Befolkningsuppgifter inhämtas, registreras och utlämnas på det sätt som bestäms i denna lag. I fråga om anmälning av uppgifter till befolkningsdatasystemet, om utlämnande av uppgifter, om skydd av personuppgifter och om offentlighet i myndigheternas verksamhet gäller dessutom vad som föreskrivs särskilt.

Vad som i denna lag bestäms om registerförvaltningens lokala myndigheter gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland.

Befolkningsdatasystemet är ett enhetligt datasystem som upprätthålls med hjälp av automatisk databehandling och som bildas av regionala register.

Magistraten ansvarar för det egna ämbetsdistriktets registeruppgifter och för upprätthållandet av dem. Magistraten kan avtala med en kommun som hör till ämbetsdistriktet att kommunen inom sitt område ansvarar för byggnads- och lägenhetsuppgifterna samt för upprätthållandet av dem. Kommunen har härvid samma skyldigheter i samband med upprätthållandet av uppgifterna som magistraten. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om formkrav på avtalet, delgivning av det och omständigheter beträffande innehållet i det. Upprätthållandet av uppgifterna om en byggnads adress- och röstningsområde får inte ändras genom avtalet.

Befolkningsregistercentralen ansvarar för befolkningsdatasystemets allmänna funktionsduglighet och för registerfunktionernas enhetlighet.

Med avvikelse från 2 mom. kan magistraten för en annan magistrats räkning i befolkningsdatasystemet registrera anmälningar som gäller uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs närmare om magistrater som kan registrera sådana anmälningar och om de anmälningar som magistraten kan registrera. Den magistrat som registrerat en uppgift ansvarar för den uppgift som den har registrerat.

Befolkningsregistercentralen ansvarar för registreringen av andra än enstaka uppgifter från utlandet i befolkningsdatasystemet.

Befolkningsdatasystemets personuppgifter upprätthålls för identifiering av personer och för utredande av deras person- och familjerättsliga ställning samt rättshandlingsförmåga. Fastighets-, byggnads- och lägenhetsuppgifterna upprätthålls för identifiering av hemkommunen och bostaden där eller en tillfällig bostad samt för utredande av byggnaders och lägenheters tekniska egenskaper.

Avsikten är att uppgifterna skall användas i domstolsförfarande, administrativt beslutsfattande, vetenskaplig forskning, uppgörande av statistik, àjourföring av kundregister, opinions- och marknadsundersökningar, direkt marknadsföring samt annan adresstjänst. Byggnads- och lägenhetsuppgifter får dock endast under de förutsättningar som stadgas i denna lag användas i beslutsfattande som gäller personer.

För behöriga trossamfunds och i 25 § 6 mom. nämnda myndigheters bruk registreras dessutom uppgifter om medlemskap i trossamfund.

Närmare bestämmelser om de i 1–4 mom. avsedda uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Angående de uppgifter om fastigheter, byggnader och lägenheter som skall registreras i befolkningsdatasystemet stadgas genom förordning.

I befolkningsdatasystemet kan göras sådana inskrivningsanteckningar som behövs vid registerföringen samt sådana kundanteckningar som behövs i samband med datatjänster.

Personuppgifterna anses vara en tillförlitlig utredning om en person och hans familjerättsliga ställning, om inte något annat visas.

Registerbyrån skall kontrollera uppgifterna regelbundet för att säkerställa deras tillförlitlighet. Befolkningsregistercentralen beslutar om omfattande kontroller som medför särskilda kostnader efter att ha hört registerbyråerna.

Tidpunkten för och omfattningen av kontrollerna samt vilka uppgifter som skall kontrolleras skall bestämmas så att uppgifterna blir kontrollerade till behövliga delar åtminstone en gång på tio år.

Personuppgifter i befolkningsdatasystemet förvaras permanent, om inte något annat bestäms särskilt genom lag.

Om uppgifter i befolkningsdatasystemet har förändrats, skall de tidigare uppgifternas förvaring och användbarhet säkerställas antingen genom att uppgifterna arkiveras separat eller på något annat sätt som datatekniken möjliggör. En uppgift om omhändertagande av barn skall dock omedelbart gallras ur befolkningsdatasystemet efter att omhändertagandet har upphört.

