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag. I fråga om utlämnande av utländska personnummer som registrerats i befolkningsdatasystemet iakttas i tillämpliga delar personuppgiftslagens bestämmelser om behandling av personbeteckningar. En personbeteckning eller ett utländskt personnummer får antecknas i ett intyg eller utdrag som utfärdas ur befolkningsdatasystemet endast om intyget eller utdraget utfärdas för en specifik uppgift eller åtgärd som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag.

Elektroniska kommunikationskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om

 1)

koden används som en uppgift som identifierar innehavaren av ett certifikat i samband med produktion av tjänster eller prestationer som baserar sig på användningen av medborgarcertifikat eller andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer, eller

 2)

en annan i Finland etablerad certifikatutfärdare använder koden som en uppgift som identifierar innehavaren av certifikatet i certifikat som avses i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster eller i motsvarande certifikat som används i identifieringssyfte.

Tekniska identifieringskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får behandlas endast när elektroniska kommunikationskoder skapas och som interna tekniska identifierings- och kontrolluppgifter i befolkningsdatasystemet.
44 § Redogörelse för användningen och skyddet av uppgifter

Innan uppgifter lämnas ut får registerförvaltningsmyndigheten vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. En sådan redogörelse ska krävas, om

 1)

uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller om det gäller en omfattande mängd data och det är fråga om utlämnande av sådana uppgifter som avses i 36–43 §, eller

 2)

användningen av uppgifterna av annan grundad anledning kan antas kränka skyddet för en persons privatliv eller personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Den redogörelse som avses i 1 mom. ska ges skriftligen och av den ska det framgå hur den administrativa och fysiska säkerheten för de uppgifter som lämnas ut samt säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning kommer att säkerställas.
45 § När begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter upphör

De begränsningar enligt denna eller någon annan lag som gäller utlämnande av sådana personuppgifter i befolkningsdatasystemet som direkt berör en person som är registrerad i systemet upphör när det har gått 50 år från det att personen i fråga avled eller, om det inte finns några uppgifter om detta, senast när det har gått 100 år från det att den sista anteckningen angående hans eller hennes personuppgifter fördes in i systemet.
46 § Sätt och metoder för att lämna ut uppgifter

Uppgifter i befolkningsdatasystemet får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning, i något annat format som kan behandlas tekniskt eller elektroniskt, i skriftlig form eller på något annat för ändamålet lämpligt, tryggt och tillförlitligt sätt. Närmare bestämmelser om intyg och utdrag ur befolkningsdatasystemet eller ur handlingar och annat motsvarande datamaterial som ingår i systemet samt om uppgifterna i dessa kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

På de villkor som anges i denna lag får en registerförvaltningsmyndighet ge en person rätt att under myndighetens uppsikt undersöka handlingar och annat motsvarande datamaterial som hör till befolkningsdatasystemet och som inte har upptagits i digitalt format i det datasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling.

En handling som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet får undertecknas maskinellt.
47 § Myndigheter som beslutar om utlämnande av uppgifter

Befolkningsregistercentralen ska besluta om utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet, om uppgifterna lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller om andra än enstaka uppgifter lämnas ut till utlandet.

Magistraterna ska besluta om utfärdandet av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar och annat motsvarande datamaterial i anslutning till dessa samt om annat utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet än det som avses i 1 mom.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om överföring eller omorganisering av behörigheten enligt de momenten mellan registerförvaltningsmyndigheterna, om åtgärden kan bidra till att förbättra tillgången till tjänster och effektiviteten i verksamheten eller åstadkomma en regionalt balanserad arbetsfördelning inom registerförvaltningen. Innan förordningen utfärdas ska Befolkningsregistercentralen och de berörda magistraterna höras.
48 § Kyrkliga myndigheters behörighet att lämna ut uppgifter

Den evangelisk-lutherska kyrkans och det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter ska på begäran ge intyg, utdrag eller andra motsvarande enstaka skriftliga utredningar på basis av de kyrkliga befolkningsregister med tillhörande handlingar som de förfogar över och som fördes innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft. Om de ovan nämnda kyrkliga myndigheternas medlemsregister regelbundet uppdateras med uppgifter ur befolkningsdatasystemet, har dessa myndigheter rätt att skriftligen lämna ut enstaka uppgifter om sina medlemmar för att medlemmarna i fråga ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.

49 § Annan behörighet att lämna ut uppgifter

Om det är nödvändigt med tanke på tillgången till tjänster eller effektiv verksamhet eller av andra motsvarande särskilda skäl, får Befolkningsregistercentralen ingå avtal

 1)

med en myndighet om att den får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet för att en person ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter, och

 2)

med någon annan organisation som inte hör till registerförvaltningen om att den får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller namn-, adress- och kontaktuppgifter om specificerade personer samt uppgifter om att någon är vid liv.

I de fall som avses i 1 mom. får Befolkningsregistercentralen ingå avtal om att uppgifter får lämnas ut endast om den som ska lämna ut uppgifterna har lämnat in en redogörelse enligt 44 § till Befolkningsregistercentralen. På personer som lämnar ut uppgifter med stöd av 1 mom. 2 punkten ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas i fråga om denna arbetsuppgift. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.
50 § Förfarande när uppgifter lämnas ut

Ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska göras skriftligen. Utlämnande kan begäras också på något annat tryggt och tillförlitligt sätt, om det är fråga om utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en specificerad person, utfärdande av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar i anslutning till dessa eller utlämnande av andra enstaka uppgifter som gäller ett specifikt föremål för registrering. I samband med ansökan eller begäran om uppgifter i befolkningsdatasystemet ska det syfte för vilket uppgifterna kommer att användas uppges, liksom andra omständigheter som behövs för att klarlägga förutsättningarna för ett utlämnande. Någon redogörelse behövs inte om endast statistikuppgifter eller liknande numerära uppgifter lämnas ut.

Ett skriftligt beslut ska fattas med anledning av en ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet och det ska innehålla behövliga bestämmelser om rättigheterna och skyldigheterna för den som använder uppgifterna och om användningen och skyddet av uppgifterna. I beslutet ska det också anges vilka avgifter som eventuellt tas ut för utlämnandet av uppgifterna.

Om det är fråga om ett skriftligt utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en enskild person eller utfärdande av intyg, utdrag eller kopior, ska ett skriftligt beslut om utlämnandet fattas bara vid behov. Magistraten ska dock se till att föremålet och användningsändamålet för de utlämnade uppgifterna, tidpunkten för utlämnandet och uppgifterna om den som beställt eller ska använda de utlämnade uppgifterna dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt.
5 kap. Uppföljning och övervakning av behandlingen av uppgifter
51 § Användning av utlämnade uppgifter

Uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet får användas bara för det syfte för vilket de har lämnats ut. Uppgifter får överlåtas vidare eller i övrigt lämnas ut till en utomstående endast om det föreskrivs om detta i lag eller om den registerförvaltningsmyndighet som lämnat ut uppgiften uttryckligen har samtyckt till detta.
52 § Befolkningsregistercentralens rätt att få information och utföra inspektioner

Trots sekretessbestämmelserna har Befolkningsregistercentralen rätt att av den som använder uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet få sådana uppgifter som är nödvändiga för att följa och övervaka användningen och skyddet av uppgifterna.

En inspektör som förordnats av Befolkningsregistercentralen har dessutom rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som använts vid behandlingen av de uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler som den som använder uppgifterna förfogar över än sådana som omfattas av hemfriden. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer.

Befolkningsregistercentralen kan förena rätten att få information och utföra inspektioner med vite enligt bestämmelserna i viteslagen (1113/1990).

53 § Användarregister

Befolkningsregistercentralen ska föra ett användarregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker med hjälp av teknisk anslutning. I användarregistret får följande registreras:

 1)

användarens fullständiga namn och personbeteckning, personnummer eller födelsedatum,

 2)

uppgifter som specificerar åtkomsträttigheten,

 3)

uppgifter om åtkomsträttighetens innehåll och omfattning,

 4)

uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som en användare meddelats som påföljd för missbruk av uppgifter i befolkningsdatasystemet,

 5)

uppgifter om den organisation som användaren företräder, och

 6)

uppgifter om beslut eller avgöranden om åtkomsträttighet.

Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får föras in i registret endast om påföljden av missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträttighet och användaren är medveten om påföljden.

Befolkningsregistercentralen ska förvara uppgifterna som registrerats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträttigheten har upphört. Närmare bestämmelser om datainnehållet i användarregistret kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
54 § Användning av uppgifter i användarregistret

Befolkningsregistercentralen får använda uppgifterna i användarregistret för att

 1)

hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet,

 2)

klarlägga hur ofta och i vilken omfattning uppgifterna i befolkningsdatasystemet används och för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna,

 3)

fakturera för användningen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet, och

 4)

säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem vid användningen av uppgifterna.

Befolkningsregistercentralen får använda sådana uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som avses i 53 § 1 mom. 4 punkten endast för att hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifter.
55 § Utlämnande av uppgifter i användarregistret

Befolkningsregistercentralen får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut uppgifter i användarregistret

 1)

till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott,

 2)

till dataombudsmannen och datasekretessnämnden för övervakning av dataskyddet,

 3)

till organisationer som fått åtkomsträttighet, för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter och av de kostnader användningen medför, och

 4)

för något annat specificerat syfte, om den som använder uppgifterna och den organisation han eller hon företräder uttryckligen har samtyckt till detta.
56 § Loggregister

Befolkningsregistercentralen ska föra ett loggregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker med hjälp av teknisk anslutning. I loggregistret får följande registreras:

 1)

identifieringsuppgifter om den organisation i vars namn behandlingen sker,

 2)

användarens identifieringsuppgifter,

 3)

namnet på den tillämpning, det program eller den tekniskt självständiga del av en tillämpning eller ett program som använts eller någon annan uppgift som specificerar dessa,

 4)

uppgifter om tidpunkten för behandlingen, och

 5)

de uppgifter eller grupper av data i systemet som behandlats eller varit föremål för behandling.

Befolkningsregistercentralen ska förvara loggregistrets uppgifter i minst två år efter ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. Närmare bestämmelser om datainnehållet i loggregistret kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
57 § Användning av uppgifter i loggregistret

Befolkningsregistercentralen får använda uppgifterna i loggregistret för att

 1)

följa och övervaka behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet och för att upprätthålla informationssäkerheten,

 2)

klarlägga hur mycket uppgifterna i befolkningsdatasystemet används, klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna och sköta faktureringen,

 3)

utreda om uppgifterna i befolkningsdatasystemet är tillförlitliga och aktuella, och

 4)

säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem som gäller användningen av uppgifterna.
58 § Utlämnande av uppgifter i loggregistret

Befolkningsregistercentralen får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut uppgifter i loggregistret

 1)

till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott,

 2)

till dataombudsmannen och datasekretessnämnden för övervakning av dataskyddet,

 3)

till organisationer som fått åtkomsträttighet för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter,

 4)

till personer vars uppgifter i befolkningsdatasystemet har behandlats, med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 och 12 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, och

 5)

för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna och den person som varit föremål för behandlingen uttryckligen har samtyckt till detta.
59 § Behandling av händelseuppgifter

Befolkningsregistercentralen ska registrera händelseuppgifterna om behandlingen av personuppgifter som finns i användarregistret och loggregistret (händelsefil). I händelsefilen registreras

1)

beslut eller avgöranden som behandlingen av uppgifter grundar sig på,

 2)

tidpunkten för behandlingen,

 3)

uppgifter om föremålet för behandlingen, och

 4)

identifieringsuppgifter för den som behandlar uppgifterna.

Händelseuppgifterna ska förvaras minst två år efter det att de registrerades. Närmare bestämmelser om datainnehållet i händelsefilen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Befolkningsregistercentralen får använda händelseuppgifterna för att internt följa och övervaka behandlingen av uppgifter i användarregistret och loggregistret. Befolkningsregistercentralen får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut händelseuppgifter

 1)

till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott,

 2)

till dataombudsmannen och datasekretessnämnden för övervakning av dataskyddet, och

 3)

för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna uttryckligen har samtyckt till detta.
60 § Befolkningsregistercentralens utredningsskyldighet

Befolkningsregistercentralen ska minst en gång om året lämna in en detaljerad rapport till dataombudsmannen om behandlingen av uppgifter som registrerats i loggregistret och av händelseuppgifter.
6 kap. Certifierad elektronisk kommunikation som Befolkningsregistercentralen ansvarar för
61 § Tjänster som tillhandahålls vid certifierad elektronisk kommunikation

Befolkningsregistercentralen ska producera, tillhandahålla och administrera medborgarcertifikat som är avsedda att användas vid certifierad elektronisk kommunikation samt certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som direkt hänför sig till användningen av medborgarcertifikat.

Befolkningsregistercentralen får dessutom producera följande tjänster som används vid certifierad elektronisk kommunikation:

 1)

tillhandahållande och administrering av andra certifikat än medborgarcertifikat,

 2)

verifiering av parterna vid certifierad elektronisk kommunikation och administrering av kommunikationen,

 3)

elektronisk signering och kryptering av elektroniska handlingar och meddelanden,

 4)

bevarande och verifiering av äktheten, konfidentialiteten och integriteten i fråga om elektroniska handlingar och meddelanden,

 5)

verifiering av aktörernas ställning eller roll vid certifierad elektronisk kommunikation,

 6)

tillhandahållande och administrering av certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som hänför sig till användningen av andra certifikat än medborgarcertifikat,

 7)

tillhandahållande och administrering av certifierade tidsstämplingstjänster, och

 8)

tillhandahållande av andra motsvarande funktioner eller tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation.

