2002 upphäv. STMp:n Dnro 6/001/97; upphäv., Se L 459/2015 282 § 608/1948

873/2002 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om de ärenden i vilka försäkringsanstalterna skall be ersättningsnämnden för olycksfallsärenden om utlåtande

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.2016. Se L om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 459/2015 282 §.

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut föreskrivs med stöd av 30 c § 2 mom. lagen den 20 augusti 1948 om olycksfallsförsäkring (608/1948), sådant det lyder i lag 723/2002:

1 §

En försäkringsanstalt som bedriver försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall be ersättningsnämnden för olycksfallsärenden om utlåtande innan den avgör ett beslutsförslag som gäller

 1)

en fråga om medicinskt eller rättsligt orsakssamband som med tanke på en enhetlig ersättningspraxis förutsätter ett principiellt ställningstagande,

 2)

årsarbetsförtjänst i sådana fall där den skadelidandes inkomst har varierat på grund av sjukdom, arbetslöshet eller någon annan orsak eller där det är fråga om årsarbetsförtjänsten för en person som avses i 28 § 3 mom. lagen om olycksfallsförsäkring; därutöver förutsätts att olycksfallet eller yrkessjukdomen sannolikt leder till yrkesinriktad rehabilitering eller till att olyckfallspension betalas under en längre tid än sex månader,

 3)

inkomstjämkning i fråga om efterlevandepension, när den efterlevande makens inkomster har varierat på grund av sjukdom, arbetsoförmögenhet eller någon annan orsak eller den efterlevande maken är en person som avses i 28 § 3 mom. lagen om olycksfallsförsäkring,

 4)

första utbetalning av olycksfallspension efter att pension har betalats under en tid av sex månader, om det inte är fråga om att fastställa en nedsättning av arbetsförmågan på grundval av lön som betalats till den skadelidande eller om betalning av pension för tiden i yrkesinriktad rehabilitering,

 5)

utbetalning av olycksfallspension för en senare tidsperiod än den som anges i 4 punkten, om det i de omständigheter som inverkar på betalningen av pension sker en väsentlig förändring och vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan skall beaktas någon annan skada eller sjukdom, arbetslöshet, att den yrkesinriktade rehabiliteringen eller utrednings- och väntetiden för den drar ut på tiden eller avbryts eller någon annan därmed jämförbar orsak,

 6)

olycksfallspension efter den sysselsättningstid som följer på yrkesinriktad rehabilitering, om nedsättningen av arbetsförmågan inte kan uppskattas på grundval av den arbetsförtjänst som betalats till den skadelidande och beslutet avviker från de anvisningar som nämnden utfärdat,

 7)

beviljande av eller avslag på yrkesinriktad rehabilitering som varar längre än ett år,

 8)

beviljande av bestående olycksfallspension, då invaliditetsklassen för skadan eller sjukdomen är mindre än sex, eller avslag på olycksfallspension, när invaliditetsklassen är sex eller större,

 9)

fastställande av invaliditetsklass som grund för menersättning, när invaliditetsklassen för skadan eller sjukdomen är 8 eller större,

 10)

livränta, om det är fråga om fastställande av kompletteringsränta enligt prövning,

 11)

beviljade av eller avslag på familjepension till en i 23 a § 2 mom. lagen om olycksfallsförsäkring avsedd person eller dennes barn,

 12)

ett i 43 § lagen om olycksfallsförsäkring avsett ärende i vilket enighet om vilken försäkringsanstalt som är ersättningsskyldig inte har nåtts,

 13)

övriga ärenden som till följd av ändringar i lagstiftningen eller annars med tanke på en enhetlig ersättningspraxis förutsätter ett principiellt ställningstagande av nämnden.
2 §

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2002.

Genom denna förordning upphävs social- och hälsovårdsministeriets beslut av den 20 februari 1997 om fastställande av anvisningar i fråga om ärenden som behandlas av ersättningsnämnden för olycksfallsärenden (Dnr 6/001/97).