På tullbeskattning och tullövervakning av varor som importeras från och exporteras till tredjeland ska denna lag tillämpas vid sidan av vad som därom bestäms i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen, nedan kodexen, i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen, nedan tillämpningsförordningen, och i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse, nedan förordningen om tullbefrielse, eller i annan lagstiftning för Europeiska unionen (EU). Därtill tillämpas denna lag vid sidan av EU:s lagstiftning på statistikföring av handeln mellan Finland och andra länder samt på undersökning av tullbrott, om inte något annat föreskrivs i lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015).

På tullbeskattning och tullövervakning av varor som importeras från och exporteras till tredjeland ska denna lag tillämpas vid sidan av vad som därom bestäms i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen, nedan kodexen, i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om en tullkodex för gemenskapen, nedan tillämpningsförordningen, och i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse, nedan förordningen om tullbefrielse, eller i annan lagstiftning för Europeiska unionen (EU). Därtill tillämpas denna lag vid sidan av EU:s lagstiftning på statistikföring av handeln mellan Finland och andra länder samt på undersökning av tullbrott.

Befogenheter enligt tullagstiftningen kan utövas med iakttagande av EU:s lagstiftning även inom EU:s inre trafik för övervakning av efterföljandet av förbud och restriktioner om import och export av varor.

Om importen av en vara förutsätter tillstånd av en myndighet men tillstånd inte ännu har beviljats när varan förs in på Finlands tullområde, ska varan uppges för Tullen även om den importeras direkt från något annat medlemsland i EU.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas definitionerna enligt artikel 4 i kodexen.

Utöver vad som stadgas i 1 mom. tillämpas definitionerna enligt artikel 4 i kodexen.

Tullen är den tullmyndighet och behöriga myndighet som avses i EU:s tullagstiftning, om inte något annat föreskrivs särskilt.

Tullen får bestämma om förfaranden enligt EU:s tullagstiftning, om inte något annat bestäms om dem. Finansministeriet kan avgöra ett principiellt eller i annat avseende betydelsefullt ärende, också när det gäller tillämpning av EU:s lagstiftning om sänkning eller avskaffande av tull.

Tullen beviljar undantag från bestämmelserna om tullfrihet när det är möjligt enligt förordningen om tullbefrielse. I beslut som meddelats med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

Tullen får utfärda föreskrifter om det förfarande vid utredning av ursprung som ska iakttas för att erhålla sådan behandling som avses i avtal som gäller tullförmåner och i de tullpreferensarrangemang som tillämpas ensidigt av EU samt även om annat förfarande vid ursprungsutredningar. Tullen får utfärda föreskrifter även för harmonisering av ursprungsreglernas tillämpning.

Tullen får befullmäktiga ett organ med tillräcklig sakkännedom att utfärda allmänna ursprungsbevis som berättigar till annan behandling än tullförmån.

Tullen fastställer de omräkningskurser som ska användas när belopp angivna i utländsk valuta omräknas i euro vid import och export.

Tillstånd att inrätta friområde och frilager beviljas av Tullen på ansökan och på villkor som Tullen bestämmer. Finansministeriet kan dock i ekonomiskt, regionalpolitiskt eller på annat sätt betydelsefulla fall överta avgörandet av ärendet.

Tullfria är vanliga provianteringsförnödenheter för fartyg och luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik samt bränsle och smörjmedel som fartyget för med sig till Finlands tullområde eller som levereras till fartyget på Finlands tullområde för dess eget bruk, om inte något annat bestäms i 4 mom. Tullfriheten gäller även varor som konsumeras ombord på fartyget på Finlands tullområde. Tullen bestämmer om det förfarande som ska iakttas när ovan nämnda varor levereras till fartyget samt om de redovisningsskyldigheter i fråga om alkohol- och tobaksprodukter som ansluter sig till övervakningen av provianteringen. Tullen har rätt att begränsa mängden tullfria varor som levereras till ett fartyg enligt vad som är behövligt med hänsyn till passagerarantalet, fartygets storlek, trafikområdet och andra omständigheter.

Finansministeriet kan besluta att de i 1 mom. nämnda varorna är tullfria även när det är fråga om fartyg i myndighetsbruk, forskningsfartyg, fiskefartyg eller om tåg i trafik mellan Finland och tredje land. Finanministeriet kan också besluta om begränsningar och villkor som i fråga om tullfrihet skall tillämpas på varor som dessa fordon fört med sig.

Tullfria är, enligt bestämmelserna i kapitel XXVIII i förordningen om tullbefrielse, bränsle och smörjmedel i motorfordon och specialbehållare som kommer till Finlands tullområde från tredjeland. Bränslet i tanken på ett nyttofordon är dock tullfritt upp till en mängd av högst 400 liter per resa och bränslet i tanken på en specialbehållare upp till en mängd av högst 200 liter per resa, när fordonet eller specialbehållaren landvägen kommer till Finlands tullområde från ett område utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Tullfria är dock inte varor som säljs på en resa inom EU för att medtas som resgods. Med resor inom EU avses resor som inte innefattar ett uppehåll utanför EU:s tullområde eller skatteområde. I fråga om tullplikt för varor som säljs till passagerare föreskrivs dessutom i lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik (397/1969).

9 a § har upphävts genom L 9.12.2005/979.

Tullfria är varor som inkommer till främmande makters diplomatiska och andra representationer i samma ställning eller till utsända konsulers kanslier i Finland för officiellt bruk eller till diplomatiska representanter, till utsända konsuler eller till nämnda representationers administrativa eller tekniska personal och till familjemedlemmar i deras hushåll för personligt bruk enligt vad som bestäms i Wienkonventionen rörande diplomatiska förbindelser (FördrS 4/70) och i Wienkonventionen rörande konsulära förbindelser (FördrS 50/80). Utrikesministeriet fastställer att förutsättningarna enligt konventionerna föreligger.

I 1 mom. nämnda varor får inte, utan att tull har betalts, säljas och inte heller på annat sätt överlåtas eller uthyras och inte heller vederlagsfritt överlämnas för att användas av någon annan än av representationer eller personer som berättigats till motsvarande tullfrihet, förrän tre år har gått från det att varan överlåtits till ifrågavarande bruk.

Om en i 1 mom. avsedd person, då han flyttar bort från Finland innan den i 2 mom. stadgade tiden gått ut, här säljer det fordon som varit i hans bruk, skall han betala i tull 1/36 för varje hel eller påbörjad månad som är kvar av den utsatta tiden.

Enligt avtal med tredje land som anslutit sig till konventionen om internationell civil luftfart (FördrS 11/49) är tullfria markutrustning, säkerhetsanordningar, undervisningsmaterial samt reservdelar och tillbehör till dessa vilka används i internationell flygtrafikverksamhet av ett flygbolag från den avtalsslutande staten i fråga.

12 § har upphävts genom L 28.11.2008/740.

En tullåtgärd skall inte medföra större skada eller olägenhet än vad som anses försvarligt för att den skall kunna fullgöras. Tullåtgärderna skall vara motiverade i förhållande till hur viktig och brådskande uppgiften är samt till övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Var och en är skyldig att underkasta sig tullåtgärderna och medverka till att de kan utföras på behörigt sätt.