Med medborgarcertifikat avses ett certifikat som utfärdats av Befolkningsregistercentralen för en fysisk person och som ingår i ett i lagen om identitetskort (829/1999) avsett identitetskort eller i en därmed jämförbar myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används för verifiering av personen, för elektroniska underskrifter och för kryptering av handlingar och meddelanden. Med medborgarcertifikat avses också ett av Befolkningsregistercentralen utfärdat certifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används i ovannämnda syfte och uppfyller kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

62 § Uppgifter som ska ingå i certifikat för certifierad elektronisk kommunikation

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer finns i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Medborgarcertifikat ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet. Andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet eller någon annan identifieringsuppgift som identifierar personen och som inte innehåller information om personen. Även andra tekniska uppgifter som är nödvändiga vid användningen av ett certifikat kan ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer. Befolkningsregistercentralen beslutar om dessa uppgifter.

En elektronisk kommunikationskod kan också ingå i andra i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster avsedda certifikat för fysiska personer som en uppgift som identifierar innehavaren av certifikatet.
63 § Tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder samt skapande av dessa

När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska han eller hon tilldelas en sådan individuell teknisk identifieringskod som behövs när en elektronisk kommunikationskod ska skapas. De tekniska identifieringskoderna skapas automatiskt i befolkningsdatasystemet, och Befolkningsregistercentralen ansvarar för skapandet och för att de registreras i befolkningsdatasystemet.

Befolkningsregistercentralen ska ändra en teknisk identifieringskod till en individuell elektronisk kommunikationskod när

 1)

ett medborgarcertifikat eller ett annat certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer första gången utfärdas för en person, eller

 2)

en person vars uppgifter registrerats i befolkningsdatasystemet inte har en elektronisk kommunikationskod och Befolkningsregistercentralen av en i 43 § 2 mom. 2 punkten avsedd certifikatutfärdare får en begäran om att ändra personens tekniska identifieringskod till en elektronisk kommunikationskod.

De tekniska identifieringskoderna och elektroniska kommunikationskoderna ska bestå av åtta slumpmässigt valda siffror och en kontrollbeteckning. Den tekniska identifieringskoden och elektroniska kommunikationskoden för en fysisk person får inte innehålla några identifieringsuppgifter som anknyter till personen i fråga. En rättad eller ändrad teknisk identifieringskod eller elektronisk kommunikationskod får inte tilldelas någon annan person. Närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder utfärdas genom förordning av statsrådet.
64 § Rättelse och ändring av elektroniska kommunikationskoder

Om en elektronisk kommunikationskod är felaktig eller om det har skett ett fel när koden skapades, ska Befolkningsregistercentralen omedelbart rätta felet och vid behov skapa en ny kommunikationskod för personen i fråga. Kodens innehavare ska informeras om detta.

En elektronisk kommunikationskod som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om

 1)

ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad, eller

 2)

någon annan än kommunikationskodens innehavare upprepade gånger har missbrukat koden och missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för kodens rätta innehavare och om fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att kommunikationskoden ändras.

I de fall som avses i 2 mom. ska den berörda personen skriftligen ansöka hos Befolkningsregistercentralen om att få kommunikationskoden ändrad.
65 § Behandling av certifikat och uppgifterna i dem

Medborgarcertifikat och andra certifikat för fysiska personer som Befolkningsregistercentralen utfärdar och som används allmänt vid elektronisk kommunikation samt uppgifterna i dem får registreras i ett offentligt register som förs av Befolkningsregistercentralen och som var och en har rätt att få uppgifter ur i enlighet med bestämmelserna om myndigheternas offentliga handlingar i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
66 § Ansökan om och utfärdande av medborgarcertifikat

Medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som enligt lagen om hemkommun är stadigvarande bosatta i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt.

En skriftlig ansökan om medborgarcertifikat ska personligen lämnas in till en polisinrättning där sökanden identifieras och sökandens personuppgifter kontrolleras i befolkningsdatasystemet med hans eller hennes samtycke. Om sådana uppgifter som avses i 3 a § i lagen om identitetskort registreras i och antecknas på ett identitetskort, ska förfarandet enligt 6 § 2 mom. i lagen om identitetskort iakttas vid ansökan om medborgarcertifikat.

Den som tar emot ansökan ska iaktta de krav i personuppgiftslagen som gäller behandlingen av personuppgifter och de krav i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering som gäller utfärdande av certifikat.

67 § Ansökan om och utfärdande av andra certifikat

Andra certifikat för fysiska personer som Befolkningsregistercentralen producerar och som inte är medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som enligt lagen om hemkommun är stadigvarande bosatta i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt. Andra certifikat än medborgarcertifikat som Befolkningsregistercentralen producerar för fysiska personer kan av särskilda och motiverade skäl också beviljas personer vars identitet har kunnat konstateras tillförlitligt även om de inte uppfyller övriga ovannämnda villkor för att få certifikat. Sådana certifikat kan på sökandens begäran ingå i handlingar, kort och tekniska underlag som används vid elektronisk kommunikation och som utfärdas av en myndighet, ett företag eller en organisation. Befolkningsregistercentralen kan komma överens med en myndighet, ett företag eller en organisation som utfärdar handlingar eller tekniska underlag om att ansökningar om certifikat personligen kan lämnas in till myndigheten, företaget eller organisationen för vidarebefordran till Befolkningsregistercentralen. Befolkningsregistercentralen ska då se till att den som tar emot ansökan iakttar de bestämmelser i personuppgiftslagen som gäller behandlingen av personuppgifter och de bestämmelser i EU:s förordning om elektronisk identifiering som gäller utfärdande av certifikat.

Den som tar emot ansökan ska identifiera sökanden med hjälp av en giltig identitetshandling som har utfärdats av polisen och, med sökandens samtycke, kontrollera hans eller hennes personuppgifter i befolkningsdatasystemet. Om sökanden inte kan visa upp någon identitetshandling som har utfärdats av polisen eller om det finns andra särskilda skäl att säkerställa identifieringen, ska polisen identifiera sökanden. Närmare bestämmelser om identitetshandlingar som utfärdas av polisen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Identiteten hos en sökande som beviljas certifikat enligt 1 mom. av särskilda och motiverade skäl ska verifieras genom en giltig identitetshandling utfärdad av en behörig myndighet. Personen ska identifieras av en behörig myndighet, om han eller hon inte kan uppvisa en sådan giltig identitetshandling eller om det finns andra särskilda skäl till att säkerställa identifieringen.
68 § Ansökan om och utfärdande av certifikat i vissa fall

I stället för genom ett personligt besök kan ansökan om förnyande av ett medborgarcertifikat även göras elektroniskt och undertecknas med hjälp av ett medborgarcertifikat som sökanden använder, och ansökan om förnyande av ett annat certifikat som Befolkningsregistercentralen producerar undertecknas med hjälp av ett sådant kvalificerat certifikat enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering som sökanden använder, om en sådan tjänst är i bruk. Vid behandlingen av ansökan iakttas bestämmelserna om utfärdande av certifikat i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Beslut om utfärdande av sådana certifikat som Befolkningsregistercentralen producerar och som avses i denna lag får undertecknas maskinellt.
69 § Befolkningsregistercentralens rätt att få information och utöva tillsyn

Trots sekretessbestämmelserna har Befolkningsregistercentralen rätt att av de myndigheter, företag och organisationer som avses i 67 § samt av de myndigheter och tillhandahållare av tjänster som avses i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007) få sådana uppgifter som behövs för att följa och övervaka tillförlitligheten hos det operativa och tekniska förfarandet vid utfärdande och återkallande av sådana certifikat som produceras av Befolkningsregistercentralen och som avses i denna lag.

En inspektör som förordnats av Befolkningsregistercentralen har dessutom rätt att utföra inspektioner i de fall som avses i 1 mom. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att granska de handlingar och den maskinvara och programvara som använts vid utfärdandet av sådana certifikat som produceras av Befolkningsregistercentralen och som avses i denna lag och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler som den inspekterade förfogar över än sådana som omfattas av hemfriden. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer.

Befolkningsregistercentralen kan förena rätten att få information och utöva tillsyn med vite enligt bestämmelserna i viteslagen.
7 kap. Särskilda bestämmelser
70 § Databehandlingstjänster

På uppdrag av en registeransvarig får Befolkningsregistercentralen åta sig att sköta den tekniska driften och databehandlingen av det register eller datasystem som denne svarar för (databehandlingstjänster). Befolkningsregistercentralens uppdragsgivare kan vara endast statliga eller kommunala myndigheter eller andra sådana registeransvariga som enligt lag eller förordning som utfärdats med stöd av lag har rätt att föra register. När Befolkningsregistercentralen tillhandahåller databehandlingstjänster får den använda sig av uppgifterna i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna eller någon annan lag. Befolkningsregistercentralen har inte rätt att besluta om annan behandling av uppgifterna i det register som uppdraget gäller eller om utlämnande av uppgifter ur registret.

Ett skriftligt avtal ska ingås om databehandlingstjänster. Närmare bestämmelser om innehållet i avtalen om databehandlingstjänster kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
71 § Kostnader för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet

Kostnaderna för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet betalas med statsmedel, med undantag av kostnaderna för anmälning av uppgifter.
72 § Avgifter för prestationer och tjänster

För prestationer och tjänster som en registerförvaltningsmyndighet tillhandahåller med stöd av denna lag ska myndigheten ta ut avgifter i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs särskilt. Bestämmelser om grunderna för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Det får bestämmas att ingen avgift ska tas ut eller att avgiften ska vara lägre än prestationens eller tjänstens självkostnadsvärde, om den som använder prestationen eller tjänsten deltar med en betydande arbetsinsats för att hålla person-, fastighets-, byggnads- eller lägenhets- och lokaluppgifterna i befolkningsdatasystemet uppdaterade. Avgiften för ett medborgarcertifikat kan fastställas till ett belopp som understiger dess självkostnadsvärde. Om avgiften har fastställts till ett belopp som understiger prestationens eller tjänstens självkostnadsvärde, ska registerförvaltningsmyndigheten dock åtminstone ta ut ett belopp som motsvarar kostnaderna för de tjänster som myndigheten har köpt av en tredje part för att producera prestationerna och tjänsterna i fråga.
73 § Datasystemens tillgänglighet

De tekniska datasystem för befolkningsdatasystemet och den certifierade elektroniska kommunikationen som drivs med hjälp av automatisk databehandling samt maskinvaran och programvaran i anslutning till dessa system ska kunna användas i realtid och på ett tryggt och skyddat sätt av alla som har rätt till det. Direkta kostnader för anskaffning, upprätthållande och administrering av sådana datasystem och sådan maskinvara och programvara i anslutning till systemen som krävs för tillgängligheten ska betalas med statsmedel.
74 § Dataskydd och informationssäkerhet

När Befolkningsregistercentralen och magistraterna behandlar uppgifter i befolkningsdatasystemet och tillhandahåller Befolkningsregistercentralens tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation ska de sörja för dataskyddet och informationssäkerheten i fråga om de datasystem som de ansvarar för och uppgifterna i systemen. Befolkningsregistercentralen och magistraterna ansvarar för dataskyddet och informationssäkerheten också när det gäller en tredje part som för deras räkning enligt uppdrag utför åtgärder som anknyter till behandlingen av sådana uppgifter och tillhandahållandet av sådana tjänster som avses i denna lag. Direkta kostnader för anskaffning, drift och administrering av sådana datasystem och sådan maskinvara och programvara i anslutning till systemen som krävs för dataskyddet och informationssäkerheten ska betalas med statsmedel.
75 § Rättelseyrkande

Den vars rätt, intresse eller skyldighet direkt berörs av en registeranteckning eller ett beslut eller avgörande om utlämnande av uppgifter som kommit till med stöd av denna lag får skriftligen yrka rättelse i fråga om dessa. Rättelse ska yrkas hos Befolkningsregistercentralen, om det är fråga om en registeranteckning som centralen gjort eller om dess beslut eller avgörande om utlämnande av uppgifter. I fråga om andra ärenden som gäller registeranteckningar och som hör till tillämpningsområdet för denna lag ska rättelse yrkas hos magistraten i personens hemkommun, och i fråga om ärenden som gäller en magistrats beslut eller avgöranden om utlämnande av uppgifter, hos den magistraten. Befolkningsregistercentralen och magistraterna ska meddela ett skriftligt beslut med anledning av ett rättelseyrkande.

Om ett rättelseyrkande gäller en sådan registeranteckning om en utländsk medborgare som avses i 10 §, ska magistraten innan rättelseyrkandet avgörs begära ett utlåtande om ärendet av Migrationsverket.

Bestämmelser om rättelse av sådana anteckningar i befolkningsdatasystemet som gäller hemkommun finns i lagen om hemkommun.
76 § Ändringssökande

Beslut som gäller rättelseyrkande överklagas genom besvär i enlighet med bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

En registerförvaltningsmyndighet vars beslut har upphävts eller ändrats av en förvaltningsdomstol har rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut genom besvär.
77 § Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande

I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet finns bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande som även gäller den som på grund av ett anställningsförhållande, ett uppdrag eller ett beslut eller tillstånd av en registerförvaltningsmyndighet behandlar uppgifter i befolkningsdatasystemet eller andra uppgifter som han eller hon fått tillgång till med stöd av 52 eller 69 §.
78 § Hänvisningar till straffbestämmelser

Till straff för brott mot tystnadsplikt eller förbud mot utnyttjande enligt 77 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om gärningen inte utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

Bestämmelser om straff för dataintrång i befolkningsdatasystemet eller ett datasystem för certifierad elektronisk kommunikation finns i 38 kap. 8 § i strafflagen, för personregisterbrott som riktar sig mot dessa system i 38 kap. 9 § i strafflagen och för personregisterförseelse i 48 § 2 mom. i personuppgiftslagen.
8 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
79 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010.

Genom denna lag upphävs befolkningsdatalagen av den 11 juni 1993 (507/1993) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
80 § Övergångsbestämmelser

1. Befolkningsregistercentralen ska se till att det datasystem för befolkningsdatasystemet som drivs med hjälp av automatisk databehandling och det tekniska servicesystemet för certifierad elektronisk kommunikation är förenliga med denna lag före utgången av 2014.

