Tässä laissa säädetään Suomen alueellisen koskemattomuuden valvonnasta ja turvaamisesta (aluevalvonta).

Suomen alueelle tulosta, maassaolosta ja maastalähdöstä on tämän lain lisäksi voimassa, mitä niistä erikseen säädetään tai Suomea velvoittavassa kansainvälisessä sopimuksessa määrätään.

Vieraan valtion sotilas ei saa ilman lupaa tulla Suomen alueelle eikä olla maassa, ellei Suomea velvoittavasta kansainvälisestä sopimuksesta muuta johdu. Sama koskee vieraan valtion sotilasajoneuvoa.

Vieraan valtion sotilaalla ei saa olla ampuma-asetta Suomen alueella, ellei siihen ole myönnetty lupaa tai Suomea velvoittavasta kansainvälisestä sopimuksesta muuta johdu.

Vieraan valtion valtionilma-alus saa tulla Suomen alueelle ja olla maassa vain Suomea velvoittavan kansainvälisen sopimuksen tai luvan perusteella, jollei 2 tai 3 momentissa toisin säädetä. Sama koskee vieraan valtion valtionalusta, jollei kysymys ole viattomasta kauttakulusta.

Suomeen viralliselle käynnille saapuvaa vieraan valtion päämiestä kuljettava valtionilma-alus tai valtionalus saa tulla Suomen alueelle ja olla maassa ilman 1 momentissa tarkoitettua lupaa. Tällöin aluksen tulosta Suomen alueelle ja maassaolosta on kuitenkin ennalta tehtävä ilmoitus pääesikunnalle.

Vieraan valtion valtionilma-alus tai valtionalus saa aluevalvontaviranomaisen tai muun viranomaisen pyynnöstä tulla kiireelliseen pelastustehtävään, rajaturvallisuustehtävään tai ympäristövahinkojen torjuntatehtävään taikka talvimerenkulun avustustehtävään Suomen alueelle ilman 1 momentissa tarkoitettua lupaa. Muun kuin aluevalvontaviranomaisen on viipymättä ilmoitettava pyynnöstään pääesikunnalle.

Vieraan valtion valtionilma-aluksen lennosta on toimitettava ilmaliikennepalvelun tarjoajalle asianmukainen lentosuunnitelma ennen ilma-aluksen tuloa Suomen alueelle. Vieraan valtion valtionaluksen, joka tulee Suomen alueelle muussa kuin viattoman kauttakulun tarkoituksessa, on ennen Suomen alueelle tuloa ilmoitettava aluevalvontaviranomaiselle aluevesirajan ylityspaikka ja -aika.

Mitä 1 momentin 2 kohdassa säädetään, ei koske aluevalvontaviranomaisen pyynnöstä 5 §:n 3 momentissa tarkoitetussa tehtävässä Suomen alueella olevaa valtionilma-alusta.

Vieraan valtion sukellusveneen ja muun vedenalaisen kulkuvälineen on Suomen aluevesillä pysyteltävä pinta-asemassa, jollei sukeltamiseen ole myönnetty lupaa.

Vieraan valtion sotilas tai sotilasosasto ei saa ilman lupaa osallistua sotilaalliseen harjoitukseen tai panna toimeen sotilaallista harjoitusta Suomen alueella, ellei Suomea velvoittavasta kansainvälisestä sopimuksesta muuta johdu. Sama koskee vieraan valtion valtionilma-alusta ja valtionalusta.

Edellä 4–8 §:ssä tarkoitetun lupa-asian käsittelee ja ratkaisee pääesikunta. Puolustusministeriö ratkaisee 9 §:ssä tarkoitetun lupa-asian, ja se voi lisäksi pidättää itselleen päätösvallan muutoin pääesikunnan ratkaistavaksi kuuluvassa tässä momentissa tarkoitetussa asiassa.

Lupahakemuksen samoin kuin 5 §:n 2 momentissa tarkoitetun ilmoituksen jättämisestä, hakemukseen ja ilmoitukseen liitettävistä selvityksistä sekä luvan voimassaolosta ja muista lupamääräyksistä säädetään tarkemmin valtioneuvoston asetuksella.

Tunnukseton sotilaallinen ryhmä tai sen jäsen ei saa tulla Suomen alueelle eikä saa olla maassa.

Vieraan valtion valtionaluksen on Suomen alueella ilmaistava kansallisuutensa käyttämällä kansallisuuslippua.

Suomen aluevesillä ei saa ilman lupaa harjoittaa merenpohjan tai sen sisustan muodon, rakenteen tai koostumuksen selvittämistä geologisilla tai geofyysisillä tutkimuksilla eikä merenpohjan topografisten muotojen järjestelmällistä mittausta ja tallennusta.

2 momentti on kumottu L:lla 6.3.2015/195.

Suomen alueella ei saa ilman lupaa suorittaa ilma-aluksesta magneettikentän mittausta, säteilyn tai sähkön johtavuuden mittausta taikka niihin rinnastettavaa maa- tai kallioperän tutkimusta alle 150 metrin lentokorkeudelta.

Mitä 1 momentissa säädetään, ei koske tiedon taltioimista yleisessä liikenteessä olevasta ilma-aluksesta yksityiseen tarkoitukseen.

Mitä 12–14 §:ssä säädetään, ei koske viranomaista sen hoitaessa virkatehtäviään, jos tehtävien hoitaminen vaatii mainituissa pykälissä tarkoitettua tutkimusta tai kuvausta ja jos tutkimuksella tai kuvauksella saadut tiedot ja tallenteet tulevat yksinomaan virkakäyttöön. Muun kuin aluevalvontaviranomaisen toiminnasta on kuitenkin ennen toiminnan aloittamista ilmoitettava 20 §:ssä tarkoitetulle lupaviranomaiselle.

Valtakunnan turvallisuuden ja aluevalvonnan järjestämisen kannalta tärkeitä rajoiltaan tarkkaan määritettyjä Suomen aluevesien osia voidaan valtioneuvoston asetuksella säätää suoja-alueiksi, joilla liikkumista ja muuta toimintaa rajoitetaan siten kuin tässä laissa säädetään. Suoja-alue ei saa olla laajempi kuin valtakunnan turvallisuuden ja aluevalvonnan järjestämisen vuoksi on välttämättä tarpeen.

Suoja-alueet merkitään suomalaisiin merikarttoihin.

Mitä 1 momentissa säädetään, ei koske viranomaista sen hoitaessa virkatehtäviään. Muun kuin aluevalvontaviranomaisen toiminnasta on kuitenkin ilmoitettava 20 §:ssä tarkoitetulle lupaviranomaiselle.

Suomen alueellisen koskemattomuuden turvaamisen vuoksi välttämättömästä syystä voidaan tasavallan presidentin asetuksella tehostaa aluevalvontaa suoja-alueella säätämällä 17 §:ssä tarkoitettu luvanvarainen toiminta suoja-alueella keskeytettäväksi, jollei sen jatkamiseen myönnetä eri lupaa. Asetuksen voimassaoloaika voi olla enintään kolme kuukautta kerrallaan, ja asetus on kumottava heti, kun tarvetta aluevalvonnan tehostamiseen ei enää ole.

Asetuksen voimassa ollessa suoja-alueella ei saa asunnolle tai vapaa-ajanasunnolle kulkemista lukuun ottamatta liikkua yleisten väylien ulkopuolella eikä ankkuroida tai pysähtyä muuten kuin pakottavasta syystä.

Lupa 12 §:ssä tarkoitettuun merenpohjan tutkimiseen ja kartoittamiseen, 13 §:ssä tarkoitettuun maaperän tutkimiseen, 14 §:ssä tarkoitettuun tutkimiseen ilma-aluksesta sekä 17 §:n 1 momentissa tarkoitettuun toimintaan myönnetään, jollei toiminta vaaranna Suomen aluevalvontaa tai jos vaaraa voidaan lupamääräyksillä olennaisesti vähentää.

Luvassa voidaan antaa aluevalvonnan ja luvan hakijan turvallisuuden kannalta tarpeellisia määräyksiä toiminnasta, siinä käytettävästä välineistöstä ja sen teknisistä ominaisuuksista sekä toiminta-alueesta ja -ajasta.

Luvan perusteella otetut tallenteet voidaan lupamääräysten noudattamisen valvomiseksi määrätä esitettäviksi lupaviranomaiselle. Lupaviranomainen voi rajoittaa tallenteiden julkaisemista tai kieltää sen, jos materiaaliin sisältyy maanpuolustuksen kannalta tärkeää tietoa, jonka julkistaminen voisi vahingoittaa tai vaarantaa maanpuolustuksen etua.

Luvan myöntämistä 12–14 §:ssä tarkoitettuun toimintaan koskevan asian käsittelee ja ratkaisee pääesikunta. Luvan myöntämistä 17 §:ssä tarkoitettuun toimintaan koskevan asian käsittelee ja ratkaisee merivoimien esikunta.

Luvan peruuttamista koskevan asian ratkaisee pääesikunta.

3 momentti on kumottu L:lla 6.3.2015/195.