Den som blir föremål för en tullåtgärd som riktar sig mot hans frihet eller hans företrädare skall upplysas om vad åtgärden grundar sig på, om inte detta är omöjligt på grund av personens tillstånd eller den rådande situationen. Om inte något annat bestäms i lag, har även den vars rättigheter berörs av en tullåtgärd eller hans företrädare rätt att få veta vad åtgärden grundar sig på, så snart detta är möjligt utan att åtgärden äventyras.

Är det sannolikt att smuggling till eller från Finland bedrivs med fartyg som är finskt, saknar nationalitet eller seglar under falsk flagg, kan fartyget hejdas och kontrolleras även utanför tullområdet, dock inte på främmande stats territorialvatten. Fartyget kan föras i hamn för nödvändig utredning.

Tullen får kvarhålla en vara som ska exporteras eller importeras, om det finns grundad anledning till detta för att förebygga eller utreda brott. Att varan kvarhållits ska utan dröjsmål meddelas den myndighet som fattar beslut om tagande i beslag.

Tullen har rätt att förhindra varuimport till och varuexport från Finland för verkställande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, av beslut som antagits med stöd av artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen, av förordningar som antagits med stöd av artikel 215 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, av förordningar som utfärdats med stöd av lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska unionen (659/1967) eller av frysningsbeslut som meddelats med stöd av lagen om frysning av tillgångar i syfte att bekämpa terrorism (325/2013).

En tullman har rätt att genomföra in- och utresekontroller med sådana befogenheter som föreskrivs för en gränsbevakningsman i 28, 28 a, 36 och 38 § i gränsbevakningslagen (578/2005). Dessutom har Tullen samma befogenheter att använda bild- och ljudupptagningar som skapats vid teknisk övervakning på ett gränsövergångsställe som gränsbevakningsväsendet har med stöd av 31 § i gränsbevakningslagen.

En tullman har rätt att genomföra in- och utresekontroller med sådana befogenheter som anges för en gränsbevakningsman i 28, 36 och 38 § i gränsbevakningslagen (578/2005). Dessutom har Tullen vid automatisk identifiering på ett gränsövergångsställe motsvarande befogenhet att använda bilder och ljud som genereras vid övervakning på det sätt som bestäms om detta i fråga om gränsbevakningsväsendet i 29 § i gränsbevakningslagen.

För utförande av tullåtgärder kan genomsökning av en person utföras enligt 8 kap. 30 § i tvångsmedelslagen (806/2011) i sådana situationer som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten, enligt vad som föreskrivs nedan.

Beslut om kroppsvisitation i enlighet med 8 kap. 30 § 1 punkten i tvångsmedelslagen, med undantag av för att undersöka vad den visiterade annars bär på sig, fattas av den tullman som utför tullåtgärden.

Sådan kroppsbesiktning som avses i 8 kap. 30 § 2 punkten i tvångsmedelslagen eller sådan kroppsvisitation som avses i 1 punkten för att undersöka av vad den visiterade annars bär på sig kan utföras på den som på sannolika skäl misstänks för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst ett år. Granskningen kan då utföras utan att förundersökning inleds. Beslut om åtgärden fattas av en för uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen eller tullövervakningen.

Genomsökning av personer ska utföras finkänsligt och så att den inte orsakar onödig olägenhet eller skada för den visiterade eller skada för sådan egendom som han eller hon bär på sig eller för med sig. Över sådan genomsökning av personer som avses i 3 mom. ska upprättas ett protokoll, där det med tillräcklig noggrannhet redogörs för genomsökningens förlopp. På begäran ska en kopia av protokollet ges till den visiterade. Vid genomsökning av personer ska dessutom iakttas tvångsmedelslagen.

Kroppsbesiktning av en person och annan granskning än granskning av resgods eller ytterkläder kan i de fall som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten utföras utan förundersökning på en person som på sannolika skäl misstänks för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader. Den tullman som beslutar om åtgärderna ska vara en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen eller tullövervakningen. I övrigt iakttas vid utförande av dessa åtgärder i tillämpliga delar vad som i tvångsmedelslagen (806/2011) föreskrivs om genomsökning av personer.

Med teknisk övervakning avses fortlöpande eller upprepat iakttagande eller fortlöpande eller upprepad avlyssning av fordon, fordonsförare, föremål, fotgängare eller allmänheten med hjälp av en teknisk anordning samt automatisk upptagning av ljud eller bild.

På gränsövergångsställen på Finlands riksgräns samt i passagerarterminaler, på hamnområden avsedda för godstrafik, i lagerlokaler avsedda för godstrafik och på andra liknande ställen och i liknande utrymmen som Tullen får övervaka har Tullen rätt att, efter att på förhand ha meddelat om detta, företa teknisk övervakning för att övervaka att tullagstiftningen iakttas.

En tullman har rätt att i samband med i 15 § avsedd kroppsvisitation och kroppsbesiktning samt vid gripande, anhållande, häktning eller tagande i förvar kroppsvisitera den som åtgärden gäller för att förvissa sig om att denne inte innehar föremål eller ämnen, med vilka denne kan äventyra granskningen eller förvaringen eller utsätta sig själv eller andra för fara.

I 1 mom. avsedda farliga föremål eller ämnen får tas ifrån den visiterade. De skall återlämnas till honom efter granskningen eller när han friges om det inte finns hinder enligt lag.

En tullman har dock rätt att tillfälligt omhänderta farliga föremål, delar till dessa samt farliga ämnen av den, som på grund av ålder, berusning, sinnestillstånd eller andra omständigheter med fog kan misstänkas förorsaka omedelbar fara för allmän ordning och säkerhet. Omhändertagna föremål skall återställas inom 14 dagar, om inte någon annan myndighet har vidtagit åtgärder för återkallandet av innehavstillstånd.

Om inte något annat föreskrivs i lag får en tullman som arbetar med tullbrottsbekämpning och tullövervakning, i tjänsteuppdrag använda sådana maktmedel som behövs och kan anses försvarliga för att bryta en persons motstånd, avlägsna en person från en plats, gripa en person, hindra att en frihetsberövad flyr, avlägsna ett hinder eller förhindra ett överhängande brott eller någon annan farlig gärning eller händelse. Frågan om maktmedlen kan försvaras ska bedömas utifrån hur viktigt och brådskande tjänsteuppdraget är, motståndets farlighet, vilka resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som är relevanta för en helhetsbedömning av situationen. Om det är nödvändigt att använda maktmedel, ska de användas endast i den utsträckning och så länge som det nödvändigtvis behövs för att utföra ett lagstadgat tjänsteuppdrag.

En tullman har i tjänsteutövning dessutom rätt till nödvärn. Bestämmelser om nödvärn finns i 4 kap. 4 § i strafflagen. I sådana fall av nödvärn handlar tullmannen under tjänsteansvar. Vid bedömningen av om handlingen kan försvaras ska de krav beaktas som kan ställas på tullmannen med beaktande av dennes utbildning och erfarenhet.

Den som på begäran eller med samtycke av en tullman tillfälligt bistår en tullman i en situation där det är nödvändigt att anlita utomståendes hjälp vid användning av maktmedel för att utföra ett synnerligen viktigt och brådskande tjänsteuppdrag, har rätt att under tullmannens uppsikt använda maktmedel som tullmannen med stöd av sina befogenheter bemyndigar honom eller henne att använda.