Förändringar som inträffat i uppgifter om fastigheter, byggnader och lägenheter kan utan hinder av 1 mom. gallras ur systemet och förstöras, om det inte bestäms särskilt att de skall sparas.

Om anmälning till befolkningsdatasystemet av de uppgifter som stadgas i 4 och 5 §§ och om anmälning av ändringar i dem gäller vad som stadgas särskilt eller nedan.

Uppgifterna kan även anmälas för registrering via datakommunikation eller i annan maskinläsbar form. Tillstånd till detta beviljas den anmälningsskyldige av en registerbyrå om anmälningarna begränsar sig till uppgifter från dess ämbetsdistrikt, och i annat fall av befolkningsregistercentralen sedan denna har hört de registerbyråer som saken gäller.

Registerbyråerna och befolkningsregistercentralen skall se till att uppgifterna registreras i befolkningsdatasystemet utan oskäligt dröjsmål.

Finska medborgare skall på begäran lämna de utredningar som behövs för kontroll av de uppgifter som nämns i 4 §.

Om den anmälan som skall göras när hemkommunen eller bostaden där eller en tillfällig bostad ändras stadgas i lagen om hemkommun (201/94).

3 mom. har upphävts genom L 11.3.1994/202.

Om utlänningars anmälningsskyldighet gäller i tillämpliga delar vad 9 § stadgar om finska medborgares anmälningsskyldighet.

En utlänning vars vistelse i Finland avses vara eller har varat minst ett år skall dessutom anmäla de uppgifter som stadgas i 4 §. Han skall förete en tillförlitlig utredning om de uppgifter som han anmäler till befolkningsdatasystemet.

Bestämmelser om de handlingar som skall läggas fram vid fullgörande av anmälningsskyldigheten enligt 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet.

En utlänning som avses i 10 § 2 mom. skall personligen anmäla de uppgifter som avses i 4 § till den magistrat inom vars ämbetsdistrikt han eller hon bor.

Andra utlänningar än de som avses i 10 § 2 mom. och som lagligen vistas i Finland kan be att få sina uppgifter registrerade i befolkningsdatasystemet. Anmälan för befolkningsdatasystemet som innehåller begäran skall göras personligen till en magistrat eller en skattebyrå. Utlänningen skall när han eller hon gör anmälan lägga fram ett giltigt resedokument med vilket en tillförlitlig identifiering kan göras.

Genom en i 2 mom. nämnd anmälan för befolkningsdatasystemet skall lämnas uppgifter om namn, födelsetid, kön, modersmål, medborgarskap, adress i Finland samt datum när den tillfälliga vistelsen inletts och upphör. Utlänningen skall dessutom uppge datum för inflyttning till landet, vistelsens längd och orsaken till att uppgifterna registreras i befolkningsdatasystemet.

Den myndighet som tagit emot en anmälan enligt 2 mom. skall utan dröjsmål sända anmälan till den magistrat inom vars område utlänningen uppger sig bo.

Närmare bestämmelser om myndigheternas uppgifter vid mottagande av utlänningars anmälningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Anmälningar enligt 10 a § 2 mom. kan lämnas även till Folkpensionsanstaltens byråer enligt avtal med Folkpensionsanstalten.

Befolkningsregistercentralen kan efter att ha hört magistraten ingå avtal med Folkpensionsanstalten om att dess byråer tar emot anmälningar och vidarebefordrar dem till magistraten.

I ett avtal om mottagande av anmälningar skall överenskommas åtminstone om vilka åligganden som ansluter sig till mottagandet, om skydd för personuppgifter och datasäkerhet, om introduktion och utbildning av personalen, fördelning av kostnaderna samt om avtalets giltighet.

En verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skall anmäla ett barns födelse till befolkningsdatasystemet i enlighet med vad som bestäms närmare genom förordning. Barnets mor eller den i vars vård barnet är skall i de fall som närmare bestäms genom förordning anmäla barnets födelse till en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård eller till en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för vidarebefordran till befolkningsdatasystemet.