2. Befolkningsregistercentralen ska tilldela de byggnader vars uppgifter är registrerade i befolkningsdatasystemet vid denna lags ikraftträdande en permanent byggnadsbeteckning före utgången av 2014.

3. Om det före denna lags ikraftträdande i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet har fastställts att en person tillhör det motsatta könet, får en magistrat föra in en sådan uppgift om fastställande av könstillhörighet som avses i 13 § 1 mom. 15 punkten i befolkningsdatasystemet endast om personen i fråga ansöker om det.

4. Bestämmelserna i denna lag ska tillämpas vid behandlingen av en sådan begäran eller ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet eller om utfärdande av medborgarcertifikat som är anhängig vid lagens ikraftträdande.

5. Om det i någon annan lag eller förordning hänvisas till bestämmelser i befolkningsdatalagen som upphävs genom denna lag, ska hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag.

6. Om en rättighet eller skyldighet som det föreskrivs om i någon annan lag eller förordning bestäms på basis av mantalsskrivning, boningsort den första januari eller hemkommun vid årsskiftet, ska de uppgifter om personens hemkommun och bostad där som är registrerade i befolkningsdatasystemet för motsvarande tidpunkt tillämpas i fråga om denna rättighet eller skyldighet. Om det är fråga om antalet mantalsskrivna invånare, invånarantalet den första januari eller invånarantalet vid årsskiftet, ska uppgifter om invånarantalet som baserar sig på de uppgifter som är registrerade i befolkningsdatasystemet för motsvarande tidpunkt tillämpas.

7. Om inte något annat följer av denna lag, ska de uppgifter som har ålagts befolkningsregisterföraren i någon annan lag eller förordning skötas av den magistrat inom vars verksamhetsområde den person som berörs har sin hemkommun eller folkbokföringskommun. Bestämmelser om vilken magistrat som ska behandla ett ärende som gäller en person som aldrig haft hemkommun eller folkbokföringskommun i Finland utfärdas genom förordning av finansministeriet.

8. Bestämmelserna i 4 kap. ska iakttas i tillämpliga delar vid utlämnandet av uppgifter i ett kyrkligt befolkningsregister som förts av den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft, om uppgifterna inte har förts in i befolkningsdatasystemet. Detsamma gäller vid utlämnandet av uppgifter i en handling som hör till detta register. En person vars rätt, intresse eller skyldighet direkt berörs av en anteckning i ett kyrkligt befolkningsregister som förts innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft eller i en handling som hör till detta register får, om anteckningen inte har förts in i befolkningsdatasystemet, hos den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter begära att anteckningen rättas. Om den kyrkliga myndigheten inte rättar anteckningen, får den som framförde begäran skriftligen yrka att myndigheten gör det. Om denkyrkliga myndigheten inte godtar rättelseyrkandet, ska den föra ärendet till magistraten inom två veckor från det att det skriftliga rättelseyrkandet kom in. Magistratens beslut i ärendet får överklagas genom besvär enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. I fråga om kyrkböcker gäller i övrigt vad som särskilt bestäms om dem.

9. Till befolkningsdatasystemets handlingar hör även registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som förts före 1971. Genom förordning av finansministeriet utfärdas bestämmelser om vilken magistrat som förvarar handlingarna och beslutar om utlämnande av uppgifter i dem med iakttagande av bestämmelserna i 4 kap.

RP 89/2008

FvUB 4/2009

RSv 50/2009

 Ikraftträdelsestadganden 19.11.2010/983:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2010, ShUB 24/2010, RSv 158/2010

9.12.2011/1233:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 58/2011, FiUB 8/2011, RSv 45/2011

20.1.2012/29:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 47/2011, LaUB 9/2011, RSv 84/2011

15.2.2013/156:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 142/2012, FvUB 23/2012, RSv 1/2013

13.12.2013/926:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 68/2013, JsUB 7/2013, RSv 102/2013

28.2.2014/145:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2014. Lagens 22 § träder dock i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 195/2013, FvUB 2/2014, RSv 6/2014

4.12.2015/1396:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 6/2015, FvUB 7/2015, RSv 26/2015

8.4.2016/251:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017.

RP 65/2015, LaUB 7/2015, RSv 1/2016

29.6.2016/504:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 64/2016, FvUB 7/2016, RSv 73/2016

29.6.2016/538:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

RP 74/2016, KoUB 18/2016, RSv 103/2016

2009 251/2016 1.3.2017 ändrar 13 § 670/2016 1.10.2016 713/2023 1.1.2024 ändrar 69 § delvis 145/2014 1.3.2014 1162/2018 16.2.2019 ändrar 19 § delvis 504/2016 1.1.2017 ändrar 22 § 301/2023 3.4.2023 ändrar 12, 13 och 40 § delvis 110/2019 1.2.2019 fogas till 31 a § 983/2010 1.12.2010 55/2019 1175/2019 1.1.2020 630/2020 1.9.2020 ändrar 10 § delvis 29/2012 1.7.2012 ändrar 13 § och 38 § 1315/2019 1.1.2020 fogas till 6 a kap. 665/2016 1.1.2017 ändrar 61 och 68 § och även 66 § 156/2013 1.3.2013 ändrar 8, 16 och 36 § och även 17, 23 och 80 § 538/2016 1.7.2016 ändrar 2, 6, 43, 61, 66, 67 och 68 § och även 62 § 926/2013 1.1.2014 ändrar 23 § 1396/2015 1.1.2016 ändrar 80 § 919/2019 1.1.2020 1233/2011 1.6.2012 ändrar 22 § 258/2012 851/2014 817/2012 1063/2014 863/2014 123/2010 124/2010 1351/2011 1212/2010 1430/2015 128/2010 507/1993 3.2.2020 1315/2019

661/2009 Lag om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

 1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Lagens syfte

Syftet med denna lag är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet och tjänster som Befolkningsregistercentralen tillhandahåller inom certifierad elektronisk kommunikation utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Syftet med lagen är också att främja skyddet för privatlivet, skyddet för personuppgifter och datasäkerheten samt utvecklandet och iakttagandet av kraven på god databehandling och god informationshantering.
2 § Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på administreringen, utnyttjandet och utvecklandet av befolkningsdatasystemet, uppgifterna i det och dess tjänster och på upprätthållandet, utnyttjandet och utvecklingen av den certifierade elektroniska kommunikation och de tjänster inom den som Befolkningsregistercentralen tillhandahåller.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska följande lagar och rättsakter tillämpas:

 1)

i fråga om offentlighet och sekretess för uppgifter i befolkningsdatasystemet lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999),

2)

i fråga om certifierad elektronisk kommunikation och behandlingen av uppgifter i det certifikatregister som avses i denna lag, lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009).

3 § Befolkningsdatasystemet

Befolkningsdatasystemet är ett allmänt riksomfattande basregister, som innehåller i denna lag föreskrivna uppgifter om personer, fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler samt om administrativa och andra motsvarande områdesindelningar.

Till befolkningsdatasystemet hör ett riksomfattande datasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling samt det regionalt organiserade material i handlingar och annat liknande datamaterial som inte har förts in i datasystemet i digitalt format.
4 § Personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet

Magistraterna och Befolkningsregistercentralen bär det huvudsakliga personuppgiftsansvaret för befolkningsdatasystemet. Ansvaret för registerföringen fördelas mellan magistraterna och Befolkningsregistercentralen så som det föreskrivs närmare i denna eller någon annan lag eller med stöd av lag. Befolkningsregistercentralen bär det huvudsakliga personuppgiftsansvaret för användarregistret enligt 53 §, loggregistret enligt 56 § och händelsefilen enligt 59 §.

Befolkningsregistercentralen ansvarar dessutom för den allmänna funktionsdugligheten, datatekniken, dataadministrationen och registerfunktionernas enhetlighet i fråga om det riksomfattande befolkningsdatasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling och de register som avses i 1 mom.

Magistraten svarar för att den registrerades rättigheter enligt artiklarna 15, 16 och 21 i dataskyddsförordningen tillgodoses i befolkningsdatasystemet i förhållande till den registrerade. När det gäller fördelningen av den personuppgiftsansvariges skyldigheter enligt dataskyddsförordningen och dataskyddslagen (1050/2018) iakttas i övrigt vad som i denna eller någon annan lag eller med stöd av lag föreskrivs om ansvaret för registerföringen.

5 § Befolkningsdatasystemets syfte

Syftet med befolkningsdatasystemet är att möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning och att trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter.

Befolkningsregistercentralen och magistraterna får använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för att fullgöra de uppgifter eller förpliktelser som de har enligt denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag.
6 § Befolkningsregistercentralens certifierade elektroniska kommunikation och dess syfte

Befolkningsregistercentralen ska tillhandahålla riksomfattande tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation så som det bestäms nedan i denna lag. Avsikten är att tjänsterna och prestationerna ska möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning samt trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter.

Befolkningsregistercentralen för ett sådant certifikatregister över utfärdade personcertifikat som det föreskrivs om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan EU:s förordning om elektronisk identifiering. Befolkningsregistercentralen är personuppgiftsansvarig för certifikatregistret.

När Befolkningsregistercentralen tillhandahåller tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation får den använda uppgifterna i certifikatregistret.
2 kap. Befolkningsdatasystemets datainnehåll och uppdatering av uppgifterna
7 § Föremål för registrering

I befolkningsdatasystemet ska uppgifter enligt denna lag registreras om följande föremål för registrering:

 1)

finska medborgare,

 2)

utländska medborgare, om förutsättningarna för registrering enligt denna lag uppfylls,

 3)

fastigheter och andra registerenheter i hela landet, om uppgifter om dem behövs för att hantera person-, byggnads- eller lägenhets- och lokaluppgifter i systemet,

 4)

byggprojekt och byggnader på ovan nämnda fastigheter och andra registerenheter,

 5)

bostadslägenheter och andra lokaler i ovan nämnda byggnader, och

 6)

administrativa och andra motsvarande områdesindelningar, om vilka närmare bestämmelser utfärdas genom förordning av statsrådet.

Föremålen för registrering får en beteckning enligt denna lag som identifierar dem. Med hjälp av beteckningen kan befolkningsdatasystemet koppla samman de olika föremålen för registrering och uppgifterna om dem.
8 § Begränsningar som gäller föremålen för registrering

I befolkningsdatasystemet får följande uppgifter inte registreras:

 1)

uppgifter om utländska medborgare som är anställda hos en främmande stats diplomatiska beskickning eller beskickning av annat slag i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul,

 2)

uppgifter om utländska medborgare som är anställda hos Förenta nationerna, något av dess fackorgan eller någon annan internationell organisation som kan jämställas med ett sådant,

 3)

uppgifter om familjemedlemmar till en person som avses i 1 eller 2 punkten eller om utländska medborgare i denna persons privata tjänst,

 4)

uppgifter om sådana fastigheter eller andra registerenheter, byggprojekt, byggnader eller lägenheter eller lokaler vars uppgifter inte enligt lag eller förordning eller föreskrifter som utfärdats med stöd av dem ska registreras i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om de enheter som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Uppgifter om en person som avses i 1 mom. 1–3 punkten får dock på hans eller hennes egen begäran registreras i befolkningsdatasystemet i enlighet med det som föreskrivs i denna lag.
9 § Förutsättningar för registrering av utländska medborgare

Uppgifter om utländska medborgare ska registreras i befolkningsdatasystemet, om dessa har hemkommun i Finland och bostad där enligt lagen om hemkommun (201/1994). Uppgifter om andra utländska medborgare kan registreras i befolkningsdatasystemet, om

1)

dessa har beviljats i utlänningslagen (301/2004) avsett uppehållstillstånd eller uppehållskort, om dessas uppehållsrätt har registrerats eller om Migrationsverket har fattat något annat positivt beslut om uppehållsrätt som gäller dem,

2)

dessa har en sådan tillfällig bostad i Finland som avses i lagen om hemkommun och registreringen behövs för att de ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter när det gäller arbete, studier eller andra motsvarande omständigheter,

 3)

registreringen krävs för fullgörandet av skyldigheter enligt ett internationellt avtal som är bindande för Finland, eller

 4)

registreringen behövs för att dessa utländska medborgare ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter eller av andra motsvarande särskilda och motiverade skäl.

Om uppgifter om en utländsk medborgare inte har registrerats i befolkningsdatasystemet i ett fall som avses i 1 mom. 1 punkten, ska han eller hon lägga fram en motiverad begäran om registrering av uppgifterna hos den magistrat inom vars ämbetsdistrikt han eller hon uppger sig bo.

Den myndighet som i befolkningsdatasystemet registrerar uppgifter om en utländsk medborgare ska försäkra sig om den utländska medborgarens identitet med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 §.
10 § Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifter som gäller utländska medborgare

Innan magistraten beslutar att i befolkningsdatasystemet göra en registeranteckning om tillägg, ändring eller rättelse av uppgifter om en utländsk medborgare ska den kontrollera vilka uppgifter om denne som registrerats i det utlänningsregister som avses i lagen om utlänningsregistret (1270/1997). Närmare bestämmelser om uppgifter som ska kontrolleras och om omfattningen av kontrollskyldigheten kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om de uppgifter som en utländsk medborgare lämnat till magistraten inte finns i utlänningsregistret, eller om de avviker från uppgifterna i utlänningsregistret, ska magistraten innan den gör en registeranteckning begära att Migrationsverket ger sitt utlåtande i ärendet. Migrationsverket ska behandla ärendet utan onödigt dröjsmål.