Lupahakemukseen on liitettävä selvitys toiminnasta sekä siinä käytettävistä välineistä ja laitteista.

Lupaviranomaisesta sekä luvan hakemisesta ja hakemukseen liitettävistä lupaharkinnan kannalta tarpeellisista selvityksistä samoin kuin luvan voimassaolosta säädetään tarkemmin valtioneuvoston asetuksella.

Luvasta 17 §:ssä tarkoitettuun toimintaan ei peritä maksua.

Pääesikunnan ja merivoimien esikunnan tässä luvussa tarkoitetussa lupa-asiassa tekemään päätökseen saa vaatia oikaisua siten kuin hallintolaissa (434/2003) säädetään.

Oikaisuvaatimukseen annettuun päätökseen saa hakea muutosta valittamalla hallinto-oikeuteen siten kuin hallintolainkäyttölaissa (586/1996) säädetään. Hallinto-oikeuden päätökseen saa hakea muutosta valittamalla vain, jos korkein hallinto-oikeus myöntää valitusluvan.

Luvan peruuttamista koskevaa päätöstä noudatetaan muutoksenhausta huolimatta, jollei muutoksenhakuviranomainen kiellä täytäntöönpanoa.

Aluevalvontaviranomaisia ovat sotilas-, rajavartio-, poliisi- ja tulliviranomaiset sekä niiden aluevalvontaan määrätyt virkamiehet.

Liikenne- ja viestintävirasto toimii aluevalvontaviranomaisena toimialallaan.

Puolustusministeriö johtaa ja sovittaa yhteen aluevalvontaviranomaisten toimintaa tämän lain soveltamisalaan kuuluvissa asioissa, jollei puolustusvoimien ylipäällikön toimivallasta muuta johdu.

Sotilasviranomaisten tehtävänä on huolehtia aluevalvonnan toimeenpanosta sekä aluevalvontaviranomaisten yhteistoiminnasta.

Rajavartiolaitos huolehtii aluevalvonnasta valtakunnan rajoilla sekä siellä, minne sen toiminta rajavartiolain (578/2005) 4 §:n mukaan kohdentuu.

Muut aluevalvontaviranomaiset osallistuvat aluevalvontaan varsinaisten tehtäviensä yhteydessä. Niiden on ilmoitettava sotilas- tai rajavartioviranomaiselle aluerikkomuksesta ja alueloukkauksesta taikka aluerikkomuksen tai alueloukkauksen uhasta sekä ryhdyttävä käytettävissään olevin keinoin toimenpiteisiin aluerikkomuksen ja alueloukkauksen estämiseksi.

Alusliikennepalvelulaissa (623/2005) tarkoitettu alusliikennepalvelun tarjoaja ja ilmailulaissa tarkoitettu ilmaliikennepalvelun tarjoaja sekä ilmatilan joustavaa käyttöä koskevista yhteisistä säännöistä annetussa komission asetuksessa (EY) N:o 2150/2005 tarkoitettu ilmatilan hallintayksikkö avustavat aluevalvontaviranomaisia hoitamalla tässä laissa tarkoitettuja tehtäviä omalla toimialallaan, ei kuitenkaan merkittävää julkisen vallan käyttöä sisältävää tehtävää.

Alusliikennepalvelun tarjoajan, ilmaliikennepalvelun tarjoajan ja ilmatilan hallintayksikön on ilmoitettava sotilas- tai rajavartioviranomaiselle havaitsemastaan aluerikkomuksesta ja alueloukkauksesta taikka aluerikkomuksen tai alueloukkauksen uhasta sekä ryhdyttävä käytettävissään olevin keinoin toimenpiteisiin aluerikkomuksen ja alueloukkauksen estämiseksi.

Ilmaliikennepalvelun tarjoajan ja ilmatilan hallintayksikön on turvattava aluevalvontaviranomaisen pyynnöstä ilmatilan esteetön käyttö aluevalvontatehtävää suorittavalle valtionilma-alukselle.

Siviili- ja sotilasilmailun yhteensovittamisesta säädetään ilmailulain 107 §:ssä.

Liikenne- ja viestintäviraston on alusliikennepalvelun tarjoajan avustamana turvattava aluevalvontaviranomaisen pyynnöstä merialueen esteetön käyttö aluevalvontatehtävää suorittavalle valtionalukselle.

Tuen pyytämisestä toisen valtion sotilasviranomaiselta aluevalvontaa varten säädetään kansainvälisen avun antamista ja pyytämistä koskevasta päätöksenteosta annetussa laissa (418/2017) ja puolustusvoimista annetussa laissa (551/2007).

Puolustusvoimat voi 1 momentissa tarkoitetun päätöksen perusteella esittää toisen valtion sotilasviranomaiselle tehtävää koskevan pyynnön tai ryhtyä muihin päätöksen toimeenpanoa koskeviin toimiin.

Aluevalvontaviranomaisella on tässä laissa säädettyä tehtävää suorittaessaan oikeus antaa huomautus ja tarvittaessa varoitus sille, joka rikkoo tai on vaarassa rikkoa tämän lain tai sen nojalla annettuja säännöksiä tai määräyksiä.

Puolustusministeriö voi valtakunnan turvallisuuden kannalta välttämättömistä syistä enintään seitsemäksi vuorokaudeksi kerrallaan kieltää vesiliikenteen sellaisella rajoitetulla Suomen aluevesien osalla, jolla aluevalvontaviranomaisen sotilaallisten voimakeinojen käyttö tai niiden käyttöön liittyvät vaikutuksiltaan merkittävät harjoitukset voivat vaarantaa vesillä liikkuvien turvallisuutta.

Ennen 1 momentissa tarkoitetun päätöksen tekemistä on kuultava merenkulkuviranomaisia. Puolustusministeriö voi ennen 1 momentissa tarkoitetun päätöksen tekemistä kuulla alusliikennepalvelulaissa tarkoitettua alusliikennepalvelun tarjoajaa. Merenkulkuviranomaiset vastaavat 1 momentissa tarkoitetun päätöksen tiedottamisesta asianomaisille ja osallistuvat päätöksen toimeenpanoon.

Alusliikennepalvelun tarjoaja toteuttaa puolustusministeriön tai merenkulkuviranomaisten meriliikenteelle määräämät rajoitukset ja valvoo niiden toteuttamista. Alusliikennepalveluntarjoajan on ilmoitettava aluksille edellä mainitut rajoitukset ja ilmoitettava puolustusministeriölle ja merenkulkuviranomaisille, jos se havaitsee poikkeuksia rajoitusten noudattamisessa.

Aluevalvontaviranomaisella on tässä laissa säädettyä yksittäistä tehtävää suorittaessaan oikeus saada jokaiselta tiedot tämän nimestä, henkilötunnuksesta tai, jos henkilötunnusta ei ole, syntymäajasta ja kansalaisuudesta sekä paikasta, josta hän on tavoitettavissa.

Kiinni otettu on päästettävä vapaaksi heti, kun tarvittavat 2 momentin 1 kohdassa tarkoitetut tiedot on saatu tai 2 momentin 2 kohdassa sanottu tarkoitus on saavutettu. Kiinni otettu on kuitenkin päästettävä vapaaksi viimeistään 24 tunnin kuluttua kiinniottamisesta, jollei häntä pidätetä siten kuin pakkokeinolaissa (806/2011) säädetään.

Kiinni otetulle on heti ilmoitettava kiinniottamisen syy. Tämän lain perusteella kiinni otetun kohteluun sovelletaan, mitä poliisin säilyttämien henkilöiden kohtelusta annetussa laissa (841/2006) säädetään.

Aluevalvontaviranomaisella on 27 §:ssä tarkoitetun kiinniottamisen yhteydessä oikeus tarkastaa henkilö, jos se on välttämätöntä sen varmistamiseksi, ettei hänellä ole hallussaan esineitä tai aineita, joilla hän voi vaarantaa kiinniottamisen taikka aiheuttaa vaaraa itselleen tai muille.

Vaaralliset esineet ja aineet on tarvittaessa otettava tarkastettavalta pois. Ne on palautettava hänelle vapaaksi päästämisen yhteydessä, jollei palauttamiselle ole lain mukaan estettä.

Aluevalvontaviranomaisella on oikeus siirtää ajoneuvo, ilma-alus tai alus, jos se on välttämätöntä 25 §:n 2 momentin 4 kohdassa tarkoitetun määräyksen panemiseksi täytäntöön.

Puolustusvoimilla ja rajavartiolaitoksella on hallinnassaan olevalla alueella sekä meren rannikolla, merellä ja ilmatilassa oikeus suorittaa muuhun kuin vakituisena asuntona olevaan rakennukseen tai muutoin kotirauhan piiriin kuuluvaan rakennukseen tai alueeseen kohdistuvaa teknistä valvontaa osana aluevalvontaa sekä 44 §:ssä ja rikoslain (39/1889) 17 luvun 7 b §:ssä tarkoitettujen rikosten ennalta estämiseksi, sanotuista rikoksista epäiltyjen tunnistamiseksi sekä erityisten valvontakohteiden vartioimiseksi.