Om skyldigheten för verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård, läkare och länsstyrelser att anmäla dödsfall till befolkningsdatasystemet bestäms särskilt.

Vårdinrättningar och straffanstalter skall i januari för kontroll av de intagnas hemkommun och bostad där göra en anmälan till registerbyrån om dem som vid anmälningstidpunkten har varit intagna längre än tre månader. Registerbyrån kan även bestämma en annan tidpunkt för anmälning av uppgifterna.

Socialnämnden skall anmäla omhändertagande av barn och de avtal angående vårdnad om barn som nämnden har fastställt.

3 mom. har upphävts genom L 5.9.1997/857.

1 mom. har upphävts genom L 11.3.1994/202.

Byggnadens ägare eller dennes företrädare skall lämna de uppgifter om byggnaden som skall registreras i befolkningsdatasystemet samt de uppgifter som behövs för kontrollen av dem och för uppgörandet av officiell statistik.

Ägaren eller innehavaren av en lägenhet skall lämna de uppgifter om lägenheten som avses i 2 mom. Även byggnadens ägare eller dennes företrädare är skyldig att vid behov lämna uppgifterna.

De kommunala myndigheterna är skyldiga att biträda vid anskaffandet av de uppgifter som nämns i 2 och 3 mom., om de inte har fåtts av byggnadens eller lägenhetens ägare eller innehavare eller dennes företrädare.

Kommunen är skyldig att anmäla de uppgifter om byggande samt byggnader och lägenheter som behövs för befolkningsdatasystemet samt för utarbetandet av den officiella statistiken, på det sätt som närmare stadgas genom förordning.

Om skyldighet för den myndighet som upprätthåller fastighetsdatasystemet och för andra statliga myndigheter samt domstolar att anmäla uppgifter om fastigheter, byggnader eller lägenheter stadgas närmare genom förordning.

Den vars enskilda rätt en uppgift i befolkningsdatasystemet gäller kan skriftligen yrka rättelse av uppgiften hos magistraten. Rättelseyrkandet behandlas av den magistrat vars verksamhetsområde uppgifterna gäller.

Ändring i magistratens beslut med anledning av ett rättelseyrkande söks genom besvär hos länsrätten på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Om rättelse av anteckning om hemkommun bestäms särskilt.

15 § har upphävts genom L 11.3.1994/202.

16 § har upphävts genom L 11.3.1994/202.

17 § har upphävts genom L 11.3.1994/202.

I befolkningsdatasystemet intas uppgifter om kommunens invånarantal vid årsskiftet och den kommun där en person vid denna tid hade sin hemkommun och sin bostad där enligt lagen om hemkommun. Härvid beaktas de uppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet senast den 31 januari det år som är i fråga.

Befolkningsregistercentralen skall sörja för att parterna vid certifierad elektronisk kommunikation inom statsförvaltningen kan verifieras samt att handlingar och meddelanden inom förvaltningen vid behov kan undertecknas med elektronisk signatur och krypteras. Samtidigt säkerställs handlingarnas och meddelandenas konfidentiella läge och oförändrade form.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. kan Befolkningsregistercentralen dessutom tillhandahålla andra myndigheter, företag, sammanslutningar och enskilda personer motsvarande tjänster.

I fråga om tillhandahållande av sådana certifikat för elektroniska signaturer som utfärdas av Befolkningsregistercentralen, certifikatutfärdarens skyldigheter och ansvar samt behandlingen av personuppgifter gäller dessutom vad som föreskrivs i lagen om elektroniska signaturer (14/2003).

I fråga om innehållet i sådana certifikat för elektroniska signaturer som Befolkningsregistercentralen utfärdar för en person gäller vad som i 7 § lagen om elektroniska signaturer föreskrivs om innehållet i kvalificerade certifikat. Den elektroniska kommunikationskod som avses i 21 § utgör den identifieringsuppgift som anger innehavaren av ett sådant medborgarcertifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar. Ett medborgarcertifikat innehåller dessutom andra nödvändiga tekniska uppgifter som användningen av certifikatet kräver.