Magistraten ska omedelbart efter det att den gjort registeranteckningen skriftligen underrätta den utländska medborgaren om innehållet i anteckningen. Om den registeranteckning om en utländsk medborgare som magistraten gjort i befolkningsdatasystemet till innehållet avviker från uppgifterna i Migrationsverkets utlåtande, ska magistraten omedelbart underrätta också Migrationsverket om innehållet i anteckningen.
11 § Personbeteckningen och hur den tilldelas

När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska personen tilldelas en personbeteckning. Beteckningen tilldelas automatiskt ur befolkningsdatasystemet, och Befolkningsregistercentralen ansvarar för tilldelandet. En rättad eller ändrad personbeteckning får inte ges någon annan.

Personbeteckningen är individuell och består av födelsetid, individuellt nummer och kontrollbeteckning. Det individuella numret särskiljer personer som är födda samma dag och innehåller information om en persons könstillhörighet. Närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i personbeteckningen utfärdas genom förordning av statsrådet.
12 § Rättelse och ändring av en personbeteckning

En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet ska rättas, om den är tekniskt felaktig eller om uppgifterna om födelsetid eller könstillhörighet är oriktiga. Den magistrat inom vars verksamhetsområde personen är bosatt ska fatta beslut om rättelsen. Magistraten ska ge den berörda personen eller dennes lagliga företrädare tillfälle att framföra sin åsikt i ärendet. Denna person ska informeras om rättelsen.

En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om

 1)

ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad,

 2)

någon annan än den som innehar personbeteckningen upprepade gånger har missbrukat beteckningen och missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för den rätta innehavaren och fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att personbeteckningen ändras,

 3)

det i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) har fastställts att personen ska tillhöra det motsatta könet.

I de fall som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten ska Befolkningsregistercentralen fatta beslutet om ändring av personbeteckningen. I de fall som avses i 2 mom. 3 punkten ska beslutet fattas av den magistrat som avses i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Den berörda personen ska skriftligen ansöka om att få personbeteckningen ändrad hos den ovan nämnda myndigheten.
13 § Personuppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om personer som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

fullständigt namn,

 2)

personbeteckning samt teknisk identifieringskod och elektronisk kommunikationskod,

 3)

hemkommun och bostad där, tillfällig bostad samt sådana uppgifter om en fastighet, byggnad och lägenhet som specificerar personens hemkommun och bostad där,

 4)

föräldrarnas fullständiga namn och personbeteckningar,

 5)

civilstånd samt uppgifter om ingående och upplösning av äktenskap eller registrering av partnerskap, upplösning av registrerat partnerskap och omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap,

 6)

makens eller makans eller den registrerade partnerns fullständiga namn och personbeteckning,

 7)

barnens fullständiga namn och personbeteckningar,

 8)

uppgifter om barns och föräldrars familjerättsliga ställning,

 9)

uppgifter om vårdnad om barn och om vad vårdnaden omfattar,

 10)

uppgifter om fastställd adoption,

 11)

uppgifter om begränsning av handlingsbehörigheten, intressebevakning och intressebevakningsfullmakt samt intressebevakarens eller fullmäktigens identifieringsuppgifter,

 12)

uppgifter om omhändertagande av barn,

 13)

födelsehemkommun eller födelseort och födelsestat,

 14)

medborgarskap,

 15)

uppgifter om fastställande av en transsexuell persons könstillhörighet,

 16)

uppgifter om dödsdag eller dag för dödförklaring,

 17)

uppgifter om den lokala registermyndigheten,

 18)

sådana uppgifter om rösträtt som behövs för val och folkomröstningar,

 19)

uppgifter om medlemskap i ett religionssamfund som avses i religionsfrihetslagen (453/2003),

20)

modersmål och kontaktspråk som personen har uppgett,

 21)

enligt denna lag eller annan lagstiftning anmälda förbud mot att lämna ut uppgifter ur befolkningsdatasystemet, och

 22)

av personen lämnad uppgift om postadress och andra kontaktuppgifter samt yrke.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
14 § Fastighetsuppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om fastigheter och andra registerenheter som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

fastighetsbeteckning eller någon annan uppgift som specificerar fastigheten eller registerenheten, och

 2)

ägarens och innehavarens fullständiga namn och personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer samt ägarens och innehavarens adress eller andra kontaktuppgifter.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
15 § Byggnadsuppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om byggprojekt och byggnader som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

byggnadsbeteckning eller någon annan uppgift som specificerar byggprojektet eller byggnaden,

 2)

ägarens eller innehavarens personbeteckning, företags- och organisationsnummer eller fullständiga namn och födelsetid samt adress eller andra kontaktuppgifter,

 3)

koordinater, adress, användningsändamål, året då byggnaden färdigställdes, antal våningar, lägenhetsyta, volym och röstningsområde, och

 4)

övriga uppgifter som beskriver byggprojektet och byggnaden, dess konstruktioner och egenskaper.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
16 § Lägenhets- och lokaluppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter om bostadslägenheter och andra lokaler som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet:

 1)

lägenhetsbeteckning eller någon annan uppgift som specificerar lägenheten eller lokalen,

 2)

uppgifter som beskriver lägenheten eller lokalen och dess egenskaper,

 3)

uppgifter om besittningsrätten till och användningen av en bostadslägenhet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
17 § Andra uppgifter som registreras i systemet

Följande uppgifter får också registreras i befolkningsdatasystemet som uppgifter om personer som är föremål för registrering:

 1)

ett eventuellt utländskt personnummer för en person som avses i 13–16 §,

 2)

uppgifter om i lagen om hemkommun avsedd folkbokföringskommun för finska medborgare som är stadigvarande bosatta utomlands,

 3)

fullständigt namn, födelsetid, kön, civilstånd, medborgarskap, adress och dödsdag för en sådan i utlandet bosatt person som är make, barn eller förälder till den som avses i 13 § och som inte har tilldelats någon personbeteckning, och

 4)

uppgifter om arten av uppehållstillstånd för utländska medborgare och uppgifter om tillståndens varaktighet eller andra motsvarande uppgifter.

I befolkningsdatasystemet får dessutom som tekniska uppgifter om föremålen för registreringen registreras sådana inskrivningsanteckningar som är nödvändiga för att behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om registreringen av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom. och om registrering av tillägg, ändringar och rättelser som gäller dem samt om det detaljerade innehållet i uppgifterna utfärdas genom förordning av statsrådet.
18 § Tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet

De personuppgifter som avses i 13 § 1 mom. 1–21 punkten och som registrerats i befolkningsdatasystemet ska anses vara offentligt tillförlitliga, om det inte påvisas att de är felaktiga eller bristfälliga. Andra uppgifter som registrerats i systemet än de som avses ovan får användas vid beslutsfattande som gäller en person bara om han eller hon i samband med beslutsfattandet får en uttrycklig redogörelse för innehållet i uppgifterna och om hur de har använts.
19 § Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet

Om uppgifter som anmälts för registrering i befolkningsdatasystemet grundar sig på en utländsk handling, får på basis av handlingen som offentligt tillförlitliga uppgifter registreras endast de uppgifter vars tillförlitlighet har kontrollerats med hjälp av en officiell handling i original eller en tillförlitligt styrkt kopia av den eller de uppgifter vars tillförlitlighet tidigare har fastställts i ett finländskt domstols- eller förvaltningsförfarande. En handling som avses här ska vara legaliserad eller åtföljas av ett intyg om dess ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 eller av fullgörandet av skyldigheter enligt internationella avtal som är bindande för Finland. Den som visar upp en utländsk handling ska vid behov se till att handlingen översätts till finska eller svenska och legaliseras. Magistraten kan vid behov begära ett utlåtande av utrikesministeriet, Migrationsverket eller en polismyndighet om huruvida en handling som avses ovan är äkta och tillförlitlig.

Om en sådan handling, en sådan legalisering av en handling eller ett sådant intyg över handlingens ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga och som avses i 1 mom. inte kan fås på grund av att säkerhetsläget eller situationen för de mänskliga rättigheterna är dålig i staten i fråga eller av något annat särskilt skäl, kan magistraten godkänna också någon annan tillförlitlig utredning som grund för den uppgift som ska registreras i befolkningsdatasystemet. Den som begär en registrering av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska lämna en redogörelse till magistraten om orsaken till att det är omöjligt för honom eller henne att få en handling, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. Magistraten kan efter att ha fått redogörelsen vid behov begära ett utlåtande av Migrationsverket eller utrikesministeriet om att det inte är möjligt att få handlingen, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung.

Uppgifterna i befolkningsdatasystemet ska kontrolleras regelbundet för att säkerställa att de är aktuella och tillförlitliga. Befolkningsregistercentralen bestämmer närmare om de uppgifter som ska kontrolleras samt om hur och när kontrollerna ska verkställas.
20 § Förvaring och avförande av uppgifter

Personuppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet ska förvaras permanent. Befolkningsregistercentralen ska dock ur systemet avföra följande uppgifter om personer:

 1)

de uppgifter om omhändertagande av barn som avses i 13 § 1 mom. 12 punkten omedelbart efter det att omhändertagandet har upphört,

 2)

de uppgifter om uppehållstillstånd för utländska medborgare som avses i 17 § 1 mom. 4 punkten omedelbart efter det att personen har fått finskt medborgarskap,

 3)

de uppgifter i användarregistret som avses i 53 § senast tio år efter det att åtkomsträttigheten har upphört,

 4)

de uppgifter i loggregistret som avses i 56 § och de händelseuppgifter som avses i 59 § senast fem år efter det att uppgifterna registrerades.

Av de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet ska byggnadernas, lägenheternas och lokalernas tidigare beteckningar och adresser förvaras permanent. Om en byggnad rivs eller annars avlägsnas ur byggbeståndet, ska alla uppgifter om byggnaden och om lägenheterna och lokalerna i den förvaras permanent i befolkningsdatasystemet enligt tidpunkten för avlägsnandet.

Närmare bestämmelser om förvaring och avförande av de uppgifter som avses i 1 mom. och befolkningsdatasystemets uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler utfärdas genom förordning av statsrådet. I fråga om förvaringen av uppgifterna gäller dessutom vad arkivlagen (831/1994) och med stöd av den utfärdade förordningar eller föreskrifter särskilt bestämmer om förvaring av handlingar.

21 § Allmän behörighet att uppdatera uppgifter

Den magistrat vars verksamhetsområde uppgifterna avser fattar beslut om sådana registeranteckningar i befolkningsdatasystemet som gäller tillägg, ändringar eller rättelser beträffande uppgifter om en enskild person, fastighet, byggnad, lägenhet eller lokal. Befolkningsregistercentralen fattar beslut om andra registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser i befolkningsdatasystemet.

Befolkningsregistercentralen får göra en registeranteckning i befolkningsdatasystemet om tillägg av en uppgift som gäller en enskild person, om den registrerade har anmält uppgiften för registrering i befolkningsdatasystemet genom att använda den elektroniska tjänst som skapats för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Detta förutsätter dessutom att anteckningen kan göras utan ytterligare utredningar och att en felfri registrering av uppgifterna kan säkerställas genom tekniska kontroller. För rättelse av fel i anteckningen svarar den magistrat inom vars verksamhetsområde den som gjort anmälan har sin bostad.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. får det genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om överföring eller annan omorganisering mellan registerförvaltningsmyndigheterna av behörigheten att registrera och rätta uppgifter, om åtgärden kan förbättra tillgången till tjänster, kvaliteten på datainnehållet i systemet eller verksamhetens effektivitet eller skapa en regionalt balanserad arbetsfördelning inom registerförvaltningen. Innan förordningen utfärdas ska Befolkningsregistercentralen och de berörda magistraterna höras.
22 § Övriga myndigheters behörighet

Förutom hos magistraten kan utländska medborgare i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–4 punkten framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Skatteförvaltningen. En begäran kan också framställas hos Folkpensionsanstaltens byrå, om Folkpensionsanstalten och Befolkningsregistercentralen kommit överens om det.

Den som tar emot en begäran ska på det sätt som föreskrivs i denna lag i de situationer som avses i 1 mom. försäkra sig om identiteten hos den som framställer begäran och om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna. Folkpensionsanstaltens byrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till den magistrat inom vars ämbetsdistrikt den utländska medborgaren uppger sig bo, för att uppgifterna ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren ska fullgöra utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som i 21 § 1 mom. föreskrivs om magistraternas behörighet får Skatteförvaltningen registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–4 punkten. Migrationsverket får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten. I de fall där Migrationsverket registrerar uppgifter om utländska medborgare kan en finsk beskickning ta emot de personuppgifter och handlingar som har lagts fram av den utländska medborgaren för registrering i befolkningsdatasystemet. Den finska beskickningen ska försäkra sig om identiteten hos den utländska medborgaren med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 § samt utan dröjsmål sända personuppgifterna och handlingarna till Migrationsverket. Den myndighet som har registrerat uppgifterna svarar för de uppgifter som den har registrerat i befolkningsdatasystemet.

Vid skötseln av en uppgift som nämns i 3 mom. ska vad som i 2 kap. föreskrivs om förutsättningar för registrering av utländska medborgare, kontroll av identiteten och förvaring av uppgifter iakttas. Den myndighet som har registrerat uppgifterna med stöd av 3 mom. ska i stället för magistraten se till att kopior av handlingar i anslutning till registreringen av utländska medborgare utfärdas i enlighet med 47 § 2 mom. när det gäller sådana utländska medborgare vars uppgifter myndigheten i fråga har registrerat i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om förfarandena vid skötseln av uppgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet.

De myndigheter som nämns i 3 mom. får i befolkningsdatasystemet registrera de uppgifter om utländska medborgare som behövs för att dessa ska kunna tilldelas en personbeteckning samt övriga i 13 och 17 § avsedda nödvändiga uppgifter om utländska medborgare. Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses ovan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Befolkningsregistercentralen kan komma överens med en kommun om att kommunen som personuppgiftsansvarig ska svara för att registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser som gäller uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler inom kommunen görs i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna lag.