Teknisellä valvonnalla tarkoitetaan meriliikenteen, ilmaliikenteen tai erityisen kohteen valvonnan yhteydessä ennalta määräämättömiin henkilöihin kohdistuvaa teknisellä laitteella tapahtuvaa katselua tai kuuntelua sekä kuvan tai äänen automaattista tallentamista. Teknisessä valvonnassa syntyneet tallenteet, joita ei ole liitetty esitutkinta-aineistoon, on hävitettävä viimeistään vuoden kuluttua siitä, kun aineistoa ei enää todennäköisesti tarvita siihen tarkoitukseen, mihin se on hankittu.

Teknisestä valvonnasta ilmatilassa, merellä ja meren rannikolta merelle ei erikseen ilmoiteta. Muusta teknisestä valvonnasta ilmoitetaan sopivalla merkillä.

Puolustusvoimien tehtävänä on koota aluevalvonnan tilannekuvaa Suomen alueellisen koskemattomuuden valvontaa ja turvaamista ja sitä koskevaa päätöksentekoa sekä muiden viranomaisten tukemista varten tarpeellisista aluevalvonnan yhteydessä hankituista tai muilta aluevalvontaviranomaisilta sekä vieraan valtion viranomaisilta ja kansainvälisiltä toimielimiltä saaduista tiedoista. Puolustusvoimilla on lisäksi oikeus tilannekuvaa varten saada ilmaliikennepalvelun tarjoajalta ja lentoaseman pitäjältä tietoja ilmaliikenteestä sekä muita aluevalvonnan kannalta merkityksellisiä tietoja. Puolustusvoimilla ja Rajavartiolaitoksella on lisäksi oikeus tilannekuvaa varten saada korvauksetta alusliikennepalvelun tarjoajalta tietoja meriliikenteestä sekä muita aluevalvonnan kannalta merkityksellisiä tietoja.

Tilannekuvatietoihin saa sisältyä henkilötietoja, jos ne liittyvät tässä laissa säädettyihin lupiin tai niitä on tarpeen käsitellä valvottaessa lupaehtojen tai tässä laissa säädettyjen liikkumis- ja muiden toimintarajoitusten noudattamista taikka selvitettäessä epäiltyä aluerikkomusta tai alueloukkausta.

Liikenne- ja viestintäviraston ja alusliikennepalvelun tarjoajan tulee tuottaa tieto Suomen aluevesillä olevasta ja sinne tulossa olevasta alusliikenteestä, ennaltaehkäistä vaaratilanteita sekä turvata alusliikenteen sujuminen normaalioloissa, normaaliolojen häiriötilanteissa ja poikkeusoloissa.

Edellä 23 §:n 1 momentissa tarkoitetulla aluevalvontaviranomaisella on tässä laissa säädettyä tehtävää suorittaessaan oikeus vastarinnan murtamiseksi, henkilön kiinniottamiseksi, ajoneuvon, ilma-aluksen tai aluksen siirtämiseksi tai 25 §:ssä tarkoitetun määräyksen panemiseksi täytäntöön käyttää sellaisia tarpeellisia voimakeinoja, joita tehtävän tärkeys ja kiireellisyys, vastarinnan vaarallisuus, käytettävissä olevat voimavarat sekä muut tilanteen kokonaisarvosteluun vaikuttavat seikat huomioon ottaen voidaan pitää puolustettavina.

Voimakeinojen käyttämisestä päättää aluevalvontaa suorittava aluevalvontaviranomainen, jollei 33 tai 34 §:stä muuta johdu.

Voimakeinojen käytön liioittelusta säädetään rikoslain 4 luvun 6 §:n 3 momentissa ja 7 §:ssä. Hätävarjelusta säädetään rikoslain 4 luvun 4 §:ssä ja pakkotilasta saman luvun 5 §:ssä.

Aluevalvontaviranomaisen on ennen voimakeinojen käyttämistä annettava 25 §:n 1 momentissa tarkoitettu huomautus sekä varoitus voimakeinojen käyttämisestä. Varoitusta voidaan, jos se on välttämätöntä, tehostaa ampumalla varoitustuli.

Varoituksen tehostamisesta varoitustulella voi päättää aluevalvontaa suorittava virkamies.

Puolustusvoimat ja rajavartiolaitos voivat käyttää Suomen alueellisen koskemattomuuden turvaamiseksi tarpeellista sotilaan henkilökohtaisen aseen käyttöä voimakkaampaa, sotavarustein tapahtuvaa asevoimaa.

Tällaisten voimakeinojen käyttämisestä päättää puolustusministeriö, jollei puolustusvoimien ylipäällikön toimivallasta muuta johdu taikka 34 §:ssä toisin säädetä.

Puolustusvoimien ja rajavartiolaitoksen tehtävänä on ryhtyä viivytyksettä kaikkiin tarvittaviin toimenpiteisiin valtakunnan turvallisuutta välittömästi ja vakavasti vaarantavan vihamielisen toiminnan torjumiseksi. Tällöin on tarvittaessa käytettävä sellaisia 33 §:ssä tarkoitettuja voimakeinoja, joita toiminnan vaarallisuus ja muut tilanteen kokonaisarvosteluun vaikuttavat seikat huomioon ottaen voidaan pitää puolustettavina. Toimenpiteeseen ryhtymisestä on viipymättä ilmoitettava puolustusministeriölle.

Sen lisäksi, mitä ilmailulaissa säädetään ilmatilan käytöstä, ilmaliikennepalvelun tarjoajan ja ilmatilan hallintayksikön on rajoitettava ilmatilan käyttöä aluevalvontaviranomaisen pyynnöstä tämän lain 31–33 §:ssä säädettyjen voimakeinojen käytön turvaamiseksi ja 34 §:ssä säädetyn vihamielisen toiminnan torjumiseksi sekä tässä tarkoituksessa varattava ilmatilan esteetön käyttö valtionilma-aluksille.

Liikenne- ja viestintäviraston ja alusliikennepalvelun tarjoajan on alusliikennettä ohjaamalla rajoitettava  merialueen  käyttöä aluevalvontaviranomaisen päätöksen mukaisesti tämän lain 31–33 §:ssä säädettyjen voimakeinojen käytön turvaamiseksi ja 34 §:ssä säädetyn vihamielisen toiminnan torjumiseksi sekä tässä tarkoituksessa varattava merialueen esteetön käyttö valtionaluksille.

Aluevalvontaviranomainen huolehtii aluerikkomuksen ja alueloukkauksen alustavasta selvittämisestä. Tarvittaessa asian tarkempi selvittäminen siirretään sotilas- tai rajavartioviranomaiselle.

Aluerikkomuksen ja alueloukkauksen esitutkinnan toimittaa poliisi taikka Rajavartiolaitos. Rajavartiolaitoksen toimittamasta esitutkinnasta säädetään rikostorjunnasta Rajavartiolaitoksessa annetussa laissa (108/2018).

Edellä 27 §:ssä tarkoitetusta henkilön kiinniottamisesta ja 28 §:ssä tarkoitetusta omaisuuden haltuun ottamisesta on laadittava pöytäkirja tai tehtävä merkintä muuhun asiakirjaan siten kuin siitä valtioneuvoston asetuksella tarkemmin säädetään.

Aluevalvontaviranomaisella, alusliikennepalvelun tarjoajalla, ilmaliikennepalvelujen tarjoajalla ja ilmatilan hallintayksiköllä on oikeus salassapitosäännösten estämättä antaa toisilleen 30 a §:ssä tarkoitettuja ja henkilötietojen käsittelystä Puolustusvoimissa annetun lain (332/2019) 9 §:ssä tarkoitetussa aluevalvonnan lupa- ja valvonta-asioiden rekisterissä olevia tietoja, joita tiedon saaja tarvitsee aluevalvontatehtävässään.

Tiedot saadaan luovuttaa myös teknisen käyttöyhteyden avulla.

Tarkemmat säännökset huomautuksen ja varoituksen antamisesta, tässä luvussa tarkoitettujen toimivaltuuksien ja voimakeinojen käyttämisestä sekä välineistä voimakeinoja käytettäessä annetaan valtioneuvoston asetuksella.

Muun kuin 8 §:ssä tarkoitetun sukellusveneen ja vedenalaisen kulkuvälineen on Suomen aluevesillä pysyteltävä pinta-asemassa, jollei sukeltamiseen ole myönnetty lupaa.

Luvan myöntämistä ja peruuttamista koskevan asian käsittelee ja ratkaisee pääesikunta. Luvan myöntämisperusteita ja lupamääräyksiä sekä luvan hakemista, lupa-menettelyä ja muutoksenhakua koskee soveltuvin osin, mitä 19 ja 22 §:ssä säädetään.

Kukin aluevalvontaviranomainen suorittaa aluevalvonnasta aiheutuneet kustannukset sille valtion talousarviossa osoitetuista määrärahoista.