Med medborgarcertifikat avses ett av Befolkningsregistercentralen för en fysisk person utfärdat certifikat som används för att verifiera personen, för elektroniska signaturer samt för kryptering av personens handlingar och meddelanden och i fråga om vilket förfarandet enligt 23 § har iakttagits vid ansökan om certifikatet.

En elektronisk kommunikationskod är en datamängd som består av siffror och en kontrollbeteckning, och med hjälp av den identifieras parterna vid certifierad elektronisk kommunikation. En fysisk persons elektroniska kommunikationskod innehåller inga identifieringsuppgifter som avser personer.

Befolkningsregistercentralen utfärdar den elektroniska kommunikationskod som ingår i ett medborgarcertifikat. Finska medborgare samt utlänningar som är stadigvarande bosatta i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) och har införts i befolkningsdatasystemet kan ges en kommunikationskod.

För en person som införs i befolkningsdatasystemet registreras dessutom en för skapandet av den elektroniska kommunikationskoden nödvändig teknisk identifieringsuppgift, som antecknas som elektronisk kommunikationskod för denna person när ett certifikat utfärdas för honom eller henne.

Den tekniska identifieringsuppgift som avses i 3 mom. får användas endast vid skapandet av en elektronisk kommunikationskod samt som en intern teknisk identifierings- och kontrolluppgift i befolkningsdatasystemet.

Medborgarcertifikat och elektroniska kommunikationskoder införs i ett register (offentlig katalog). Var och en har rätt att få uppgifter ur den offentliga katalogen i enlighet med vad som genom lag bestäms särskilt om rätten att få uppgifter ur myndigheternas offentliga handlingar.

Befolkningscentralen kan på sökandens begäran utfärda medborgarcertifikat för identitetskort som avses i lagen om identitetskort (829/1999) samt för andra kort eller tekniska anordningar som används för elektronisk kommunikation.

Ansökan om medborgarcertifikat som Befolkningsregistercentralen utfärdar för identitetskort som avses i lagen om identitetskort skall personligen inlämnas till polisinrättningen i ett härad. Polisinrättningen utför därefter en identifiering av sökanden.

Om de uppgifter som avses i 3 a § lagen om identitetskort registreras i och antecknas på identitetskortet, iakttas vid ansökan om medborgarcertifikatet det förfarande som föreskrivs i 6 § 2 mom. lagen om identitetskort.

I fråga om medborgarcertifikat som utfärdas för andra än i 2 mom. avsedda kort eller tekniska anordningar kan Befolkningsregistercentralen med en annan myndighet, ett företag eller en sammanslutning komma överens om att ansökan personligen kan inlämnas till denna myndighet, detta företag eller denna sammanslutning för vidarebefordran till Befolkningsregistercentralen. Befolkningsregistercentralen skall härvid säkerställa att den som tar emot ansökan iakttar de krav som i personuppgiftslagen (523/1999) ställs på behandlingen av personuppgifter.

Den som tar emot en ansökan om medborgarcertifikat skall identifiera sökanden med hjälp av en gällande, av polisen utfärdad handling som styrker personens identitet och, med sökandens uttryckliga samtycke, med hjälp av uppgifterna i befolkningsdatasystemet kontrollera de personuppgifter som sökanden anger. Om sökanden inte har någon sådan av polisen utfärdad handling varav identiteten framgår eller om det finns andra särskilda skäl för att säkerställa identifieringen, utför polisen den identifiering som hänför sig till ansökan. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om identitetshandlingar som utfärdats av polisen.

Befolkningsregistercentralen kan tillhandahålla databehandlingstjänster där även andra uppgifter behandlas än de som enligt 2 kap. registreras i befolkningsdatasystemet. Tjänster kan tillhandahållas för att upprätthålla sådana uppgifter som en servicemottagare som avses i 23 b § enligt lag har rätt att behandla och som hänför sig till en person eller byggnad som registrerats i befolkningsdatasystemet. För tjänsterna tas ut en avgift i enlighet med bestämmelserna om prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Befolkningsregistercentralen kan tillhandahålla statliga eller kommunala myndigheter, andra offentligrättsliga samfund, samfund som handhar offentliga förvaltningsuppgifter eller registrerade religiösa samfund databehandlingstjänster för skötseln av dessas lagstadgade uppgifter.

