Med grundläggande konstundervisning avses sådan målinriktad och från nivå till nivå fortskridande undervisning inom olika områden av konsten som i första hand riktar sig till barn och unga och som samtidigt ger eleverna förmåga att uttrycka sig och söka sig till yrkesutbildning och utbildning på högre nivå inom konstområdet i fråga.

I samband med grundläggande konstundervisning kan också ordnas annan verksamhet som främjar konsten.

Kommunen kan ordna grundläggande konstundervisning.

Vederbörande ministerium kan bevilja en samkommun, en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning.

Grundläggande konstundervisning kan, enligt vad ministeriet beslutar, ordnas också i statliga läroanstalter.

Utbildning som avses i denna lag ordnas i musikläroanstalter, andra läroanstalter som ordnar grundläggande konstundervisning eller på annat sätt.

En förutsättning för att ett sådant tillstånd som avses i 2 § 2 mom. skall beviljas är att undervisningen behövs och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar att ordna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Undervisning får inte ordnas i syfte att uppnå ekonomisk vinst.

I tillståndet anges de kommuner i vilka undervisning ordnas, undervisningsspråket, konstområdet samt övriga villkor som gäller för ordnandet av undervisningen. Om ändring av tillståndet beslutar vederbörande ministerium.

Ministeriet kan återkalla ett tillstånd att ordna utbildning om undervisningen inte uppfyller de krav som bestäms i 1 mom. för beviljande av tillstånd eller om undervisningen annars ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

Beslut om att ordna undervisning och att lägga ned verksamheten vid en statlig läroanstalt fattas av ministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som bestäms i 2 och 3 mom.

En utbildningsanordnare kan ordna de tjänster som avses i denna lag också tillsammans med andra utbildningsanordnare eller genom att skaffa dem av en offentlig eller privat sammanslutning eller stiftelse. Utbildningsanordnaren svarar för att de tjänster som skaffats ordnas i enlighet med denna lag.

Utbildningsstyrelsen beslutar om målen och det centrala innehållet för varje konstområde i den grundläggande konstundervisningen (grunderna för läroplanen). Grunderna för läroplanen kan innehålla lärokurser av olika omfattning.

Utbildningsanordnaren skall godkänna en läroplan för varje konstområde.

Om antagning av elever beslutar utbildningsanordnaren. Likvärdiga antagningsgrunder skall tillämpas på samtliga sökande.

En annan utbildningsanordnare än en statlig läroanstalt kan ingå avtal om elevantagningen med en eller flera kommuner eller någon annan utbildningsanordnare. Utan hinder av 1 mom. kan vid antagningen sådana sökande som avses i avtalet eller sådana sökande som kommer från den egna kommunen i fråga om utbildning som kommunen ordnar och som uppfyller de krav på kunskaper eller färdigheter som förutsätts vid antagningen ges företräde. Dessa sökande, som ges företräde vid elevantagningen, får emellertid utgöra högst hälften av de elever som skall antas.

Syftet med utvärderingen av utbildningen är att stödja en utveckling av utbildningen och att förbättra förutsättningarna för inlärning.

Den som ordnar utbildningen ska också utvärdera utbildningen samt delta i extern utvärdering av verksamheten.

Bestämmelser om Nationella centret för utbildningsutvärdering finns i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013).

De viktigaste resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

Närmare bestämmelser om utvärderingen och dess utveckling utfärdas genom förordning av statsrådet.

När uppgifter om grundläggande konstundervisning förs in i informationsresursen enligt 2 kap. i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) ska utbildningens omfattning anges i studiepoäng. Utbildningens omfattning anges i studiepoäng så att en elevs arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng.

Syftet med elevbedömningen är att leda och sporra eleverna i deras studier samt utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Elevernas arbete skall bedömas mångsidigt.

Utbildningsstyrelsen beslutar om elevbedömningen och vilka uppgifter som skall antecknas i betygen.

Varje läroanstalt där det ordnas utbildning enligt denna lag skall ha en rektor som svarar för verksamheten.

En utbildningsanordnare skall med beaktande av den form i vilken utbildningen ordnas ha ett tillräckligt antal lärartjänster eller lärare i arbetsavtalsförhållande. Utbildningsanordnaren kan dessutom ha timlärare och annan personal.

