Riksarkivet leder arkivverkets verksamhet, förvaltning och utveckling. Riksarkivet styr arkivfunktionen hos statens centralförvaltning och hos andra sådana i arkivlagen nämda arkivbildare som har hela landet som verksamhetsområde. Dessutom är riksarkivet centralarkiv för hela landet och forsknings- och utvecklingscentral inom sitt område.

Landsarkiven utövar självständig beslutanderätt i ärenden som enligt stadganden eller bestämmelser ankommer på dem. Landsarkiven styr arkivfunktionen hos arkivbildare inom sina distrikt.

Dessutom är de regionala centralarkiv och regionala forsknings- och utvecklingscentraler.

Landsarkivets uppgifter i Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda sköts av riksarkivet.

3 § har upphävts genom F 4.3.2004/173.

4 § har upphävts genom F 4.3.2004/173.

5 § har upphävts genom F 4.3.2004/173.

Chef för riksarkivet är generaldirektören, som har titeln riksarkivarie. Vid riksarkivet finns dessutom arkivråd, om vilkas ansvarsområden och uppgifter bestäms i arbetsordningen.

Chef för ett landsarkiv är direktören för landsarkivet.

Generaldirektören leder arkivverkets och riksarkivets verksamhet och ansvarar för att deras uppgifter sköts effektivt och ekonomiskt.

Arkivråden bistår generaldirektören vid ledningen av arkivverket enligt de ansvarsområden som fastställts i arbetsrordningen.

Direktören för ett landsarkiv leder landsarkivets verksamhet och ansvarar för att dess uppgifter sköts effektivt och ekonomiskt.

Generaldirektören avgör ärendena på föredragning. I arbetsordningen bestäms vilka andra ärenden som avgörs på föredragning.

Arkivverket har en delegation som stöder dess verksamhet, behandlar arkivverkets utvecklingslinjer, verksamhetslinjer och planering samt främjar arkivverkets samarbete med olika intressentgrupper.

Delegationen tillsätts av arkivverket, som även utfärdar närmare bestämmelser om delegationens verksamhet. Åtminstone en av medlemmarna i delegationen skall företräda arkivverkets personal.

Av generaldirektören fordras högre högskoleexamen, förtrogenhet med arkivverkets verksamhetsområde samt i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap.

Av arkivråden och direktörerna för landsarkiven fordras högre högskoleexamen, förtrogenhet med arkivverkets verksamhetsområde samt i praktiken visad ledarförmåga.

Generaldirektören utnämns av statsrådet. Generaldirektörens ställföreträdare förordnas av undervisningsministeriet på föredragning av generaldirektören

Arkivråden och direktören för ett landsarkiv utnämns av generaldirektören.

Generaldirektören utnämner eller anställer övrig personal vid riksarkivet, om inte annorlunda bestäms i arbetsordningen.

Övrig personal vid ett landsarkiv utnämns eller anställs av direktören för landsarkivet.

Generaldirektören beviljas tjänstledighet för högst två år av undervisningsministeriet och för en längre tid av statsrådet.

Övriga tjänstemän vid riksarkivet och direktörerna för landsarkiven beviljas tjänstledighet av generaldirektören, om inte annorlunda bestäms i arbetsordningen.

Tjänstemän vid ett landsarkiv beviljas tjänstledighet av direktören för landsarkivet.

Om skötseln av en tjänst under tiden för tjänstledighet eller när tjänsten är vakant beslutar den myndighet eller den tjänsteman som beviljar tjänstledighet från tjänsten.

Riksarkivet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstol, skiljemannaförfarande och hos övriga myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som rör arkivverket.

En tjänsteman som genom riksarkivets arbetsordning förordnats därtill har rätt att utan särskilt bemyndigande bevaka eller bemyndiga ett ombud att bevaka statens rätt och fördel i alla situationer som avses i 1 mom. samt att på arkivverkets vägnar ta emot stämningsdelgivning.

Ändring i beslut av riksarkivet och landsarkiven söks hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

I anslutning till riksarkivet finns som sakkunnigorgan en heraldisk nämnd för behandling av heraldiska frågor. Närmare bestämmelser om nämnden utfärdas av arkivverket.

Närmare bestämmelser om riksarkivets och landsarkivens organisation, verksamhetsenheternas och personalens uppgifter och befogenheter samt om behandlingen av ärenden och övriga arrangemang i anslutning till verksamheten utfärdas i arbetsordningarna.

2 mom. har upphävts genom F 4.3.2004/173.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1994.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 25 mars 1988 om heraldiska nämnden (267/88).

Verksamhetperioden för den direktion för arkivväsendet som tillsatts med stöd av de stadganden som gällde då denna förordning trädde i kraft fortsätter till den 31 mars 1995.

Direktionen för arkivverket tillsätts för första gången enligt denna förordning så att den tillträder den 1 april 1995.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.