Samhällstjänst är ett straff som döms ut i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff. Den omfattar minst 20 och högst 200 timmar regelbundet, oavlönat arbete som utförs under övervakning.

Högst 30 timmar av ett samhällstjänststraff kan dock avtjänas genom deltagande i verksamhet som ordnats eller godkänts av Brottspåföljdsmyndigheten och som syftar till att reducera riskerna för återfallsbrottslighet eller rusmedelsproblem hos den dömde samt att öka dennes förutsättningar att avtjäna ett samhällstjänststraff. Andelen arbete ska dock vara minst hälften av det timantal som dömts ut.

I fråga om dömande till samhällstjänst gäller vad som föreskrivs särskilt.

Verkställigheten av samhällstjänst handhas av Brottspåföljdsmyndigheten.

För verkställigheten av ett enskilt samhällstjänststraff svarar den tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som förordnats till uppdraget (övervakare).

En person som samtycker till uppdraget att bistå övervakaren (biträdande övervakare) kan förordnas till detta, förutsatt att han eller hon har en för uppdraget lämplig utbildning inom brottspåföljdsområdet, det sociala området, i hälsovård eller i pedagogik samt behövlig arbetserfarenhet. Till uppdraget som biträdande övervakare kan förordnas också en annan lämplig person, om det behövs för att trygga övervakningen av samhällstjänsten eller av något annat med detta jämförbart skäl.

Brottspåföljdsmyndigheten ingår ett avtal med den som förordnas till biträdande övervakare om skötseln av uppdraget samt beslutar om arvode och kostnadsersättningar som ska betalas till denne av statens medel. Förhållandet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och den biträdande övervakaren är inte ett tjänsteförhållande eller arbetsavtalsförhållande.

På den biträdande övervakaren tillämpas språklagen (423/2003) och bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Den biträdande övervakarens uppgift är att bistå övervakaren i uppgifter enligt 1 mom. Den biträdande övervakaren ska iaktta de påbud i fråga om verkställigheten som en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten har meddelat honom eller henne och till tjänstemannen anmäla om den dömde brutit mot sina skyldigheter samt mot verkställighetsplanen och föreskrifter som baserar sig på den.

Övervakaren och den biträdande övervakaren ska bemöta den dömde korrekt och förfara så att den dömde inte orsakas onödiga olägenheter. Övervakaren och den biträdande övervakaren ska stödja och handleda den dömde så att denne kan anpassa sig i samhället.

För att bedöma hur gärningsmannen klarar av samhällstjänsten gör Brottspåföljdsmyndigheten upp en lämplighetsutredning. Bestämmelser om lämplighetsutredningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Verkställigheten av samhällstjänst skall inledas utan dröjsmål, och tjänstgöringen skall slutföras inom ett år från det domen blev verkställbar, om inte något annat följer av 6 § 2 mom. eller 9 § 2 mom. Om tjänstgöringen har avbrutits eller ett förbud utfärdats mot att inleda tjänstgöringen på grund av att den dömde misstänks för att grovt ha brutit mot villkoren för tjänsten eller på grund av att åklagaren har meddelat att den dömde kommer att åtalas för ett nytt brott, men domstolen dock tillåter att tjänstgöringen fortgår, inräknas i maximitiden på ett år inte den tid under vilken tjänstgöringen har varit avbruten eller förbudet mot att inleda tjänstgöringen är i kraft.

I maximitiden på ett år inräknas inte heller den tid när inledandet av verkställigheten har varit uppskjuten eller verkställigheten har varit avbruten så som avses i 5 a §.

Verkställigheten kan på grundvalen av tingsrättens dom påbörjas innan domen har vunnit laga kraft, om den dömde samtycker till verkställigheten och har nöjt sig med domen till den del han har dömts till samhällstjänst.

4 mom. (före detta 3 mom.) har upphävts genom L 11.4.2003/298.

Brottspåföljdsmyndigheten kan skjuta upp eller avbryta verkställigheten av samhällstjänsten för viss tid, om det på grund av att den dömde har en sjukdom som inte kortvarig, deltar i missbrukarrehabilitering, fullgör värnplikt eller civiltjänst, vårdar sitt barn under en moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av någon annan med dessa jämförbar godtagbar orsak finns ett tillfälligt hinder för utförande av samhällstjänsten. Brottspåföljdsmyndigheten konstaterar i samband med att verkställigheten inleds att det finns ett hinder som förutsätter att verkställigheten skjuts upp och medan verkställigheten pågår att det finns ett hinder som förutsätter att verkställigheten avbryts.

Verkställigheten kan skjutas upp också när avtjänandet av ett ovillkorligt fängelsestraff eller någon annan samhällspåföljd utgör ett hinder för att inleda verkställigheten.

Uppskovet eller avbrottet får fortgå i sammanlagt högst ett år.

Brottspåföljdsmyndigheten ska återkalla uppskovet eller avbrottet av verkställigheten, om det framgår att det inte längre finns grunder för uppskovet eller avbrottet.