Alueen omistajalle tai haltijalle maksetaan käyvän hinnan mukainen korvaus haitasta ja vahingosta, joka tälle on aiheutunut 17 §:n 1 momentissa tarkoitetusta rajoituksesta.

Puolustusvoimilla on oikeus salassapitosäännösten estämättä antaa 30 a §:ssä tarkoitettua aluevalvonnan tilannekuvaa ja siihen liittyviä tietoja myös vieraan valtion aluevalvonnasta vastaavalle viranomaiselle tai kansainväliselle toimielimelle, jos tiedot ovat tarpeellisia vieraan valtion aluevalvontaa varten.

Jos 1 momentissa tarkoitettuun tietoon sisältyy toiselta aluevalvontaviranomaiselta tai ilmaliikennepalvelun tarjoajalta tai ilmatilan hallintayksiköltä saatua tietoa, tieto voidaan luovuttaa edelleen vain tiedon tuottaneen tahon suostumuksella.

Tiedot saadaan luovuttaa myös teknisen käyttöyhteyden avulla.

Keskenään sodassa oleviin vieraisiin valtioihin sovellettavista puolueettomuusmääräyksistä säädetään erikseen.

Alueloukkauksesta säädetään rikoslain 17 luvun 7 c §:ssä.

Tarkemmat säännökset tämän lain täytäntöönpanosta annetaan valtioneuvoston asetuksella.

Tämä laki tulee voimaan 1 päivänä tammikuuta 2001.

Ennen lain voimaantuloa voidaan ryhtyä lain täytäntöönpanon edellyttämiin toimenpiteisiin.

I denna lag föreskrivs om övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet (territorialövervakning).

Om ankomst till finskt territorium, uppehåll i landet och avresa från landet gäller utöver denna lag vad som särskilt bestäms därom eller föreskrivs i internationella avtal som är förpliktande för Finland.

En militärperson från en främmande stat får inte utan tillstånd överskrida gränsen till finskt territorium eller uppehålla sig i landet, om inte något annat följer av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland. Detsamma gäller i fråga om ett militärfordon från en främmande stat.

En militärperson från en främmande stat får inte inneha skjutvapen på finskt territorium, om inte tillstånd därtill har beviljats eller något annat följer av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland.

Ett statsluftfartyg från en främmande stat får ankomma till finskt territorium och uppehålla sig i landet endast med stöd av ett för Finland förpliktande internationellt avtal eller med stöd av ett tillstånd, om inte något annat föreskrivs i 2 eller 3 mom. Detsamma gäller statsfartyg från en främmande stat, om det inte är fråga om oskadlig genomfart.

När ett statsluftfartyg eller ett statsfartyg med en främmande stats statsöverhuvud ombord anländer till Finland på officiellt besök får fartyget ankomma till finskt territorium och göra uppehåll i landet utan tillstånd enligt 1 mom. I ett sådant fall ska dock anmälan om fartygets ankomst till finskt territorium och uppehåll i landet göras på förhand till huvudstaben.

En främmande stats statsluftfartyg eller statsfartyg får på begäran av en territorialövervakningsmyndighet eller en annan myndighet utan tillstånd enligt 1 mom. komma in på finskt territorium för ett brådskande räddningsuppdrag, ett gränssäkerhetsuppdrag, ett uppdrag som gäller avvärjande av miljöskador eller för att assistera vintersjöfarten. Andra myndigheter än territorialövervakningsmyndigheterna ska utan dröjsmål underrätta huvudstaben om sin begäran.

Över en flygning som företas av en främmande stats statsluftfartyg ska till leverantören av flygtrafikledningstjänster före ankomsten till finskt territorium sändas en tillbörlig färdplan. En främmande stats statsfartyg som ankommer till finskt territorium i annat syfte än oskadlig genomfart ska före ankomsten till finskt territorium meddela territorialövervakningsmyndigheten tid och plats för överskridandet av territorialvattengränsen.

Vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten gäller inte statsluftfartyg som på territorialövervakningsmyndighetens begäran befinner sig på finskt territorium i ett uppdrag som avses i 5 § 3 mom.

Ubåtar och övriga undervattensfarkoster från en främmande stat skall inom Finlands territorialvatten vara i övervattensläge, om inte tillstånd för dykning har beviljats.

En militärperson eller en militäravdelning från en främmande stat får inte utan tillstånd delta i en militär övning eller föranstalta en sådan inom finskt territorium, om inte något annat följer av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland. Detsamma gäller en främmande stats statsluftfartyg och statsfartyg.

Tillståndsärenden som avses i 4–8 § handläggs och avgörs av huvudstaben. Försvarsministeriet avgör ett i 9 § avsett tillståndsärende och kan dessutom förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som avses i detta moment och som annars skall avgöras av huvudstaben.

Om inlämnande av tillståndsansökan och i 5 § 2 mom. avsedd anmälan, om utredningar som skall bifogas ansökan och anmälan samt om tillståndets giltighetstid och andra tillståndsbestämmelser bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

Militära styrkor utan beteckningar och medlemmar av sådana styrkor får inte överskrida gränsen till finskt territorium eller uppehålla sig i landet.

En främmande stats statsfartyg skall inom finskt territorium visa sin nationalitet genom att använda nationalitetsflagga.

På Finlands territorialvatten får utredningar som gäller formen eller sammansättningen av eller strukturen hos havsbottnen eller dess inre inte utan tillstånd företas med hjälp av geologiska eller geofysiska undersökningar, inte heller får havsbottnens topografiska former mätas och registreras systematiskt.

2 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/195.

Inom finskt territorium får mätning av magnetfält, strålning eller elektrisk konduktivitet eller därmed jämförbar undersökning av marken eller berggrunden inte utan tillstånd utföras från luftfartyg på en flyghöjd som är lägre än 150 meter.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte upptagning av information för privat bruk från ett luftfartyg i allmän trafik.

Bestämmelserna i 12–14 § gäller inte en myndighet när den sköter sina tjänsteuppgifter, om skötseln av en uppgift kräver sådan undersökning eller fotografering som avses i nämnda paragrafer och om de uppgifter och upptagningar och registreringar som erhållits genom undersökningen eller fotograferingen är avsedda att användas enbart i tjänsten. Annan verksamhet än sådan som bedrivs av territorialövervakningsmyndigheten skall dock innan verksamheten inleds anmälas till den i 20 § avsedda tillståndsmyndigheten.

Sådana till sina gränser noggrant fastställda delar av Finlands territorialvatten som är viktiga med hänsyn till rikets säkerhet och organiseringen av territorialövervakningen kan genom förordning av statsrådet föreskrivas utgöra skyddsområden, på vilka rätten att färdas och utöva andra aktiviteter begränsas enligt vad som bestäms i denna lag. Skyddsområdet får inte vara större än vad som nödvändigtvis krävs med tanke på rikets säkerhet och organiseringen av territorialövervakningen.

Skyddsområdena utmärks på de finska sjökorten.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en myndighet när den sköter sina tjänsteuppgifter. Den i 20 § avsedda tillståndsmyndigheten skall dock underrättas om annan verksamhet än sådan som bedrivs av en territorialövervakningsmyndighet.

Av skäl som är tvingande när det gäller tryggandet av Finlands territoriella integritet kan territorialövervakningen på skyddsområdet effektiveras med stöd av en förordning som utfärdas av republikens president genom bestämmelser om att den i 17 § avsedda tillståndspliktiga verksamheten på skyddsområdet skall avbrytas, om inte särskilt tillstånd beviljas för fortsatt verksamhet. Förordningen kan vara i kraft högst tre månader åt gången, och den skall upphävas så snart behovet av att effektivera territorialövervakningen upphör.

Så länge förordningen är i kraft är det inte tillåtet att på skyddsområdet färdas utanför de allmänna farlederna annat än när färden gäller en bostad eller fritidsbostad eller att av andra än tvingande skäl ankra eller göra uppehåll.

Tillstånd att undersöka och kartlägga havsbottnen enligt 12 §, undersöka marken enligt 13 §, undersöka objekt från luftfartyg enligt 14 § samt utöva aktivitet enligt 17 § 1 mom. beviljas, om verksamheten inte utsätter den finska territorialövervakningen för risker eller om riskerna väsentligt kan minskas genom tillståndsbestämmelser.

Tillståndet kan förenas med sådana villkor i fråga om verksamheten, den utrustning som används i verksamheten och utrustningens tekniska egenskaper samt i fråga om området och tidpunkten för verksamheten, vilka behövs med tanke på territorialövervakningen och sökandens säkerhet.

I syfte att övervaka att tillståndsvillkoren följs kan det bestämmas att de upptagningar som gjorts med tillstånd ska visas för tillståndsmyndigheten. Tillståndsmyndigheten kan begränsa eller förbjuda offentliggörandet av upptagningarna, om materialet innehåller för försvaret viktig information vars offentliggörande kunde skada eller äventyra försvarets intressen.

Ett ärende som gäller beviljande av tillstånd för verksamhet enligt 12–14 § handläggs och avgörs av huvudstaben. Ett ärende som gäller beviljande av tillstånd för verksamhet enligt 17 § handläggs och avgörs av marinstaben.