Behörighetsvillkoren för rektor och lärare bestäms genom förordning av statsrådet. Regionförvaltningsverket kan av särskilda skäl bevilja dispens från behörighetsvillkoren för rektor. Ett universitet kan i ett enskilt fall förklara en person behörig att meddela undervisning. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om behörighetsintyg utfärdat av universitet.

Den som fullgör uppgifter som avses i denna lag har oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess rätt att till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av uppgifterna har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.

En elev kan inom två månader efter det att han eller hon fick del av bedömningen begära en ny bedömning av den lärare eller de lärare som utfört bedömningen. Om eleven är missnöjd med den nya bedömningen eller med det beslut genom vilket begäran har avslagits, kan eleven begära rättelse av bedömningen hos rektor. Det beslut som gäller rättelse av bedömningen får inte överklagas genom besvär.

I fråga om beslut som gäller elevavgifter enligt 12 § eller elevantagning får omprövning begäras hos regionförvaltningsverket på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003), om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Det beslut som meddelas med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Besvär som gäller elevantagning ska behandlas skyndsamt. Över förvaltningsdomstolens ovan avsedda beslut får besvär inte anföras.

Begäran om omprövning och besvär som gäller elevantagning ska anföras inom 14 dagar från det att beslutet delgavs eleven eller dennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare.

En kommun som ordnar grundläggande konstundervisning får statsandel enligt antalet invånare i kommunen så som föreskrivs i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).

En utbildningsanordnare som avses i 2 § 2 mom. beviljas statsandel enligt antalet kalkylerade undervisningstimmar. En kommun kan utöver vad som bestäms i 1 mom. beviljas rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar. I fråga om beviljande av sådan rätt gäller i tillämpliga delar vad som i 3 § bestäms om beviljande av tillstånd att ordna utbildning. Angående statsandel för utbildning som avses i detta moment gäller det som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Utbildningsanordnaren kan, inom ramen för det anslag som anvisats i statsbudgeten, beviljas statsunderstöd så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. För investeringar kan statsunderstöd också beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller investeringsunderstöd är regionförvaltningsverket.

Skäliga avgifter för undervisningen kan tas ut av eleverna. Den kommun som är utbildningsanordnare kan fastställa avgifter till olika belopp för elever från den egna kommunen och för andra elever. Om en annan utbildningsanordnare än en statlig läroanstalt har ingått avtal med en eller flera kommuner eller någon annan utbildningsanordnare om fördelningen av kostnaderna för ordnandet av utbildningen, kan dessutom elevavgifterna fastställas till olika belopp för de elever som omfattas av avtalet och för övriga elever.

Om en avgift enligt 1 mom. inte är betald på förfallodagen, får årlig dröjsmålsränta uppbäras från förfallodagen så som bestäms i räntelagen (633/1982).

Avgiften får indrivas utan dom eller beslut så som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Läroanstalter som när denna lag träder i kraft är verksamma med stöd av lagen om musikläroanstalter fortsätter såsom sådana utbildningsanordnare som avses i denna lag, lagen om yrkesutbildning (630/1998) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). Vederbörande ministerium beslutar vid behov om ändring av ett tillstånd att driva en läroanstalt som beviljats med stöd av nämnda lag till ett sådant tillstånd att ordna utbildning som avses i 3 § 2 mom. i denna lag, 9 § 2 mom. lagen om yrkesutbildning och 5 § 2 mom. lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning eller till ett sådant beslut om statsandel som avses i 11 § 3 mom.

Organ som har tillsatts med stöd av de lagar som nämns i 14 § 2 mom. fortsätter till utgången av mandatperioden, om inte utbildningsanordnaren beslutar något annat. På sammansättningen av organen och valet av medlemmar till dem tillämpas till slutet av mandatperioden de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

När denna lag träder i kraft fortsätter tjänsteinnehavare, befattningshavare, arbetstagare och timlärare i musikläroanstalter som är verksamma med stöd av lagen om musikläroanstalter i sina tidigare uppgifter.

De grunder för läroplanen som har fastställts med stöd av de lagar som nämns i 14 § 2 mom. gäller tills beslut har fattats enligt denna lag.

Läroplaner som har godkänts med stöd av de lagar som nämns i 14 § 2 mom. kan iakttas i undervisningen tills utbildningsanordnaren godkänner en läroplan enligt denna lag.