Avtal om databehandlingstjänster skall ingås skriftligen. I avtalet skall åtminstone regleras det ansvar och de uppgifter som Befolkningsregistercentralen och de servicemottagare som avses i 23 b § har, de behandlingsskeden och förfaranden i fråga om personuppgifter som avtalet omfattar, skydd för personuppgifter och datasäkerhet, de uppgifter som omfattas av tjänsterna och hur de upprätthålls, lagras och utplånas, prissättningen av tjänsterna samt avtalets giltighet.

Beslut om behandling och utlämnande av uppgifter som omfattas av databehandlingstjänster fattas i egenskap av registeransvarig av den servicemottagare som avses i 23 b §.

Magistraten kan lämna ut uppgifter som upprätthålls genom databehandlingstjänster och som krävs vid prövning av äktenskapshinder till den vars äktenskapshinder prövas.

Personuppgifter och andra uppgifter i befolkningsdatasystemet samt ändringar i dem kan utlämnas till servicemottagaren till den del Befolkningsregistercentralen med stöd av denna lag eller någon annan lag har rätt att lämna ut uppgifterna.

Då uppgifter begärs ur befolkningsdatasystemet skall det ändamål för vilket de kommer att användas samt andra omständigheter som behövs för utredande av förutsättningarna för utlämnande uppges. Detta gäller inte statistikuppgifter eller motsvarande uppgifter om antal och inte heller sådana enstaka adressuppgifter vilkas utlämnande inte är begränsat enligt personuppgiftslagen (523/1999) eller denna lag.

De uppgifter som utlämnas ur befolkningsdatasystemet skall vara nödvändiga för det uppgivna ändamålet. En uppgift får inte utlämnas, om utlämnandet av grundad anledning kan misstänkas göra intrång i den registrerades integritetsskydd eller kränka hans intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet.

En personbeteckning och ett av en utländsk myndighet tilldelat personnummer får utlämnas endast om den som begär uppgiften har eller kan ha den i sin besittning med stöd av personuppgiftslagen eller någon annan lag. På ett intyg som ges ur befolkningsdatasystemet och som behövs för att personen skall kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter får personbeteckningen och det av en utländsk myndighet tilldelade personnumret antecknas för identifiering av personen i fråga.

De uppgifter som nämns i 4 § 2 mom. samt de uppgifter som anmälts till magistraten med stöd av 12 § 1 mom. kan lämnas ut endast till behöriga myndigheter.

Har en person grundad anledning att misstänka att hans eller hans familjs hälsa eller säkerhet är hotad, kan magistraten på begäran förordna att uppgifter om hans hemkommun eller hans bostad där eller hans tillfälliga bostad eller postadress eller motsvarande annan adress inte får lämnas ut till någon annan än myndigheterna. Ett sådant förordnande kan första gången gälla i högst fem år. Begränsningens giltighetstid kan förlängas för två år i sänder. Den myndighet till vilken i detta moment nämnda uppgifter om hemkommun, bostad, postadress eller motsvarande annan adress lämnas ut skall samtidigt underrättas om den begränsning som gäller utlämnandet, om det inte är fråga om utlämnande av uppgifter för en postförsändelse eller något annat motsvarande ändamål.

En person har utöver vad som bestäms i 30 § personuppgiftslagen rätt att förbjuda att hans adressuppgifter lämnas ut som en adresstjänst för något annat ändamål än för att användas av myndigheterna eller av sammanslutningar som sköter lagbestämda åligganden. Rätten att förbjuda att en adressuppgift lämnas ut som en adresstjänst gäller inte sådana fall där uppgiften används för att personen eller sammanslutningen i fråga skall kunna göra sina rättigheter gällande eller fullgöra sina skyldigheter.