I 4 kap. 6 § 3 mom. i strafflagen föreskrivs om excess i samband med användning av maktmedel och i 4 § 2 mom. om excess i nödvärn. Bestämmelser om dessa finns också i 7 § i det kapitlet.

Vad som i 2 kap. 17 § 1, 2 och 5 mom. i polislagen (872/2011) föreskrivs om polismäns rätt att använda maktmedel i vissa situationer ska på motsvarande sätt tillämpas på tullmän som arbetar med tullbrottsbekämpning och tullövervakning. På den som bistår en tullman i ett tjänsteuppdrag på begäran eller med samtycke av tullmannen ska tillämpas vad som i 9 kap. 5 § i polislagen föreskrivs om befogenheter för den som bistår en polisman.

Den som utför ett tjänsteuppdrag och har anledning att befara motstånd eller ett obehörigt angrepp enligt 4 kap. 4 § 1 mom. i strafflagen ska på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt bereda sig på användning av maktmedel.

En person som är föremål för ett tjänsteuppdrag ska varnas för risken att bli utsatt för maktmedel, om det är möjligt och ändamålsenligt att varna denne. Varningen ska ges på ett för ändamålet lämpligt och begripligt sätt.

Skjutvapen får användas endast när det är fråga om att stoppa en persons verksamhet som orsakar direkt och allvarlig fara för någon annans liv eller hälsa och det inte finns något lindrigare sätt att stoppa verksamheten. Skjutvapen får dessutom användas i brådskande och viktiga uppdrag för att avlägsna föremål, djur eller motsvarande hinder.

Med användning av skjutvapen avses varning för användning av ett skjutvapen som avses i 2 § i skjutvapenlagen (1/1998), hot om användning av skjutvapen och avlossande av skott. Det betraktas inte som användning av skjutvapen att ta fram och osäkra ett skjutvapen.

Beslut om vapenhot och avlossande av skott fattas av en tullman som är chef för tullbrottsbekämpningen, om detta är möjligt med beaktande av hur brådskande situationen är.

Rörelse- och handlingsfriheten för en person som är föremål för ett tjänsteuppdrag får begränsas med handbojor, fängsel eller på något annat motsvarande sätt, om det är nödvändigt för att i samband med tjänsteuppdraget förhindra rymning, betvinga våldsamt uppträdande eller avvärja överhängande risk för våld.

Begränsning av rörelse- och handlingsfriheten får inte fortgå längre än nödvändigt. Begränsningen får inte åsamka den person som är föremål för åtgärden fara eller onödig smärta.

En tullman har i samband med gripande, anhållande, häktning, tagande i förvar och andra åtgärder som riktar sig mot den personliga friheten rätt att kontrollera vad en person har i sina kläder eller annars på sig eller i medhavda saker, för att förvissa sig om att personen inte innehar föremål eller ämnen varmed han eller hon kan äventyra åtgärden eller utsätta sig själv eller andra för fara. En tullman får i samband med ett tjänsteuppdrag kroppsvisitera en person för att hitta sådana föremål eller ämnen också i andra fall, om det av grundad anledning behövs för att trygga tullmannens säkerhet i arbetet och fullgörandet av tjänsteuppdraget.

I samband med frihetsbegränsande åtgärder kan en person kroppsvisiteras eller saker som personen för med sig kontrolleras också för att hitta dokument som behövs för identifiering av honom eller henne.

Farliga föremål och ämnen som avses i 1 mom. ska vid behov fråntas den visiterade. Också sådana föremål och ämnen ska fråntas den visiterade som det enligt lag eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag är förbjudet att inneha.

Säkerhetsvisitation verkställs manuellt, med tränad hund, med metalldetektor eller någon annan motsvarande teknisk anordning eller på något annat jämförbart sätt.

Visitationen får inte kränka den visiterades personliga integritet mer än vad som är nödvändigt för utförande av uppdraget. Vid visitationen ska iakttas den diskretion som förhållandena kräver.

Var och en ska på uppmaning av Tullen inom utsatt tid för tullbeskattning av en annan person eller för ett besvärsärende som föranleds av tullbeskattning av en annan person lämna sådana behövliga uppgifter om den andra vilka framgår av handlingar i hans eller hennes besittning, om uppgifterna inte gäller ett sådant ärende om vilket han eller hon enligt lag har rätt att vägra avge vittnesmål. Ingen får dock vägra att lämna uppgifter om en annans ekonomiska ställning.

Tullen kan vid vite ålägga den som inte iakttar förpliktelserna enligt 1 mom. eller artikel 14 i kodexen att uppfylla dessa förpliktelser.

Tullen har rätt att få handräckning av en annan myndighet för att utföra ett åliggande som hör till Tullen.

Tullen har rätt att utan ersättning av trafikplatsens ägare eller innehavare till sitt förfogande få sådana behövliga övervakningsutrymmen med inventarier som trafiktätheten och andra omständigheter förutsätter för utförande av tullåtgärder.

20 a § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Vid utredning av tullbrott kan användas teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk observation, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, kontrollerade leveranser och skyddande av användning av hemligt tvångsmedel, enligt vad som föreskrivs i 10 kap. i tvångsmedelslagen.

För att förhindra tullbrott kan utöver vad som föreskrivs i denna lag användas systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk spårning av en person, teknisk observation av utrustning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning och skyddande av hemligt inhämtande av information, enligt vad som föreskrivs i 5 kap. i polislagen.

Chefen för Tullstyrelsens eller för tulldistriktets enhet med ansvar för brottsbekämpning beslutar om förtäckt inhämtande av information samt om användning av hemliga tvångsmedel och skyddande av hemligt inhämtande av information. Vad som i 5 kap. i polislagen föreskrivs om anhållningsberättigade polismän ska på motsvarande sätt tillämpas på anhållningsberättigade tullmän och på en tullman som förordnats till chef för tullbrottsbekämpningen.

20 b § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

På gränsövergångsställen samt i passagerarterminaler, på hamnområden avsedda för godstrafik, i lagerlokaler avsedda för godstrafik och på andra liknande ställen och i liknande utrymmen som Tullen får övervaka har Tullen rätt att, efter att på förhand ha meddelat om detta, företa teknisk övervakning för förebyggande av tullbrott och identifiering av personer misstänkta för tullbrott.

20 c § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

För att förebygga eller avbryta brottslig verksamhet får en tullman bedriva observation av en person som inte befinner sig i en bostad, om det på grundval av personens uppförande eller något annat finns grundad anledning att misstänka att han gör sig skyldig till tullbrott.

I samma avsikt som i 1 mom. får även bedrivas observation av en person som inte befinner sig på ett hemfridsskyddat område, om det finns grundad anledning att misstänka att han medverkar till ett tullbrott för vilket det stadgade strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader.

20 d § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

En tullman får utföra teknisk observation av en person som inte befinner sig i ett rum eller utrymme som används för stadigvarande boende eller av ett fordon eller en vara, om det finns grundad anledning att anta att observationen kan ge uppgifter som behövs för förhindrande av ett tullbrott. Förordnande för en åtgärd ska ges av en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen samt för teknisk avlyssning i mer än tre dygn av Tullens brottsbekämpningschef eller av en till uppgiften förordnad anhållningsberättigad tullman som tjänstgör inom tullbrottsbekämpningen.

