Denna lag tillämpas i brottmål som avgörs av Esbo, Helsingfors, Joensuu, Tammerfors, Vanda, Vasa och Åbo tingsrätter.

Lagens 12 § 1 mom. tillämpas likväl vid alla tingsrätter.

Lagen tillämpas också när mål som enligt 1 mom. hör till dess tillämpningsområde avgörs av en hovrätt eller av högsta domstolen.

Ungdomsstraffet består av ungdomstjänst och övervakning.

Till ungdomstjänst döms i minst 10 och högst 60 timmar. Ungdomstjänsten innebär regelbundet oavlönat arbete under tillsyn samt uppgifter som utförs under handledning och främjar den sociala handlingsförmågan.

Till övervakning döms i minst fyra månader och högst ett år. Övervakningstiden börjar när verkställighetsplanen fastställs.

Kriminalvårdsväsendet svarar för verkställigheten av ungdomsstraff.

För flera brott som lagförs samtidigt döms endast ett ungdomsstraff ut. Domstolen kan även för en del av brotten döma ut ungdomsstraff och för en del bötesstraff.

Innan ett ungdomsstraff döms ut skall svaranden höras personligen.

Verkställigheten av ett ungdomsstraff skall inledas utan dröjsmål efter att domen har blivit verkställbar.

Verkställigheten av ett ungdomsstraff kan med den dömdes samtycke påbörjas innan domen har vunnit laga kraft, om den dömde har nöjt sig med avgörandet till den del han har dömts till ungdomsstraff.

Om verkställigheten av ett ungdomsstraff med den dömdes samtycke har påbörjats innan domen har vunnit laga kraft och ett annat straff senare döms ut för brottet, skall från straffet göras ett skäligt avdrag som motsvarar det redan verkställda ungdomsstraffet.

Ett ungdomsstraff förfaller, om verkställigheten inte har påbörjats sedan tre år har förflutit från den dag då den laga kraft vunna domen gavs.

Om flera ungdomsstraff har delvis gemensam övervakningstid, upphör övervakningen när den längsta ikraftvarande övervakningstiden slutar. Vid verkställigheten sammanräknas antalet timmar ungdomstjänst. Maximiantalet är dock 80 timmar.

Kriminalvårdsväsendet, socialnämnden på den dömdes boningsort och den övervakare som förordnats för den dömde utarbetar en verkställighetsplan för ungdomsstraffet, vilken kriminalvårdsväsendet fastställer. Planen kan endast av särskilda skäl ändras efter att den har fastställts.

Den dömde skall höras personligen när planen görs upp eller ändras.

Den som dömts till ungdomsstraff är skyldig att följa verkställighetsplanen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Han skall regelbundet ha kontakt med sin övervakare på det sätt som bestämts i planen och utföra de uppgifter som har anvisats honom.

Om den dömde handlar i strid med verkställighetsplanen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den, skall kriminalvårdsväsendet ge honom eller henne en skriftlig anmärkning.

Övervakare förordnas av kriminalvårdsväsendet.

Övervakaren skall se till att verkställighetsplanen iakttas. Han skall också genom att stöda och vägleda den dömde sträva efter att främja den dömdes möjligheter att klara sig utan att begå nya brott.

Ungdomstjänst skall utföras inom den övervakningstid som domstolen har bestämt. Om ungdomstjänsten inte kan utföras inom denna tid av andra orsaker än de som nämns i 10 § 1 mom., kan kriminalvårdsväsendet förlänga övervakningstiden med sammanlagt högst tre månader. Om ungdomstjänsten av ovan nämnda orsaker inte kan utföras inom den förlängda tiden, kan en domstol förlänga övervakningstiden med högst sex månader eller av särskilda skäl anse att straffet har avtjänats helt.

Om kriminalvårdsväsendet vill föra en fråga som gäller förlängning av övervakningstiden till domstol, skall det göra en utredning av frågan till allmänna åklagaren. Allmänna åklagaren skall utan dröjsmål föra saken till tingsrätten på den ort där den dömde bor eller den domstol som i första instans har avgjort det brottmål som lett till ungdomsstraff.