Uppgifter som avses i 4 § 3 mom. får utlämnas endast till behörigt trossamfund. Uppgift om en värnpliktigs trossamfund får dock utlämnas till huvudstaben för anteckning i värnpliktsregistret och uppgift om en elevs trossamfund till skolmyndigheterna för planering och ordnande av religionsundervisningen. Uppgift om någons trossamfund får också utlämnas till skatteförvaltningsmyndigheterna för verkställande av beskattningen samt till andra myndigheter för myndighetsverksamhet som kan jämföras med ovan nämnda och för uppgörande av officiell statistik. En uppgift om någons trossamfund som behövs för utredande av förutsättningarna för kyrklig vigsel får dessutom utlämnas för prövning av hinder mot äktenskap. När uppgifter lämnas för bouppteckning, arvskifte eller släktforskning eller för därmed jämförbara ändamål kan det uppges från vilket trossamfund eller vilken av dess församlingar det går att få eventuella ytterligare uppgifter om någon.

Till statliga och kommunala myndigheter utlämnas de uppgifter dessa behöver för skötseln av sina åligganden. Uppgifter som behövs vid domstolar och vid behandlingen av ett enskilt förvaltningsärende skall skaffas på tjänstens vägnar, om inte den registrerade då saken anhängiggjorts omedelbart har meddelat att han själv inlämnar de nödvändiga utredningarna eller särskilda skäl föreligger till något annat förfarande.

Byggnads- och lägenhetsuppgifter får inte, med undantag för anteckningarna för identifiering av hemkommunen och bostaden där eller en tillfällig bostad, användas i beslutsfattande som gäller en person, om han inte i samband med beslutet ges en utredning om hur uppgifterna använts.

Till den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och registrerade religionssamfund utlämnas de uppgifter ur befolkningsdatasystemet som behövs för uppdatering av uppgifterna i medlemsregistret. Dessutom utlämnas till dem ur befolkningsdatasystemet de uppgifter de behöver för att sköta de uppgifter som ålagts dem.

Till enskilda personer och sammanslutningar utlämnas ur befolkningsdatasystemet de uppgifter som dessa behöver för att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. Uppgifter kan även utlämnas för direkt marknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar, som en adresstjänst, för uppdatering av kundregister, för historisk eller vetenskaplig forskning eller för något annat därmed jämförbart ändamål, om de övriga förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag föreligger och om inte något annat följer av en persons rätt att förbjuda att hans adressuppgifter lämnas ut.

När uppgifter lämnas ut för direktreklam, distansförsäljning eller annan direkt marknadsföring, opinions- och marknadsundersökningar eller andra därmed jämförbara ändamål får som grund för stickprov på personuppgifter utöver en identifieringsuppgift för personer användas endast namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke, hemkommun och bostad där, tillfällig bostad och annan adress samt fastighets- och byggnadsuppgifter som bestäms närmare genom förordning.

Om en parts rätt att få uppgifter ur befolkningsdatasystemet samt om samkörning av uppgifter i befolkningsdatasystemet med uppgifter i ett annat datasystem för sammanställande och utlämnande av datamaterial gäller vad som bestäms särskilt i lag om offentlighet i myndigheternas handlingar.

Som adresstjänst får lämnas ut uppgifter om en persons nuvarande namn samt adress- och andra kontaktuppgifter och uppgift om att personen är vid liv eller om ett sådant förbud mot att lämna ut uppgifter som avses i 25 §. Uppgifterna kan lämnas ut endast om personen på ett tillförlitligt sätt kan identifieras på basis av de uppgifter som sökanden ger.

Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om de magistrater som deltar i tillhandahållandet av adresstjänsten.

Uppgifter ur befolkningsdatasystemet lämnas ut med hjälp av teknisk anslutning, i någon annan form som kan hanteras med automatisk databehandling, skriftligen eller på något annat för ändamålet lämpligt sätt.

Uppgifterna i befolkningsdatasystemet och handlingar i anslutning till dem får studeras med myndighetens tillstånd och under dess övervakning för skötseln av tjänsteåligganden, historisk eller vetenskaplig forskning eller andra därmed jämförbara ändamål.

När utlämnande av uppgifter begärs på det sätt som anges i 1 mom., skall vid behov anges hur användningen och skyddet av uppgifterna kommer att ordnas.

Uppgifterna får användas enbart för det ändamål som de har utlämnats för. Mottagaren av uppgifterna får inte överlåta dem till tredje man utan registermyndighetens tillstånd.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte enstaka uppgifter som har lämnats ut med stöd av denna lag.