6 mom. har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Befolkningsregistercentralen kan komma överens med en kommun om att kommunen som personuppgiftsansvarig ska svara för att registeranteckningar om tillägg, ändringar eller rättelser som gäller uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler inom kommunen görs i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna lag. För att kommunen ska kunna sköta denna uppgift får Befolkningsregistercentralen ge kommunen rätt att med hjälp av teknisk anslutning använda de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet.
3 kap. Den personuppgiftsansvariges rätt att få uppgifter samt skyldigheter att anmäla uppgifter (18.1.2019/55)
23 § Rätt att få uppgifter från myndigheter

Trots sekretessbestämmelserna har den personuppgiftsansvarige rätt att av andra myndigheter få i 13–17 § avsedda behövliga uppgifter som gäller dessa myndigheters verksamhetsområde för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet och för kontroll av uppgifternas riktighet och annan behandling av uppgifterna. De andra myndigheter som avses i denna paragraf är

 1)

domstolarna och Brottspåföljdsmyndigheten,

2)

religionssamfunden,

 3)

verksamhetsenheter och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården,

 4)

verksamhetsenheter och yrkesutbildade personer inom socialvården,

 5)

de kommunala myndigheterna,

 6)

Lantmäteriverket,

 7)

myndigheterna inom utlänningsförvaltningen,

 8)

Skatteförvaltningen,

9)

Folkpensionsanstalten,

 10)

utrikesministeriet och dess verksamhetsenhet.

Den personuppgiftsansvarige har emellertid inte rätt att få uppgifter som avses i 1 mom., om de uppgifter som innehas av en i 1 mom. nämnd myndighet har erhållits på basis av ett sådant internationellt avtal om informationsutbyte som förhindrar användningen av uppgifterna för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifter i befolkningsdatasystemet.

Närmare bestämmelser om hur rätten att få uppgifter förverkligas och om vad rätten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.
24 § Annan rätt att få uppgifter

Trots sekretessbestämmelserna har den personuppgiftsansvarige rätt att för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet få följande uppgifter:

 1)

av personer som är registrerade i befolkningsdatasystemet, på begäran ytterligare uppgifter och andra behövliga utredningar om uppgifter som avses i 13–17 § och som gäller personen själv och barn som han eller hon har vårdnaden om,

 2)

av finska medborgare som vistas utomlands uppgifter om sådana tillägg, förändringar och rättelser som skett under den tid personen i fråga vistats utomlands och som gäller sådana uppgifter som enligt denna lag ska registreras om honom eller henne i befolkningsdatasystemet,

 3)

av modern till ett barn som fötts levande eller av den i vars vård barnet är uppgift om att barnet fötts, om inte en verksamhetsenhet eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har underrättats om barnets födelse,

 4)

av ett barns föräldrar eller vårdnadshavare uppgift om barnets namn och modersmål inom två månader efter det att barnet har fötts,

 5)

av ägare och innehavare av bostadslägenheter som avses i 16 §, på begäran uppgifter om dessa bostadslägenheter,

 6)

av ägare eller innehavare av lokaler som avses i 16 § uppgifter om dessa lokaler.

Närmare bestämmelser om hur rätten att få uppgifter förverkligas och om vad rätten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

I lagen om hemkommun finns bestämmelser om anmälan som ska göras med anledning av att hemkommunen eller bostaden där och tillfällig bostad har ändrats.
25 § Skyldighet att anmäla uppgifter

De myndigheter som avses i 23 § och de personer, företag och organisationer som avses i 24 § ska anmäla uppgifter till den personuppgiftsansvarige inom befolkningsdatasystemet omedelbart efter det att det har konstaterats att uppgifterna behöver kompletteras, ändras eller rättas eller den personuppgiftsansvarige har begärt ytterligare uppgifter eller utredningar. Uppgifterna ska anmälas tillsammans med identifieringsuppgifter för personen, fastigheten, byggnaden, lägenheten eller lokalen. Närmare bestämmelser om hur skyldigheten att anmäla uppgifter ska fullgöras och om vad skyldigheten omfattar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den personuppgiftsansvarige ska utan dröjsmål till verksamhetsenheten inom socialvården anmäla att ett barn på grund av vårdnadshavarens död har blivit utan vårdnadshavare.
26 § Anmälning av uppgifter

Uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet ska anmälas till den personuppgiftsansvarige skriftligen, på elektronisk väg, via ett tekniskt gränssnitt eller på något annat ändamålsenligt sätt som är tillförlitligt och säkert. Tillstånd att anmäla uppgifterna via ett tekniskt gränssnitt eller annars i elektronisk form beviljas av Befolkningsregistercentralen. Om lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) inte ska tillämpas på anmälaren är ett villkor för tillstånd att anmälaren har lämnat Befolkningsregistercentralen en tillräcklig redogörelse för hur uppgifterna skyddas.

1 mom. har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet ska anmälas till den personuppgiftsansvarige skriftligen, på elektronisk väg, med hjälp av teknisk anslutning eller på något annat ändamålsenligt sätt som är tillförlitligt och säkert. Tillstånd att anmäla uppgifterna på något annat sätt än skriftligen beviljas av Befolkningsregistercentralen. Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att den som anmäler uppgifterna har lämnat Befolkningsregistercentralen en tillräcklig redogörelse för hur uppgifterna skyddas.

Befolkningsregistercentralen fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna lag.
27 § Anmälarens ansvar

Den som har i uppdrag att anmäla uppgifter för registrering i befolkningsdatasystemet ska se till att de uppgifter som anmäls till den personuppgiftsansvarige är tillförlitliga och hålls aktuella.
4 kap. Offentlighet för uppgifterna i befolkningsdatasystemet och utlämnande av uppgifter
28 § Allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter

Uppgifter i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter enligt denna lag är uppfyllda. Det krävs att de uppgifter som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet behövs för det ändamål för vilket de lämnas ut. När uppgifter som hör till kategorierna av särskilda personuppgifter lämnas ut ska det säkerställas att mottagaren har rätt att behandla uppgifterna med stöd av dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen.

Uppgifter får inte lämnas ut, om detta eller mottagarens verksamhet av grundad anledning kan misstänkas kränka skyddet för en persons privatliv eller skyddet för hans eller hennes personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Adress och andra kontaktuppgifter som gäller personen själv, dennes make eller maka som bor i samma hushåll och barn som personen har vårdnaden om får inte lämnas ut för de syften som anges i 32 § och 34 § 1 mom. i denna lag om personen har förbjudit utlämnandet av uppgifterna för dessa syften. Detta gäller dock inte fall där uppgifterna med stöd av 32 § 1 mom. eller 34 § 1 mom. lämnas ut för verksamhet där de används för att en person, ett företag eller en organisation ska kunna göra sina rättigheter gällande eller fullgöra sina skyldigheter. Uppgifterna kan också lämnas ut på grundval av 32 § 2 mom. för verksamhet där det är fråga om en utredning eller undersökning som gäller allmänt intresse eller personers rättigheter eller intressen.

Uppgifter får inte lämnas ut för direktmarknadsföring, personmatriklar eller släktforskning, om personen har förbjudit utlämnande av uppgifterna för dessa syften.
29 § Utlämnande av uppgifter för skötsel av myndighetsuppgifter

Ur befolkningsdatasystemet ska följande uppgifter lämnas ut för domstols- och förvaltningsförfarande, för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag och för andra motsvarande myndighetsuppgifter:

 1)

uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag, och

 2)

uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag.

Sådana personuppgifter i befolkningsdatasystemet som behövs vid domstols- och förvaltningsförfarande och annan skötsel av myndighetsuppgifter ska skaffas på tjänstens vägnar, om inte den registrerade då ett ärende anhängiggjorts utan dröjsmål har meddelat att han eller hon själv lämnar in de nödvändiga uppgifterna, eller om det inte finns särskilda skäl för något annat förfarande.

De uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler i befolkningsdatasystemet som lämnats ut för sådan verksamhet som avses i 1 mom. får med undantag för anteckningar som specificerar hemkommunen eller bostaden där eller tillfällig bostad inte användas vid rättsligt eller administrativt beslutsfattande som berör en person, om inte personen i samband med beslutsfattandet får en redogörelse om innehållet i uppgifterna och om hur de använts.
30 § Utlämnande av uppgifter för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik

Sådana uppgifter som behövs för undersökningar, utredningar eller utförande av andra motsvarande uppgifter får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för historisk och vetenskaplig forskning, för sammanställning av statistik och för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag.
31 § Utlämnande av uppgifter för finansierings- och försäkringsverksamhet och annan motsvarande verksamhet

Ur befolkningsdatasystemet får följande uppgifter lämnas ut för finansierings- och försäkringsverksamhet och för annan motsvarande verksamhet:

 1)

uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag,

 2)

uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i lag eller i en förordning eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag, och

 3)

uppgifter som behövs för fullgörande av ett avtal som gäller ovan nämnda verksamhet och där den registrerade är part.

Ur befolkningsdatasystemet får dessutom lämnas ut uppgifter som behövs för kreditupplysningsverksamhet enligt kreditupplysningslagen (527/2007) och för indrivningsverksamhet enligt lagen om indrivning av fordringar (513/1999) och som gäller den person som är föremål för verksamheten och som avser för- och efternamn, personbeteckning eller födelsetid, adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter, födelsehemkommun och födelseort, intressebevakning i förmyndarverksamheten och dess innehåll samt dödsdag eller dag för dödförklaring.

Uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler i befolkningsdatasystemet som lämnats ut för sådan verksamhet som avses i 1 mom. får med undantag för anteckningar som specificerar hemkommunen, bostaden där eller tillfällig bostad inte användas vid rättsligt beslutsfattande som berör en person, om inte personen i samband med beslutsfattandet får en utredning om innehållet i uppgifterna och om hur de använts.
31 a § Utlämnande av uppgifter till elföretag

Ur befolkningsdatasystemet får det till distributionsnätsinnehavare och detaljförsäljare av el som avses i elmarknadslagen (588/2013) lämnas ut sådana uppgifter som behövs för entydig identifiering av en kund och för säkerställande av att kunden har rättslig handlingsförmåga och som avser kundens för- och efternamn, personbeteckning eller födelsetid, adressuppgifter och övriga kontaktuppgifter, rättsliga handlingsförmåga samt dödsdag eller dagen för dödförklaring.

32 § Utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring

Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut sådana uppgifter om den registrerade som behövs för att uppdatera, kontrollera och rätta uppgifter i kund- eller marknadsföringsregister eller motsvarande register och som avser för- och efternamn, födelseår, kön, modersmål, adress och övriga kontaktuppgifter samt sådana uppgifter med anknytning till personen som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar.

Namnuppgifter samt adressuppgifter och andra kontaktuppgifter om personer får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för direktreklam och annan direktmarknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar eller för annan med dessa jämförbar verksamhet. När uppgifter lämnas ut för dessa syften får som kriterium för behandlingen av uppgifterna användas personens namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke eller uppgifter om yrkeskategori, adressuppgifter och andra kontaktuppgifter, en annan identifieringsuppgift för personen än sådana som avses i 38–42 § samt sådana uppgifter med anknytning till personen som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar. Om det är fråga om en opinionsundersökning för samhälleliga syften, får som bakgrundsinformation för undersökningen utöver namn-, adress- och kontaktuppgifter lämnas ut uppgift om personens kön, åldersgrupp och modersmål.
33 §

33 § har upphävts genom L 18.1.2019/55.

34 § Annat utlämnande av uppgifter

Enskilda uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet och som gäller specificerade personer får behandlas i kontakt-, adress- och andra motsvarande informationstjänster för personliga eller därmed jämförbara sedvanliga privata syften. I samband med sådana tjänster får det bara lämnas ut uppgifter om personens nuvarande namn och adress och andra kontaktuppgifter samt om att personen är vid liv. Uppgifterna får lämnas ut utan att användningsändamålet klarläggs i samband med att tjänsterna tillhandahålls.

Trots vad som i 28, 50 och 51 § bestäms om behandlingen av uppgifter i befolkningsdatasystemet får Befolkningsregistercentralen producera och för offentligt bruk överlåta sådana filer med uppgifter om byggprojekt och byggnader som registrerats i befolkningsdatasystemet från vilka personliga identifieringsuppgifter har avlägsnats och som har behandlats så att enskilda personer inte kan identifieras eller deras levnadsförhållanden klarläggas. När det gäller användningen av filer avsedda för offentligt bruk har Befolkningsregistercentralen inte den rätt att få information och utföra inspektioner som avses i 52 § och över dem förs inga användarregister enligt 53 § eller loggregister enligt 56 §.

I övrigt får uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet endast om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av dataskyddsförordningen, dataskyddslagen eller någon annan lag. För utlämnande av uppgifter måste dock de allmänna förutsättningarna uppfyllas.
35 § Förverkligande av förbudsrätten

Anmälan om ett sådant förbud som avses i 28 § 3 och 4 mom. ska lämnas för registrering i befolkningsdatasystemet genom Befolkningsregistercentralens elektroniska tjänst eller till magistraten skriftligen eller på något annat tillförlitligt sätt som lämpar sig för ändamålet.
36 § Spärrmarkering och informationsskyldighet

Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan en spärrmarkering på ansökan göras i befolkningsdatasystemet. Den berörda personen eller dennes lagliga företrädare ska skriftligen eller på något annat bevisligt sätt ansöka om spärrmarkering hos magistraten. När en person ansöker om spärrmarkering ska magistraten ge personen möjlighet att anmäla en sådan kontaktadress för registrering i befolkningsdatasystemet som får lämnas ut även till andra än de myndigheter som avses i 3 mom.

En spärrmarkering kan första gången gälla i högst fem år. Efter det kan giltighetstiden på ansökan förlängas med två år i sänder. Av särskilda skäl kan spärrmarkeringen gälla tills vidare. Magistraten ska informera sökanden om spärrmarkeringens direkta konsekvenser.