För utförande av samhällstjänst fastställer Brottspåföljdsmyndigheten en verkställighetsplan som innehåller uppgifter om platsen där samhällstjänsten utförs (tjänstgöringsplats), arbetsuppgifterna och annan verksamhet (tjänstgöringsuppgifter) samt dagen när tjänstgöringstiden löper ut. De behövliga villkoren för utförande av samhällstjänsten som tjänstgöringsuppgifterna och förhållandena på tjänstgöringsplatsen kräver ska också antecknas i verkställighetsplanen. Brottspåföljdsmyndigheten gör separat upp en exakt tidsplan för tjänstgöringen.

Brottspåföljdsmyndigheten kan med högst tre månader i sänder förlänga den tid under vilken samhällstjänst enligt verkställighetsplanen ska utföras, om det finns en grund med anknytning till den dömdes sjukdom eller någon annan särskild grund. Tjänstgöringstiden får inte heller då den förlängts på detta sätt överstiga ett år och sex månader.

Om den dömde av yttre tecken att döma sannolikt är påverkad av alkohol eller något annat berusningsmedel på tjänstgöringsplatsen eller vid sammankomster som verkställigheten av tjänstgöringen kräver, ska en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten anteckna observationerna om berusningstillståndet. Tjänstemannen får då förplikta den dömde att lämna utandnings-, urin- eller salivprov. Om påverkan av yttre tecken att döma är uppenbar, ska prov inte fordras om inte den dömde kräver det. Om den dömde utan giltig orsak vägrar lämna utandnings-, urin- eller salivprov, kan det bestämmas att blodprov ska tas på honom eller henne. Tjänstemannen kan tillfälligt avbryta verkställigheten av samhällstjänsten för den tid urin-, saliv- eller blodprovet tolkas eller säkerställs.

Om den dömde med stöd av utandningsprov konstateras vara alkoholpåverkad, ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta de åtgärder som avses i 7 b §. Brottspåföljdsmyndigheten ska vidta åtgärder enligt 8 § 1 mom., om det alkoholpåverkade tillståndet efter en helhetsbedömning kan betraktas som grovt. Om den dömde med stöd av urin- eller salivprov konstateras ha använt något berusningsmedel, ska det positiva resultatet från snabbtestet fastställas av ett laboratorium som fyller kvalitetskraven för drogtest. Så ska det också förfaras även om resultatet av snabbtestet är negativt, om det finns grundad anledning att misstänka berusning. Om det fastställda resultatet ger vid handen att den dömde har använt droger som avses i 7 § eller läkemedel som han eller hon inte har rätt att använda, ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta de åtgärder som avses i 8 § 1 mom.

En dömd som inte iakttar en skyldighet enligt 7 § ska av Brottspåföljdsmyndigheten ges en muntlig eller skriftlig anmärkning.

Om den dömde inte börjar utföra samhällstjänst eller om han eller hon avbryter den, trots en muntlig eller skriftlig anmärkning inte fullgör sina skyldigheter, är berusad på tjänstgöringsplatsen enligt vad som avses i 7 a § 2 mom. eller vid de sammankomster som verkställigheten av tjänstgöringen kräver eller på något annat sätt grovt bryter mot en skyldighet enligt 7 §, ska Brottspåföljdsmyndigheten utan dröjsmål anmäla saken till åklagaren. Samtidigt ska Brottspåföljdsmyndigheten förbjuda att samhällstjänst inleds eller bestämma att utförandet av tjänsten ska avbrytas.

Om samhällstjänsten enligt åklagarens bedömning skall förvandlas till fängelse, skall han utan dröjsmål yrka det vid den domstol inom vars domkrets den till samhällstjänst dömde bor eller stadigvarande vistas, som i första instans har avgjort det brottmål i vilket samhällstjänsten dömdes ut eller som prövar ett åtal för ett brott som den dömde har begått. Vid behov skall åklagaren bestämma att en undersökning skall utföras i saken.

Om domstolen anser att den dömde grovt har brutit mot sina skyldigheter på det sätt som avses i 1 mom., skall den förvandla den outförda delen av samhällstjänsten till ett ovillkorligt fängelsestraff som inte får vara kortare än fyra dagar. Domstolen kan till fängelse förvandla också sådan samhällstjänst vars verkställighet ännu inte inletts.

Om den dömde misstänks för att ha brutit mot sina skyldigheter enligt 7 §, ska Brottspåföljdsmyndigheten utreda saken. När utredningen genomförs ska den dömde ges tillfälle att bli hörd och vid behov ska en representant för tjänstgöringsplatsen höras.

Kan samhällstjänst av någon annan orsak än en som nämns i 8 § inte utföras inom den maximitid som anges i 5 § 1 och 2 mom., ska Brottspåföljdsmyndigheten underrätta åklagaren om saken. Åklagaren för saken till den domstol som avses i 8 § 2 mom.