Utan hinder av vad som i någon annan lag bestäms om handlingars offentlighet och utlämnande av uppgifter får uppgifter om hemkommun och stadigvarande eller tillfällig bostad eller postadress eller motsvarande annan adress vilka erhållits ur befolkningsdatasystemet och beträffande vilka utlämnandet begränsas enligt 25 § 4 mom., användas och, enligt vad som bestäms särskilt, överlåtas vidare endast för skötseln av myndigheternas lagbestämda åligganden. Mottagaren av uppgifterna skall meddela hur användningen och skyddet av uppgifterna kommer att ordnas.

Befolkningsregistercentralen och magistraterna fattar beslut om utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet. Befolkningsregistercentralen fattar dock beslut om utlämnande av uppgifter när det är fråga om uppgifter som förmedlas via en teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form eller andra än enstaka uppgifter som utlämnas till utlandet.

Magistraten beslutar om utlämnande av enstaka uppgifter.

Magistraten i Helsingfors förvarar registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som hör till folkbokföringens handlingar och har förts före 1971 samt beslutar om utlämnande av uppgifterna i dem.

Uppdraget att tillhandahålla en adresstjänst enligt 27 a § kan ges också andra myndigheter eller sammanslutningar än magistraterna, om det behövs för att trygga tillgången på tjänster eller för att effektivisera verksamheten. Avtalet om detta med en annan myndighet eller sammanslutning ingås av Befolkningsregistercentralen efter det att den har hört magistraterna i fråga.

En förutsättning för att någon annan än en myndighet ska kunna ges i uppdrag att tillhandahålla en adresstjänst är ytterligare att den sammanslutning som sköter uppgiften har tillräckliga resurser och att de personer som sköter uppgiften har tillräcklig sakkunskap och kompetens för detta.

På den som sköter adresstjänst tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Vid skötseln av uppgiften ska förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) iakttas. Befolkningsregistercentralen svarar i enlighet med vad som föreskrivs i 3 kap. i skadeståndslagen (412/1974) för skada som uppstår vid sådant tillhandahållande av adresstjänst som grundar sig på avtal.

Om utlämnande av uppgifter skall ett skriftligt beslut fattas, om inte utlämnandet gäller statistikuppgifter eller uppgifter om antal eller enstaka uppgifter. Till beslutet skall fogas behövliga bestämmelser om användning och skydd av uppgifterna.

Ändring i ett beslut om utlämnande av uppgifter söks genom besvär med iakttagande av förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Personuppgifter som finns i befolkningsdatasystemet blir offentliga då 25 år har förflutit sedan personens död.

För befolkningsdatasystemets datatjänster och folkbokföringsförvaltningens övriga tjänster tas avgifter ut i enlighet med de grunder som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Avgiften kan fastställas till ett belopp som understiger prestationens självkostnadsvärde, om den som får uppgifterna deltar i upprätthållandet av befolkningsuppgifterna eller i lämnandet av befolkningsdatasystemets informationstjänster.

Den som det på grund av hans anställningsförhållande eller uppdrag åligger att behandla befolkningsdatasystemets uppgifter, befolkningsböcker och handlingar som hör till dem får inte i strid med denna lag för utomstående röja uppgifter som på detta sätt kommit till hans kännedom.

Tystnadsplikt enligt 1 mom. har också den som med stöd av 28 § 2 mom. har fått tillstånd att studera befolkningsdatasystemets uppgifter, befolkningsböcker eller handlingar som hör till dem.

Den som försummar den anmälningsskyldighet som stadgas i denna lag skall för folkbokföringsförseelse dömas till böter.

För folkbokföringsförseelse behöver anmälan inte göras, åtal inte väckas eller straff inte ådömas, om den anmälningsskyldige efter erhållen uppmaning har fullgjort sin skyldighet eller om förseelsen i övrigt är ringa.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 35 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen, om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den stadgas på något annat ställe i lag.

Den evangelisk-lutherska kyrkans och ortodoxa kyrkosamfundets myndigheter är skyldiga att på begäran ge utredningar ur kyrkliga befolkningsregister och till dem hörande handlingar som de innehar och som förts innan lagen om trossamfundens medlemsregister (614/1998) trädde i kraft.