Efter det att spärrmarkeringen gjorts i systemet får uppgifter om hemkommun och bostad samt adress och andra kontaktuppgifter som gäller den person som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut endast till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna baserar sig på utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i lag eller föreskrivs eller bestäms med stöd av lag och som berör denna persons rättigheter eller skyldigheter. Spärrmarkeringen gäller också uppgifter som specificerar och lokaliserar sådana fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler som personen äger eller innehar, om uppgifterna inte kan behandlas separat från de uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen när uppgifter som gäller den person som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut från befolkningsdatasystemet.
37 § Behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering

Sådana uppgifter i befolkningsdatasystemet som omfattas av spärrmarkering och som lämnats ut till en myndighet får inte överlåtas vidare av myndigheten, och myndigheten får inte heller låta en utomstående ta del av eller behandla dem, om inte något annat bestäms i lag. Myndigheten ska också se till att uppgifterna behandlas endast av personer till vars arbetsuppgifter behandlingen av sådana uppgifter direkt hör.

När en registerförvaltningsmyndighet lämnar ut uppgifter som omfattas av spärrmarkering till en annan myndighet ska den samtidigt också underrätta myndigheten om spärrmarkeringen, om det inte är fråga om att lämna ut uppgifter för en postförsändelse eller någon annan motsvarande åtgärd i ett enskilt fall.

Magistraten ska utreda grunden för spärrmarkeringen eller höra den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare innan enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut med stöd av denna lag eller artikel 15 i dataskyddsförordningen till andra än myndigheter. Ett skriftligt beslut ska fattas om utlämnande av enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkering till andra än myndigheter. Beslutet får verkställas trots ändringssökande, om den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare inte har motsatt sig utlämnandet av uppgifter.
38 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om adoption

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en adoption och vem som är ett adoptivbarns tidigare förälder får lämnas ut endast

 1)

till ett adoptivbarn som har fyllt 15 år och, efter adoptivbarnets död, till en avkomling som har fyllt 15 år,

 2)

till ett minderårigt adoptivbarns vårdnadshavare och, efter adoptivbarnets död, till en minderårig avkomlings vårdnadshavare,

 3)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i lag eller föreskrivs eller bestäms med stöd av lag, och som gäller ovan nämnda personers rättigheter eller skyldigheter,

 4)

för sammanställning av officiell statistik,

 5)

för historisk eller vetenskaplig forskning, och

 6)

till personer, företag eller organisationer som begär uppgifterna för ett specifikt syfte och som nödvändigt behöver uppgifterna för att identifiera adoptivbarnet eller för att klarlägga dess person- och familjerättsliga ställning eller handlingsbehörighet.
39 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om omhändertagande av barn

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller omhändertagande av barn får lämnas ut endast

 1)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter,

 2)

för sammanställning av officiell statistik, och

 3)

för historisk eller vetenskaplig forskning.
40 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om fastställande av könstillhörighet

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller fastställande av en transsexuell persons könstillhörighet och uppgifter om en tidigare personbeteckning och ett eventuellt tidigare förnamn som han eller hon hade omedelbart före fastställandet av könstillhörigheten får lämnas ut endast

 1)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter, och

 2)

till andra personer, företag eller organisationer som begär uppgifterna för ett specifikt syfte och som nödvändigt behöver uppgifterna för att identifiera personen i fråga eller för att klarlägga hans eller hennes person- och familjerättsliga ställning eller handlingsbehörighet.
41 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om institutionsboende

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons boende eller vistelse i en vårdinrättning eller straffanstalt får lämnas ut endast

 1)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter,

 2)

för sammanställning av officiell statistik, och

 3)

för historisk eller vetenskaplig forskning.

Om en person själv har anmält vårdinrättningens adress också som personlig adress- eller kontaktuppgift, får adressen lämnas ut.
42 § Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om medlemskap i ett religionssamfund

Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons medlemskap i ett religionssamfund får lämnas ut endast

 1)

till ett minderårigt barns vårdnadshavare,

 2)

till det religionssamfund där personen är medlem,

 3)

till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter,

 4)

för sammanställning av officiell statistik,

 5)

för utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel i samband med prövningen av äktenskapshinder, och

 6)

för bouppteckning, arvskifte eller något annat specifikt syfte som kan jämföras med dessa, i den mån uppgifterna om medlemskapet är nödvändiga för att klarlägga från vilket religionssamfund eller vilken församling det går att få sådana tilläggsuppgifter om personen som eventuellt behövs i sammanhanget.

Till personer vars hinder för äktenskap en magistrat prövar får magistraten dessutom för utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel lämna ut sådana uppgifter som behövs vid prövningen av äktenskapshinder och som har behandlats i samband med tjänster enligt 70 § som tillhandahållits ett religionssamfund.
43 § Utlämnande av identifieringsuppgifter

Personbeteckningar i befolkningsdatasystemet får lämnas ut, om den som använder uppgifterna har rätt att behandla personbeteckningarna med stöd av dataskyddslagen eller lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). I fråga om utlämnande av ett utländskt personnummer som registrerats i befolkningsdatasystemet tillämpas vad som i dataskyddslagen eller i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten föreskrivs om personbeteckningar.

Elektroniska kommunikationskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om

 1)

koden används som en uppgift som identifierar innehavaren av ett certifikat i samband med produktion av tjänster eller prestationer som baserar sig på användningen av medborgarcertifikat eller andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer, eller

 2)

en annan i Finland etablerad certifikatutfärdare använder koden som en uppgift som identifierar innehavaren av certifikatet i certifikat som avses i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster eller i motsvarande certifikat som används i identifieringssyfte.

Tekniska identifieringskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får behandlas endast när elektroniska kommunikationskoder skapas och som interna tekniska identifierings- och kontrolluppgifter i befolkningsdatasystemet.
44 § Redogörelse för användningen och skyddet av uppgifter

Innan uppgifter lämnas ut får Befolkningsregistercentralen vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. Redogörelsen ska ges skriftligen och av den ska det framgå hur den administrativa och fysiska säkerheten för de uppgifter som lämnas ut samt säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning kommer att säkerställas.

En sådan redogörelse som avses i 1 mom. ska krävas, om

 1)

uppgifter lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse eller om det gäller en omfattande mängd data och det är fråga om utlämnande av sådana uppgifter som avses i 36–43 §, eller

 2)

användningen av uppgifterna av annan grundad anledning kan antas kränka skyddet för en persons privatliv eller personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. krävs ingen redogörelse ifall lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen tillämpas på behandlingen av användarens uppgifter.

44 § har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

44 § Redogörelse för användningen och skyddet av uppgifter

Innan uppgifter lämnas ut får registerförvaltningsmyndigheten vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna kommer att användas och skyddas. En sådan redogörelse ska krävas, om

 1)

uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller om det gäller en omfattande mängd data och det är fråga om utlämnande av sådana uppgifter som avses i 36–43 §, eller

 2)

användningen av uppgifterna av annan grundad anledning kan antas kränka skyddet för en persons privatliv eller personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

Om det i de fall som avses i 1 mom. 1 punkten är fråga om utlämnande av uppgifter som anges i 43 § kan registerförvaltningsmyndigheten, i stället för en redogörelse, som en förutsättning för utlämnande av uppgifterna ställa upp sådana minimikrav för användning och skydd av uppgifterna som användaren måste förbinda sig att följa.

Den redogörelse som avses i 1 mom. ska ges skriftligen och av den ska det framgå hur den administrativa och fysiska säkerheten för de uppgifter som lämnas ut samt säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning kommer att säkerställas.
45 § När begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter upphör

De begränsningar enligt denna eller någon annan lag som gäller utlämnande av sådana personuppgifter i befolkningsdatasystemet som direkt berör en person som är registrerad i systemet upphör när det har gått 50 år från det att personen i fråga avled eller, om det inte finns några uppgifter om detta, senast när det har gått 100 år från det att den sista anteckningen angående hans eller hennes personuppgifter fördes in i systemet.
46 § Sätt och metoder för att lämna ut uppgifter

På utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet tillämpas de sätt och metoder som föreskrivs i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Närmare bestämmelser om intyg och utdrag ur befolkningsdatasystemet eller ur handlingar och annat motsvarande datamaterial som ingår i systemet samt om uppgifterna i dessa kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

1 mom. har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Uppgifter i befolkningsdatasystemet får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning, i något annat format som kan behandlas tekniskt eller elektroniskt, i skriftlig form eller på något annat för ändamålet lämpligt, tryggt och tillförlitligt sätt. Närmare bestämmelser om intyg och utdrag ur befolkningsdatasystemet eller ur handlingar och annat motsvarande datamaterial som ingår i systemet samt om uppgifterna i dessa kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

På de villkor som anges i denna lag får en registerförvaltningsmyndighet ge en person rätt att under myndighetens uppsikt undersöka handlingar och annat motsvarande datamaterial som hör till befolkningsdatasystemet och som inte har upptagits i digitalt format i det datasystem som drivs med hjälp av automatisk databehandling.

En handling som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet får undertecknas maskinellt.
47 § Myndigheter som beslutar om utlämnande av uppgifter

Befolkningsregistercentralen ska besluta om utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet, om uppgifterna lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse eller om andra än enstaka uppgifter lämnas ut till utlandet.

1 mom. har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Befolkningsregistercentralen ska besluta om utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet, om uppgifterna lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller om andra än enstaka uppgifter lämnas ut till utlandet.

Magistraterna ska besluta om utfärdandet av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar och annat motsvarande datamaterial i anslutning till dessa samt om annat utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet än det som avses i 1 mom.

Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om överföring eller omorganisering av behörigheten enligt de momenten mellan registerförvaltningsmyndigheterna, om åtgärden kan bidra till att förbättra tillgången till tjänster och effektiviteten i verksamheten eller åstadkomma en regionalt balanserad arbetsfördelning inom registerförvaltningen. Innan förordningen utfärdas ska Befolkningsregistercentralen och de berörda magistraterna höras.

Den registerförvaltningsmyndighet som enligt 1 eller 2 mom. beslutar om utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska på motsvarande sätt besluta om produktion av sådana allmänt behövliga informationstjänster och statistiska tjänster som möjliggör att uppgifterna i befolkningsdatasystemet utnyttjas i enlighet med denna lag.
48 § Kyrkliga myndigheters behörighet att lämna ut uppgifter

Den evangelisk-lutherska kyrkans och det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter ska på begäran ge intyg, utdrag eller andra motsvarande enstaka skriftliga utredningar på basis av de kyrkliga befolkningsregister med tillhörande handlingar som de förfogar över och som fördes innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft. Om de ovan nämnda kyrkliga myndigheternas medlemsregister regelbundet uppdateras med uppgifter ur befolkningsdatasystemet, har dessa myndigheter rätt att skriftligen lämna ut enstaka uppgifter om sina medlemmar för att medlemmarna i fråga ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.

49 § Annan behörighet att lämna ut uppgifter

Om det är nödvändigt med tanke på tillgången till tjänster eller effektiv verksamhet eller av andra motsvarande särskilda skäl, får Befolkningsregistercentralen ingå avtal

 1)

med en myndighet om att den får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet för att en person ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter, och

 2)

med någon annan organisation som inte hör till registerförvaltningen om att den får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller namn-, adress- och kontaktuppgifter om specificerade personer samt uppgifter om att någon är vid liv.

I de fall som avses i 1 mom. ska på den som lämnar ut uppgifterna tillämpas vad som i 44 § föreskrivs om mottagaren. På personer som lämnar ut uppgifter med stöd av 1 mom. 2 punkten ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas i fråga om denna arbetsuppgift. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.

2 mom. har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

I de fall som avses i 1 mom. får Befolkningsregistercentralen ingå avtal om att uppgifter får lämnas ut endast om den som ska lämna ut uppgifterna har lämnat in en redogörelse enligt 44 § till Befolkningsregistercentralen. På personer som lämnar ut uppgifter med stöd av 1 mom. 2 punkten ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas i fråga om denna arbetsuppgift. När uppgifter lämnas ut ska bestämmelserna i 4 kap. iakttas i tillämpliga delar.
50 § Förfarande när uppgifter lämnas ut

Ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska göras skriftligen. Utlämnande kan begäras också på något annat tryggt och tillförlitligt sätt, om det är fråga om utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en specificerad person, utfärdande av intyg, utdrag eller kopior som gäller uppgifter i befolkningsdatasystemet eller i handlingar i anslutning till dessa eller utlämnande av andra enstaka uppgifter som gäller ett specifikt föremål för registrering. I samband med ansökan eller begäran om uppgifter i befolkningsdatasystemet ska det syfte för vilket uppgifterna kommer att användas uppges, liksom andra omständigheter som behövs för att klarlägga förutsättningarna för ett utlämnande. Någon redogörelse behövs inte om endast statistikuppgifter eller liknande numerära uppgifter lämnas ut.

Ett skriftligt beslut ska fattas med anledning av en ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet och det ska innehålla behövliga bestämmelser om rättigheterna och skyldigheterna för den som använder uppgifterna och om användningen och skyddet av uppgifterna. I beslutet ska det också anges vilka avgifter som eventuellt tas ut för utlämnandet av uppgifterna.

Om det är fråga om ett skriftligt utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en enskild person eller utfärdande av intyg, utdrag eller kopior, ska ett skriftligt beslut om utlämnandet fattas bara vid behov. Magistraten ska dock se till att föremålet och användningsändamålet för de utlämnade uppgifterna, tidpunkten för utlämnandet och uppgifterna om den som beställt eller ska använda de utlämnade uppgifterna dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt.
50 a § Upphörande med att lämna ut uppgifter

Om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag inte längre uppfylls, kan registerförvaltningsmyndigheten upphöra med att lämna ut uppgifterna. I fråga om upphörande med att lämna ut uppgifter ska det fattas ett skriftligt beslut.
5 kap. Uppföljning och övervakning av behandlingen av uppgifter
51 § Användning av utlämnade uppgifter

Uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet får användas bara för det syfte för vilket de har lämnats ut. Uppgifter får överlåtas vidare eller i övrigt lämnas ut till en utomstående endast om det föreskrivs om detta i lag eller om den registerförvaltningsmyndighet som lämnat ut uppgiften uttryckligen har samtyckt till detta.
52 § Befolkningsregistercentralens rätt att få information och utföra inspektioner

Trots sekretessbestämmelserna har Befolkningsregistercentralen rätt att av den som använder uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet få sådana uppgifter som är nödvändiga för att följa och övervaka användningen och skyddet av uppgifterna.