Ett ärende som gäller återkallande av tillstånd avgörs av huvudstaben.

3 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/195.

Till ansökan ska fogas en utredning över verksamheten och den utrustning och de anordningar som används för den.

Närmare bestämmelser om tillståndsmyndigheten, om sökande av tillstånd, om de utredningar som behövs med tanke på tillståndsprövningen och som ska fogas till ansökan och om tillståndets giltighet utfärdas genom förordning av statsrådet.

För tillstånd till verksamhet som avses i 17 § 1 mom. tas inte ut avgift.

Omprövning av ett beslut som huvudstaben eller marinstaben fattat i ett tillståndsärende som avses i detta kapitel får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ett beslut om återkallelse av ett tillstånd ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts förbjuder verkställigheten.

Territorialövervakningsmyndigheter är militär-, gränsbevaknings-, polis- och tullmyndigheterna samt dessas tjänstemän som förordnats att sköta territorialövervakning.

Transport- och kommunikationsverket är territorialövervakningsmyndighet inom sitt verksamhetsområde.

Försvarsministeriet leder och samordnar territorialövervakningsmyndigheternas verksamhet i frågor som hör till tillämpningsområdet för denna lag, om inte något annat följer av den behörighet som innehas av försvarsmaktens överbefälhavare.

Militärmyndigheterna skall svara för verkställandet av territorialövervakningen samt för samarbetet mellan territorialövervakningsmyndigheterna.

Gränsbevakningsväsendet svarar för territorialövervakningen vid rikets gränser samt inom de områden som dess verksamhet enligt 4 § i gränsbevakningslagen (578/2005) omfattar.

De övriga territorialövervakningsmyndigheterna deltar i territorialövervakningen i samband med sina egentliga uppgifter. De skall meddela militär- och gränsbevakningsmyndigheterna territorieförseelser och territoriekränkningar samt hot därom, samt med de medel som står till buds vidta åtgärder i syfte att förhindra territorieförseelser och territoriekränkningar.

Den leverantör av fartygstrafikservice som avses i lagen om fartygstrafikservice (623/2005) och den leverantör av flygtrafikledningstjänster som avses i luftfartslagen samt den cell för luftrumsplanering som avses i kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet bistår territorialövervakningsmyndigheterna genom att sköta sådana uppgifter som avses i denna lag inom sina verksamhetsområden, dock inte uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt.

Leverantören av fartygstrafikservice, leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering ska anmäla territorieförseelser eller territoriekränkningar som de har upptäckt och hot om territorieförseelse eller territoriekränkning till en militärmyndighet eller en gränsbevakningsmyndighet samt med till buds stående medel vidta åtgärder för att förhindra territorieförseelser och territoriekränkningar.

Leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering ska på en territorialövervakningsmyndighets begäran trygga obehindrad användning av luftrummet för ett statsluftfartyg som utför ett territorialövervakningsuppdrag.

Bestämmelser om samordning av civil och militär luftfart finns i 107 § i luftfartslagen.

Transport- och kommunikationsverket ska med bistånd från leverantören av fartygstrafikservice på territorialövervakningsmyndighetens begäran trygga obehindrad användning av havsområdet för ett statsfartyg som utför ett territorialövervakningsuppdrag.

Bestämmelser om begärande av stöd av en annan stat, Europeiska unionen eller en internationell organisation vid territorialövervakningen och samverkan med en annan stat, Europeiska unionen eller en internationell organisation vid territorialövervakningen finns i lagen om beslutsfattande om internationellt bistånd, samverkan eller annan internationell verksamhet (418/2017) och i lagen om försvarsmakten (551/2007).

Försvarsmakten kan med stöd av ett beslut som avses i 1 mom. vidta åtgärder som gäller verkställigheten av beslutet.

En territorialövervakningsmyndighet har när den sköter en uppgift som avses i denna lag rätt att ge den som bryter mot eller löper risk att bryta mot denna lag eller med stöd av den meddelade bestämmelser eller förordnanden en anmärkning och vid behov en varning.

Försvarsministeriet kan av orsaker som är nödvändiga för att trygga rikets säkerhet för högst sju dygn i sänder förbjuda sjötrafik på en sådan begränsad del av Finlands territorialvatten där territorialövervakningsmyndigheternas användning av militära maktmedel eller sådana till sina verkningar betydande övningar som hänför sig därtill kan äventyra säkerheten för sjöfarare.

Innan ett beslut enligt 1 mom. fattas ska sjöfartsmyndigheterna höras. Försvarsministeriet kan innan ett beslut enligt 1 mom. fattas höra den i lagen om fartygstrafikservice avsedda leverantören av fartygstrafikservice. Sjöfartsmyndigheterna svarar för informationen om det i 1 mom. avsedda beslutet och deltar i verkställigheten av beslutet.

Leverantören av fartygstrafikservice genomför de begränsningar av sjötrafiken som försvarsministeriet eller sjöfartsmyndigheterna bestämt och övervakar att de iakttas. Leverantören av fartygstrafikservice ska informera fartygen om dessa begränsningar samt försvarsministeriet och sjöfartsmyndigheterna om avvikelser från iakttagandet av begränsningarna.

Territorialövervakningsmyndigheten har när den utför en i denna lag avsedd enskild uppgift rätt att av var och en få uppgifter om namn, personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum och medborgarskap samt om den plats där personen i fråga är anträffbar.

Den som gripits ska omedelbart friges när de behövliga uppgifterna enligt 2 mom. 1 punkten har erhållits eller syftet enligt 2 mom. 2 punkten uppnåtts. Den som gripits ska dock friges senast 24 timmar efter gripandet, om den gripne inte anhålls så som anges i tvångsmedelslagen (806/2011).

Den gripne skall genast underrättas om orsaken till gripandet. I fråga om behandlingen av personer som gripits med stöd av denna lag iakttas vad som föreskrivs i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006).

Territorialövervakningsmyndigheten har i samband med gripande enligt 27 § rätt att kroppsvisitera en person om det är nödvändigt för att försäkra sig om att han eller hon inte medför föremål eller ämnen med vilka personen kan äventyra gripandet eller utsätta sig själv eller andra för fara.

Farliga föremål och ämnen skall vid behov tas ifrån den som skall visiteras. De skall återlämnas när personen i fråga friges, om det inte enligt lag finns hinder för återlämnandet.

Territorialövervakningsmyndigheten har rätt att flytta ett fordon, ett luftfartyg eller ett fartyg, om det är nödvändigt i syfte att verkställa ett i 25 § 2 mom. 4 punkten avsett förordnande.

Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet har på områden som är i deras besittning samt vid havskusten, på havet och i luftrummet rätt att företa teknisk övervakning av byggnader som är avsedda för något annat ändamål än som stadigvarande bostad, eller av annars hemfridsskyddade byggnader eller områden, som en del av territorialövervakningen samt för att förebygga brott som avses i 44 § och i 17 kap. 7 b § i strafflagen (39/1889) och för att identifiera personer som är misstänkta för sådana brott samt för att bevaka särskilda övervakningsobjekt.

Med teknisk övervakning avses i samband med övervakning av sjötrafiken, lufttrafiken eller ett särskilt objekt iakttagande eller avlyssning av på förhand ospecificerade personer med hjälp av en teknisk apparat samt automatisk upptagning av ljud eller bild. Upptagningar som uppkommer vid teknisk övervakning och som inte fogats till förundersökningsmaterialet ska förstöras senast ett år efter det att upptagningarna sannolikt inte längre behövs för det ändamål som de var avsedda för.

Det ges ingen separat information om teknisk övervakning i luftrummet, på havet eller från havskusten ut mot havet. När det gäller annan teknisk övervakning ska information ges med ett lämpligt tecken.

Försvarsmakten ska sammanställa en lägesbild för territorialövervakningen för övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet och det beslutsfattande som gäller detta samt för stödjande av andra myndigheter. Lägesbilden sammanställs av behövliga uppgifter som försvarsmakten får i samband med territorialövervakningen eller av andra territorialövervakningsmyndigheter, av myndigheterna i en främmande stat och av internationella organ. För lägesbilden har försvarsmakten dessutom rätt att av leverantören av flygtrafikledningstjänster och av flygplatsoperatören få uppgifter om flygtrafiken samt andra uppgifter som är av betydelse för territorialövervakningen. För lägesbilden har försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet dessutom rätt att av leverantören av fartygstrafikservice utan ersättning få uppgifter om sjötrafiken samt andra uppgifter som är av betydelse för territorialövervakningen.

I lägesbildsuppgifterna får det ingå personuppgifter, om personuppgifterna sammanhänger med tillstånd som avses i denna lag eller om det är behövligt att behandla personuppgifterna vid övervakningen av att tillståndsvillkoren eller de i denna lag föreskrivna begränsningarna i att röra sig på vissa områden och i annan verksamhet iakttas och vid utredning av en misstänkt territorieförseelse eller territoriekränkning.