De församlingar i den evangelisk-lutherska kyrkan och i ortodoxa kyrkosamfundet som har teknisk anslutning till befolkningsdatasystemet eller vilkas medlemsregister regelbundet uppdateras med hjälp av uppgifter ur befolkningsdatasystemet har rätt att utlämna enstaka uppgifter som finns om deras medlemmar i befolkningsdatasystemet och som behövs för att tillgodose en persons rättigheter och fullgöra hans skyldigheter. Befolkningsregistercentralen kan av särskilda skäl bevilja även andra myndigheter eller sammanslutningar som har teknisk anslutning till befolkningsdatasystemet tillstånd att ur befolkningsdatasystemet utlämna enstaka uppgifter som behövs för att tillgodose en persons rättigheter och fullgöra hans skyldigheter.

Om utlämnande av uppgifter gäller för övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i 6 kap. och 43 § 1 mom.

Om den evangelisk-lutherska kyrkans eller det ortodoxa kyrkosamfundets församlings medlemsregister används för informationstjänst enligt 2 mom., får sådana uppgifter i medlemsregistret som inte gäller inträde i trossamfundet och kyrkliga förrättningar och som också finns i befolkningsdatasystemet ändras endast i enlighet med en anmälan från magistraten.

Rättelse av ett beslut enligt 38 § beträffande utlämnande av uppgifter kan yrkas skriftligen hos den myndighet eller sammanslutning som fattat beslutet. Om den inte godkänner rättelseyrkandet, skall den föra saken till magistraten inom två veckor efter att rättelseyrkandet inkom. Rättelseyrkandet behandlas av den magistrat vars verksamhetsområde uppgifterna gäller.

Om sökande av ändring i magistratens beslut gäller 33 §.

Staten betalar de kostnader som föranleds av upprätthållandet av befolkningsdatasystemet, med undantag för kostnaderna för anmälningen av uppgifter.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 november 1993.

Genom denna lag upphävs lagen den 21 februari 1969 om befolkningsböcker (141/69) jämte senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Om en uppgift inte har intagits i befolkningsdatasystemet, bevaras den i de befolkningsböcker eller till dem hörande handlingar som avses i den upphävda lagen om befolkningsböcker. Om utlämnande av uppgifter beslutar den myndighet som innehar handlingen. Om utlämnande av uppgifter gäller härvid i tillämpliga delar 6 kap. Känsliga uppgifter som avses i lagstiftningen om skydd för personuppgifter får inte utlämnas till andra än behöriga myndigheter, om inte något annat följer av 25 § 6 mom. En uppgift i befolkningsböckerna blir emellertid offentlig då 25 år har förflutit sedan personens död. En befolkningsbok blir helt och hållet offentlig då hundra år har förflutit sedan den senaste anteckningen gjordes i boken.

Om det i någon annan lag eller förordning hänvisas till stadganden i den upphävda lagen om befolkningsböcker, skall hänvisningen anses åsyfta motsvarande lagrum i denna lag.

Om en rätt eller skyldighet i någon annan lag eller förordning bestäms på grundval av mantalsskrivningen eller hemorten den första januari, tillämpas hemkommunen och bostaden där vid årsskiftet enligt 18 § i denna lag. Om det är fråga om det mantalsskrivna invånarantalet eller invånarantalet den första januari, tillämpas invånarantalet vid årsskiftet enligt 18 §.

Uppgifter som i någon annan lag eller förordning har ålagts befolkningsregisterföraren sköts, om inte något annat följer av denna lag, av den magistrat inom vars verksamhetsområde personen i fråga har sin hemkommun eller folkbokföringskommun. Om personen i fråga aldrig har haft hemkommun eller folkbokföringskommun i Finland, behandlas saken av magistraten i Helsingfors.

De anmälningar beträffande folkbokföringen som det är bestämt att skall göras till befolkningsregistret eller befolkningsregisterföraren, skall göras till den magistrat som avses i 4 mom.

Om kyrkböckerna gäller i övrigt vad som bestäms om dem särskilt.