En anordning som används för teknisk observation får placeras i utrymmen där teknisk observation är tillåten enligt 1 mom., om observationen förutsätter detta. En tullman har på order av en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen rätt att få tillträde till utrymmena för att installera och avlägsna anordningen. Om anordningen förbrukar energi i ett fordon eller något annat utrymme där den installerats, skall ersättning betalas för förbrukning som är större än ringa.

Ett ytterligare villkor för teknisk avlyssning är att det på grund av en persons uppförande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år, till ett narkotikabrott som bör betraktas som tullbrott eller till grovt tullredovisningsbrott. För optisk övervakning och teknisk spårning förutsätts på motsvarande sätt att det på grund av en persons uppförande eller annars finns grundad anledning att anta att han eller hon gör sig skyldig till eller medverkar till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i mer än sex månader.

20 e § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

20 f § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Beslut om teleövervakning som avses i 20 e § samt om teknisk avlyssning och optisk observation i sådana i 20 d § 2 mom. avsedda fall där den tekniska avlyssningen eller optiska observationen förutsätter att en anordning som används för observationen placeras i ett fordon som den som ska observeras använder eller i ett rum eller utrymme i vilket den som ska observeras vistas, ska fattas av en domstol som avses i 3 kap. 1 § i tvångsmedelslagen. Ärendet avgörs utan att innehavaren till det utrymme som ska avlyssnas eller observeras hörs. Angående behandlingen av ärendet gäller dessutom i tillämpliga delar 5 kap. 2 § 3 mom., 10, 18, 20, 45, 51, 52 och 58–60 § i polislagen.

En till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen har rätt att besluta att teleövervakning eller i 1 mom. avsedd teknisk observation skall inledas, om det på grund av sakens brådskande natur är nödvändigt att åtgärden vidtas utan dröjsmål. Då skall åtgärden utan dröjsmål och inom 24 timmar efter att den har inletts anmälas till en domstol som avses i 1 mom. Till anmälan skall fogas ett yrkande på teleövervakning eller teknisk observation, om avsikten är att teleövervakningen eller den tekniska observationen skall fortsätta efter det att anmälan anlänt till domstolen.

Sedan domstolen fått en anmälan enligt 2 mom. kan den förbjuda fortsatt teleövervakning eller fortsatt teknisk observation eller ange begränsningar beträffande en åtgärd eller ställa behövliga villkor för användningen av informationen. Angående behandlingen av ärendet i domstol gäller i tillämpliga delar 5 kap. 2 § 3 mom., 10, 18, 20, 45, 52 och 57 § i polislagen.

20 g § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Den tullman som har fattat beslut om teknisk observation eller om placering av en anordning som används för teknisk observation enligt 20 d §, eller den till uppgiften förordnade tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen och som med stöd av 20 f § 2 mom. beslutat om teleövervakning eller den tullman som gjort anmälan till domstol skall efter det att teleövervakningen eller den tekniska observationen har avslutats underrätta den person som varit föremål för åtgärden, om detta inte äventyrar det ändamål för vilket information inhämtas eller förundersökningen av ett brott.

Underrättelse om observation eller vad den grundar sig på behöver inte lämnas.

Den tullman som utfört teknisk avlyssning enligt 20 d § eller teleövervakning enligt 20 f § 1 och 2 mom. ska utan dröjsmål upprätta protokoll över åtgärden.

20 h § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

En till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen skall utan dröjsmål granska de uppgifter som insamlats genom åtgärder enligt 20 c–20 e § och de upptagningar som erhållits genom teknisk observation enligt 20 d §. Uppgifter som enbart gäller utomstående skall utan dröjsmål förstöras efter granskningen, om de inte behövs för utredning av tullbrott.

Det föreskrivs särskilt genom lag hur material som avses i 1 mom. ska fogas till Tullens personregister. Om en uppgift som har erhållits genom teknisk avlyssning hänför sig till något annat tullbrott än det för vars förhindrande eller avbrytande avlyssningen sker, får uppgiften införas i ett personregister bara om den gäller ett tullbrott för vars förhindrande eller avbrytande avlyssning får ske.

Insamlat material och upptagningar som inte fogats till något register eller förundersökningsmaterial skall förstöras senast ett år efter att materialet sannolikt inte längre behövs för det ändamål för vilket det har anskaffats.

20 i § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

I sådana fall som avses i 20 d § ska i fråga om förbud mot avlyssning och observation i tillämpliga delar iakttas 5 kap. 50 § i polislagen.

I sådana fall som avses 20 d och 20 e § ska i fråga om yppandeförbud som gäller hemligt inhämtande av information i tillämpliga delar iakttas 5 kap. 48 § i polislagen.

20 j § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Tullens bevakningsavdelning och cheferna för de enheter som använder hemliga metoder för inhämtande av information ska övervaka användningen av hemliga tvångsmedel och metoder för inhämtande av information.

Finansministeriet ska årligen till riksdagens justitieombudsman avge en berättelse om användningen och övervakningen av hemliga tvångsmedel och metoder för inhämtande av information.

21 § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Till Tullens personregister hör bevakningsdataregistret, undersöknings- och handräckningssystemet som utgör en teknisk del av informationssystemet för polisärenden samt det förstnämnda systemets arkivindex, arkivet inom Tullens undersöknings- och handräckningssystem samt systemet för identifiering av registreringsskyltar och containrar, Europeiska unionens tullinformationssystem samt de med stöd av 22 § inrättade registren för skötsel av uppgifter om vilka bestäms i lagen om Tullens organisation (960/2012). På registren tillämpas personuppgiftslagen (523/1999), om inte något annat bestäms i denna lag.

22 § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

För analyser som görs för att förhindra, avslöja och utreda sådana tullbrott som kan medföra fängelsestraff får det inrättas tillfälliga register för att användas enligt 1 mom. 2 och 3 punkten. I registret är det tillåtet att samköra, lagra och annars behandla uppgifter ur de register som nämns i 23, 23 a, 23 c och 23 d §, uppgifter som Tullen inhämtat genom kriminalunderrättelseverksamhet, observationer och iakttagelser i samband med ett enskilt uppdrag samt uppgifter ur andra sådana informationssystem, datafiler och register som Tullen med stöd av 28 § har rätt att få uppgifter ur.

Uppgifterna i register för tullövervakning och undersökning av tullbrott skall hållas hemliga, om inte något annat stadgas.

23 § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

I bevakningsdataregistret får, av de uppgifter som gäller en persons identitet, införas personens namn, tilltalsnamn, personbeteckning, kön, kännetecken, modersmål, nationalitet, hemort och adress, uppgifterna i en utländsk persons resedokument samt sådana uppgifter om personen som påverkar hans egen säkerhet eller en tulltjänstemans säkerhet i arbetet, liksom även uppgifter om ett misstänkt brott, ett fordon som används i samband med ett brott och om ett företag som har anknytning till ett misstänkt brott.

23 a § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Undersöknings- och handräckningssystemet som utgör en teknisk del av informationssystemet för polisärenden är ett permanent informationssystem som upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling och som är avsett för Tullens riksomfattande bruk. För systemet får Tullen samla in och registrera uppgifter enligt 2 mom. för förebyggande och utredning av brott som faller under Tullens ansvar samt för åtalsprövning.