Transport- och kommunikationsverket och leverantören av fartygstrafikservice ska producera information om befintliga och ankommande fartyg på Finlands territorialvatten, förebygga farliga situationer samt trygga smidig fartygstrafik under normala förhållanden, vid störningar under normala förhållanden och i undantagsförhållanden.

En territorialövervakningsmyndighet som avses i 23 § 1 mom. har vid utförandet av en i denna lag föreskriven uppgift rätt att i syfte att bryta motstånd, gripa en person, flytta ett fordon, ett luftfartyg eller ett fartyg eller verkställa ett förordnande enligt 25 § använda sådana behövliga maktmedel som kan anses försvarliga med beaktande av hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, de resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Om användningen av maktmedel beslutar den territorialövervakningsmyndighet som utför övervakningen, om inte något annat följer av 33 eller 34 §.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen. Bestämmelser om nödvärn finns i 4 kap. 4 § strafflagen och om nödtillstånd i 5 § i samma kapitel.

Territorialövervakningsmyndigheten skall innan maktmedel används ge en anmärkning enligt 25 § 1 mom. samt en varning om att maktmedel kommer att användas. Varningen kan när det är nödvändigt effektiveras genom avlossande av varningsskott.

Beslut om effektivering av varningen med varningsskott kan fattas av den tjänsteman som utför territorialövervakning.

Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet kan för att trygga Finlands territoriella integritet använda behövlig vapenmakt med krigsmateriel som är slagkraftigare än användningen av en militärpersons personliga vapen.

Beslut om användning av sådana maktmedel fattas av försvarsministeriet, om inte något annat följer av den behörighet som försvarsmaktens överbefälhavare har eller om något annat inte föreskrivs i 34 §.

Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet ska utan dröjsmål vidta alla behövliga åtgärder i syfte att avvärja fientlig verksamhet som medför direkt och allvarlig fara för rikets säkerhet. Då ska vid behov användas sådana i 33 § avsedda maktmedel som kan anses vara försvarliga med beaktande av hur farlig verksamheten är och övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen. Försvarsministeriet ska utan dröjsmål underrättas om att åtgärder vidtas.

Utöver vad som i luftfartslagen föreskrivs om användning av luftrummet, ska leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering på en territorialövervakningsmyndighets begäran begränsa användningen av luftrummet för att trygga användningen av maktmedel enligt 31–33 § i denna lag och för avvärjande av fientlig verksamhet enligt 34 § samt i detta syfte bereda statsluftfartyg obehindrad användning av luftrummet.

Transport- och kommunikationsverket och leverantören av fartygstrafikservice ska genom ledning av fartygstrafiken begränsa användningen av havsområdet i enlighet med territorialövervakningsmyndighetens beslut för att trygga användningen av maktmedel enligt 31–33 § i denna lag och för avvärjande av fientlig verksamhet enligt 34 § samt i detta syfte bereda statsfartyg obehindrad användning av havsområdet.

En territorialövervakningsmyndighet sköter den preliminära utredningen av territorieförseelser och territoriekränkningar. Vid behov överförs den närmare utredningen av saken till en militär- eller gränsbevakningsmyndighet.

Förundersökningen av territorieförseelser och territoriekränkningar utförs av polisen eller Gränsbevakningsväsendet. Bestämmelser om förundersökning som utförs av Gränsbevakningsväsendet finns i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018).

Över gripande av en person enligt 27 § och omhändertagande av egendom enligt 28 § skall uppgöras protokoll eller göras anteckning i en annan handling så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

36 a § har upphävts genom L 15.3.2019/336.

36 b § har upphävts genom L 15.3.2019/336.

En territorialövervakningsmyndighet, leverantören av fartygstrafikservice, leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna varandra sådana i 30 a § avsedda uppgifter samt sådana i det register över territorialövervakningens tillstånds- och övervakningsärenden som avses i 9 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019) införda uppgifter som uppgiftsmottagaren behöver i sitt territorialövervakningsuppdrag.

Uppgifterna får också lämnas ut genom en teknisk förbindelse.

Närmare bestämmelser om givande av anmärkning och varning, användning av befogenheter och maktmedel enligt detta kapitel samt om utrustning för användning av maktmedel meddelas genom förordning av statsrådet.

Andra än i 8 § avsedda ubåtar och undervattensfarkoster skall inom Finlands territorialvatten vara i övervattensläge, om inte tillstånd för dykning har beviljats.

Ett ärende som gäller beviljande eller återkallande av tillstånd handläggs och avgörs av huvudstaben. I fråga om grunderna för beviljande av tillstånd och tillståndsbestämmelserna samt sökande av tillstånd, tillståndsförfarandet och sökande av ändring gäller i tillämpliga delar 19 och 22 §.

Varje territorialövervakningsmyndighet skall betala de kostnader som territorialövervakningen åsamkat den. Kostnaderna skall betalas av de anslag som i statsbudgeten anvisats för myndigheten.

Till ägaren eller innehavaren av ett område betalas ersättning enligt gängse pris för skada och olägenhet som en i 17 § 1 mom. avsedd begränsning medfört.

Försvarsmakten har rätt att trots sekretessbestämmelserna ge en lägesbild för territorialövervakningen enligt 30 a § och uppgifter som anknyter till lägesbilden också till den myndighet som svarar för territorialövervakningen i en främmande stat eller till ett internationellt organ, om uppgifterna behövs för territorialövervakningen i en främmande stat.

Om det i en uppgift som avses i 1 mom. ingår information som erhållits från en annan territorialövervakningsmyndighet eller från leverantören av flygtrafikledningstjänster eller cellen för luftrumsplanering, får uppgiften överlåtas vidare endast med samtycke av den part som har producerat informationen.

Uppgifterna får också lämnas ut genom en teknisk förbindelse.

Om neutralitetsbestämmelser som skall tillämpas på främmande makter som befinner sig i krig med varandra föreskrivs särskilt.

Bestämmelser om territoriekränkning finns i 17 kap. 7 c § i strafflagen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

I denna lag föreskrivs om övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet (territorialövervakning).

Om ankomst till finskt territorium, uppehåll i landet och avresa från landet gäller utöver denna lag vad som särskilt bestäms därom eller föreskrivs i internationella avtal som är förpliktande för Finland.

En militärperson från en främmande stat får inte utan tillstånd överskrida gränsen till finskt territorium eller uppehålla sig i landet, om inte något annat följer av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland. Detsamma gäller i fråga om ett militärfordon från en främmande stat.

En militärperson från en främmande stat får inte inneha skjutvapen på finskt territorium, om inte tillstånd därtill har beviljats eller något annat följer av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland.

Ett statsluftfartyg från en främmande stat får ankomma till finskt territorium och uppehålla sig i landet endast med stöd av ett för Finland förpliktande internationellt avtal eller med stöd av ett tillstånd, om inte något annat föreskrivs i 2 eller 3 mom. Detsamma gäller statsfartyg från en främmande stat, om det inte är fråga om oskadlig genomfart.

När ett statsluftfartyg eller ett statsfartyg med en främmande stats statsöverhuvud ombord anländer till Finland på officiellt besök får fartyget ankomma till finskt territorium och göra uppehåll i landet utan tillstånd enligt 1 mom. I ett sådant fall ska dock anmälan om fartygets ankomst till finskt territorium och uppehåll i landet göras på förhand till huvudstaben.

En främmande stats statsluftfartyg eller statsfartyg får på begäran av en territorialövervakningsmyndighet eller en annan myndighet utan tillstånd enligt 1 mom. komma in på finskt territorium för ett brådskande räddningsuppdrag, ett gränssäkerhetsuppdrag, ett uppdrag som gäller avvärjande av miljöskador eller för att assistera vintersjöfarten. Andra myndigheter än territorialövervakningsmyndigheterna ska utan dröjsmål underrätta huvudstaben om sin begäran.

Över en flygning som företas av en främmande stats statsluftfartyg ska till leverantören av flygtrafikledningstjänster före ankomsten till finskt territorium sändas en tillbörlig färdplan. En främmande stats statsfartyg som ankommer till finskt territorium i annat syfte än oskadlig genomfart ska före ankomsten till finskt territorium meddela territorialövervakningsmyndigheten tid och plats för överskridandet av territorialvattengränsen.

Vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten gäller inte statsluftfartyg som på territorialövervakningsmyndighetens begäran befinner sig på finskt territorium i ett uppdrag som avses i 5 § 3 mom.

Ubåtar och övriga undervattensfarkoster från en främmande stat skall inom Finlands territorialvatten vara i övervattensläge, om inte tillstånd för dykning har beviljats.

En militärperson eller en militäravdelning från en främmande stat får inte utan tillstånd delta i en militär övning eller föranstalta en sådan inom finskt territorium, om inte något annat följer av ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland. Detsamma gäller en främmande stats statsluftfartyg och statsfartyg.

Tillståndsärenden som avses i 4–8 § handläggs och avgörs av huvudstaben. Försvarsministeriet avgör ett i 9 § avsett tillståndsärende och kan dessutom förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som avses i detta moment och som annars skall avgöras av huvudstaben.