En inspektör som förordnats av Befolkningsregistercentralen har dessutom rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som använts vid behandlingen av de uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler som den som använder uppgifterna förfogar över än sådana som omfattas av hemfriden. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer.

Befolkningsregistercentralen kan förena rätten att få information och utföra inspektioner med vite enligt bestämmelserna i viteslagen (1113/1990).

53 § Användarregister

Befolkningsregistercentralen ska föra ett användarregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. I användarregistret får följande registreras:

Inledande stycket har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder: Befolkningsregistercentralen ska föra ett användarregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker med hjälp av teknisk anslutning. I användarregistret får följande registreras:

1)

användarens fullständiga namn och personbeteckning, personnummer eller födelsedatum,

 2)

uppgifter som specificerar åtkomsträttigheten,

 3)

uppgifter om åtkomsträttighetens innehåll och omfattning,

 4)

uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som en användare meddelats som påföljd för missbruk av uppgifter i befolkningsdatasystemet,

 5)

uppgifter om den organisation som användaren företräder, och

 6)

uppgifter om beslut eller avgöranden om åtkomsträttighet.

Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får föras in i registret endast om påföljden av missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträttighet och användaren är medveten om påföljden.

Befolkningsregistercentralen ska förvara uppgifterna som registrerats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträttigheten har upphört. Närmare bestämmelser om datainnehållet i användarregistret kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
54 § Användning av uppgifter i användarregistret

Befolkningsregistercentralen får använda uppgifterna i användarregistret för att

 1)

hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet,

 2)

klarlägga hur ofta och i vilken omfattning uppgifterna i befolkningsdatasystemet används och för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna,

 3)

fakturera för användningen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet, och

 4)

säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem vid användningen av uppgifterna.

Befolkningsregistercentralen får använda sådana uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som avses i 53 § 1 mom. 4 punkten endast för att hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifter.
55 § Utlämnande av uppgifter i användarregistret

Befolkningsregistercentralen får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut uppgifter i användarregistret

 1)

till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott,

 2)

till dataombudsmannen och datasekretessnämnden för övervakning av dataskyddet,

 3)

till organisationer som fått åtkomsträttighet, för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter och av de kostnader användningen medför, och

 4)

för något annat specificerat syfte, om den som använder uppgifterna och den organisation han eller hon företräder uttryckligen har samtyckt till detta.
56 § Loggregister

Befolkningsregistercentralen ska föra ett loggregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. I loggregistret får följande registreras:

Inledande stycket har ändrats genom L 919/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder: Befolkningsregistercentralen ska föra ett loggregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker med hjälp av teknisk anslutning. I loggregistret får följande registreras:

1)

identifieringsuppgifter om den organisation i vars namn behandlingen sker,

 2)

användarens identifieringsuppgifter,

 3)

namnet på den tillämpning, det program eller den tekniskt självständiga del av en tillämpning eller ett program som använts eller någon annan uppgift som specificerar dessa,

 4)

uppgifter om tidpunkten för behandlingen, och

 5)

de uppgifter eller grupper av data i systemet som behandlats eller varit föremål för behandling.

Befolkningsregistercentralen ska förvara loggregistrets uppgifter i minst två år efter ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. Närmare bestämmelser om datainnehållet i loggregistret kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
57 § Användning av uppgifter i loggregistret

Befolkningsregistercentralen får använda uppgifterna i loggregistret för att

 1)

följa och övervaka behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet och för att upprätthålla informationssäkerheten,

 2)

klarlägga hur mycket uppgifterna i befolkningsdatasystemet används, klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna och sköta faktureringen,

 3)

utreda om uppgifterna i befolkningsdatasystemet är tillförlitliga och aktuella, och

 4)

säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem som gäller användningen av uppgifterna.
58 § Utlämnande av uppgifter i loggregistret

Befolkningsregistercentralen får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut uppgifter i loggregistret

 1)

till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott,

 2)

till dataombudsmannen och datasekretessnämnden för övervakning av dataskyddet,

 3)

till organisationer som fått åtkomsträttighet för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter,

 4)

till personer vars uppgifter i befolkningsdatasystemet har behandlats, med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 11 och 12 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, och

 5)

för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna och den person som varit föremål för behandlingen uttryckligen har samtyckt till detta.
59 § Behandling av händelseuppgifter

Befolkningsregistercentralen ska registrera händelseuppgifterna om behandlingen av personuppgifter som finns i användarregistret och loggregistret (händelsefil). I händelsefilen registreras

1)

beslut eller avgöranden som behandlingen av uppgifter grundar sig på,

 2)

tidpunkten för behandlingen,

 3)

uppgifter om föremålet för behandlingen, och

 4)

identifieringsuppgifter för den som behandlar uppgifterna.

Händelseuppgifterna ska förvaras minst två år efter det att de registrerades. Närmare bestämmelser om datainnehållet i händelsefilen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Befolkningsregistercentralen får använda händelseuppgifterna för att internt följa och övervaka behandlingen av uppgifter i användarregistret och loggregistret. Befolkningsregistercentralen får med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i 4 kap. lämna ut händelseuppgifter

 1)

till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott,

 2)

till dataombudsmannen och datasekretessnämnden för övervakning av dataskyddet, och

 3)

för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna uttryckligen har samtyckt till detta.
60 § Befolkningsregistercentralens utredningsskyldighet

Befolkningsregistercentralen ska minst en gång om året lämna in en detaljerad rapport till dataombudsmannen om behandlingen av uppgifter som registrerats i loggregistret och av händelseuppgifter.
6 kap. Certifierad elektronisk kommunikation som Befolkningsregistercentralen ansvarar för
61 § Tjänster som tillhandahålls vid certifierad elektronisk kommunikation

Befolkningsregistercentralen ska producera, tillhandahålla och administrera medborgarcertifikat som är avsedda att användas vid certifierad elektronisk kommunikation samt certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som direkt hänför sig till användningen av medborgarcertifikat.

Befolkningsregistercentralen får dessutom producera följande tjänster som används vid certifierad elektronisk kommunikation:

 1)

tillhandahållande och administrering av andra certifikat än medborgarcertifikat,

 2)

verifiering av parterna vid certifierad elektronisk kommunikation och administrering av kommunikationen,

 3)

elektronisk signering och kryptering av elektroniska handlingar och meddelanden,

 4)

bevarande och verifiering av äktheten, konfidentialiteten och integriteten i fråga om elektroniska handlingar och meddelanden,

 5)

verifiering av aktörernas ställning eller roll vid certifierad elektronisk kommunikation,

 6)

tillhandahållande och administrering av certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som hänför sig till användningen av andra certifikat än medborgarcertifikat,

 7)

tillhandahållande och administrering av certifierade tidsstämplingstjänster, och

 8)

tillhandahållande av andra motsvarande funktioner eller tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation.

Med medborgarcertifikat avses ett certifikat som utfärdats av Befolkningsregistercentralen för en fysisk person och som ingår i ett i lagen om identitetskort (663/2016) avsett identitetskort eller i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används för verifiering av personen, för elektroniska underskrifter och för kryptering av handlingar och meddelanden. Med medborgarcertifikat avses också ett av Befolkningsregistercentralen utfärdat certifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används i ovannämnda syfte och som uppfyller kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

62 § Uppgifter som ska ingå i certifikat för certifierad elektronisk kommunikation

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer finns i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Medborgarcertifikat ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet. Andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet eller någon annan identifieringsuppgift som identifierar personen och som inte innehåller information om personen. Även andra tekniska uppgifter som är nödvändiga vid användningen av ett certifikat kan ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer. Befolkningsregistercentralen beslutar om dessa uppgifter.

En elektronisk kommunikationskod kan också ingå i andra i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster avsedda certifikat för fysiska personer som en uppgift som identifierar innehavaren av certifikatet.
63 § Tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder samt skapande av dessa

När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska han eller hon tilldelas en sådan individuell teknisk identifieringskod som behövs när en elektronisk kommunikationskod ska skapas. De tekniska identifieringskoderna skapas automatiskt i befolkningsdatasystemet, och Befolkningsregistercentralen ansvarar för skapandet och för att de registreras i befolkningsdatasystemet.

Befolkningsregistercentralen ska ändra en teknisk identifieringskod till en individuell elektronisk kommunikationskod när

 1)

ett medborgarcertifikat eller ett annat certifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för fysiska personer första gången utfärdas för en person, eller

 2)

en person vars uppgifter registrerats i befolkningsdatasystemet inte har en elektronisk kommunikationskod och Befolkningsregistercentralen av en i 43 § 2 mom. 2 punkten avsedd certifikatutfärdare får en begäran om att ändra personens tekniska identifieringskod till en elektronisk kommunikationskod.

De tekniska identifieringskoderna och elektroniska kommunikationskoderna ska bestå av åtta slumpmässigt valda siffror och en kontrollbeteckning. Den tekniska identifieringskoden och elektroniska kommunikationskoden för en fysisk person får inte innehålla några identifieringsuppgifter som anknyter till personen i fråga. En rättad eller ändrad teknisk identifieringskod eller elektronisk kommunikationskod får inte tilldelas någon annan person. Närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder utfärdas genom förordning av statsrådet.
64 § Ändring av elektroniska kommunikationskoder

När beslut fattas om ändring av personbeteckning i sådana situationer som avses i 12 § 2 mom., ändras den elektroniska kommunikationskoden på tjänstens vägnar. Anmälan om att den elektroniska kommunikationskoden ändras ska göras till den som innehar koden.

En elektronisk kommunikationskod som registrerats i befolkningsdatasystemet får även ändras, om

 1)

ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad, eller

 2)

någon annan än kommunikationskodens innehavare upprepade gånger har missbrukat koden och missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för kodens rätta innehavare och om fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att kommunikationskoden ändras.

I de fall som avses i 2 mom. ska den berörda personen skriftligen ansöka hos Befolkningsregistercentralen om att få kommunikationskoden ändrad.
65 § Behandling av certifikat och uppgifterna i dem

Medborgarcertifikat och andra certifikat för fysiska personer som Befolkningsregistercentralen utfärdar och som används allmänt vid elektronisk kommunikation samt uppgifterna i dem får registreras i ett offentligt register som förs av Befolkningsregistercentralen och som var och en har rätt att få uppgifter ur i enlighet med bestämmelserna om myndigheternas offentliga handlingar i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
66 § Ansökan om och utfärdande av medborgarcertifikat

Medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har verifierats på ett tillförlitligt sätt. En förutsättning är dessutom att utlänningen har ett giltigt uppehållstillstånd eller uppehållskort eller att hans eller hennes uppehållsrätt är registrerad.

På ansökan om medborgarcertifikat som ingår i ett identitetskort tillämpas lagen om identitetskort. På ansökan om medborgarcertifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag tillämpas förfarandet enligt 67 § 2 och 3 mom., de krav i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som gäller behandlingen av personuppgifter samt de krav i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster som gäller utfärdande av certifikat.

Den som tar emot ansökan ska iaktta de krav i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som gäller behandlingen av personuppgifter och de krav i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering som gäller utfärdande av certifikat.
67 § Ansökan om och utfärdande av andra certifikat

Andra certifikat för fysiska personer som Befolkningsregistercentralen producerar och som inte är medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som enligt lagen om hemkommun är stadigvarande bosatta i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt. Andra certifikat än medborgarcertifikat som Befolkningsregistercentralen producerar för fysiska personer kan av särskilda och motiverade skäl också beviljas personer vars identitet har kunnat konstateras tillförlitligt även om de inte uppfyller övriga ovannämnda villkor för att få certifikat. Sådana certifikat kan på sökandens begäran ingå i handlingar, kort och tekniska underlag som används vid elektronisk kommunikation och som utfärdas av en myndighet, ett företag eller en organisation. Befolkningsregistercentralen kan komma överens med en myndighet, ett företag eller en organisation som utfärdar handlingar eller tekniska underlag om att ansökningar om certifikat personligen kan lämnas in till myndigheten, företaget eller organisationen för vidarebefordran till Befolkningsregistercentralen. Befolkningsregistercentralen ska då se till att den som tar emot ansökan iakttar de krav i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen som gäller behandlingen av personuppgifter och de krav i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering som gäller utfärdande av certifikat.

Den som tar emot ansökan ska identifiera sökanden med hjälp av en giltig identitetshandling som har utfärdats av polisen och, med sökandens samtycke, kontrollera hans eller hennes personuppgifter i befolkningsdatasystemet. Om sökanden inte kan visa upp någon identitetshandling som har utfärdats av polisen eller om det finns andra särskilda skäl att säkerställa identifieringen, ska polisen identifiera sökanden. Närmare bestämmelser om identitetshandlingar som utfärdas av polisen kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Identiteten hos en sökande som beviljas certifikat enligt 1 mom. av särskilda och motiverade skäl ska verifieras genom en giltig identitetshandling utfärdad av en behörig myndighet. Personen ska identifieras av en behörig myndighet, om han eller hon inte kan uppvisa en sådan giltig identitetshandling eller om det finns andra särskilda skäl till att säkerställa identifieringen.
68 § Ansökan om och utfärdande av certifikat i vissa fall

I stället för genom ett personligt besök kan ansökan om förnyande av ett medborgarcertifikat även göras elektroniskt och undertecknas med hjälp av ett medborgarcertifikat som sökanden använder, och ansökan om förnyande av ett annat certifikat som Befolkningsregistercentralen producerar undertecknas med hjälp av ett sådant kvalificerat certifikat enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering som sökanden använder, om en sådan tjänst är i bruk. Vid behandlingen av ansökan iakttas bestämmelserna om utfärdande av certifikat i EU:s förordning om elektronisk identifiering.