Tingsrätten är domför även med ordföranden ensam när den behandlar ett mål enligt 1 mom. Domstolen skall ge svaranden tillfälle att bli hörd innan målet avgörs. Om svaranden är frånvarande när domen avkunnas, skall han omedelbart underrättas om vilken dag målet avgjordes och om domstolens avgörande och dessutom tillsändas fullföljdsanvisningar. I övrigt skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om rättegången i brottmål.

Om den som har dömts till ungdomsstraff inte börjar utföra ungdomstjänst eller avbryter tjänsten eller på något annat sätt grovt bryter mot villkoren i verkställighetsplanen, skall kriminalvårdsväsendet utan dröjsmål göra en utredning om saken till allmänna åklagaren. Kriminalvårdsväsendet kan samtidigt bestämma att ungdomstjänsten inte får påbörjas eller avbryta den.

Om allmänna åklagaren anser att den dömde har förfarit så som avses i 1 mom., skall han utan dröjsmål föra saken till tingsrätten på den ort där den dömde bor eller den domstol som i första instans har avgjort det brottmål som har lett till ungdomsstraff.

Om övervakningstiden har förlängts och den dömde fortsättningsvis förfar på ett sådant sätt som avses i 10 § 1 mom., kan domstolen döma honom till en påföljd som avses i 1 mom. 2 punkten. Ärendet skall föras till domstol enligt 10 §.

Domstolen skall ge svaranden tillfälle att bli hörd innan målet avgörs. Om svaranden är frånvarande när domen avkunnas, skall han omedelbart underrättas om vilken dag målet avgjordes och om domstolens avgörande och dessutom tillsändas fullföljdsanvisningar. I övrigt skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om rättegången i brottmål.

Besvär över domstolens avgörande enligt denna paragraf skall behandlas i brådskande ordning.

Om den som har dömts till ungdomsstraff skall dömas till ovillkorligt fängelsestraff för ett brott som han har begått innan ungdomsstraffet dömdes ut eller för ett nytt brott som han har begått efter att han dömts till ungdomsstraff men före övervakningstiden har gått ut, kan han för detta brott och för det brott som har lett till ungdomsstraff dömas till ett gemensamt fängelsestraff. Från det gemensamma fängelsestraffet skall göras ett skäligt avdrag som motsvarar det redan verkställda ungdomsstraffet.

När ett gemensamt fängelsestraff har dömts ut enligt 1 mom., skall kriminalvårdsväsendet oberoende av ändringssökande omedelbart avbryta verkställigheten av ungdomsstraffet. Kriminalvårdsväsendet kan avbryta verkställigheten av ungdomsstraffet även när allmänna åklagaren meddelar kriminalvårdsväsendet att den som har dömts till ungdomsstraff kommer att åtalas för ett brott som enligt allmänna åklagarens bedömning kan leda till ett sådant gemensamt fängelsestraff som avses i 1 mom.

För flera ungdomsstraff som har dömts ut vid olika tidpunkter får inte i efterhand bestämmas ett gemensamt ungdomsstraff.

För den avräkning som avses i 1 mom. skall allmänna åklagaren tillställa domstolen en utredning om hur mycket av ett ungdomsstraff som redan har dömts ut har hunnit verkställas.

Justitieministeriet ger närmare anvisningar om verkställigheten av ungdomsstraff och fastställer formulär för nödvändiga handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997. Lagen skall endast tillämpas på brott som har begåtts efter ikraftträdandet.

Lagen gäller till utgången av 2004, och även därefter skall 12 § 1 mom. och de bestämmelser som gäller verkställigheten av straffet tillämpas. Likaså tillämpas lagen efter 2004 när mål som enligt 1 § hör till lagens tillämpningsområde behandlas i en hovrätt eller högsta domstolen.