Om inlämnande av tillståndsansökan och i 5 § 2 mom. avsedd anmälan, om utredningar som skall bifogas ansökan och anmälan samt om tillståndets giltighetstid och andra tillståndsbestämmelser bestäms närmare genom förordning av statsrådet.

En främmande stats statsfartyg skall inom finskt territorium visa sin nationalitet genom att använda nationalitetsflagga.

På Finlands territorialvatten får utredningar som gäller formen eller sammansättningen av eller strukturen hos havsbottnen eller dess inre inte utan tillstånd företas med hjälp av geologiska eller geofysiska undersökningar, inte heller får havsbottnens topografiska former mätas och registreras systematiskt.

2 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/195.

Inom finskt territorium får mätning av magnetfält, strålning eller elektrisk konduktivitet eller därmed jämförbar undersökning av marken eller berggrunden inte utan tillstånd utföras från luftfartyg på en flyghöjd som är lägre än 150 meter.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte upptagning av information för privat bruk från ett luftfartyg i allmän trafik.

Bestämmelserna i 12–14 § gäller inte en myndighet när den sköter sina tjänsteuppgifter, om skötseln av en uppgift kräver sådan undersökning eller fotografering som avses i nämnda paragrafer och om de uppgifter och upptagningar och registreringar som erhållits genom undersökningen eller fotograferingen är avsedda att användas enbart i tjänsten. Annan verksamhet än sådan som bedrivs av territorialövervakningsmyndigheten skall dock innan verksamheten inleds anmälas till den i 20 § avsedda tillståndsmyndigheten.

Sådana till sina gränser noggrant fastställda delar av Finlands territorialvatten som är viktiga med hänsyn till rikets säkerhet och organiseringen av territorialövervakningen kan genom förordning av statsrådet föreskrivas utgöra skyddsområden, på vilka rätten att färdas och utöva andra aktiviteter begränsas enligt vad som bestäms i denna lag. Skyddsområdet får inte vara större än vad som nödvändigtvis krävs med tanke på rikets säkerhet och organiseringen av territorialövervakningen.

Skyddsområdena utmärks på de finska sjökorten.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte en myndighet när den sköter sina tjänsteuppgifter. Den i 20 § avsedda tillståndsmyndigheten skall dock underrättas om annan verksamhet än sådan som bedrivs av en territorialövervakningsmyndighet.

Av skäl som är tvingande när det gäller tryggandet av Finlands territoriella integritet kan territorialövervakningen på skyddsområdet effektiveras med stöd av en förordning som utfärdas av republikens president genom bestämmelser om att den i 17 § avsedda tillståndspliktiga verksamheten på skyddsområdet skall avbrytas, om inte särskilt tillstånd beviljas för fortsatt verksamhet. Förordningen kan vara i kraft högst tre månader åt gången, och den skall upphävas så snart behovet av att effektivera territorialövervakningen upphör.

Så länge förordningen är i kraft är det inte tillåtet att på skyddsområdet färdas utanför de allmänna farlederna annat än när färden gäller en bostad eller fritidsbostad eller att av andra än tvingande skäl ankra eller göra uppehåll.

Tillstånd att undersöka och kartlägga havsbottnen enligt 12 §, undersöka marken enligt 13 §, undersöka objekt från luftfartyg enligt 14 § samt utöva aktivitet enligt 17 § 1 mom. beviljas, om verksamheten inte utsätter den finska territorialövervakningen för risker eller om riskerna väsentligt kan minskas genom tillståndsbestämmelser.

Tillståndet kan förenas med sådana villkor i fråga om verksamheten, den utrustning som används i verksamheten och utrustningens tekniska egenskaper samt i fråga om området och tidpunkten för verksamheten, vilka behövs med tanke på territorialövervakningen och sökandens säkerhet.

I syfte att övervaka att tillståndsvillkoren följs kan det bestämmas att de upptagningar som gjorts med tillstånd ska visas för tillståndsmyndigheten. Tillståndsmyndigheten kan begränsa eller förbjuda offentliggörandet av upptagningarna, om materialet innehåller för försvaret viktig information vars offentliggörande kunde skada eller äventyra försvarets intressen.

Ett ärende som gäller beviljande av tillstånd för verksamhet enligt 12–14 § handläggs och avgörs av huvudstaben. Ett ärende som gäller beviljande av tillstånd för verksamhet enligt 17 § handläggs och avgörs av marinstaben.

Ett ärende som gäller återkallande av tillstånd avgörs av huvudstaben.

3 mom. har upphävts genom L 6.3.2015/195.

Till ansökan ska fogas en utredning över verksamheten och den utrustning och de anordningar som används för den.

Närmare bestämmelser om tillståndsmyndigheten, om sökande av tillstånd, om de utredningar som behövs med tanke på tillståndsprövningen och som ska fogas till ansökan och om tillståndets giltighet utfärdas genom förordning av statsrådet.

För tillstånd till verksamhet som avses i 17 § 1 mom. tas inte ut avgift.

Omprövning av ett beslut som huvudstaben eller marinstaben fattat i ett tillståndsärende som avses i detta kapitel får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003).

Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Ett beslut om återkallelse av ett tillstånd ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring sökts förbjuder verkställigheten.

Territorialövervakningsmyndigheter är militär-, gränsbevaknings-, polis- och tullmyndigheterna samt dessas tjänstemän som förordnats att sköta territorialövervakning.

Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket är territorialövervakningsmyndigheter inom sina verksamhetsområden.

Försvarsministeriet leder och samordnar territorialövervakningsmyndigheternas verksamhet i frågor som hör till tillämpningsområdet för denna lag, om inte något annat följer av den behörighet som innehas av försvarsmaktens överbefälhavare.

Militärmyndigheterna skall svara för verkställandet av territorialövervakningen samt för samarbetet mellan territorialövervakningsmyndigheterna.

Gränsbevakningsväsendet svarar för territorialövervakningen vid rikets gränser samt inom de områden som dess verksamhet enligt 4 § i gränsbevakningslagen (578/2005) omfattar.

De övriga territorialövervakningsmyndigheterna deltar i territorialövervakningen i samband med sina egentliga uppgifter. De skall meddela militär- och gränsbevakningsmyndigheterna territorieförseelser och territoriekränkningar samt hot därom, samt med de medel som står till buds vidta åtgärder i syfte att förhindra territorieförseelser och territoriekränkningar.

Den leverantör av flygtrafikledningstjänster som avses i luftfartslagen samt den cell för luftrumsplanering som avses i kommissionens förordning (EG) nr 2150/2005 om gemensamma regler för en flexibel användning av luftrummet bistår territorialövervakningsmyndigheterna genom att sköta sådana territorialövervakningsuppgifter som avses i denna lag inom sina verksamhetsområden, dock inte uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt.

Leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering ska anmäla territorieförseelser eller territoriekränkningar som de har upptäckt och hot om territorieförseelse eller territoriekränkning till en militärmyndighet eller en gränsbevakningsmyndighet samt med till buds stående medel vidta åtgärder för att förhindra territorieförseelser och territoriekränkningar.

Leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering ska på en territorialövervakningsmyndighets begäran trygga obehindrad användning av luftrummet för ett statsluftfartyg som utför ett territorialövervakningsuppdrag.

Bestämmelser om samordning av civil och militär luftfart finns i 107 § i luftfartslagen.

En territorialövervakningsmyndighet har när den sköter en uppgift som avses i denna lag rätt att ge den som bryter mot eller löper risk att bryta mot denna lag eller med stöd av den meddelade bestämmelser eller förordnanden en anmärkning och vid behov en varning.

Försvarsministeriet kan av orsaker som är nödvändiga för att trygga rikets säkerhet temporärt för högst sju dygn i sänder förbjuda sjötrafik på en sådan begränsad del av Finlands territorialvatten där territorialövervakningsmyndigheternas användning av militära maktmedel eller sådana till sina verkningar betydande övningar som hänför sig därtill kan äventyra säkerheten för sjöfarare.

Innan ett beslut enligt 1 mom. fattas skall sjöfartsmyndigheterna höras. Sjöfartsmyndigheterna svarar för informationen om det i 1 mom. avsedda beslutet och deltar i verkställigheten av beslutet.

Territorialövervakningsmyndigheten har när den utför en i denna lag avsedd enskild uppgift rätt att av var och en få uppgifter om namn, personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum och medborgarskap samt om den plats där personen i fråga är anträffbar.

Den som gripits ska omedelbart friges när de behövliga uppgifterna enligt 2 mom. 1 punkten har erhållits eller syftet enligt 2 mom. 2 punkten uppnåtts. Den som gripits ska dock friges senast 24 timmar efter gripandet, om den gripne inte anhålls så som anges i tvångsmedelslagen (806/2011).

Den gripne skall genast underrättas om orsaken till gripandet. I fråga om behandlingen av personer som gripits med stöd av denna lag iakttas vad som föreskrivs i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006).