Beslut om utfärdande av sådana certifikat som Befolkningsregistercentralen producerar och som avses i denna lag får undertecknas maskinellt.

På förnyande av ett medborgarcertifikat som ingår i ett identitetskort tillämpas lagen om identitetskort.
69 § Befolkningsregistercentralens rätt att få information och utöva tillsyn

Trots sekretessbestämmelserna har Befolkningsregistercentralen rätt att av de myndigheter, företag och organisationer som avses i 67 § samt av de myndigheter och tillhandahållare av tjänster som avses i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007) få sådana uppgifter som behövs för att följa och övervaka tillförlitligheten hos det operativa och tekniska förfarandet vid utfärdande och återkallande av sådana certifikat som produceras av Befolkningsregistercentralen och som avses i denna lag.

En inspektör som förordnats av Befolkningsregistercentralen har dessutom rätt att utföra inspektioner i de fall som avses i 1 mom. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att granska de handlingar och den maskinvara och programvara som använts vid utfärdandet av sådana certifikat som produceras av Befolkningsregistercentralen och som avses i denna lag och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler som den inspekterade förfogar över än sådana som omfattas av hemfriden. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer.

Befolkningsregistercentralen kan förena rätten att få information och utöva tillsyn med vite enligt bestämmelserna i viteslagen.
7 kap. Särskilda bestämmelser
70 § Databehandlingstjänster

På uppdrag av en personuppgiftsansvarig får Befolkningsregistercentralen åta sig att sköta den tekniska driften och databehandlingen av det register eller datasystem som denne svarar för (databehandlingstjänster). Befolkningsregistercentralens uppdragsgivare kan vara endast statliga eller kommunala myndigheter eller andra sådana personuppgiftsansvariga som enligt lag eller förordning som utfärdats med stöd av lag har rätt att föra register. När Befolkningsregistercentralen tillhandahåller databehandlingstjänster får den använda sig av uppgifterna i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna eller någon annan lag. Befolkningsregistercentralen har inte rätt att besluta om annan behandling av uppgifterna i det register som uppdraget gäller eller om utlämnande av uppgifter ur registret.

Ett skriftligt avtal ska ingås om databehandlingstjänster. Närmare bestämmelser om innehållet i avtalen om databehandlingstjänster kan utfärdas genom förordning av statsrådet.
71 § Kostnader för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet

Kostnaderna för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet betalas med statsmedel, med undantag av kostnaderna för anmälning av uppgifter.
72 § Avgifter för prestationer och tjänster

För prestationer och tjänster som en registerförvaltningsmyndighet tillhandahåller med stöd av denna lag ska myndigheten ta ut avgifter i enlighet med vad som bestäms eller föreskrivs särskilt. Bestämmelser om grunderna för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Det får bestämmas att ingen avgift ska tas ut eller att avgiften ska vara lägre än prestationens eller tjänstens självkostnadsvärde, om den som använder prestationen eller tjänsten deltar med en betydande arbetsinsats för att hålla person-, fastighets-, byggnads- eller lägenhets- och lokaluppgifterna i befolkningsdatasystemet uppdaterade. Avgiften för ett medborgarcertifikat kan fastställas till ett belopp som understiger dess självkostnadsvärde. Om avgiften har fastställts till ett belopp som understiger prestationens eller tjänstens självkostnadsvärde, ska registerförvaltningsmyndigheten dock åtminstone ta ut ett belopp som motsvarar kostnaderna för de tjänster som myndigheten har köpt av en tredje part för att producera prestationerna och tjänsterna i fråga.
73 §

73 § har upphävts genom L 9.8.2019/919, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

73 § Datasystemens tillgänglighet

De tekniska datasystem för befolkningsdatasystemet och den certifierade elektroniska kommunikationen som drivs med hjälp av automatisk databehandling samt maskinvaran och programvaran i anslutning till dessa system ska kunna användas i realtid och på ett tryggt och skyddat sätt av alla som har rätt till det. Direkta kostnader för anskaffning, upprätthållande och administrering av sådana datasystem och sådan maskinvara och programvara i anslutning till systemen som krävs för tillgängligheten ska betalas med statsmedel.
74 § Dataskydd och informationssäkerhet

När Befolkningsregistercentralen och magistraterna behandlar uppgifter i befolkningsdatasystemet och tillhandahåller Befolkningsregistercentralens tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation ska de sörja för dataskyddet och informationssäkerheten i fråga om de datasystem som de ansvarar för och uppgifterna i systemen. Befolkningsregistercentralen och magistraterna ansvarar för dataskyddet och informationssäkerheten också när det gäller en tredje part som för deras räkning enligt uppdrag utför åtgärder som anknyter till behandlingen av sådana uppgifter och tillhandahållandet av sådana tjänster som avses i denna lag. Direkta kostnader för anskaffning, drift och administrering av sådana datasystem och sådan maskinvara och programvara i anslutning till systemen som krävs för dataskyddet och informationssäkerheten ska betalas med statsmedel.
74 a § Rätt till begränsning av behandling

Artikel 18 i dataskyddsförordningen tillämpas inte på befolkningsdatasystemet och inte heller på system som hänför sig till verksamhet som bedrivs av Befolkningsregistercentralens certifikatutfärdare.
75 § Förfarande vid registrering av uppgifter

Innan uppgifter registreras i befolkningsdatasystemet ska den personuppgiftsansvarige försäkra sig om vem som anmält uppgifterna och om dennes rätt att anmäla uppgifter samt om att anmälan i övrigt är tillförlitlig. Den personuppgiftsansvarige ska registrera uppgifterna i befolkningsdatasystemet utan obefogat dröjsmål.

Om en anteckning som den personuppgiftsansvarige har gjort i befolkningsdatasystemet avviker från det som den registrerade har anmält eller om anteckningen inte ens efter en begäran om ytterligare utredningar har kunnat göras i enlighet med den registrerades önskan, ska den personuppgiftsansvarige fatta ett skriftligt beslut och underrätta den registrerade om beslutet och om möjligheten att begära omprövning av beslutet med stöd av denna eller någon annan lag.
76 § Rättelse av uppgifter

Om magistraten rättar en uppgift som gäller en sådan registeranteckning om en utländsk medborgare som avses i 10 §, ska magistraten innan ärendet avgörs begära ett utlåtande om saken av Migrationsverket.

Om den personuppgiftsansvarige på eget initiativ rättar en uppgift i registret, ska den personuppgiftsansvarige innan uppgiften rättas vid behov ge den vars rättigheter, intressen eller skyldigheter anteckningen gäller tillfälle att inom utsatt tid lämna en redogörelse. Den personuppgiftsansvarige kan dock rätta ett uppenbart fel i registret utan att ge sådant tillfälle att lämna redogörelse.
76 a § Begäran om omprövning

Omprövning av förvaltningsbeslut som fattats med stöd av denna lag får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

76 b § Ändringssökande

Beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

En registerförvaltningsmyndighet vars beslut har upphävts eller ändrats av en förvaltningsdomstol får anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som gäller vite finns i viteslagen.
77 § Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande

I lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet finns bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande som även gäller den som på grund av ett anställningsförhållande, ett uppdrag eller ett beslut eller tillstånd av en registerförvaltningsmyndighet behandlar uppgifter i befolkningsdatasystemet eller andra uppgifter som han eller hon fått tillgång till med stöd av 52 eller 69 §.
78 § Hänvisningar till straffbestämmelser

Till straff för brott mot tystnadsplikt eller förbud mot utnyttjande enligt 77 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om gärningen inte utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

Bestämmelser om straff för dataintrång i befolkningsdatasystemet eller ett datasystem för certifierad elektronisk kommunikation finns i 38 kap. 8 § i strafflagen och för dataskyddsbrott i ett datasystem i 9 § i det kapitlet.
8 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
79 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010.

Genom denna lag upphävs befolkningsdatalagen av den 11 juni 1993 (507/1993) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
80 § Övergångsbestämmelser

1. Befolkningsregistercentralen ska se till att det datasystem för befolkningsdatasystemet som drivs med hjälp av automatisk databehandling och det tekniska servicesystemet för certifierad elektronisk kommunikation är förenliga med denna lag före utgången av 2014.

2. Befolkningsregistercentralen ska tilldela de byggnader vars uppgifter är registrerade i befolkningsdatasystemet vid denna lags ikraftträdande en permanent byggnadsbeteckning före utgången av 2014.

3. Om det före denna lags ikraftträdande i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet har fastställts att en person tillhör det motsatta könet, får en magistrat föra in en sådan uppgift om fastställande av könstillhörighet som avses i 13 § 1 mom. 15 punkten i befolkningsdatasystemet endast om personen i fråga ansöker om det.

4. Bestämmelserna i denna lag ska tillämpas vid behandlingen av en sådan begäran eller ansökan om utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet eller om utfärdande av medborgarcertifikat som är anhängig vid lagens ikraftträdande.

5. Om det i någon annan lag eller förordning hänvisas till bestämmelser i befolkningsdatalagen som upphävs genom denna lag, ska hänvisningen anses avse motsvarande bestämmelser i denna lag.

6. Om en rättighet eller skyldighet som det föreskrivs om i någon annan lag eller förordning bestäms på basis av mantalsskrivning, boningsort den första januari eller hemkommun vid årsskiftet, ska de uppgifter om personens hemkommun och bostad där som är registrerade i befolkningsdatasystemet för motsvarande tidpunkt tillämpas i fråga om denna rättighet eller skyldighet. Om det är fråga om antalet mantalsskrivna invånare, invånarantalet den första januari eller invånarantalet vid årsskiftet, ska uppgifter om invånarantalet som baserar sig på de uppgifter som är registrerade i befolkningsdatasystemet för motsvarande tidpunkt tillämpas.

7. Om inte något annat följer av denna lag, ska de uppgifter som har ålagts befolkningsregisterföraren i någon annan lag eller förordning skötas av den magistrat inom vars verksamhetsområde den person som berörs har sin hemkommun eller folkbokföringskommun. Bestämmelser om vilken magistrat som ska behandla ett ärende som gäller en person som aldrig haft hemkommun eller folkbokföringskommun i Finland utfärdas genom förordning av finansministeriet.

8. Bestämmelserna i 4 kap. ska iakttas i tillämpliga delar vid utlämnandet av uppgifter i ett kyrkligt befolkningsregister som förts av den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft, om uppgifterna inte har förts in i befolkningsdatasystemet. Detsamma gäller vid utlämnandet av uppgifter i en handling som hör till detta register. En person vars rätt, intresse eller skyldighet direkt berörs av en anteckning i ett kyrkligt befolkningsregister som förts innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft eller i en handling som hör till detta register får, om anteckningen inte har förts in i befolkningsdatasystemet, hos den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter begära att anteckningen rättas. Om den kyrkliga myndigheten inte rättar anteckningen, får den som framförde begäran skriftligen yrka att myndigheten gör det. Om denkyrkliga myndigheten inte godtar rättelseyrkandet, ska den föra ärendet till magistraten inom två veckor från det att det skriftliga rättelseyrkandet kom in. Magistratens beslut i ärendet får överklagas genom besvär enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen. I fråga om kyrkböcker gäller i övrigt vad som särskilt bestäms om dem.

9. Till befolkningsdatasystemets handlingar hör även registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som förts före 1971. Genom förordning av finansministeriet utfärdas bestämmelser om vilken magistrat som förvarar handlingarna och beslutar om utlämnande av uppgifter i dem med iakttagande av bestämmelserna i 4 kap.

RP 89/2008

FvUB 4/2009

RSv 50/2009

 Ikraftträdelsestadganden 19.11.2010/983:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 155/2010, ShUB 24/2010, RSv 158/2010

9.12.2011/1233:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 58/2011, FiUB 8/2011, RSv 45/2011

20.1.2012/29:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 47/2011, LaUB 9/2011, RSv 84/2011

15.2.2013/156:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 142/2012, FvUB 23/2012, RSv 1/2013

13.12.2013/926:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 68/2013, JsUB 7/2013, RSv 102/2013

28.2.2014/145:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2014. Lagens 22 § träder dock i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 195/2013, FvUB 2/2014, RSv 6/2014

4.12.2015/1396:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 6/2015, FvUB 7/2015, RSv 26/2015

8.4.2016/251:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2017.

RP 65/2015, LaUB 7/2015, RSv 1/2016

29.6.2016/504:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 64/2016, FvUB 7/2016, RSv 73/2016

29.6.2016/538:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

RP 74/2016, KoUB 18/2016, RSv 103/2016

25.8.2016/665:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 41/2016, FvUB 10/2016, RSv 88/2016

25.8.2016/670:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2016.

RP 78/2016, FvUB 12/2016, RSv 90/2016

19.12.2018/1162:

Denna lag träder i kraft den 16 februari 2019.

RP 176/2018, LaUB 7/2018, RSv 136/2018, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 (32016R1191); EUT L 200, 26.7.2016, s.1.

18.1.2019/55:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019.

RP 19/2018, FvUB 15/2018, RSv 140/2018

18.1.2019/110:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019.

RP 144/2018, EkUB 21/2018, RSv 162/2018, Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (32016R0679); EUT L 119, 4.5.2016 s.1

9.8.2019/919:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På tekniska anslutningar som använts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser om teknisk anslutning samt 53 och 56 § som gällde vid ikraftträdandet i 48 månader efter lagens ikraftträdande.

RP 284/2018, FvUB 38/2018, RSv 320/2018