Arkivindexet, som utgör en teknisk del av informationssystemet för polisärenden, är ett permanent informationssystem som upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling och som är avsett för Tullens riksomfattande bruk. Av uppgifterna om undersökning och handräckning får Tullen för sökning i arkivet samla in och registrera anmälningar, identifikationsuppgifter i fallet samt sammandrag av redogörelsen. Uppgifterna får användas för förebyggande och utredning av brott som faller under Tullens ansvar samt för åtalsprövning.

I fråga om uppgifter som registreras i de i 1 och 3 mom. nämnda informationssystemen gäller dessutom 2 kap. 2 § 2 mom. och 3 kap. 10 § lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

23 b § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

I Europeiska unionens tullinformationssystem får registreras personuppgifter avsedda i artikel 4 i konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål och andra uppgifter som behövs för att överträdelser av förbud och begränsningar om vilka bestäms i lag och som gäller import, export och transitering av varor skall kunna förhindras, utredas och föras till åtalsprövning samt för att brott som omfattar överföring, omvandling, döljande eller förställande av egendom eller avkastning som erhållits genom eller använts vid olaglig narkotikahandel eller överträdelser av författningar och bestämmelser som räknas upp i artikel 1.1 andra strecksatsen i den nämnda konventionen skall kunna förhindras, utredas och föras till åtalsprövning, om på det misstänkta brottet kan följa fängelse.

I registret för identifiering av tullutredningar inom Europeiska unionens tullinformationssystem får dock endast registreras i artikel 12 b i konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål avsedda personuppgifter och andra uppgifter för att sådana brott som avses i 1 mom. skall kunna undersökas och föras till åtalsprövning, om på det misstänkta brottet kan följa fängelse i ett år eller ett strängare straff.

Personuppgifter ur Europeiska unionens tullinformationssystem får utan förhandstillstånd från den stat som registrerat uppgifterna endast användas för det ändamål som avses i 1 mom. Personuppgifter ur tullinformationssystemets register för identifiering av tullutredningar får utan förhandstillstånd från den stat som registrerat uppgifterna endast användas för det ändamål som avses i 2 mom.

Uppgifterna i tullinformationssystemet får inte utan tillstånd av den stat som har registrerat uppgifterna kopieras till andra personregister.

Uppgifterna i tullinformationssystemet registreras av Tullen, som också ansvarar för att tullinformationssystemet fungerar på ett riktigt sätt i Finland.

23 c § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Arkivindexet till undersöknings- och handräckningssystemet är ett permanent informationssystem som upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling och som är avsett för Tullens riksomfattande bruk. Av uppgifterna om tullbrott och andra brott får Tullen för sökning i arkivet registrera anmälningar, identifikationsuppgifter i fallet samt sammandrag av redogörelsen. Uppgifterna får användas för förebyggande och utredning av brott som faller under Tullens ansvar samt för åtalsprövning.

23 d § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Systemet för identifiering av registreringsskyltar och containrar är ett för Tullens, polisens och gränsbevakningsväsendets riksomfattande bruk avsett permanent informationssystem för förebyggande och utredning av brott samt för åtalsprövning som upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling. I systemet registreras de uppgifter om fordon och containrar som erhålls genom teknisk övervakning vid gränsövergångsställena.

I systemet för identifiering av registreringsskyltar och containrar får som en persons identifierings- och kontaktuppgifter samlas in och registreras namn, tilltalsnamn, personbeteckning, kön, signalement, fotografi, modersmål, nationalitet, hemort och adress, uppgifterna i en utlännings resedokument samt sådana nödvändiga uppgifter om personen som påverkar hans eller hennes egen säkerhet eller en tulltjänstemans, gränsbevakningsmans eller polismans säkerhet i arbetet. I systemet får också registreras uppgifter om ett misstänkt brott, ett fordon som använts vid ett brott och om ett företag som har anknytning till ett misstänkt brott.

Tullen är registeransvarig för systemet för identifiering av registreringsskyltar och containrar. Polisen och gränsbevakningsväsendet svarar i sin tjänsteutövning för att de uppgifter de har registrerat i systemet är korrekta samt för att registreringen och användningen har laga grund.

23 e § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Bestämmelser om en i Tullens register registrerad persons rätt till insyn i uppgifter som gäller honom eller henne finns i 26 § i personuppgiftslagen, och bestämmelser om utövandet av denna rätt finns i 28 § i den lagen. En registrerad som vill utöva sin rätt till insyn ska personligen framställa en begäran om detta till den registeransvarige samt styrka sin identitet.

Dataombudsmannen kan på begäran av den registrerade kontrollera att de uppgifter om den registrerade som avses i 2 mom. är lagenliga.

24 § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Frågan om huruvida de personuppgifter som registrerats i Tullens personregister behöver bevaras ska kontrolleras minst en gång om året. Ur bevakningsdataregistret ska uppgifterna utplånas inom tio år efter att den sista uppgiften har införts. Ur undersöknings- och handräckningssystemet som utgör en teknisk del av informationssystemet för polisärenden samt ur det förstnämnda systemets arkivindex ska uppgifterna utplånas på det sätt som anges i 5 kap. 22 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Uppgifterna i arkivet inom Tullens övervaknings- och handräckningssystem ska utplånas senast 50 år efter att anmälan om registrering av en uppgift har diarieförts. Ur systemet för identifiering av registreringsskyltar och containrar ska uppgifterna utplånas senast då tio år har förflutit sedan uppgiften registrerades. De uppgifter som registrerats genom den övervakning som avses i 23 d § 1 mom. ska dock utplånas senast ett år efter att uppgiften registrerades.

Uppgifter avförs ur Europeiska unionens tullinformationssystem med iakttagande av artiklarna 12 och 12 e i konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål.

Uppgifter som konstaterats vara felaktiga ska antecknas som felaktiga och får förvaras, om det behövs för att skydda rättigheterna för den registrerade, någon annan part eller en person som är anställd vid Tullen. Sådana uppgifter får användas endast för nämnda ändamål. En uppgift som konstaterats vara felaktig ska utplånas genast när den inte längre behöver bevaras, dock senast fem år efter att den utsatta tiden för utplåning av uppgiften gått ut.

Om inte något annat följer av 3 mom., ska uppgifterna i ett analysregister som inrättats med stöd av 22 § 2 mom. utplånas så som föreskrivs i 26 § 1 mom. 2 punkten samt 2 och 4 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet.

Var och en är skyldig att hemlighålla och avstå från att utnyttja vad han i sin tjänst eller annars ur handlingar som gäller tullklarering, lagring eller transport eller på något annat sätt erfarit om annans affärsverksamhet.

Resultat av undersökning som gjorts i avsikt att skydda konsumenterna samt annan uppgift kan dock offentliggöras, om publiceringen är viktig med hänsyn till allmänt intresse.

Tullen får till en sådan rättsinnehavare som avses i rådets förordning (EG) nr 1383/2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter lämna uppgifter om sannolikt varumärkesförfalskade eller pirattillverkade varor som avses i förordningen och som Tullen har upptäckt.