Territorialövervakningsmyndigheten har i samband med gripande enligt 27 § rätt att kroppsvisitera en person om det är nödvändigt för att försäkra sig om att han eller hon inte medför föremål eller ämnen med vilka personen kan äventyra gripandet eller utsätta sig själv eller andra för fara.

Farliga föremål och ämnen skall vid behov tas ifrån den som skall visiteras. De skall återlämnas när personen i fråga friges, om det inte enligt lag finns hinder för återlämnandet.

Territorialövervakningsmyndigheten har rätt att flytta ett fordon, ett luftfartyg eller ett fartyg, om det är nödvändigt i syfte att verkställa ett i 25 § 2 mom. 4 punkten avsett förordnande.

Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet har på områden som är i deras besittning samt vid havskusten, på havet och i luftrummet rätt att företa teknisk övervakning av byggnader som är avsedda för något annat ändamål än som stadigvarande bostad, eller av annars hemfridsskyddade byggnader eller områden, som en del av territorialövervakningen samt för att förebygga brott som avses i 44 § och i 17 kap. 7 b § i strafflagen (39/1889) och för att identifiera personer som är misstänkta för sådana brott samt för att bevaka särskilda övervakningsobjekt.

Med teknisk övervakning avses i samband med övervakning av sjötrafiken, lufttrafiken eller ett särskilt objekt iakttagande eller avlyssning av på förhand ospecificerade personer med hjälp av en teknisk apparat samt automatisk upptagning av ljud eller bild. Upptagningar som uppkommer vid teknisk övervakning och som inte fogats till förundersökningsmaterialet ska förstöras senast ett år efter det att upptagningarna sannolikt inte längre behövs för det ändamål som de var avsedda för.

Det ges ingen separat information om teknisk övervakning i luftrummet, på havet eller från havskusten ut mot havet. När det gäller annan teknisk övervakning ska information ges med ett lämpligt tecken.

Försvarsmakten ska sammanställa en lägesbild för territorialövervakningen för övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet och det beslutsfattande som gäller detta samt för stödjande av andra myndigheter. Lägesbilden sammanställs av behövliga uppgifter som försvarsmakten får i samband med territorialövervakningen eller av andra territorialövervakningsmyndigheter, av myndigheterna i en främmande stat och av internationella organ. För lägesbilden har försvarsmakten dessutom rätt att av leverantören av flygtrafikledningstjänster och av flygplatsoperatörer få uppgifter om flygtrafiken samt andra uppgifter som är av betydelse för territorialövervakningen.

I lägesbildsuppgifterna får det ingå personuppgifter, om personuppgifterna sammanhänger med tillstånd som avses i denna lag eller om det är behövligt att behandla personuppgifterna vid övervakningen av att tillståndsvillkoren eller de i denna lag föreskrivna begränsningarna i att röra sig på vissa områden och i annan verksamhet iakttas och vid utredning av en misstänkt territorieförseelse eller territoriekränkning.

En territorialövervakningsmyndighet som avses i 23 § 1 mom. har vid utförandet av en i denna lag föreskriven uppgift rätt att i syfte att bryta motstånd, gripa en person, flytta ett fordon, ett luftfartyg eller ett fartyg eller verkställa ett förordnande enligt 25 § använda sådana behövliga maktmedel som kan anses försvarliga med beaktande av hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, de resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Om användningen av maktmedel beslutar den territorialövervakningsmyndighet som utför övervakningen, om inte något annat följer av 33 eller 34 §.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen. Bestämmelser om nödvärn finns i 4 kap. 4 § strafflagen och om nödtillstånd i 5 § i samma kapitel.

Territorialövervakningsmyndigheten skall innan maktmedel används ge en anmärkning enligt 25 § 1 mom. samt en varning om att maktmedel kommer att användas. Varningen kan när det är nödvändigt effektiveras genom avlossande av varningsskott.

Beslut om effektivering av varningen med varningsskott kan fattas av den tjänsteman som utför territorialövervakning.

Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet kan använda militära maktmedel som är nödvändiga för tryggande av Finlands territoriella integritet. Med militära maktmedel avses sådan användning av vapenmakt med krigsmateriel som är slagkraftigare än användningen av militärpersonens personliga vapen.

Beslut om användning av militära maktmedel fattas av försvarsministeriet, om inte något annat följer av den behörighet som försvarsmaktens överbefälhavare innehar eller om något annat inte bestäms i 34 §.

Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet skall utan dröjsmål vidta alla nödvändiga åtgärder i syfte att avvärja fientlig verksamhet som medför direkt och allvarlig fara för rikets säkerhet. Härvid skall vid behov användas sådana militära maktmedel som med beaktande av hur farlig verksamheten är och övriga omständigheter som inverkar på totalbedömningen av situationen kan anses vara försvarliga. Försvarsministeriet skall utan dröjsmål underrättas om att åtgärder vidtas.

Utöver vad som i luftfartslagen föreskrivs om användning av luftrummet, ska leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering på en territorialövervakningsmyndighets begäran begränsa användningen av luftrummet för att trygga användningen av maktmedel enligt 31–33 § i denna lag och för avvärjande av fientlig verksamhet enligt 34 § samt i detta syfte bereda statsluftfartyg obehindrad användning av luftrummet.

En territorialövervakningsmyndighet sköter den preliminära utredningen av territorieförseelser och territoriekränkningar. Vid behov överförs den närmare utredningen av saken till en militär- eller gränsbevakningsmyndighet.

Förundersökningen av territorieförseelser och territoriekränkningar utförs av polisen eller av gränsbevakningsväsendet så som bestäms i gränsbevakningslagen.

Över gripande av en person enligt 27 § och omhändertagande av egendom enligt 28 § skall uppgöras protokoll eller göras anteckning i en annan handling så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

Registret över territorialövervakningens tillstånds- och övervakningsärenden är ett permanent personregister som är avsett för riksomfattande användning. Registret förs för handläggning av ansökan, anmälan, utlåtande och beslut som gäller ankomst till landet, uppehåll och rörelse i landet och annan tillståndspliktig verksamhet som avses i denna lag samt för övervakning av att förbud och begränsningar enligt denna lag samt tillståndsvillkor iakttas. Huvudstaben är registeransvarig och, inom sitt verksamhetsområde, den förvaltningsenhet inom försvarsmakten som behandlar territorialövervakningsärenden.

I registret får det dessutom föras in uppgifter med behövliga beskrivningar, omständigheter och specificeringar som har samband med en uppgift, åtgärd eller händelse inom territorialövervakningen.

Uppgifterna om en person ska gallras ur registret över territorialövervakningens tillstånds- och övervakningsärenden senast fem år efter det beslutet fattades, tillståndet förföll, giltighetstiden för tillståndet gick ut eller den senaste uppgiften fördes in i registret, om inte uppgifterna alltjämt behövs för ett enskilt tjänsteuppdrag.

En territorialövervakningsmyndighet, leverantören av flygtrafikledningstjänster och cellen för luftrumsplanering har trots sekretessbestämmelserna rätt att ge varandra i 30 a och 36 a § avsedda uppgifter, om uppgiftsmottagaren behöver dem i sitt territorialövervakningsuppdrag.

Uppgifterna får också lämnas ut genom en teknisk förbindelse.

Närmare bestämmelser om givande av anmärkning och varning, användning av befogenheter och maktmedel enligt detta kapitel samt om utrustning för användning av maktmedel meddelas genom förordning av statsrådet.

Andra än i 8 § avsedda ubåtar och undervattensfarkoster skall inom Finlands territorialvatten vara i övervattensläge, om inte tillstånd för dykning har beviljats.

Ett ärende som gäller beviljande eller återkallande av tillstånd handläggs och avgörs av huvudstaben. I fråga om grunderna för beviljande av tillstånd och tillståndsbestämmelserna samt sökande av tillstånd, tillståndsförfarandet och sökande av ändring gäller i tillämpliga delar 19 och 22 §.

Varje territorialövervakningsmyndighet skall betala de kostnader som territorialövervakningen åsamkat den. Kostnaderna skall betalas av de anslag som i statsbudgeten anvisats för myndigheten.

Till ägaren eller innehavaren av ett område betalas ersättning enligt gängse pris för skada och olägenhet som en i 17 § 1 mom. avsedd begränsning medfört.

Försvarsmakten har rätt att trots sekretessbestämmelserna ge en lägesbild för territorialövervakningen enligt 30 a § och uppgifter som anknyter till lägesbilden också till den myndighet som svarar för territorialövervakningen i en främmande stat eller till ett internationellt organ, om uppgifterna behövs för territorialövervakningen i en främmande stat.

Om det i en uppgift som avses i 1 mom. ingår information som erhållits från en annan territorialövervakningsmyndighet eller från leverantören av flygtrafikledningstjänster eller cellen för luftrumsplanering, får uppgiften överlåtas vidare endast med samtycke av den part som har producerat informationen.

Uppgifterna får också lämnas ut genom en teknisk förbindelse.

Om neutralitetsbestämmelser som skall tillämpas på främmande makter som befinner sig i krig med varandra föreskrivs särskilt.

Om territoriekränkning bestäms i 17 kap. 7 b § strafflagen.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.