Domstolen får förlänga den tid inom vilken tjänstgöringen skall verkställas eller förvandla den outförda delen av samhällstjänsten till ett ovillkorligt fängelsestraff. Av särskilda skäl kan den redan utförda tjänstgöringen anses som fullt avtjänat straff.

När ett mål som avses i 8 eller 9 § behandlas är tingsrätten domför också med ordföranden ensam. Om domstolen anser att målet skall behandlas av en fulltalig domstol, skall det överföras till en sådan behandling.

Innan målet avgörs skall svaranden få tillfälle att bli hörd. Om svaranden är frånvarande när domen avkunnas, skall han omedelbart underrättas om vilken dag målet avgjordes och om domstolens avgörande och dessutom tillsändas fullföljdsanvisningar. I övrigt skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om rättegång i brottmål.

Om åklagaren beslutar att åtala en person som utför samhällstjänst för ett brott som enligt åklagarens bedömning kan medföra fängelsestraff, kan åklagaren underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om saken i syfte att förbjuda verkställigheten av tjänstgöringen. Brottspåföljdsmyndigheten ska när den har fått meddelandet förbjuda att tjänstgöringen inleds eller fortsätts.

När en person som tidigare har dömts till samhällstjänst döms till ett ovillkorligt fängelsestraff som är separat från detta straff, kan domstolen samtidigt förbjuda att verkställigheten av samhällstjänsten inleds eller fortsätts. När domstolen förbjuder verkställigheten av en tidigare utdömd samhällstjänst skall den bestämma att den återstående delen av samhällstjänsten skall avtjänas som fängelse.

3 mom. har upphävts genom L 8.8.1997/754.

Ett beslut genom vilket verkställigheten av en tidigare utdömd samhällstjänst har förbjudits skall iakttas även om det överklagas.

Om en dom som avser samhällstjänst har verkställts eller är under verkställighet fastän den inte har vunnit laga kraft och domen med anledning av ändringssökande ändras till fängelse, ska Brottspåföljdsmyndigheten från det fängelsestraff som ska verkställas dra av den tid som motsvarar den del av straffet som redan har verkställts som samhällstjänst.

Ett motsvarande avdrag skall göras när domstolen har förbjudit att samhällstjänst verkställs men inte har bestämt längden av den del av straffet som skall verkställas som fängelse, eller när en del av det gemensamma fängelsestraffet har avtjänats i form av samhällstjänst.

Brottspåföljdsmyndigheten ska från ett gemensamt samhällstjänststraff dra av den del som tidigare har utförts i form av samhällstjänst samt också en tid som motsvarar den del av straffet som har avtjänats som fängelse.

Vid beräknandet av avdrag iakttas samma förvandlingsrelation mellan fängelse och samhällstjänst som iakttogs när samhällstjänsten fastställdes. När avdraget räknas ut används det förvandlingssätt som är fördelaktigast för den dömde.

Till den som ordnar en tjänstgöringsplats eller den som hör till tjänstgöringsplatsens personal eller till en utomstående betalas ersättning med statens medel för en sak- eller personskada som den dömde har orsakat genom vållande vid utförande av arbete eller uppgifter som hör till samhällstjänsten.

Statskontoret ska göra en utredning av skadefallet enligt 1 mom. Ersättningen betalas av Statskontoret.

Bestämmelser om ersättning med statsmedel för skador som har orsakats genom brott finns i brottsskadelagen (1204/2005).

Direktören för Brottspåföljdsmyndighetens byrå för samhällspåföljder beslutar om anmälan till åklagaren enligt 8 § 1 mom. och förbud mot inledning av och avbrott i utförandet av samhällstjänsten.

Direktören för byrån för samhällspåföljder, en biträdande direktör som förordnats i arbetsordningen eller brottspåföljdschefen beslutar om uppskov av eller avbrott i verkställigheten för viss tid enligt 5 a §, förlängning av tiden för utförande som fastställts i verkställighetsplanen enligt 6 § 2 mom., tagandeav blodprov enligt 7 a §, anmälan om hinder som avses i 9 § 1 mom. samt om förbud mot inledandet eller fortsättningen av tjänstgöringen enligt 11 § 1 mom.

Övervakaren eller någon annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som i arbetsordningen förordnats till uppdraget beslutar om kontroll av drogfrihet enligt 7 a § bortsett från tagande av blodprov och om tilldelande av en muntlig eller skriftlig anmärkning enligt 7 b §.

2 mom. har upphävts genom L 14.5.2010/380.

Domstolen ska föra in uppgifter som behövs för verkställighet av domar i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem. På registreringen tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och vad som föreskrivs med stöd av den.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

De förordningar som utfärdats med stöd av 12 § lagen om försöksverksamhet med samhällstjänst (1105/90) förblir fortfarande i kraft när nämnda lag upphör att gälla.

När denna lag har trätt i kraft tillämpas inte 13 § 3 mom. lagen om försöksverksamhet med samhällstjänst.