Tullen får dessutom lämna ut uppgifter om affärsverksamhet till en myndighet eller ett offentligt samfund som med stöd av sina uppgifter har behov av att få kännedom om sekretessbelagda fakta. Tullen får även lämna ut andra uppgifter, om de i ett enskilt fall behövs för att avvärja hot mot liv eller hälsa, brott som riktar sig mot friheten eller omfattande miljö- eller egendomsskada. Uppgifterna får inte lämnas vidare eller användas utan Tullens tillstånd för något annat syfte än det för vilket de har utlämnats.

26 § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Uppgifterna i bevakningsdataregistret och ett analysregister som inrättats med stöd av 22 § 2 mom. får dock lämnas ut endast till polisen och gränsbevakningsmyndigheterna för förebyggande och undersökning av brott. Sådana uppgifter liksom även de uppgifter som avses i 1 mom. får lämnas ut till centralkriminalpolisen även för vidareöverlåtelse till Europeiska polisbyrån i enlighet med rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) (2009/371/RIF) och för införande i den centrala databasen i Schengens informationssystem.

Uppgifter i Europeiska unionens tullinformationssystem får utan tillstånd av den medlemsstat som registrerat uppgifterna endast utlämnas till polisen, gränsbevakningsväsendet och åklagarmyndigheterna för att användas enligt 23 b §. Till polisen och gränsbevakningsväsendet får uppgifter utlämnas också på teknisk väg.

Uppgifter som fåtts av en utländsk myndighet såsom handräckning får dock inte lämnas ut utan myndighetens tillstånd.

Innan uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning skall den som begär uppgifterna lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på det sätt 32 § 1 mom. personuppgiftslagen anger.

26 a § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

I fråga om användningen av uppgifter i undersöknings- och handräckningssystemet som utgör en teknisk del av informationssystemet för polisärenden samt det förstnämnda systemets arkivindex och om utlämnandet av uppgifter ur dem gäller vad som bestäms i 4 kap. 16, 19 och 20 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Innan uppgifter lämnas ut genom teknisk anslutning ska den som begär uppgifterna visa att uppgifterna är skyddade på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen. I fråga om utlämnande av Tullens uppgifter till utlandet beslutar dock Tullen.

27 § har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

1 mom. har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

2 mom. har upphävts genom L 22.5.2015/640, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Innan uppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning ska Tullen lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen.

3 mom. har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Utan hinder av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar eller arbetstagare är bundna av företagshemlighet eller bank- eller försäkringshemlighet, har en tullman på begäran av en till uppgiften förordnad tullman som tjänstgör som chef för tullbrottsbekämpningen rätt att av en privat sammanslutning eller en enskild få uppgifter som behövs för avvärjande eller utredning av tullbrott.

4 mom. har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

För förhindrande och undersökning av tullbrott har Tullen därtill rätt att av samfund som idkar televerksamhet erhålla kontaktuppgifter om en sådan teleanslutning som inte är upptagen i en offentlig katalog. För samma ändamål har Tullen rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

5 mom. har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Tullmyndigheten har rätt att för ett tjänsteuppdrag avgiftsfritt få behövliga uppgifter av myndigheter och av en sammanslutning som tillsatts för att handha en offentlig uppgift.

De av Tullens kunder som använder databaserad elektronisk dataöverföring delges ett bokfört tullbelopp genom ett svarsmeddelande. Kunden anses, om inte annat visas, ha fått del av tullbeloppet vid den tidpunkt då svarsmeddelandet har anlänt till kundens datasystem.

Andra kunder hos Tullen än de som avses i 1 mom. delges ett bokfört tullbelopp genom ett förtullningsbeslut. Kunden anses, om inte annat visas, ha fått del av tullbeloppet den dag då förtullningsbeslutet har givits åt kunden eller på den sjunde dagen efter den dag då förtullningsbeslutet postades. Som den dag då förtullningsbeslutet har givits åt en registrerad kund vid Tullen eller postats betraktas följande vardag efter fastställandet av förtullningsbeslutet. Som den dag då förtullningsbeslutet har givits åt en kontantkund anses den dag då förtullningsbeslutet fastställdes.

När tullbeloppet har bokförts i efterskott i enlighet med artikel 220 i tullkodexen, delges tullbeloppet genom ett efteruppbördsbeslut. I fråga om delgivning av efteruppbördsbeslut gäller vad som i förvaltningslagen (434/2003) bestäms om bevislig delgivning.

Tull ska betalas in på Tullens konto inom 10 dagar från tullräkningens datum, om inte tiden förlängts eller betalningsanstånd eller något annat betalningsförfarande beviljats. En kund som inte är registrerad av Tullen (kontantkund) kan även betala tullräkningen vid ett tullkontor.

Beträffande följderna av försenad betalning av tull samt indrivning av tull i utsökningsväg och säkerställande av indrivning av tull tillämpas, om inte något annat bestäms i EU:s lagstiftning, bestämmelserna i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995), lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007), med undantag för bestämmelserna om grundbesvär, samt bestämmelserna i lagen om säkerställande av indrivningen av skatter och avgifter (395/1973).

De betalningar som den betalningsskyldige specificerat används till betalning av de fordringar som påförts genom sådana förtullningsbeslut och beslut om efteruppbörd som den betalningsskyldige har anvisat. Medel som erhållits ur ospecificerade prestationer samt ur säkerheter används till betalning av fordringar enligt beslutens ordningsföljd börjande med det tidigaste beslutet.

Tullen kan i enskilda fall för förhindrande av preskription av fordran eller för säkerställande av kreditering av tull fördela betalningar på annat sätt än vad som bestäms i 1 mom. För säkerställande av en jämlik behandling av skattetagarna kan Tullen i enskilda fall även använda medel från den betalningsskyldige i annan ordning än den som bestäms i 2 mom.

Bör förfarande som avses i 1 mom. 3 punkten, med beaktande av omfattningen av den fördel som kan vinnas därav och andra på ärendet inverkande omständigheter, anses som grovt, skall tullen höjas med minst 50 procent och högst 100 procent.

Har i 1 och 2 mom. avsedd bristfällighet eller felaktighet gällt endast en del av varorna, skall höjningen påföras endast dessa varor.

Tullhöjning enligt 31 § och felavgift enligt 32 § kan fastställas även efter delgivning av tullskuld inom tre år efter tullskuldens uppkomst, eller om varan är tullfri, efter att Tullen godkänt uppgifterna i tulldeklarationen.

Om försening eller annan felaktighet gäller statistikföringen av handeln inom EU kan felavgift påföras inom tre år efter den tidpunkt då statistikdeklaration avgavs eller borde ha avgivits.

Tullhöjningen eller felavgiften förblir i kraft oberoende av att tullskulden upphör eller att tullen återbetalas om orsakerna som ligger till grund för bestämmandet av tullhöjningen eller felavgiften kvarstår.

Icke-gemenskapsvaror kan förstöras eller överlåtas till staten på varuhavarens begäran under förutsättning att varan anmälts till Tullen på behörigt sätt och att man enligt bestämmelserna i kodexen vidtagit åtgärder för att hänföra varan till tullbehandling. En vara kan förstöras eller överlåtas till staten även efter det att varan överlåtits till fri omsättning, om importtull återbetalas eller efterges enligt artikel 238 i kodexen.

Om en vara som avses i 1 mom. inte kan säljas på grund av lagstiftning som begränsar användning och försäljning av den eller av någon annan orsak som hänför sig till varans art eller om försäljning av varan inte är ändamålsenlig och om inte något annat särskilt stadgas om användning, överlåtelse eller förstöring av varan, kan den genom finansministeriets beslut eller enligt ministeriets anvisningar överlämnas till en statlig inrättning eller av särskilda skäl även till annan eller förstöras. Äganderätten till en vara som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten anses vid överlämnandet överföras till staten eller till annan mottagare.

Överskottet skall redovisas till staten, om varuhavaren inte inom ett år från auktionen gör anspråk på det. Om det är möjligt skall varuhavaren underrättas om överskottet.

Om tullskuld kvarstår för en vara som sålts på auktion, skall denna indrivas hos varuhavaren.

Ändring i Tullens beslut får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvärsrätt på statens vägnar över Tullens beslut har ett tullombud.

Besvärsskriften ska tillställas Tullen inom besvärstiden.

Besvärstiden i ett ärende som gäller fastställandet av tull eller återbetalning eller eftergift av tull är tre år räknat från delgivningen av tullskulden eller från ingången av kalenderåret efter det år under vilket återbetalning eller eftergift av tull fastställdes, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I fråga om besvär över andra beslut är besvärstiden 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärstiden för tullombuden är 30 dagar från det beslutet fattades.

Tullen ska med anledning av besvär undersöka om de förutsättningar för återbetalning eller eftergift av tull, eller förutsättningar för rättelse eller korrigering av något annat ärende som avses i artikel 236 i kodexen föreligger. Om Tullen enligt det yrkande som framställts återbetalar eller efterger tull eller på annat sätt rättar eller korrigerar sitt beslut, förfaller besvären.

Till den del en ansökan som framställs i besvären inte ger anledning till återbetalning eller eftergift av tull eller till annan rättelse eller korrigering av ett överklagat ärende, ska Tullen avge sitt utlåtande om besvären och utan dröjsmål lämna in handlingarna i ärendet till Helsingfors förvaltningsdomstol.

Har tull genom förvaltningsdomstolens utslag avlyfts eller nedsatts, skall tull som erlagts till ett för stort belopp utan dröjsmål återbetalas oavsett ändringssökande.

Har tull återbetalts till följd av ansökan om återbetalning av tull som avses i artikel 236 i kodexen eller till följd av besvär, betalas ränta på återbetalningsbeloppet. Räntan beräknas som en årlig ränta och är den i 12 § i räntelagen (633/1982) avsedda referensräntan för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Ränta räknas från den dag då ansökan om återbetalning av tull eller besvär gjordes anhängig eller, om tullen betalts först efter nämnda tidpunkter, från betalningsdagen till den dag då beloppet återbetalas. Har det i ett ärende som avses i besvären tidigare inlämnats en ansökan om återbetalning av tull och har denna ansökan avslagits, räknas räntan från den dag då ansökan gjordes anhängig. Ränta betalas inte på återbetalning av tull under 17 euro. Ränta på återbetalning utgör inte skattepliktig inkomst vid inkomstbeskattningen.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.1997/1378.

I förvaltningsdomstolens utslag får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Besvärstillstånd kan beviljas även så att det endast gäller en del av det förvaltningsdomstolsutslag som överklagats.

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut. Besvärsskriften ska inom besvärstiden tillställas högsta förvaltningsdomstolen eller Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvärsrätt på statens vägnar har ett tullombud.

Om inte något annat bestäms i denna lag, gäller för sökande av ändring i övrigt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Det är förbjudet att utan tillstånd bryta lås, plomb, sigill eller annan spärr som en finsk eller utländsk tullmyndighet har anbringat eller godkänt för tillslutning av tullgods eller avspärrning av ett område eller att på annat sätt skaffa sig tillträde till ett utrymme som tillslutits på nämnt sätt. Straff för överträdelse av myndighetsförbud som gäller egendom bestäms i 16 kap. 10 § strafflagen.

Bestämmelser om straff för lagstridigt undandragande av tull eller för försök därtill finns i 29 kap. 1–3 § i strafflagen och bestämmelser om straff för tullredovisningsbrott i 46 kap. 7–9 § i strafflagen.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot deklarationsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt tullagstiftningen ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag eller gärningen utgör lindrigt tullredovisningsbrott, för tullförseelse dömas till böter.

43 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Vid utredning av tullbrottmål skall utöver särskilda stadganden om förundersökning och tvångsmedel iakttas stadgandena i denna lag.

En tullman har vid förundersökning som utförs av Tullen samma rätt att vidta utredningsåtgärder och använda tvångsmedel som en polisman vid en polismyndighets förundersökning, om inte något annat följer av 20 a § 1 mom. I 2 kap. 9 § 1 mom. 2 punkten i tvångsmedelslagen föreskrivs om anhållningsberättigade tullmän.

Förundersökning som utförs av Tullen ska ledas av en anhållningsberättigad tullman. Av särskilda skäl får någon annan tullman som arbetar med tullbrottsbekämpning förordnas att med begränsade befogenheter leda undersökningen. En sådan tullman har samma rätt som en anhållningsberättigad tjänsteman att besluta om beslag och husrannsakan samt om kroppsvisitation och kroppsbesiktning.

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2013/1150, som trädde i kraft 1.1.2014. Den tidigare formen lyder:

Var och en som antas kunna ge upplysningar om ett tullbrott är skyldig att på kallelse infinna sig på närmaste tullanstalt för att höras vid förundersökningen. I fråga om närvaro i övrigt föreskrivs i förundersökningslagen (805/2011).

43 a § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

I fråga om behandlingen av anhållna och gripna som hålls i förvar hos Tullen iakttas vad som föreskrivs i lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006).

Bestämmelserna om polisen i den lag som nämns i 1 mom. gäller Tullen i fråga om personer som hålls i förvar hos Tullen. Vad som i den nämnda lagen bestäms om polismän eller väktare gäller tullmän. Vad som i lagen i fråga bestäms om chefen för en förvaringslokal eller en anhållningsberättigad tjänsteman som förordnats av chefen gäller chefen för en förvaringslokal vid Tullen.

44 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Saknar en anhållen eller häktad fast bostad i Finland och är det sannolikt att han genom att lämna landet undandrar sig rättegång eller straffverkställighet, kan han friges på villkor att han ställer säkerhet som prövas trygga inställelse till rättegång och avtjänande av eventuellt dömda påföljder. Om den frigivne inte inställer sig för att svara inför domstol eller för att avtjäna sitt fängelsestraff under den tid då straff får dömas eller dömt fängelsestraff verkställas, får domstolen döma säkerheten helt eller delvis förverkad till staten. Dömda böter eller sådan statlig fordran som skall indrivas enligt lagen om verkställighet av bötesstraff (318/63) får tas ut ur säkerheten.

45 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

En tullman kan avstå från att vidta åtgärder för väckande av åtal mot den skyldige, om brottet inte kan förutses medföra strängare straff än böter och om det som helhet skall anses uppenbart obetydligt. En tullman kan dock tilldela anmärkning till den som är skyldig till ett sådant brott.

45 a § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

En tullman som inhämtar information för förebyggande av tullbrott får dröja med att ingripa när ett sådant brott håller på att ske som inte orsakar överhängande allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller överhängande risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada, om fördröjningen är nödvändig för att dölja att information inhämtas eller för att trygga syftet med att information inhämtas.

46 § har upphävts genom L 22.5.2015/638, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Om det för ett tullbrott kan bestämmas ett bötesstraff och en förverkandepåföljd genom ett bötesföreläggande eller ett strafföreläggande, får förundersökningsledaren eller någon annan till uppgiften förordnad tullman utfärda ett bötesyrkande, bötesföreläggande eller ett straffyrkande som avser nämnda påföljder så som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

Om påföljden för ett brott som undersöks av tullverket kan vara ordningsbot och vid sidan av ordningsboten förverkandepåföljd, har den tullman som avses i 1 mom. rätt att förelägga nämnda påföljder eller utfärda ett straffyrkande som avser dem så som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot.

46 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Kan tullbrottmål handläggas genom strafforderförfarande, får förundersökningsledaren eller någon annan till uppgiften förordnad tullman framställa straffyrkanden så som föreskrivs i lagen om strafforderförfarande (692/1993).

Om påföljden för ett brott som undersöks av Tullen kan vara ordningsbot, har den tullman som avses i 1 mom. rätt att förelägga ordningsbot på det sätt som föreskrivs i lagen om ordningsbotsförfarande (66/1983). I ett ordningsbotsärende som behandlas av Tullen gäller i fråga om uppgifterna för Tullens brottsbekämpningschef vad som i nämnda lag bestäms om uppgifterna för chefen för polisdistriktet i ordningsbotsärenden. De uppgifter i ordningsbotsärenden som åligger Tullens brottsbekämpningschef kan genom en bestämmelse i reglementet för Tullens brottsbekämpning överföras på en annan anhållningsberättigad tjänsteman vid Tullen.

47 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

I tullbrottmål är förundersökningsledaren eller en annan till uppgiften förordnad tullman berättigad att delge stämning och annan delgivning på samma sätt som en stämningsman.

I tullbrottmål kan stämning delges även ombud som av svaranden befullmäktigats att ta emot stämningen.

En tullman kan på begäran av en stämningsberättigad myndighet delge stämning även i andra än tullbrottmål.

Vid stämning och annan delgivning som Tullen förrättar ska bestämmelserna i lagen om stämningsmän (505/1986) och förordningen om stämningsmän (506/1986) iakttas.

5 mom. har upphävts genom L 22.5.2015/638, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

En i överenskommelse om gränstullsamarbete avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens vägnar kan i tullbrottmål delge stämning och ett i 46 § avsett bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande eller straffyrkande inom den kontrollzon som avses i avtalet. Inom kontrollzonen kan utan riksåklagarens åtalsförordnande ett föreläggande eller ett yrkande som gäller tullbrottmål utfärdas även för andra än finska medborgare.

En i överenskommelse om gränstullsamarbete avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens vägnar kan i tullbrottmål delge stämning och i 46 § avsett straffyrkande inom den kontrollzon som avses i avtalet. Inom kontrollzonen kan utan justitiekanslerns åtalsförordnande straffyrkande som gäller tullbrottmål delges även annan än finsk medborgare.

47 a § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Bestämmelserna om polispersonalens tystnadsplikt och tystnadsrätt i 7 kap. 1 § 1 mom. och 3–5 § i polislagen ska i fråga om brottsbekämpning på motsvarande sätt tillämpas också på Tullens personal.

48 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Är ägare eller innehavare till beslagtagen vara okänd eller saknar han känd vistelseort i Finland, kallas han genom offentlig stämning att inställa sig vid domstolen en bestämd dag som inte får utsättas till tidigare än den sjunde dagen från stämningens offentliggörande. Sådan stämning skall uppsättas till allmänt påseende i domstolens kansli.

Inställer sig inte beslagtagen varas ägare eller innehavare som instämts i laga ordning att svara i saken och visar han inte laga förfall, avgörs anspråket om varans förverkande oavsett hans frånvaro.

49 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Förklarar domstolen beslagtagen vara förverkad anses äganderätten ha övergått till staten då beslaget gjordes. Ovan i 1 mom. avsedda fall anses i stället för själva varan dess värde förverkat.

50 § har upphävts genom L 22.5.2015/624, som träder i kraft 1.6.2015. Den tidigare formen lyder:

Tullen verkställer beslut som gäller egendom som dömts förverkad i tullbrottmål.

Beslagtagen vara, om vilken bestämts att den skall återställas till ägaren eller till den som annars har rätt till varan, skall förtullas på behörigt sätt.

Om tulldeklaration inte avgivits eller om den inte ens kompletterad kan användas som grund för tull, skall tull fastställas enligt uppskattning. Varuhavaren skall, om möjligt, först beredas tillfälle att avge en förklaring. I beslutet om fastställande av tull skall grunden för uppskattningen anges.

Om någon omständighet eller åtgärd givits en sådan rättslig form som inte motsvarar ärendets egentliga natur och syfte, skall ärendet handläggas som om man hade tillämpat den rätta formen.

Utöver vad som stadgas i kodexen skall som skyldig anses också den som för tulldeklaration lämnat uppgifter om vilkas felaktighet han varit eller skäligen borde ha varit medveten och om tull därför blivit opåförd.

Tullombudet ska höras och beslut delges ombudet så att han eller hon ges tillfälle att sätta sig in i beslutet och de handlingar som ligger till grund för det.

Genom förordning av statsrådet bestäms om det minsta tullbelopp som bokförs.

Beträffande uttag och betalning av sådana avgifter för Tullens prestationer som fastställts med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och andra offentligrättsliga avgifter som tas ut av Tullen samt beträffande ändringssökande och dröjsmålspåföljder gäller vad som bestäms eller föreskrivs om tull. På avgifterna tillämpas dock inte bestämmelsen i 53 § om det minsta tullbelopp som bokförs.

Närmare stadganden om verkställigheten av tullagstiftningen får utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Genom denna lag upphävs tullagen av den 14 juli 1978 (573/78), tullskattelagen av den 14 juli 1978 (575/78), tullvärdeslagen av den 19 december 1980 (906/80), lagen den 10 juli 1987 om tulltariff (660/87) och lagen den 31 december 1971 om tull- och importavgiftspreferenser för varor med ursprung i utvecklingsländer (973/71) jämte ändringar och lagen den 28 maj 1993 om förfarandet vid ändring av de ursprungsregler som tillämpas i frihandelsavtal och andra tullpreferensarrangemang samt om bestämmelser i anslutning till dessa regler (460/93) och lagen den 24 januari 1992 om tullfri import av kläder i vissa fall (47/92).

På varor som utlämnats från tullkontroll eller som borde ha anmälts till förtullning innan denna lag trädde i kraft tillämpas den lagstiftning som upphävs enligt 2 mom.

Utöver 3 mom. tillämpas de bestämmelser om övergångstid vilka ingår i bilaga VI till avtalet av den 24 juni 1994 om anslutningen av konungariket Norge, republiken Österrike, republiken Finland och konungariket Sverige till den Europeiska unionen (FördrS 103/94).

De tillstånd att driva en skattefri butik som beviljats med stöd av den tullag som skall upphävas, är i kraft som tillstånd för tullager och på dem tillämpas 4 mom.